Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2016 till 83 miljarder SEK, en ökning med 10 procent. Importen ökade till 142 miljarder SEK, en ökning med 9 procent. Fisk, frukt och grönsaker, oljor och fetter, socker, kaffe m.m. och tobak är produktgrupper som ökat mest i exportvärde Produktgrupper som ökat mest i importvärde 2016 är fisk, frukt och grönsaker, drycker, spannmål, kött och tobak. Norge fortsätter att vara Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel och exporten dit uppgick 2016 till 9 miljarder SEK, en ökning med 1 procent. Rapport 2017:20 1

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inledningsvis beskriver vi rapportens upplägg samt insamling av uppgifter. I det andra kapitlet presenterar vi på en mer övergripande nivå utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under I det tredje kapitlet beskriver vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder. I det fjärde kapitlet redovisar vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på en mer detaljerad nivå. I det femte kapitlet presenterar vi Sveriges handel med prydnadsväxter som inte ingår i sammanställningen över den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Avslutningsvis redovisas i det sjätte kapitlet Sveriges handel med förädlade livsmedel. Rapporten som publiceras årligen är resultatet av det behov som finns både internt och externt att snabbt och enkelt få en uppfattning om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med olika ländergrupper, länder, varugrupper, produktgrupper och produkter. Statistikenheten Författare Lars-Anders Strandberg Daniel Persson

4

5 Sammanfattning Mellan 2015 och 2016 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med 10 procent till 83 miljarder kronor och importen ökade med 9 procent till 142 miljarder kronor. Som jämförelse ökade värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport med 1 respektive 3 procent, mellan 2015 och Värden och kvantiteter för 2016 är preliminära. Exporten består främst av fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker. Dessa produktgrupper står för 75 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt har ökat är fisk, frukt och grönsaker, oljor och fetter, socker, kaffe m.m. samt tobak. Norge är den viktigaste exportmarknaden följt av Polen, Frankrike, Danmark, Storbritannien, Finland, Tyskland, Spanien, Italien och Nederländerna. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe m.m. samt mejeriprodukter. Dessa produktgrupper står för 78 procent av den totala livsmedelsimportens värde. Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland är de viktigaste avsändningsländerna. Man ska dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är därför något överskattad i statistiken i förhållande till importen från tredje land. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport som höjer både export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sverige har ett starkare handelsnetto i handeln med förädlade livsmedel än i handeln med alla jordbruksvaror och livsmedel. Sverige exporterar förädlade livsmedel för 40 miljarder kronor och importerar för 75 miljarder, vilket resulterar i ett underskott som är mindre än i handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Sveriges största produktgrupp för export av förädlade livsmedel är beredda fisk och skaldjursprodukter med ett exportvärde på 7,2 miljarder kronor. 91 procent av exporten av beredda fisk och skaldjursprodukter går till andra EU-länder (främst Portugal och Frankrike). Andra viktiga produktgrupper är drycker, diverse livsmedel, beredningar av spannmål samt kaffe m.m. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är beredda fisk och skaldjursprodukter, beredda produkter av kött, vilt och fågel samt drycker.

6

7 Summary Between 2015 and 2016, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by 10 percent to SEK 83 billion and imports increased by 9 percent to SEK 142 billion. By comparison, the value of Sweden s total exports and imports of goods increased by 1 and 3 percent respectively, between 2015 and Values and quantities for 2016 are preliminary. Exports mainly consist of fish, various food products, cereal and cereal products, and beverages. These product groups account for 75 percent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are fish, fruit and vegetables, oils and fats, sugar, coffee etc. and tobacco. Norway is the most important export market followed by Poland, France, Denmark, Great Britain, Finland, Germany, Spain, Italy and The Netherlands. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, beverages, coffee etc. and dairy products. These product groups account for 78 percent of the total value of food imports. Norway, Denmark, the Netherlands and Germany are the most important countries of dispatch. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data compared with imports from third countries. A certain part of the trade that is included in the official trade statistics is re-export, which increase both the export and import figures. Such a product in the Swedish trade statistics for agricultural products and food is Norwegian fish. Sweden has a stronger trading position for processed food products than for the total of agro food products. Sweden exports processed food products for SEK 40 billion and imports for SEK 75 billion, which results in a deficit that is smaller than for agro-food trade as a whole. Sweden s largest product group for exports of processed food products is processed fish products with an export value of SEK 7.2 billion. 91 percent of the exports of processed fish products go to the EU (primarily Portugal and France). Other important product groups are beverages, various food products, processed cereals and coffee etc. Imports are more evenly distributed among various product groups, but some important goods are processed fish products, processed products of meat, game and poultry and beverages.

8

9 Innehåll 1 Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Insamling av uppgifter Handelsutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01) Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)...102

10 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med prydnadsväxter Export av prydnadsväxter Import av prydnadsväxter Sveriges handel med förädlade livsmedel Export av förädlade livsmedel Import av förädlade livsmedel Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2 Statistiska nummer i produktgrupper: förädlade livsmedel

11 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Den statistik som vi presenterar är en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1 och källa till alla figurer och tabeller är: SCB, egen bearbetning. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom statistiken kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man få en indikation på hur olika politiska beslut, multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som vi valt är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är prydnadsväxter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har vi inte inkluderat prydnadsväxter i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med prydnadsväxter redovisar vi istället separat i kapitel 5. 1 Justeringar i SCB:s databas kan ha gjorts efter att vi hämtat information. Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1

12 I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med förädlade livsmedel. Med förädlade livsmedel avses livsmedel som kräver ingen eller endast liten ytterligare förädling före försäljning, se vidare i inledningen av kapitel 6 för en utförligare beskrivning. Vilka livsmedel vi räknar som förädlade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen använder vi beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-28. Detta är de 28 länder som utgör EU från och med den 1 juli Storbritannien beslutade genom en folkomröstning i juni 2016 att lämna EU (BREXIT) och begärde i mars 2017 utträde ur EU. Storbritannien kommer troligtvis att lämna EU i mars Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Chile, Island, Israel, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisar vi värdet 3 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisar vi bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisar vi följaktligen ingen kvantitet, vilket vi markerar med en asterisk inom parentes (*). I de fall då vi redovisar kvantiteter är enheten ton. För levande djur och drycker använder vi emellertid enheterna styck respektive liter. För starksprit är enheten liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värdet/ kvantiteten är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2014 och 2015 redovisar vi definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2016 redovisar vi preliminär statistik Import och export I rapporten använder vi begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avser vi med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 3 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2

13 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisar vi en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder. Därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC. Därefter följer en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisar vi handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-28 redovisar vi handeln med samtliga länder var för sig, medan vi enbart redovisar handeln med Sveriges viktigaste handelspartners för övriga grupper. Kapitel 4 redovisar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-28, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisar vi vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Vi redovisar både värde och kvantitet. I vissa fall redovisar vi både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att vi redovisar importen i en c-tabell och exporten i en d-tabell. Kapitel 5 presenterar Sveriges handel med prydnadsväxter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med förädlade livsmedel. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas med en redovisning av värdet på importen och exporten för samtliga varugrupper. 3

14 1.2 Insamling av uppgifter Uppgifter till handelsstatistiken samlas in på två olika sätt. Uppgifter om handel med länder utanför EU hämtas från tulldokument. För handeln med andra EU länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en totalundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. Fr.o.m gäller nya tröskelvärden för att lämna uppgifter till Intrastat (handel med andra EU-länder). Tröskelvärdet för utförsel är oförändrat på 4,5 miljoner kronor, medan tröskelvärdet för införsel har höjts från 4,5 miljoner kronor till 9,0 miljoner kronor 4. Intrastatuppgifterna samlas in månadsvis. Uppgifter från företagens momsdeklarationer ligger till grund för uppgiftsskyldigheten i undersökningen. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln på grund av bortfall. Med bortfall räknas här dels den handel som saknas på grund av bortfall men även den saknade handel som utgörs av de företag som hamnar under tröskelvärdena. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. Det höjda tröskelvärdet för införsel innebär att färre företag än tidigare nu behöver rapportera in sina uppgifter till SCB vilket leder till ökade skattningar för bortfallet, som i sin tur bidrar till en ökad osäkerhet på detaljnivå. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 5. I det material Jordbruksverket bearbetar finns inga sådana korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2016 innebär detta att 5,4 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper 6. Detta motsvarar 6,3 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,7 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle exempelvis importen från Danmark kunna vara allt från 0 till 5,4 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). På grund av att inhämtningssättet av data från SCB ändrats från och med denna publikation har en större andel av exporten och importen belagts med sekretess. Detta betyder i sin tur att andelen handel som inte kan fördelas per varugrupp nu är större än tidigare. Den handel med andra EU länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU 28. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige, redovisas varan som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar ursprungsland för importen 4 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2015, På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 6 Denna handel redovisas som ej varufördelad EU-handel i kapitel 4. 4

15 från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2.c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. Rapporten tar inte hänsyn till att en viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport. Vidareexport höjer export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken är norsk fisk. Det är viktigt att ha detta i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den officiella handelsstatistiken. Utöver vidareexporten finns det även andra aspekter, till exempel de alltmer globala produktionskedjorna, som har kommit att göra handelsstatistiken mer svårtolkad. 5

16 2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2016 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2016 uppgick underskottet i handeln till närmare 58,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med närmare 3,6 miljarder kronor jämfört med 2015 (se figur 1). Exkluderas fisk i handeln ligger underskottet på strax under 52,5 miljarder kronor 2016, vilket var en ökning med närmare 3,5 miljarder kronor jämfört med Underskottet har ökat varje år under jämförelseperioden med undantag för Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor. Sverige hade under 2016 överskott i handeln med produktgrupperna spannmål och spannmålsprodukter, diverse livsmedel samt tobak och tobaksvaror. För övriga produkter är värdet av importen betydligt högre än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även i handeln med exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, kaffe m.m., oljor och fetter samt djurfoder har vi betydande underskott. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen som helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel består framförallt av underskott i handeln med EU-28 och Norge. Under 2016 var underskottet 22,1 miljarder kronor i handeln med EU-28, en minskning med närmare 3,4 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till närmare 31,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 7,1 miljarder kronor sedan 6

17 2015. När det gäller importen från EU-28 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-28 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 fördelad på länder (miljarder kronor). Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2016 ett underskott i handeln med ett antal EU-länder. Underskottet var särskilt stort i handeln med Nederländerna (10,9 miljarder kronor), Danmark (8,8 miljarder kronor) och Tyskland (7,2 miljarder kronor). Sverige har däremot relativt stora överskott i handeln med Polen (5,6 miljarder kronor), Frankrike (3,0 miljarder kronor), Finland (2,7 miljarder kronor), Portugal (2,4 miljarder kronor), Storbritannien (2,4 miljarder kronor) och USA (1,2 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2016 Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med drygt 10 procent under 2016, från 75,0 till 82,8 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exkluderas fisk ökade exportvärdet endast med knappt 2 procent. Exportvolymen 2016 var i det närmaste oförändrad. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med närmare 11 procent 7. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 6,4 till 6,9 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 8. Värdet av Sveriges totala varuexport ökade med strax över 1 procent under 2016, medan värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med drygt 10 procent. Exportökningen under 2016 beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna fisk, frukt och grönsaker, oljor och fetter, socker, kaffe m.m. och tobak ökade med drygt 8,4 miljarder kronor. Exporten av spannmål och mejeriprodukter har däremot minskat med drygt 0,4 respektive drygt 0,2 miljarder kronor. 7 Se På tal om jordbruk och fiske Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017, SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari december 2016, i löpande priser,

18 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att främst Danmark men även Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är lägre. Exportvärdet 2016 var närmare 152 miljarder svenska kronor för Danmark och drygt 100 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till drygt 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 9 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 uppgick 2016 till närmare 64 miljarder kronor, vilket betyder att i det närmaste 77 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1 och figur 3. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995 men en viss ökning kan noteras för Exporten till EU-28 ökade tydligast för produktgrupperna fisk, frukt och grönsaker samt drycker (drygt 7,6 miljarder kronor). Exporten minskade något för kött, oljefrön och oljehaltiga nötter samt spannmål (närmare 0,1 miljarder kronor). Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) EU-28 1) Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Exportvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Under 2016 exporterade vi jordbruksvaror och livsmedel till länder som inte är EU-medlemmar för 19,1 miljarder kronor, se tabell 2.1, en minskning med drygt 0,4 miljarder kronor jämfört med Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU. Närmare 47 procent av exporten gick till Norge och 16 procent till USA. Närmare 4 procent av exporten gick dessutom till Ryssland, drygt 3 procent till Kanada och närmare 3 procent till Algeriet och Kina. Exporten till Norge ökade med knappt 1 procent medan exporten till USA minskade med strax över 7 procent. Tobak och tobaksvaror, frukt och grönsaker, kaffe m.m. samt socker svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Värdet av exporten av vodka (som främst går till USA) minskade med närmare 4 procent 2016 samtidigt som volymen endast minskade marginellt. För USA:s del kan en värdemässig minskning med närmare 8 procent noteras medan volymen minskade med drygt 10 procent. 8

19 De senaste sex åren, från , har den svenska jordbruksexportens värde ökat med drygt 52 procent. Exporten till EU-28 har ökat med drygt 58 procent samtidigt som exporten till övriga ländergrupper ökat med strax över 35 procent under samma period (se figur 3). Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 och länder utanför EU, (miljarder kronor) Viktiga exportmarknader Under 2016 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Norge, Polen, Frankrike, Danmark och Storbritannien. USA var under inledningen av 2000 talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av tio länder. Värdet av exporten till Norge ökade, som tidigare nämnts, med knappt 1 procent Exporten till Polen ökade med närmare 27 procent medan exporten till Frankrike ökade med närmare 21 procent. Exporten till Danmark och Storbritannien ökade med drygt 4 respektive strax över 3 procent. Vidare ökade exporten till Finland med 2 procent samtidigt som exporten till Tyskland och Spanien ökade med strax över 17 respektive närmare 21 procent. Avslutningsvis ökade exporten till Italien med närmare 36 procent medan exporten till Nederländerna ökade med närmare 12 procent. För Polen och Frankrikes del beror exportökningen nästan uteslutande på att produktgruppen fisk ökat med drygt 1,8 respektive närmare 1,4 miljarder kronor. Exportökningen till Danmark kan främst härledas till att produktgrupperna fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe m.m. och socker ökat med närmare 430 miljoner kronor. Vidare beror exportökningen till Storbritannien främst på att produktgruppen fisk ökat med drygt 160 miljoner kronor medan exportökningen till Finland främst kan härledas till att produktgrupperna kaffe m.m. och fisk ökat med närmare 85 respektive närmare 75 miljoner kronor. Avslutningsvis beror exportökningen till Tyskland, Spanien, Italien och Nederländerna främst på att produktgruppen fisk ökat med drygt 450, 700, 910 respektive 380 miljoner kronor. 9

20 Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2015 och 2016 Bestämmelseland Export (mkr) Bestämmelseland Export (mkr) ) ) 1 Norge Norge Danmark Polen Polen Frankrike Frankrike Danmark Storbritannien Storbritannien Finland Finland Tyskland Tyskland Spanien Spanien USA Italien Nederländerna Nederländerna ) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var mkr 2015 och mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2015 och Värdet av exporten ökade mest för följande produktgrupper; fisk (7,1 miljarder kronor), frukt och grönsaker (415 miljoner kronor), oljor och fetter (337 miljoner kronor), socker (242 miljoner kronor), kaffe m.m. (190 miljoner kronor) och tobak (177 miljoner kronor). Exporten minskade tydligast för spannmål (449 miljoner kronor) och mejeriprodukter (234 miljoner kronor). Sett över en längre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper undantaget kött, mejeriprodukter och levande djur. Den klart största ökningen nominellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (närmare 26 miljarder kronor motsvarande 211 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling nominellt sett är diverse livsmedel, tobak, spannmål, kaffe m.m., frukt och grönsaker samt djurfoder. Procentuellt sett har produktgruppen tobak och tobaksvaror ökat mest (341 procent). De största produktgrupperna i jordbruksexporten under 2016 var fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för närmare 62 miljarder kronor eller närmare 75 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för strax över 46 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-28 domineras av fisk och fiskprodukter (59 procent), följt av spannmål (8 procent) samt diverse livsmedel (7 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (20 procent), följt av diverse livsmedel (18 procent) och spannmål (17 procent), se vidare i kapitel 3. 10

21 Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Övriga varor ** 9,3% Mejeriprodukter och ägg 4,0% Kött och köttvaror 2,4% Frukt och grönsaker 4,2% Kaffe, te, kakao m.m. 5,4% Fisk, kräft- och skaldjur 46,1% Drycker 8,8% Spannmål och varor därav 9,9% Diverse livsmedel* 9,9% Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2016 fördelad på produktgrupper enligt SITC * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (2,1 %), djurfoder 1,9 %), tobak och tobaksvaror (2,4 %) oljefrön och olje haltiga nötter (0,2 %) och oljor och fetter (2,5 %). 11

22 På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna (tabell 2.4). Mellan 2015 och 2016 ökade laxens andel av den totala exporten från strax under 30 till drygt 34 procent, medan vodkans andel minskade från 6 till 5 procent av värdet av den totala exporten. Hel laxfisk var den klart största exportprodukten till EU-28 under 2016 och ökade värdemässigt med närmare 28 procent jämfört med Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax 9. Övriga fiskfiléer och fiskkött kommer på andra plats i listan, följt av torkad, saltad och rökt fisk. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-28 var Polen, Frankrike, Spanien, Storbritannien, Italien, Portugal och Litauen. Andra viktiga exportprodukter till EU-28 var övriga livsmedel (bland annat smörblandningar), olika slags bakverk och bröd, övriga jästa drycker såsom cider, samt flytande margarin och andra beredningar av fett. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga tobaksvaror (snus till Norge), övriga livsmedel, flytande margarin och andra beredningar av fett, olika slags bakverk och bröd, mjölk- och gräddpulver samt vete. Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter till EU och länder utanför EU Stora exportprodukter 2015 (mkr) 1) Stora exportprodukter 2016 (mkr) 1) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga fiskfiléer och fiskkött Torkad, saltad eller rökt fisk m.m Torkad, saltad eller rökt fisk m.m Övriga livsmedel (bland annat Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) smörblandningar) Övriga bakverk, bröd m.m Övriga bakverk, bröd m.m Övriga jästa drycker, till exempel cider Övriga jästa drycker, till exempel cider Vete Flytande margarin och andra beredningar av fett Flytande margarin och andra 965 Vete 904 beredningar av fett Vodka 830 Hel torsk 878 Hel torsk 752 Vodka 867 Till länder utanför EU Till länder utanför EU Vodka Vodka Övriga tobaksvaror Övriga tobaksvaror Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Mjölk- och gräddpulver Flytande margarin och andra 901 beredningar av fett Flytande margarin och andra 966 Övriga bakverk, bröd m.m. 889 beredningar av fett Vete 872 Mjölk- och gräddpulver 761 Övriga bakverk, bröd m.m. 849 Vete 645 Hund- och kattmat i detaljhandelsförpackning 571 Hund- och kattmat i detaljhandelsförpackning Malt 417 Malt 412 Söta kex, småkakor, rån m.m. 381 Övriga oljor och fetter 400 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan Se På tal om jordbruk och fiske Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?,

23 2.3 Sveriges importutveckling under 2016 Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med närmare 9 procent under 2016, från 130,3 till 141,7 miljarder kronor, se tabell 2.5. Exkluderas fisk ökade importvärdet med drygt 4 procent. Importvolymen 2016 ökade med närmare 3 procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med närmare 6 procent 10. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 11,2 till 11,7 procent av den totala varuimporten mellan 2015 och I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till 11,3 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, frukt och grönsaker, drycker, oljor och fetter, spannmål, kött och köttvaror, tobak, djurfoder och kaffe m.m Perspektiv på svensk livsmedelsimport Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är betydligt högre än motsvarande import till Norge och Finland. Siffrorna måste naturligtvis sättas i relation till ländernas folkmängd. Värdet av den danska importen 2016 uppgick till närmare 101 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var drygt 62 miljarder kronor för Norge och närmare 45 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-28 uppgick 2016 till 85,7 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 61 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU, bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom merparten av den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer hälften av vår jordbruksimport från EU-28 från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdet av importen från EU-28 ökade med 6 procent under 2016 jämfört med Nominellt sett ökade importen för samtliga produktgrupper undantaget oljefrön och oljehaltiga nötter samt diverse livsmedel. Dessa grupper ökade med mellan 1 och 45 procent. Oljefrön och oljehaltiga nötter samt diverse livsmedel minskade nominellt sett med 6 respektive 1 procent. 10 Se På tal om jordbruk och fiske Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016, SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari december 2016, i löpande priser,

24 Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* EU-28 1) Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Importvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2015 till 55,9 miljarder kronor, se figur 5, varav 69 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Närmare 73 procent av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är USA med drygt 3 procent, Kina och Brasilien med strax över 2 procent samt Thailand, Turkiet och Schweiz med drygt 1 procent vardera. Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-28 och länder utanför EU, (miljarder kronor) Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2016 var Norge (40,6 miljarder kronor), Danmark (16,3 miljarder kronor), Nederländerna (13,9 miljarder kronor) och Tyskland (12,5 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för närmare 59 procent av det svenska importvärdet. Jämfört med 2015 ökade importen från Norge med strax över 21 procent. Importen från Norge utgjordes till 95 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark ökade med 14

25 drygt 7 procent. Den värdemässiga importen ökade tydligast för produktgrupper såsom spannmål, mejeriprodukter, oljor och fetter samt djurfoder medan produktgruppen oljefrön och oljehaltiga nötter minskade tydligast. Importen från Nederländerna ökade med drygt 6 procent. Från Nederländerna kan tydliga värdemässiga ökningar noteras för produktergrupper såsom oljor och fetter, spannmål, drycker, frukt och grönsaker samt spannmål medan produktgruppen kaffe, te, kakao m.m. minskade mest. Importen från Tyskland till Sverige ökade med drygt 1 procent. Produktgrupper såsom frukt och grönsaker, kaffe m.m. samt diverse livsmedel kan noteras för tydliga värdemässiga ökningar medan produktgruppen mejeriprodukter kan noteras för en tydlig minskning. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2016 var USA, Kina, Brasilien och Thailand. Importen från USA minskade med närmare 9 procent under Importen från Kina ökade med drygt 1 procent medan importen från Brasilien och Thailand minskade med 19 respektive 5 procent. Importen från USA domineras av drycker, frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter) samt diverse livsmedel. Importen från Brasilien utgörs nästan uteslutande av produktgrupperna kaffe m.m. och kött. Importen från Kina består främst av fisk, kräft- och blötdjur samt frukt och grönsaker medan importen från Thailand är mer jämt fördelad över ett antal produktgrupper såsom diverse livsmedel, frukt och grönsaker, spannmål (mestadels ris), fisk, kräft- och blötdjur, samt kött Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2015 och 2016 ökade importvärdet mest för fisk, frukt och grönsaker, drycker, oljor och fetter, spannmål, kött samt tobak och tobaksvaror som tillsammans ökade med närmare 10,4 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med närmare 11 procent jämfört med Sett över en längre tidsperiod, , har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper undantaget levande djur. Förutom fisk är det frukt och grönsaker, drycker, kött, kaffe m.m., mejeriprodukter och spannmål som nominellt sett ökat mest. Procentuellt är det fisk, kaffe, tobak och tobaksvaror, spannmål, drycker, mejeriprodukter samt oljefrön och oljehaltiga nötter som ökat mest. 15

26 Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeri produkter och ägg 03 Fisk, kräft och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao, mm 08 Djurfoder Diverse livsmedel 11 Drycker Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 16

27 Övriga varor ** 11,2% Spannmål och varor därav 5,0% Fisk, kräft- och blötdjur 31,4% Diverse livsmedel* 5,4% Mejeriprodukter och ägg 6,4% Kaffe, te, kakao m.m. 6,8% Drycker 8,1% Kött och köttvaror 9,2% Frukt och grönsaker 16,4% Figur 6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2016 fördelad på produktgrupper enligt SITC. * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (2,0 %), djurfoder (2,9 %), tobak och tobaksvaror (1,2 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,8 %) och oljor och fetter (4,0 %). De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2016 var fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe m.m. samt mejeriprodukter (figur 6). Tillsammans utgjorde dessa produkter drygt 78 procent av importen. På mer detaljerad nivå ser man att de största importvarorna sett till värde var hel laxfisk, övriga fiskfiléer och fiskkött samt vin (tabell 2.7). Importen av hel laxfisk har ökat mest (27 procent) följt av övriga bakverk och bröd (15 procent), övrig ost (12 procent), torkad, saltad och rökt fisk (8 procent), övriga fiskfiléer och fiskkött (4 procent), vin, ej mousserande (3 procent) och orostat kaffe (1 procent). Importen av övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) har minskat mest (10 procent) följt av övrigt styckat griskött (2 procent) och benfritt nötkött (1 procent). Detta avser värdet. Ser man till volymen minskade exempelvis importen av hel laxfisk med 5 procent medan importen av övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) ökade med 3 procent. Tabell 2.7 Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel Stora importprodukter ) (mkr) Stora importprodukter ) (mkr) Hel laxfisk Hel laxfisk Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga fiskfiléer och fiskkött Vin, ej mousserande Vin, ej mousserande Benfritt nötkött Benfritt nötkött Övriga livsmedel (bland annat Övrig ost (bland annat hårdost) smörblandningar) Orostat kaffe Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Övrig ost (bland annat hårdost) Orostat kaffe Övrigt styckat griskött Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrigt styckat griskött Övriga bakverk och bröd Övriga bakverk och bröd ) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 17