Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Transkript

1 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor, en ökning med 9 procent jämfört med Importen ökade till drygt 119 miljarder kronor, en ökning med 8 procent. Fisk, spannmål och diverse livsmedel är produktgrupper som främst ökat i exportvärde Produktgrupper som ökat i importvärde 2014 är bland annat fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker och mejerivaror. Norge, Danmark och Finland är tillsammans med Tyskland och USA de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel. De fem största marknaderna tog emot närmare 59 procent av den värdemässiga exporten Bakgrund Ökningen i Sveriges totala utrikeshandel 2014 jämfört med 2013 avspeglar sig även i utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel som fortsätter utvecklas positivt. Andelen av jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuexporten har ökat 2014 jämfört med 2013 och uppgår nu till drygt 6 procent. Motsvarande siffra i den totala varuimporten har också ökat och uppgår till närmare 11 procent. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordsbruksvaror och livsmedel är norsk fisk, se vidare i avsnittet om Vidareexport. I delar av vår analys av handelssiffrorna exkluderar vi fisk, för att därigenom ge en intressantare bild av utvecklingen. Tydligt ökad export i både värde och volym 2014 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor. Jämfört med 2013 är det en värdeökning med 5,9 miljarder kronor eller drygt 9 procent. Exportvolymen 2014 ökade med närmare 21 procent. Det totala värdeinnehållet (kr/kg) 1 har i genomsnitt minskat med drygt 9 procent. Om exporten av fisk exkluderas från övriga jordbruksvaror och livsmedel har exporten ökat i värde med närmare 2,7 miljarder kronor eller närmare 7 procent mellan 2013 och De produktgrupper vars exportvärde ökade mest under 2014 var fisk, spannmål (främst vete), diverse livsmedel, mejerivaror, kaffe, te och kakao, kött och tobak (se tabell 1). En minskning av exportvärdet mellan 2013 och 2014 kan noteras för produktgrupperna oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter, djurfoder samt frukt och grönsaker. 1 I bilaga 1 redovisas mer detaljerade siffror över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 och även den procentuella förändringen jämfört med 2013 både gällande värde och volym. siffrorna ska beaktas med viss reservation då de oftast redovisas i ton, men i vissa fall även styck eller kubikmeter. Den procentuella förändringen kan ändå beskriva en del av utvecklingen.

2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(12) Tabell 1. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 jämfört med 2013 SITC Andel 2014 % Förändring % 00 levande djur kött och köttvaror mejeriprodukter och ägg fisk, kräft- och blötdjur spannmål och varor därav frukt och grönsaker socker, sockervaror och honung kaffe, te, kakao, kryddor djurfoder diverse livsmedel drycker tobak och tobaksvaror oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter oljor och fetter SUMMA *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Viktiga marknader för svensk export De tre nordiska grannländerna, Norge, Danmark och Finland är tillsammans med Tyskland och USA de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk). De fem största marknaderna tog emot närmare 59 procent av exporten Norge är Sveriges största avsättningsmarknad för jordbruksvaror och livsmedel 2014 (exklusive fisk), uttryckt i värde, men uppvisade bara en värdemässig exportökning motsvarande 1 procent. Till Norge ökade exporten för produktgrupper som tobak och tobaksvaror (9 procent), mejerivaror (9 procent), kaffe, te, kakao (8 procent), diverse livsmedel (4 %) och djurfoder (3 procent). Minskningar kan noteras för produktgrupper som oljor och fetter (-12 procent), frukt och grönsaker (-12 procent), drycker (-10 procent) och spannmål (-2 procent). Den svenska exporten till Norge består huvudsakligen av förädlade livsmedel och i mindre omfattning av obearbetade jordbruksvaror. Den värdemässiga exporten till Danmark 2014 minskade med 2 procent medan exporten till Finland ökade med 2 procent. Till Danmark ökade exporten för produktgrupper som kött (16 procent), drycker (14 procent) samt frukt och grönsaker (10 procent). Minskningar kan noteras för främst oljor och fetter (-18 procent), djurfoder (-13 procent), spannmål (-5 procent), mejerivaror (-3 procent), kaffe, te, kakao (-3 procent), diverse livsmedel (-2 procent) och socker (-2 procent). Den värdemässiga exporten till Finland ökade för produktgrupper som diverse livsmedel (12 procent), kaffe, te, kakao (9 procent), socker (7 procent) och kött (5 procent). Minskningar kan noteras för främst mejerivaror (-16 procent), drycker (-10 procent) och spannmål (-4 procent).

3 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(12) t av exporten till Tyskland 2014 ökade med 10 procent vilket främst kan härledas till att produktgruppen spannmål ökat från drygt 0,8 miljarder kronor till drygt 1,1 miljarder kronor (39 procent). Mer specifikt har exporten av korn ökat från 202 till 423 miljoner kr (110 procent). Efter en värdemässig minskning 2013 (-5 procent) har exporten till USA ökat under 2014 (6 procent). Orsaken beror främst på, som för Tyskland, att värdet av spannmål ökat från 173 till 338 miljoner kr (96 procent). Mer specifikt har exporten av havre ökat från 67 till 239 miljoner (257 procent). Ökningen av exporten till USA har skett trots att den klart största produktgruppen drycker (främst vodka) fortsätter att minska (-6 procent). Den värdemässiga exportökningen till Nederländerna på 31 procent kan främst härledas till att produktgrupperna mejerivaror och spannmål ökade med 198 respektive 92 miljoner kronor. Ökningen av exportvärdet till Spanien på 62 procent kan nästan uteslutande förklaras av att exporten av spannmål ökat med 248 miljoner kronor. Vidare kan den värdemässiga exportminskningen till Kina på 24 procent härledas till en tydlig minskning för produktgrupperna mejerivaror, frukt och grönsaker samt diverse livsmedel. Avslutningsvis bör nämnas att exporten till Ryssland bara minskade med 2 procent 2014, trots att landet förra året införde importstopp för vissa jordbruksvaror och livsmedel. Tabell 2. De 15 största marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk), miljoner kronor Land Andel 2014 % Förändring % Norge Danmark Finland Tyskland USA Storbritannien och Nordirland Nederländerna Frankrike Polen Ryssland Oman Spanien Italien Kanada Kina Övriga länder* SUMMA *Inkluderar även icke-länderfördelad EU-handel. **Landspecifik data baseras på ej bortfallsjusterade siffror och totalsummor på bortfallsjusterade siffror. *** På grund av avrundningsregler kan ländernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen.

4 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(12) Ökad import i främst värde men även i volym 2014 Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 119 miljarder kronor. Jämfört med 2013 är det en värdeökning med 9,1 miljarder kronor eller drygt 8 procent. Importvolymen ökade 2014 med drygt 2 procent. Det totala värdeinnehållet (kr/kg) 2 har i genomsnitt ökat med närmare 6 procent. Om importen av fisk exkluderas från övriga jordbruksvaror och livsmedel har importen ökat i värde med närmare 5,7 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2013 och Betydande produktgrupper vars importvärde ökade mest mellan 2013 och 2014 var fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker, mejerivaror, oljor och fetter, spannmål samt diverse livsmedel. En värdeminskning av importen kan noteras för produktgrupperna kött och levande djur, se tabell 3. Tabell 3. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 jämfört med 2013 SITC Andel 2014 % Förändring % 00 levande djur kött och köttvaror mejeriprodukter och ägg fisk, kräft- och blötdjur spannmål och varor därav frukt och grönsaker socker, sockervaror och honung kaffe, te, kakao, kryddor djurfoder diverse livsmedel drycker tobak och tobaksvaror oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter oljor och fetter SUMMA *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Viktiga länder för svensk import De viktigaste länderna för svensk import av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk) är Danmark, Tyskland, Nederländerna, Italien och Frankrike, se tabell 4. Totalt stod de fem största avsändarländerna för närmare 54 procent av den svenska importen I bilaga 2 redovisas mer detaljerade siffror över Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 och även den procentuella förändringen jämfört med 2013 både gällande värde och volym. siffrorna ska beaktas med viss reservation då de oftast redovisas i ton, men i vissa fall även styck eller kubikmeter. Den procentuella förändringen kan ändå beskriva en del av utvecklingen.

5 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(12) Tabell 4. De 20 största länderna för svensk import av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk), miljoner kronor Land Andel 2014 % Förändring % Danmark Tyskland Nederländerna Italien Frankrike Spanien Belgien Storbritannien och Nordirland Finland Polen Irland Norge USA Brasilien Litauen Österrike Schweiz Malaysia Thailand Sydafrika Övriga länder* SUMMA * Inkluderar även icke-länderfördelad EU-handel. **Landspecifik data baseras på ej bortfallsjusterade siffror och totalsummor på bortfallsjusterade siffror. *** På grund av avrundningsregler kan ländernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Av de största marknaderna 2014 ökade importen från Italien mest procentuellt sett (15 procent). Det är främst produktgrupperna spannmål (18 procent), frukt och grönsaker (15 procent) och drycker (13 procent) som står för den största delen av ökningen. Handelsnettot ökar Sverige är nettoimportör av jordbruksprodukter och livsmedel, vilket framgår av figur 1 nedan. Handelsnettot uppvisar ett underskott på drygt 50 miljarder kronor för Underskottet i handelsnettot har stadigt ökat de senaste 10 åren med undantag för 2010 då underskottet minskade något. Fisk är den största produktgruppen inom handeln med jordbruksvaror och livsmedel både avseende export (39 procent) och import (27 procent) och består till stor del av vidareexport av norsk fisk. Exkluderas fisk i handelsnettot minskar underskottet i handelsnettot till drygt 44 miljarder kronor. Trenden att underskottet ökar är oförändrad även om fisk exkluderas.

6 Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 6(12) Till en del beror underskottet i handelsnettot på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex. tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin och tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med ett negativt handelsnetto är handelsunderskottet mindre Import Export Handelsbalans Handelsbalans exklusive fisk Figur 1. Handelsutveckling Studeras enskilda produktgrupper är det bara för spannmål, diverse livsmedel, levande djur och tobak som Sverige har ett positivt handelsnetto, se tabell 5. Underskottet i handelsnettot är störst för produktgrupperna frukt och grönsaker, kött, fisk, mejerivaror och kaffe, te, kakao. Exportvärdet har mer än fördubblats sedan Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har därigenom ökat från närmare 35 miljarder kronor år 2005 till drygt 69 miljarder kronor år 2014, en ökning med strax över 100 procent. Den årliga ökningstakten för exporten av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 9 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 5 procent för den samlade varuexporten. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har ökat sin andel av den totala varuexporten från närmare 4 procent år 2005 till drygt 6 procent år Importvärdet har ökat med strax över 90 procent sedan Den årliga ökningstakten för importen av jordbruksvaror och livsmedel har i genomsnitt varit närmare 8 procent mellan åren 2005 och 2014, vilket kan jämföras med drygt 7 procent för den samlade varuimporten. Andelen av jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade från närmare 8 procent år 2005 till närmare 11 procent år 2014.

7 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 7(12) Tabell 5. Sveriges handelsnetto för jordbruksvaror och livsmedel 2005 och 2014 Produktgrupper Import 2014 Export 2014 Handelsnetto 2014 Handelsnetto levande djur kött och köttvaror mejeriprodukter och ägg fisk, kräft- och blötdjur spannmål och varor därav frukt och grönsaker socker, sockervaror och honung kaffe, te, kakao, kryddor djurfoder diverse livsmedel drycker tobak och tobaksvaror oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter oljor och fetter SUMMA *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffor. Global och svensk handelsutveckling var världens export som andel av världens BNP preliminärt oförändrad på 31,3 procent jämfört med 2013 och Världens export som andel av världens BNP låg 2014 lägre än 2011 då världshandeln uppgick till 31,6 procent av världens BNP men högre än 2010 då världshandeln uppgick till 29,7 procent 3. Mellan 2013 och 2014 har Sveriges totala varuexport och varuimport ökat med 3 respektive 6 procent. Mellan 2013 och 2014 har kronan försvagats med drygt 5 procent gentemot både dollarn och euron. Den svenska exporten har blivit relativt sett billigare på de marknader där man handlar i dollar och euro vilket förenklar exporten samtidigt som importen blivit dyrare. 4 Vidareexport ökar handelssiffrorna En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport, det vill säga export av en vara som tidigare har importerats (även kallad reexport eller återexport) utan att varan genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Den har därför inte i någon större utsträckning bidragit till landets förädlingsvärde och därmed till sysselsättningen på det sätt som exporten av en inhemskt producerad vara gör. Vidareexporten höjer export- och importsiffrorna, vilket innebär att siffrorna i handelsstatistiken i vissa fall ger oss en missvisande bild av vilka produkter och till vilka länder som företagen i verkligheten exporterar. 3 Ekonomifakta Jordbruksverket har i en studie undersökt om växelkursen haft någon påverkan på exporten för perioden 1995 till 2006 men inte funnit någon sådan inverkan. Jordbruksverkets rapport 2007:12, kap 7 Valutakurspåverkan på svensk jordbruks- och livsmedelshandel.

8 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 8(12) Hur stor vidareexporten är går inte att utläsa ur den officiella handelsstatistiken, men i tabell 6 finns exempel på varor där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport. Exportvärdet av varorna i tabell 6 uppgår till drygt 25 miljarder kronor, vilket innebär att en ungefärlig uppskattning är att vidareexporten utgör ca 37 procent av Sveriges totala exportvärde för jordbruksvaror och livsmedel. Tabell 6. Handel som kan betraktas som vidareexport 2014 Varuslag/varor 2014 Import 2014 Import tals ton 2014 Export 2014 Export tals ton Hel laxfisk Hel torsk Övrig hel fisk Torskfilé Övriga fiskfiléer och fiskkött Torkad, saltad och rökt fisk Bananer Vin Summa *Tabellen baseras på ej bortfallsjusterade siffor. Det är framförallt fisk från Norge som ökar siffrorna i handelsstatistiken, vilket beror på att Sverige efter EU-inträdet har kommit att bli ett transitland för den norska fiskens väg till övriga EU-länder. Under 2014 skickades ca 74 procent 5 av värdet ( miljoner kronor) av all den fisk som importerades och ingick i den svenska handelsstatistiken vidare till andra länder. Det innebär i sin tur att 90 procent av exportvärdet för fisk högst troligt var vidareexport. I vår analys tar vi hänsyn till detta genom att räkna bort fisk i vissa delar. Uppgifternas precision Uppgifter om utrikeshandel samlas in av SCB genom en enkätundersökning och tulldokument. Uppgifterna revideras efterhand som fler uppgifter blir tillgängliga. Precisionen är givetvis lägst i uppgifterna för En analys av de revideringar som gjorts för tidigare år visar att förändringarna blivit små. Detta innebär att det finns goda förutsättningar för att de övergripande slutsatser som har dragits kan bli bestående. Den officiella statistiken över Sveriges varuhandel är därutöver behäftad med vissa problem, som är viktiga att ha i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den. En aspekt är till exempel att de globala produktionskedjorna har gjort handelsstatistiken mer svårtolkad. En annan aspekt är vidareexport som ökar handelssiffrorna. 5 Enligt uppgifter om s.k. kvasi transitering från SCB i mars 2014.

9 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 9(12) Bilaga 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring jmf 2013 % Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får, lamm och getkött 19 0, Fjäderfäkött Övrigt kött inklusive vilt Beredda köttprodukter Ej varufördelad handel Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt med mera Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Ej varufördelad handel Fisk, kräft- och blötdjur Fisk, kräft- och blötdjur Beredda produkter Ej varufördelad handel Spannmål och varor därav Spannmål Mjöl, gryn, malt med mera Ris Bakverk och bröd med mera Okokt pasta Övriga beredningar av spannmål Ej varufördelad handel Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade grönsaker med mera Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönt Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Ej varufördelad handel

10 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 10(12) Forts. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Socker, sockervaror och honung Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Ej varufördelad handel Kaffe, te, kakao, kryddor Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Ej varufördelad handel Djurfoder Ej varufördelad handel Diverse livsmedel Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Välling och andra beredningar av spannmål, mjöl med mera - Övriga livsmedel Ej varufördelad handel Drycker Starksprit Vin Övriga alkoholdrycker Alkoholfria drycker Ej varufördelad handel Tobak och tobaksvaror Ej varufördelad handel Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Ej varufördelad handel Oljor och fetter Ej varufördelad handel SUMMA

11 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 11(12) Bilaga 2 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Levande djur 154 0, Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får, lamm och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inklusive vilt Beredda köttprodukter Ej varufördelad handel Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt med mera Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Ej varufördelad handel Fisk, kräft- och blötdjur Fisk, kräft- och blötdjur Beredda produkter Ej varufördelad handel Spannmål och varor därav Spannmål Mjöl, gryn, malt med mera Ris Bakverk och bröd med mera Okokt pasta Övriga beredningar av spannmål Ej varufördelad handel Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade grönsaker med mera Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönt Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar. av frukt och bär Ej varufördelad handel

12 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 12(12) Forts. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2014 samt procentuell förändring jämfört med 2013 Produktgrupper 2014 Förändring % jmf 2013 Socker, sockervaror och honung Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Ej varufördelad handel Kaffe, te, kakao, kryddor Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Ej varufördelad handel Djurfoder Ej varufördelad handel Diverse livsmedel Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Välling och andra beredningar av spannmål, mjöl med mera - Övriga livsmedel Ej varufördelad handel Drycker Starksprit Vin Övriga alkoholdrycker Alkoholfria drycker Ej varufördelad handel Tobak och tobaksvaror Ej varufördelad handel Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Ej varufördelad handel Oljor och fetter Ej varufördelad handel SUMMA Kontaktpersoner Lars-Anders Strandberg och Anne Hansson