Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002"

Transkript

1 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer Wretborn, Jo-EUI Christina Lindström, Jo-EUI Olof Sköld, Jordbruksverket Håkan Loxbo, Jordbruksverket Utrikesdepartementet UD-IH Stockholm Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 Export av jordbruksvaror och livsmedel Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för ca 27 milja r- der kronor år 2002, vilket var en ökning med 7 %. Därmed var exportutvecklingen inom denna sektor starkare än för varuexporten totalt. Jordbruksvaror och livsmedel svarade för 3,4 % av den svenska varuexporten Exportvärdet ökade för bl.a. vodka, lax, fiskfiléer, havre, bakverk, rostat kaffe, livsmedelsberedningar, soppor, vissa typer av oljor samt beredda produkter av kyckling och nötkött. De största marknaderna för den svenska jordbruks- och livsmedelsexporten 2002 var USA, Finland, Danmark och Norge. De största exportprodukterna var vodka, bakverk, lax, choklad, beredda oljor, torkad torsk, margarin samt havre. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel 2002 bestod till drygt tre fjärdedelar av förädlade produkter. Ökningen för de förädlade produkterna (11 %) var något starkare än för exporten av jordbruksvaror och livsmedel totalt. Sverige är en liten aktör inom EU-kretsen när det gäller livsmedelsexport. Under 2002 svarade vår export för 1,3 % av värdet av EU:s export 1 av jordbruksvaror och livsmedel. Endast Grekland, Portugal, Finland och Luxemburg hade en mindre export än Sverige Avser total export, dvs. både till andra EU-länder och till tredje land. BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO internet:

2 Yttrande Sida 2(28) Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel per kapita var ca 3000 kronor/svensk under Detta motsvarade 57 % av EU-genomsnittet. Våra siffror låg i nivå med motsvarande siffror för stora exportörer som Tyskland och Italien. Exporten per kapita beräknad på jordbruksbefolkningen var drygt i Sverige, vilket motsvarade 70 % av EU-genomsnittet. Import av jordbruksvaror och livsmedel Importen av jordbruksvaror och livsmedel 2002 uppgick till 52 miljarder kronor. Detta motsvarade 8,1 % av den totala svenska varuimporten. Importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2002 med 9 %, vilket bl.a. berodde på ökad import av vin, läsk, nötkött, griskött, lax, yoghurt, tomater, sockerkonfektyrer, choklad och cigaretter. De största importprodukterna 2002 var vin, lax, bananer, ost, cigaretter, choklad, griskött och bakverk. De viktigaste avsändningsländerna i importen av jordbruksvaror och livsmedel var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Dessa fyra länder svarade för mer än hälften av det svenska importvärdet. Varje svensk importerade under 2002 jordbruksvaror och livsmedel för i genomsnitt ca 6000 kronor, varav drygt 1300 kronor gick till frukt och grönsaker och mer än 500 kronor till alkoholhaltiga drycker. Handelsnettot för jordbruksvaror och livsmedel Underskottet i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel var 25 miljarder kronor 2002, vilket var 10 % högre än föregående år. De största underskotten hade Sverige i handeln med Nederländerna (6,7 miljarder kronor) och Danmark (6 miljarder kronor). Störst överskott hade vi i handeln med USA (3,7 miljarder kronor) och Finland (1,8 miljarder kronor). Överskottet ökade i handeln med både USA och Finland under 2002.

3 Yttrande Sida 3(28) Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdraget Statistiska källor Statistikens kvalitet Kommentarer till tabellerna Rapportens upplägg Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 i stora drag Exportutvecklingen Importutvecklingen Handelsnettot Sveriges viktigaste handelspartners på jordbruks- och livsmedelsområdet De viktigaste exportmarknaderna De viktigaste länderna i importen De största produkterna i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Exportprodukterna Importprodukterna Sverige som livsmedelsexportör i förhållande till andra EU-länder under Sveriges export jämfört med Danmarks och Finlands EU-ländernas export av jordbruksvaror och livsmedel Sveriges handel med förädlade livsmedel

4 Yttrande Sida 4(28) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Utrikesdepartementet har gett Kommerskollegium i uppdrag att sammanställa en rapport om utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under år Rapporten ska innehålla en analysdel som presenterar den övergripande utvecklingen av denna handel i jämförelse med dels utvecklingen under föregående år, dels utvecklingen av EU:s handel med dessa produkter. Rapporten ska även innehålla en statistikdel som i tabellform redovisar import och export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på enskilda länder respektive på specifika produkter. 1.2 Statistiska källor Uppgifterna om den svenska utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB). Handelsvärdena är genomgående redovisade i löpande priser. De uppgifter som redovisas för 2001 och 2002 är preliminära, vilket innebär att de kan komma att revideras något. Uppgifterna om EU:s och enskilda medlemsstaters ha n- del med jordbruksvaror och livsmedel är hämtade från Eurostat. Dessa uppgifter har inrapporterats av de myndigheter i respektive land som är ansvariga för utrikeshandelsstatistiken. 1.3 Statistikens kvalitet Utrikeshandelsstatistiken har sedan EU- inträdet vissa brister när det gäller kvaliteten. Dessa problem hänger samman med att uppgifter om Sveriges handel med andra EU-länder sedan 1995 samlas in genom en undersökning Intrastat istället för från tulldeklarationer 2. I korthet finns följande problem med statistiken: Det finns ingen heltäckande statistik över Sveriges handel med andra EU-länder på detaljerad varunivå. Att en viss del av handeln saknas beror dels på att Intrastat inte täcker alla företag som handlar med EU (täckningsfel), dels på att alla företag som omfattas av Intrastat inte rapporterar sin handel (svarsbortfall). Skattningar görs av undertäckning samt bortfall och de skattade handelsvärdena fördelas på aggregerade varugrupper (1- till 3-ställig SITC-nivå). Skattningarna fördelas dock inte på detaljerad produktnivå. Som exempel kan nämnas att värdet av importen/exporten av ost är justerat. Däremot är värdet av importen/exporten av specifika ostsorter (grönmögelost, riven ost osv.) inte justerat för undertäckning och bortfall. Justerade värden redovisas ner på 3-ställig SITC-nivå från 1998 och framåt. 2 En beskrivning av hur statistiken tas fram finns bl.a. under rubriken Fakta om statistiken i SCB:s statistiska meddelanden,

5 Yttrande Sida 5(28) Det är inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för all import. Detta beror på att företagen i undersökningen Intrastat endast är skyldiga att redovisa avsändningsland 3 för produkter som importeras från andra EUländer. Importstatistiken måste därmed användas med försiktighet eftersom den inte ger någon tillförlitlig bild av importens fördelning på olika länder. Importen från andra EU-länder överskattas i statistiken eftersom importsiffrorna innehåller produkter med ursprung utanför EU. Importen från länder utanför EU blir följaktligen i många fall underskattad när den redovisas efter avsändningsland Kommentarer till tabellerna I enlighet med uppdraget används samma definition av jordbruksvaror och livsmedel som tidigare har använts i Jordbruksverkets statistiska rapporter. För förädlade livsmedel har vi utgått från den definition av processed food and drink som används i CIAA 5 :s statistiska publikationer. Vi har dock gjort några marginella förenklingar av denna definition 6. I tabellerna för jordbruksvaror och livsmedel redovisas handeln fördelad på olika varuslag enligt FN:s varuklassificering SITC Rev 3 7. I något enstaka fall då SITC Rev 3 inte ger en tillräckligt detaljerad statistik har vi använt oss av en annan nomenklatur: HS (Harmonized System). I tabellerna över handeln med förädlade livsmedel används precis som i CIAA:s definition HS-nomenklaturen 8. För att kunna studera förändringar i handeln över en lite längre period har vi valt att redovisa handelsutvecklingen för de senaste fem åren, dvs När det gäller den övergripande handelsutvecklingen används även en tidsserie på 10 år. När det angivna varuslaget i en tabell har kompletterats med en förklaring inom parentes, t.ex. alkoholhaltiga drycker (vodka) betyder detta att en stor del av handeln utgörs av vodka. I de fall vodka anges som varuslag innebär detta att all handel består av vodka. Värden redovisas genomgående i tabellerna för jordbruksvaror och livsmedel samt för förädlade livsmedel. Anledningen till att kvantiteter inte anges är att statistiken i flertalet fall redovisas på en så aggregerad nivå 3 Avsändningsland anger från vilket land en produkt har skickats, vilket inte behöver vara detsamma som ursprungsland, dvs. det land där produkten har tillverkats. 4 Detta gäller med undantag för de fall då ett tredje land fungerar som transitland för andra länders export, vilket är fallet med t.ex. Hong Kong. 5 Confederation of the food and drink industries of the EU. 6 Dessa förenklingar innebär att vi 1) inte har räknat bort handeln med grodlår från övrigt kött samt att vi 2) inte har tagit med frysta blötdjur (ostron, musslor m.m.). Sveriges handel med dessa produkter är dock marginell. 7 Standard International Trade Classification. 8 Värdena i tabellerna för förädlade livsmedel är inte justerade för undertäckning och bortfall pga. att de är redovisade enligt HS-nomenklaturen. Detta innebär att handelsvärdena i några fall kan vara lägre än de värden som redovisas för jordbruksvaror och livs medel i bilaga 1 och 2.

6 Yttrande Sida 6(28) att kvantitetsuppgifter inte blir meningsfulla. När värdet i tabellen är 0 mkr innebär detta att värdet understiger 500 tkr, när det är 0 tkr är värdet mindre än 500 kronor. Markeringen - innebär att ingen handel har förekommit. Importen är genomgående redovisad enligt avsändningsland. Detta innebär, som nämnts ovan, att importsiffrorna fördelad på länder måste användas med försiktighet. Begreppen export och import används även för handeln med EUländerna, även om de korrekta termerna är utförsel och införsel. 1.5 Rapportens upplägg Rapportens analysdel inleds med avsnitt 2 som sammanfattar den övergripande utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Därefter följer mer detaljerade genomgångar av dels vilka länder som är våra viktigaste handelspartners (avsnitt 3), dels vilka produkter som är störst i exporten och importen (avsnitt 4). I avsnitt 5 jämförs Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med EU:s export av dessa produkter, särskilt Danmarks och Finlands. Rapporten avslutas med en kort beskrivning av vår handel med förädlade livsmedel (avsnitt 6). Statistikdelen i denna rapport återfinns i bilagorna: Bilaga 1: Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produkter. Bilaga 2: Sveriges totala export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produkter. Bilaga 3: Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på de 30 viktigaste avsändningsländerna Bilaga 4: Sveriges totala export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på de 30 viktigaste exportmarknaderna Bilaga 5-26: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med enskilda länder Tabeller finns för följande länder: Danmark (5-6), Finland (7-8), Frankrike (9-10), Italien (11-12), Nederländerna (13-14), Norge (15-16), Ryssland (17-18), Spanien (19-20), Storbritannien (21-22), Tyskland (23-24) samt USA (25-26). Bilaga 27-30: Sveriges 10 största importprodukter 2002, import fördelad på avsändningsländer. Tabeller finns för följande produkter: bilaga 27 (nötkött, griskött, ost), bilaga 28 (lax, bakverk, bananer), bilaga 29 (sockerkonfektyrer, choklad, vin) samt bilaga 30 (cigaretter). Bilaga 31-34: Sveriges 10 största exportprodukter 2002, export fördelad på länder. Tabeller finns för följande produkter: bilaga 31 (vodka, ost, lax), bilaga 32 (torkad torsk, vete, havre), bilaga 33 (bakverk, choklad, margarin) samt bilaga 34 (beredda oljor och fetter).

7 Yttrande Sida 7(28) Bilaga 35-36: Danmarks handel med jordbruksvaror och livsmedel med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 37-38: Finlands handel med jordbruksvaror och livsmedel med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 39-40: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med EU respektive tredje land. Statistik från Eurostat Bilaga 41: EU-ländernas totala export och import av jordbruksvaror och livsmedel Statistik från Eurostat Bilaga 42: Sveriges import av förädlade livsmedel fördelad på produkter. Importen redovisas totalt samt från EU respektive tredje land. Bilaga 43: Sveriges export av förädlade livsmedel fördelad på produkter. Exporten redovisas totalt samt till EU respektive tredje land.

8 Yttrande Sida 8(28) 2. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 i stora drag 2.1 Exportutvecklingen Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för nästan 27 miljarder kronor under Detta motsvarade 3,4 % av den totala varuexporten under samma period. Storleksmässigt låg exporten av jordbruksvaror och livsmedel ungefär i nivå med exporten inom varuområden som metallarbeten (24 miljarder kronor), trävaror (23 miljarder kronor) samt instrument och optiska varor (23 miljarder kronor). Exportutvecklingen 2002 var relativt god med en värdeökning på 7 %. Därmed utvecklades livsmedelsexporten avsevärt bättre än varuexporten totalt, som i stort sett var oförändrad värdemässigt. Detta positiva resultat uppnåddes trots rejäla exportminskningar för betydande varugrupper som spannmål och varor därav (- 12 %) samt för mejeriprodukter (- 16 %). Främst var det exporten av vete, korn, mjölkpulver och smör som minskade. För alla dessa produkter kan dock exporten variera kraftigt mellan åren. Spannmålsexporten varierar till följd av skördarnas storlek och kvalitet, såväl i Sverige som i andra länder. Exporten av mjölkpulver och smör påverkas av om det finns ett under- eller överskott av mjölkråvara. I övrigt minskade även exporten av margarin kraftigt (-31 %) under De varugrupper som ökade mest procentuellt sett under 2002 var oljor och fetter (42 %), diverse livsmedel (32 %) samt frukt och grönsaker (28 %). Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i huvudsak av att Sverige fått en allt större re-export av bananer (totalt 341 miljoner kronor 2002). Inom gruppen diverse livsmedel ökade exporten av andra livsmedelsberedningar med ca 1 miljard kronor. Statistiken är dock inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att urskilja vilken eller vilka produkter som svarade för denna kraftiga ökning. Bland oljorna och fetterna ökade bl.a. exporten av hydrerade vegetabiliska oljor och fetter med ca 400 miljoner kronor. Därutöver ökade exporten på produktnivå för bl.a. beredda produkter av kyckling respektive nötkött, glass, lax, färska och frysta fiskfiléer, havre, malt, bakverk, vitt socker, rostat kaffe, soppor, pastaprodukter, cider, vodka och palmolja. De största varugrupperna i den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 var fisk, kräftdjur m.m. (19 %), drycker (18 %), spannmål och varor därav (14%) samt diverse livsmedel (13 %), se diagrammet nedan. Fiskens stora betydelse beror på att vi till stor del fungerar som transitland för norsk fisk till den europeiska marknaden. I de andra stora varugrupperna återfinns flera av våra främsta exportprodukter, bl.a. vodka, vete, havre, bakverk, livsmedelsberedningar samt margarin (se vidare avsnitt 4.1).

9 Yttrande Sida 9(28) Diagram 1: Sveriges export 2002 fördelad på varugrupper Frukter och grönsaker 6% Övriga 10% Fisk, kräftdjur m.m. 19% Oljor och fetter 6% Mejeriprodukter 6% Drycker 18% Kaffe, te, kakao 8% Diverse livsmedel 13% Spannmål och varor därav 14% Källa: SCB Sett över en tioårsperiod har jordbruksvaror och livsmedel fått en allt större betydelse i den svenska exporten. Dessa varors andel av varuexporten har ökat från 2,0 % (1993) till 3,4 % (2002). Detta är ett resultat av att exportutvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn har varit betydligt starkare (+ 247 %) än för varuexporten totalt (+ 103 %), se indexet nedan. Det fria tillträdet till den europeiska marknaden är givetvis en starkt bidragande orsak till denna utveckling. Andra viktiga förklaringar är den stora exportframgången för den svenska vodkan i USA samt den ökande re-exporten av fisk till EU-marknaden.

10 Yttrande Sida 10(28) Diagram 2: Index över den totala varuexporten samt exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel = Total varuexport Export av jordbruksvaror och livsmedel Import av jordbruksvaror och livsmedel Källa: SCB 2.2 Importutvecklingen Importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 52 miljarder kronor under 2002, dvs. nästan dubbelt så stort som exportvärdet. Detta motsvarade 8,1 % av den totala varuimporten. Livsmedelsimporten hade därmed ungefär samma andel av den svenska varuimporten som energivaror (råolja, oljeprodukter) och mineralvaror (järn, stål, metaller, malmer). Importen ökade 2002 med 9 % jämfört med föregående år, dvs. i något högre takt än exportvärdet. De största procentuella ökningarna gällde för varugrupperna tobak och tobaksvaror (91 %), mejeriprodukter och ägg (24 %) samt oljor och fetter (22 %). På tobaksområdet ökade cigarettimporten med ca 900 miljoner kronor. Bland mejerivarorna ökade importvärdet för mjölkpulver, yoghurt, glass och ost. Mest markant var ökningen för yoghurt (+101 %) som främst kom från Danmark men även i viss mån från Finland. När det gäller oljor och fetter kan det ökade importvärdet till viss del förklaras av högre priser. Importvärdet ökade dessutom för en lång rad andra produkter, bl.a. nö t- kött, griskött, beredda kycklingprodukter, lax, färska och frysta fiskfiléer, vete, bakverk, tomater, bananer, frysta potatisprodukter, apelsinsaft/juice, råsocker, sockerkonfektyrer, kakao, chokladprodukter, hund- och kattfoder, såser, läsk, vin samt sprit. För vissa produkter t.ex. lax och bananer handlar ökningarna om vad som kan kallas för transithandel, dvs. samma produkter exporteras vidare igen. För ett ganska begränsat antal produkter minskade importvärdet under 2002, bl.a. beredda produkter av griskött, torkad torsk, frysta räkor, vindruvor, orostat kaffe, oljekakor av sojabönor samt oljeväxtfrön. Det

11 Yttrande Sida 11(28) minskade importvärdet för kaffe hänger samman med låga kaffepriser. Minskat importbehov förklarar minskningen för såväl oljeväxtfrön som oljekakor. För oljeväxtfrön var orsaken till det minskade importbehovet bättre inhemska rapsskördar och för oljekakor var skälet minskad produktion av griskött och därmed minskad efterfrågan på proteinfoder. Som kuriosa kan nämnas att varje svensk i genomsnitt importerade livsmedel för knappt 6000 kronor under det gångna året. Av detta belopp spenderade vi drygt 1300 kronor på frukt och grönt av olika slag, knappt 600 kronor på olika typer av kött, drygt 500 kronor på alkoholhaltiga drycker samt nästan 350 kronor på sockerkonfektyrer och choklad. De största varugrupperna i importen 2002 var frukt och grönsaker (23 %), fisk, kräftdjur m.m. (15 %), drycker (10 %) samt kött och köttvaror (10 %). I dessa varugrupper finns några av de största svenska importprodukterna, t.ex. bananer, citrusfrukter, lax, frysta fiskfiléer, vin, sprit samt gris- och nötkött (se vidare avsnitt 4.2). Diagram 3: Sveriges import 2002 fördelad på varugrupper Övriga 16% Frukt och grönsaker 22% Mejeriprodukter 6% Spannmål och varor därav 6% Diverse livsmedel 7% Fisk, kräftdjur m.m. 15% Kaffe, te, kakao 8% Kött och köttvaror 10% Drycker 10% Källa: SCB Importen av jordbruksvaror och livsmedel har inte utvecklats i samma takt som exporten om man studerar en tioårsperiod. Importvärdet har ungefär fördubblats (+ 104 %) mellan 1993 och 2002 medan exportvä r- det alltså har ökat med 247 %. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat ungefär lika mycket procentuellt som den totala varuimporten under perioden Dessa produkters andel av varuimporten ligger därmed på i stort sett samma nivå idag som för tio år sedan.

12 Yttrande Sida 12(28) 2.3 Handelsnettot Sverige har ett betydande underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Under år 2002 uppgick detta till 25 miljarder kronor, vilket var en ökning med 10 % i förhållande till föregående år. Under de senaste tio åren har underskottet ökat under åtta år. Ökningstakten har varierat mellan 1 % och 21 %. Även om underskottet i absoluta tal har stigit de senaste tio åren har det i relativa termer blivit mindre. Under 1993 var importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel mer än tre gånger så stort som exportvärdet. Detta kan jämföras med att importvärdet var knappt dubbelt så stort som exportvärdet Som framgår av diagrammet nedan hade vi ett underskott i handeln med flertalet EU-länder under De största underskotten gällde handeln med Nederländerna (6,7 miljarder kronor) och Danmark (6 miljarder kronor). I handeln med Nederländerna var underskottet stort för frukt och grönsaker samt tobaksvaror och med Danmark var underskottet betydande för bl.a. kött, mejeriprodukter, sockerkonfektyrer, fodermedel och livsmedelsberedningar. Med några viktigare handelspartners hade vi ett positivt handelsnetto, bl.a. USA och Finland. I handeln med USA var överskottet 3,7 miljarder kronor 2002, vilket var en ökning med 41 % jämfört med föregående år. Överskottet i handeln med Finland var 1,8 miljarder kronor, en ökning med 23 % Diagram 4: Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 med enskilda länder Import Export miljoner kronor Danmark Norge Tyskland Italien Spanien Frankrike Storbritannien Finland USA Ryssland Källa: SCB

13 Yttrande Sida 13(28) Sverige har ett underskott i handeln med merparten av de olika varugrupperna på jordbruks- och livsmedelsområdet. För två varugrupper var dock handelsnettot positivt under 2002: spannmål och varor därav (371 miljoner kronor) samt oljor och fetter (180 miljoner kronor). På produktnivå hade vi ett överskott i handeln med bl.a. följande varor: smör, silloch strömmingskonserver, vete, havre, malt, rostat kaffe, margarin, bakverk, sprit, hydrerade oljor, fettsyror och sura oljor.

14 Yttrande Sida 14(28) 3. Sveriges viktigaste handelspartners på jordbruks- och livsmedelsområdet 2002 I detta avsnitt redovisas de tio viktigaste länderna i den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med några av dessa länder kommenteras lite mer utförligt. 3.1 De viktigaste exportmarknaderna Vår i särklass viktigaste exportmarknad för livsmedel är USA, se tabellen nedan. Exportvärdet till USA var 4,7 miljarder kronor 2002, vilket mo t- svarade nästan 18 % av det totala exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel. Under 2002 ökade exportvärdet med 23 %, vilket berodde på ökad export av vodka, livsmedelsberedningar 9, havre och rostat kaffe. Även för den totala varuexporten är USA den viktigaste marknaden för svensk del. Andelen av varuexporten som går till USA (11,5 %) är dock lägre än vad som är fallet för jordbruks- och livsmedelsexporten. Tabell 1: De tio största marknaderna för Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Bestämmelseland 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring 2002/01 Andel av exporten 1 USA % 17,5 % 2 Finland % 12,6 % 3 Danmark % 10,7 % 4 Norge % 9,9 % 5 Tyskland % 8,1 % 6 Frankrike % 5,3 % 7 Storbritannien % 4,8 % 8 Italien % 4,7 % 9 Nederländerna % 2,4 % 10 Spanien % 2,4 % Källa: SCB Totalt % 100 % Efter USA är Finland, Danmark och Norge våra viktigaste marknader på livsmedelsområdet. Tillsammans tar de tre länder emot en tredjedel av exporten. Därmed är dessa marknader viktigare på livsmedelsområdet än de är för varuexporten totalt. Ungefär en femtedel av den svenska varuexporten går till dessa länder. Närheten tycks således vara en viktigare faktor när det gäller livsmedel än för varor generellt sett. Det kan vara 9 Statistiken är inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att urskilja vilken eller vilka produkter som har exporterats.

15 Yttrande Sida 15(28) intressant att notera att exportvärdet ökat i högre takt till Norge (+53 %) än till Finland (38 %) och Danmark (25 %) under perioden Finland tog emot jordbruksvaror och livsmedel för 3,4 miljarder kronor under 2002, vilket motsvarade 13 % av den totala svenska exporten av dessa produkter. Exporten ökade med 23 % år 2002, vilket berodde på ökningar för bl.a. beredda köttprodukter, ost, fisk, bananer, socker, margarin, cider samt oljor och fetter. Den stora ökningen av sockerexporten (ca 100 miljoner kronor) hänger samman med att produktionskapaciteten i Finland tillfälligt reducerats pga. en brand. Stora exportprodukter till Finland var bananer, margarin, choklad, ost och beredda köttprodukter. Utvecklingen till Danmark var betydligt sämre under Exportvärdet till den danska marknaden var 2,9 miljarder, vilket innebar en minskning med 1 %. Främst berodde den negativa utvecklingen på exportminskningar för mejeriprodukter, fisk och margarin. De största produkterna i exporten till Danmark var obearbetad fisk, choklad, socker, ost, oljor och fetter samt alkoholfria drycker. Exporten till Norge uppgick till 2,6 miljarder år Detta var en ökning med 7 % jämfört med året innan. Utvecklingen var positiv för bl.a. bakverk, frukter, livsmedelsberedningar och drycker. Samtidigt minskade exporten något för kött och köttvaror, sockerkonfektyrer samt oljor och fetter. De största exportprodukterna till Norge 2002 var bakverk och choklad som svarade för ungefär en tredjedel av exportvärdet. Vid sidan av USA och Norge är Ryssland den viktigaste exportmarknaden för livsmedel utanför EU. Utvecklingen har dock varit dålig under de senaste fem åren. Efter en kraftig nedgång under 1999 (främst till följd av minskad margarinexport) har exportvärdet sakta börjat närma sig samma nivå som Utvecklingen under 2002 var dock svagt negativ (-2 %). Trots margarinexportens kräftgång hörde margarin till de tre viktigaste produkterna till den ryska marknaden, tillsammans med malt och hydrerade vegetabiliska fetter. Till vissa länder är den svenska exporten varierad och består av många olika typer av jordbruksvaror och livsmedel. Detta gäller främst till de viktiga närliggande marknaderna Finland, Danmark, Norge och Tyskland. Till andra marknader är någon eller några få produkter mycket dominerande. För 2002 gällde det sistnämnda för exporten till t.ex. USA (vodka 69 %), Italien (fisk 64 %) och Frankrike (fisk 63 %). 3.2 De viktigaste länderna i importen De i särklass viktigaste länderna i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland, se tabellen nedan. Dessa länder stod för mer än hälften av den svenska importen.

16 Yttrande Sida 16(28) Vår import från Danmark 2002 uppgick till 8,9 miljarder kronor. Detta var en ökning med 14 %. Importen utvecklades positivt för bl.a. griskött, yoghurt, frukt, sockerkonfektyrer, hund- och kattfoder, vin samt tobaksvaror. De stora importprodukterna från Danmark 2002 var griskött, kyckling, beredda köttprodukter, yoghurt, sockerkonfektyrer, livsmedelsberedningar och tobaksvaror. Tabell 2: De tio största avsändningsländerna i Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Avsändningsland 2001 (mkr) 2002 (mkr) Förändring 2002/01 Andel av importen 1 Danmark % 17,2 % 2 Nederländerna % 14,1 % 3 Norge % 12,5 % 4 Tyskland % 9,8 % 5 Italien % 4,8 % 6 Spanien % 4,4 % 7 Frankrike % 4,2 % 8 Storbritannien % 3,5 % 9 Belgien % 3,3 % 10 Finland % 3,1 % Källa: SCB Totalt % 100 % Importvärdet från Nederländerna var 7,3 miljarder kronor. Frukt och grönsaker svarade för 43 % av denna import och cigaretter för 14 %. Importvärdet ökade med 10 %, något som till stor del berodde på en kraftig ökning av cigarettimporten (ca 0,5 miljarder kronor). Ökningar skedde även för andra produkter, t.ex. ost, färska tomater, frukt, apelsinsaft och kakao. Samtidigt nästan halverades importvärdet för oljekakor av sojabönor. Från Norge importerade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för 6,5 miljarder kronor under Till 81 % var detta fisk och skaldjur. Importvärdet ökade med 7 %. Detta berodde på ökad import av fisk och drycker (både läsk och alkoholhaltiga drycker). Förutom olika typer av fisk var de största produkterna i importen från Norge choklad, oljekakor, läsk och alkoholhaltiga drycker. Importen från Tyskland är betydligt mer varierad än importen från Norge. Under 2002 importerade vi jordbruksvaror och livsmedel från Tyskland för 5,1 miljarder kronor. Denna import bestod främst av gris- och nötkött, frukt och grönsaker samt drycker. Värdeökningen under det gångna året var 6 %, vilket förklaras av bl.a. ökad import av griskött, fisk, bananer, choklad, alkoholfria drycker, vin samt oljor.

17 Yttrande Sida 17(28) Från vissa länder är importen starkt koncentrerad på ett begränsat antal produkter eller varugrupper. Detta gäller t.ex. från Spanien (frukt och grönsaker 64 % samt vin 26 %) och från Frankrike (frukt och grönsaker 24 % samt vin 26 %).

18 Yttrande Sida 18(28) 4. De största produkterna i Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 Här diskuteras vilka produkter som är störst i den svenska exporten respektive importen av jordbruksvaror och livsmedel samt hur handeln med dessa produkter har utvecklats. 4.1 Exportprodukterna Storsäljarna i den svenska exporten är såväl förädlade produkter (godis, kakor, såser, rostat kaffe) som råvaror (lax, vete, havre), se tabellen nedan. Medan exporten av spannmål liksom exporten av mejeriprodukter kan variera kraftigt mellan olika år är utvecklingen för de förädlade produkterna mer stabil och följer i många fall en uppåtgående trend. Tabell 3: De största produkterna i Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel år Produkt SITC Rev (mkr) 2002 (mkr) Förändring Vodka (HS ) % Bakverk % Laxfisk (färsk eller kyld) % Choklad och chokladvaror* % Beredda veg. och animaliska oljor* % Torkad torsk % Margarin och annat matfett* % Havre % Vete* % Ost* % Socker (ej råsocker) % Såser % Konserverade eller beredda köttprod.* % Smör* % Rostat kaffe % *V ärdet är justerat för svarsbortfall och undertäckning i Intrastat. Källa: SCB Den i särklass största svenska exportprodukter på jordbruks- och livsmedelsområdet är vodka. Under år 2002 exporterades vodka för 4,2 miljarder kronor, vilket motsvarade 16 % av den totala svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Den amerikanska marknaden tog emot 10 Tabellen ger en indikation om de mest betydande produkterna i exporten. Det som redovisas som produkter kan dock vara av mycket olika omfattning. I vissa fall är produkterna specifika, t.ex. vodka, och i andra fall mycket omfattande, t.ex. choklad.

19 Yttrande Sida 19(28) drygt tre fjärdedelar av vodkaexporten. Exportvärdet ökade med 10 % under 2002, vilket främst men inte enbart berodde på en fortsatt ökning till USA. Under de senaste fem åren har ökningstakten i exporten varit något lägre till USA (123 %) än till övriga marknader (153 %), bl.a. Spanien, Tyskland och Storbritannien. Bakverk har blivit vår näst största exportprodukt med ett exportvärde på 1,8 miljarder kronor under Detta var en ökning med 10 % jämfört med året innan. Bakom varuslaget bakverk döljer sig en mängd olika typer av produkter såsom knäckebröd, skorpor, pepparkakor, kex, tårtor m.m. Den i särklass största marknaden var Norge som tog emot svenska bakverk för nästan en halv miljard kronor. Därefter följde Tyskland och Finland. Den enda marknaden av betydelse utanför Europa var USA som tog emot svenska produkter för 48 miljoner kronor under Vår tredje största exportprodukt färsk lax är huvudsakligen av norskt ursprung. Exporten går nästan uteslutande till andra EU-länder och Frankrike tar emot ungefär en tredjedel av exporten. Även exporten av en annan stor (reexport)produkt torkad torsk går uteslutande till EUmarknaden (Italien och Portugal). Sveriges export av choklad och chokladvaror uppgick till 1,4 miljarder kronor under Detta placerade chokladexporten på en fjärdeplats på topplistan. Exporten ökade med endast 3 % under det gångna året. Den största relativa ökningen skedde på den italienska marknaden där exporten ökade från 1 miljon kronor 2001 till 26 miljoner kronor Den främsta marknaden för svensk choklad var Norge som emot en fjärdedel av exporten. Den viktigaste utomeuropeiska marknaden var USA (40 miljoner kronor). När det gäller spannmålsexporten mer än halverades exportvärdet för vete under En förklaring till den svaga exporten var att de stora skördarna i Ryssland och Ukraina ökade konkurrensen på de svenska exportmarknaderna, bl.a. i Nordafrika. Samtidigt ökade exporten av havre under det gångna året med nästan 200 miljoner kronor. Till någon del kan ökningen bero på att skörden för år 2002 gick iväg ovanligt tidigt. Det var dock ett bra år för havreexporten till följd av bl.a. bättre kvalitet än året innan. USA tog emot 90 % av denna export, vilket beror på att den svenska havren är eftertraktad som foder till travhästar samt att havre används i produktionen av frukostflingor. När det gäller olika typer av fetter så utvecklades exporten negativt för både margarin (- 31%) och smör (-24 %) under Margarinexporten minskade kraftigt till Ryssland, Polen och Danmark medan en liten ökning skedde till Finland. Den finska marknaden tog emot mer än en tredjedel av margarinexporten år Den minskade smörexporten berodde på att marknadssituationen för mejeriprodukter var dålig under 2002, vilket medförde pressade priser och ökad intervention. För vissa typer av beredda oljor och fetter (SITC 43) ökade exportvärdet kraftigt (66 %). Särskilt ökade exporten av hydrerade fetter och fettsyror. Detta berodde

20 Yttrande Sida 20(28) till viss del på generellt högre priser på oljor och fetter. Ytterligare förklaringar är dels utökad kapacitet i Sverige för vidareförädling av fettsyror och sura oljor, dels ändrade recept för att kunna utnyttja tullfrihet för hydrerade fetter i Östeuropa. 4.2 Importprodukterna Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel består till relativt stor del av fisk och varor som vi inte producerar själva (vin, vissa typer av frukter och grönsaker, kaffe, kakao, tobak m.m.). Vi importerar dock även en mängd olika förädlade produkter som godis, choklad, bakverk och såser, se tabellen nedan. Tabell 4: De största produkterna i Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel år Produkt SITC Rev (mkr) 2002 (mkr) Förändring Vin % Laxfisk (färsk eller kyld) % Bananer % Ost* % Cigaretter % Choklad och chokladvaror* % Griskött % Bakverk % Sockerkonfektyrer* % Nötkött* % Orostat kaffe % Frysta fiskfiléer % Konserverade eller beredda köttprod.* % Torkad fisk % Sprit % *V ärdet är justerat för svarsbortfall och undertäckning i Intrastat. Källa: SCB Vin var den allra största importprodukten 2002 liksom tidigare år. Importvärdet var 3,1 miljarder, vilket innebar att varje svensk i genomsnitt importerade vin för 350 kronor under föregående år. Värdemässigt ökade importen med 8 %, vilket främst berodde på ökad import från Italien och Australien. Italien, Spanien och Frankrike var de största länderna i den svenska vinimporten under Spanien förlorade därmed tätpositionen i den 11 Tabellen ger en indikation om de mest betydande produkterna i importen. Det som redovisas som produkter kan dock vara av mycket olika omfattning. I vissa fall är produkterna specifika, t.ex. bananer, och i andra fall mycket omfattande, t.ex. vin.

21 Yttrande Sida 21(28) svenska importen, vilket var ett resultat av en långsiktig minskning av importen från Spanien i kombination med en relativt kraftig ökning av importen från Italien och Frankrike under perioden Även importen från nya vinländer som Chile och Australien ökade starkt under de aktuella fem åren. Precis som tidigare år fanns ett antal fiskprodukter med på listan över de största importprodukterna. Under 2002 var följande produkter bland de största i den svenska importen: lax (1,9 miljarder kronor), frysta fiskfiléer (1,1 miljarder kronor) samt torkad fisk (1 miljard kronor). Importen av dessa produkter kom främst från Norge. Den tredje största importprodukten under 2002 var bananer (1,7 miljarder kronor). Den stora importen förklaras huvudsakligen av att vi har en hög konsumtion av bananer i Sverige men också till viss del av att vi exporterar bananer vidare till Finland. Importvärdet ökade med 22 % under Mer än hälften av denna ökning motsvaras av ökad re-export. Två viktiga avsändningsländer för bananer var Panama och Costa Rica 12. Den i särklass största mejeriprodukten i vår import är ost. Importvärdet uppgick till 1,7 miljarder kronor år 2002, vilket var en ökning med 8 %. I synnerhet ökade importen från Nederländerna (18 %) och Italien (40 %). Mer än hälften av importen kom från Danmark och Nederländerna. Ostlandet Frankrike svarade endast för 10 % av vår import. Griskött som nötkött är båda mycket stora importprodukter. Tillsammans svarade dessa produkter för ca 10 % av importen av jordbruksvaror och livsmedel under Importvärdet ökade för såväl griskött (11 %) som nötkött (26 %) Den ökade importen av griskött kom främst från Danmark och Tyskland. Danmark dominerade för övrigt vår import av griskött med en andel på 65 %. För nötkött var det främst importen från Irland som ökade under förra året. Om man istället tittar på importutvecklingen över de senaste fem åren skedde den mest anmärkningsvärda ökningen för nötkött från Brasilien. Från en nivå på i stort sett noll 1998 har importen från Brasilien ökat till 102 miljoner kronor Ett skäl till denna ökning är det relativt låga priset på det brasilianska köttet. Slutligen kan man konstatera att vi har en stor import av onyttigheter som choklad, bakverk och sockerkonfektyrer. Importen ökade för alla dessa produkter under Mellan 1998 och 2002 ökade importen av de tre produkterna tillsammans med totalt 1,5 miljarder. Importen kommer nästan uteslutande från europeiska länder: chokladen från Finland och Tyskland, bakverken från Danmark och Tyskland och sockerkonfektyrerna från Danmark. 12 Statistiken över bananimporten illustrerar på ett bra sätt problemet med att den totala importen endast kan redovisas fördelad på avsändningsländer. Enligt statistiken importerar vi bananer för 354 miljoner från Tyskland och för 149 miljoner från Finland.

22 Yttrande Sida 22(28) 5. Sverige som livsmedelsexportör i förhållande till andra EU-länder under 2002 I detta avsnitt jämförs Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med exporten från Danmark och Finland. Dessutom diskuteras EUländernas totala export av dessa produkter samt exporten per kapita. 5.1 Sveriges export jämfört med Danmarks och Finlands Den danska totalexporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 12 miljarder euro under Därmed låg Danmark på 8:e plats bland EUländerna när det gäller livsmedelsexporten. Med detta som jämförelseobjekt är den svenska exporten blygsam. Exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel från Sverige motsvarade mindre än en fjärdedel av det danska exportvärdet under Utvecklingen har varit starkare för den svenska exporten än den danska, såväl under det senaste året som under femårsperioden Under 2002 minskade det danska exportvärdet med 1 % jämfört med föregående år, främst pga. en reducerad köttexport. Samtidigt ökade det svenska exportvärdet med 9 % enligt Eurostats statistik 13.Under perioden ökade Sveriges export med 45 % och Danmarks med 22 %. Diagram 5: Danmarks, Sveriges och Finlands export av jordbruksvaror och livsmedel miljoner euro Export till tredje land Utförsel till EU Danmark Sverige Finland Källa: Eurostat 13 Ökningen var 7 % enligt SCB:s data.

23 Yttrande Sida 23(28) I jämförelse med Finland så har Sverige en betydligt större total export av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2002 var det svenska exportvä r- det för produkterna nästan tre gånger så stort som Finlands exportvärde (0,9 miljarder euro). Även i förhållande till den finska exporten så har den svenska livsmedelsexporten utvecklats betydligt bättre under såväl 2002 som under åren Den finska exporten ökade värdemässigt med 1,5 % under 2002 och med 3 % under perioden En tydlig skillnad mellan de tre länderna är att Danmarks export huvudsakligen är inriktad på EU-marknaden (69 %) medan den finska exporten till övervägande delen går till tredje land (58 %). Den svenska exporten går främst till EU-länderna (57 %). Vår export är alltså mer inriktad på tredje land än Danmarks men mindre än Finlands export. Exportens sammansättning varierar mellan länderna. För exporten till andra EU-länder var de tre viktigaste varugrupperna följande under 2002: Danmark: fisk, kräftdjur m.m. (29 %), kött och köttvaror (28 %) samt mejeriprodukter och ägg (11 %). Sverige: fisk, kräftdjur m.m. (32 %), spannmål och varor därav (12 %) samt diverse livsmedel (11 %). Finland: mejeriprodukter och ägg (31 %), socker och sockervaror (15 %) samt kaffe, te, kakao m.m. (10 %). Både Danmark och Sverige har en stor export av fisk till EU-marknaden. Samtidigt har båda länderna en omfattande import av fisk från tredje land, vilket tyder på att det i båda fallen främst rör sig om transithandel. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade till EUmarknaden med nästan 9 % år Detta kan jämföras med Danmarks exportökning på 0,2 % och Finlands på knappa 3 %. Danmark hade under 2002 ett betydande överskott i handeln med jordbruksvaror livsmedel med andra EU-länder (4,3 miljarder euro) medan både Finland (-1,2 miljarder euro) och Sverige (-2,1 miljarder euro) hade relativt stora underskott. Sverige hade endast överskott i handeln med en varugrupp (fisk, kräftdjur m.m.) och Finland hade ett marginellt överskott för mejeriprodukter och ägg. Danskarna däremot hade ett positivt handelsnetto i förhållande till EU på flera områden, bl.a. kött, fisk, mejeriprodukter, diverse livsmedel samt tobak och tobaksvaror Den allra viktigaste varugruppen i Danmarks export till tredje land 2002 var kött och köttvaror som svarade för 40 % av exportvärdet. I Sveriges fall var den största varugruppen föga överraskande drycker (36 %) följd av spannmål och varor därav (16 %). Finlands export till tredje land dominerades av mejeriprodukter och ägg (29 %) samt spannmål och varor därav (20 %). Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel till tredje land ökade med 10 % under I Danmarks fall minskade exportvärdet till tredje land med 2 % och den finska exporten ökade med endast 0,5 %.

24 Yttrande Sida 24(28) Både Danmark (1 miljard euro) och Finland (0,1 miljarder euro) hade ett överskott i handeln med tredje land Sverige hade även i detta fall ett underskott (0,5 miljarder euro) men det var betydligt lägre än i handeln med övriga EU-länder. 5.2 EU-ländernas export 14 av jordbruksvaror och livsmedel EU exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 208 miljarder euro under Den svenska livsmedelsexporten på 2,8 miljarder euro framstår i detta perspektiv som relativt blygsam. Vår andel av EU:s exportvärde var endast 1,3 %. Störst export av jordbruksvaror och livsmedel år 2002 hade Nederländerna (39 miljarder euro 15 ), Frankrike (37 miljarder euro) och Tyskland (27 miljarder euro), se diagrammet nedan. Dessa tre länder svarade tillsammans för hälften av den totala EU-exporten inom området. Endast Grekland, Portugal, Finland och Luxemburg hade en mindre export av jordbruksvaror och livsmedel än Sverige under Diagram 6: EU-ländernas totala export* av jordbruksvaror och livsmedel ,0 40,0 35,0 miljarder euro 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Frankrike Tyskland Belgien Spanien Italien Storbritannien Danmark Irland Sverige Grekland Portugal Finland Luxemburg * Avser både export till andra EU-länder och till tredje land. Källa: Eurostat Under samma period importerade EU jordbruksvaror och livsmedel för 213 miljarder euro. EU hade alltså totalt sett ett underskott i handeln med 14 Med export avses här både export till andra EU-länder och till tredje land. 15 En del av denna export består högst sannolikt av re-export av produkter (t.ex. frukt) som har tulldeklarerats i Nederländerna på väg till den slutliga destinationen.

25 Yttrande Sida 25(28) dessa produkter på 5,5 miljarder euro under Som underskottsland hade Sverige sällskap av åtta andra medlemsstater. De största underskotten hade Storbritannien (14,8 miljarder euro) och Tyskland (10,7 miljarder euro). De största överskotten i handeln med jordbruksvaror och livsmedel hade de tunga exportländerna Nederländerna (13,7 miljarder euro) och Frankrike (8,8 miljarder euro) samt Danmark (5,4 miljarder euro). Det är inte helt rättvisande att jämföra storleken på t.ex. den franska livsmedelsexporten med den svenska med tanke på skillnaderna i ländernas storlek och befolkning. För att ge en annan bild av exporten har vi därför beräknat hur stor exporten är per kapita, såväl när det gäller totalbefolkningen som jordbruksbefolkningen. Som framgår av tabellen nedan ger detta en annorlunda rangordning av EU-länderna än om hänsyn enbart tas till exportvärdet. Detta gäller i synnerhet länder som Danmark och Frankrike. Tabell 5: EU-ländernas totala export 16 av jordbruksvaror och livsmedel per kapita 2002 Land Totalbefolkning 2001 (1000-tal) Jordbruksbefolkning 2001 (1000-tal) Export 2002 (miljoner euro) Export per kapita i totalbefolknin gen 2002 (euro) Export per kapita i jordbruksbefolkningen 2002 (euro) Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland * Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike EU-totalt Källor: Befolkningsstatistik från FAOSTAT, exportstatistik från Eurostat. * I avsaknad av helårssiffra för 2002 har exporten jan-nov 2002 summerats med exporten december Exporten per kapita fördelad på totalbefolkningen var 551 euro för EU som helhet under Störst var exporten per kapita i Nederländerna, 16 Total export avser både export till andra EU-länder och export till tredje land.

26 Yttrande Sida 26(28) Danmark, Belgien, Irland och Luxemburg. Nederländerna hade därmed både den största exporten och den högsta exporten per kapita. Frankrike däremot hade en mer undanskymd position (nr 6 ) i detta fall. Varje dansk exporterade jordbruksvaror och livsmedel för i genomsnitt ca euro år 2002 medan fransmännen i genomsnitt exporterade samma produkter för betydligt mer modesta ca 600 euro per invånare. Den svenska exporten per kapita i totalbefolkningen (ca 300 euro) låg en bra bit under EU-snittet. I detta fall var det dock inte bara små exportörer som Grekland, Portugal och Finland som låg efter Sverige. Även Italien och Storbritannien hade en lägre export per kapita. Den tyska per kapitaexporten var endast marginellt större än den svenska. När exporten sätts i relation till befolkningens storlek kan således den svenska exporten mäta sig med exporten från t.ex. Italien och Tyskland. Om man istället tittar på exporten per kapita fördelad på jordbruksbefolkningen under 2002 är det Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Danmark som ligger i topp. Sverige befinner sig i den undre halvan även i detta fall. Vår export per kapita i jordbruksbefolkning låg på ca euro, vilket motsvarade 70 % av EU-genomsnittet. Fem länder - Spanien, Italien, Finland, Grekland och Portugal - hade lägre värden än Sverige. En jämförelse med våra grannländer visar att danskarna hade en export per kapita i jordbruksbefolkningen på nästan euro medan Finlands siffra låg på mycket låga ca euro.

27 Yttrande Sida 27(28) 6. Sveriges handel med förädlade livsmedel 2002 Förädlade livsmedel svarade för drygt tre fjärdedelar av exportvärdet på jordbruks- och livsmedelsområdet 17. Under 2002 exporterade Sverige förädlade produkter (enligt CIAA:s definition) för drygt 21 miljarder kronor. Detta var en värdeökning med 11 % jämfört med föregående år. Lite drygt hälften av exporten gick till övriga EU- länder. De relativa ökningarna var i stort sett lika stora på EU-marknaden (11 %) som på tredje landsmarknaden (12 %). De största förädlade exportprodukterna under 2002 var vodka, bakverk, livsmedelsberedningar, choklad, torkad fisk, beredda fiskprodukter, margarin, fiskfiléer samt hydrerade vegetabiliska fetter. Exporten ökade för alla dessa produkter utom torkad fisk och margarin. När det gäller fiskprodukterna rör det sig till stor del om reexport av ursprungligen norska produkter. Den positiva utvecklingen för de förädlade produkterna är dock inte helt beroende av reexporten av fisk- och skaldjursprodukter. Detta illustreras av att exportvärdet för förädlade livsmedel exklusive fisk och skaldjur (nästan 19 miljarder kronor 2002) ökade med 12 % under det gångna året. Exportutvecklingen var även positiv för ett stort antal produkter utöver de som har nämnts ovan, t.ex. fårkött, ägg, frysta grönsaker, rostat kaffe, malt, beredda köttprodukter, pastaprodukter, frysta grönsaksprodukter, såser, soppor och cider. Uppräkningen av produkter visar att exporten av halvfabrikat och färdiglagat är växande. För några förädlade produkter var tredje land den i särklass viktigaste marknaden under Detta gällde bl.a. för mjölkpulver, rostat kaffe, malt, hydrerade vegetabiliska fetter, livsmedelsberedningar och vodka. För flertalet produkter var dock EU den viktigaste marknaden. Särskilt tydligt var detta när det gäller nötkött, fisk och fiskprodukter, ost, frysta grönsaker och grönsaksprodukter, beredda köttprodukter, choklad, pastaprodukter, bakverk, glassvaror och cider. Importen av förädlade livsmedel uppgick till knappt 37 miljarder kronor Detta var en ökning med 8 % jämfört med föregående år. Enligt statistiken avsändes nästan tre fjärdedelar av denna import från andra EU-länder. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger något om produkternas ursprung. De största förädlade produkterna under 2002 var vin, djurfoder, nöt- och griskött, fiskfiléer, torkad fisk, ost, choklad, godis, bakverk samt livsmedelsberedningar. 17 Definitionen av förädlade produkter utgör inte helt och hållet en delmängd av jordbruksvaror och livsmedel. Några varor som CIAA klassar som förädlade produkter (t.ex. salt, sorbitol, modifierad stärkelse) ingår inte i de varugrupper som i denna rapport betraktats som jordbruksvaror och livsmedel.

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport Sveriges livsmedelsexport 2002 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 4 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Internationella enheten 2007-09-01

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

Varuklassificering enligt HS/KN

Varuklassificering enligt HS/KN Varuklassificering enligt HS/KN Avgränsningen av varugruppen livsmedel, livsmedelsråvaror och drycker i tabellerna 4.1.2 och 4.1.3 baseras i huvudsak på hur Jordbruksverket avgränsade varuområdet i de

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter

Läs mer

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror 1(5) INFORMATION 2007-01-22 Internationella enheten Håkan Loxbo Tfn: 036-155869 Fax: 036-036 - 166250 E-post: hakan.loxbo@sjv.se Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 21 Utrikeshandel med tjänster 2 Preliminära resultater Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-6) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN Bilaga 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 313 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Svenska matvanor och matpriser 2012-10-19 Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av vissa produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll visar en minskande trend under perioden

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2012

Utrikeshandel med tjänster 2012 Handel 201 Utrikeshandel med tjänster 20 Utrikeshandeln med tjänster visade ett överskott trots ökad import år 20 Enligt de slutliga uppgifterna för år 20 i Statistikcentralens statistik över utrikeshandel

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2011

Utrikeshandel med tjänster 2011 Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Varuhandelsstatistik 2011 2015

Varuhandelsstatistik 2011 2015 Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 Handel 2016:1 18.4.2016 Varuhandelsstatistik 2011 2015 Figur 1: Ålands varuhandel (import och export) år 2011 2015 1 000 euro 800 000 700 000 600 000 500 000

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer