Förord. Svenska Kraftnät. Läsanvisning

Transkript

1

2 Förord Svnska Kraftnät Svnska Krafcnät har, md WSP som konsult, tagit fram n miljökonskvnsbskrivning (MKB) som bskrivr konskvnsrna för n förlängning av koncssion får n bfintlig 400 kv växlströmsldning. Dn aktulla 400 kv ldningn sträckr sig mllan Porjus i Jokkmokks kommun i Norrbottns län och Odnsvi i Hallsbrgs kommun i Örbro län. Ldningn är n 971 km lång luftldning och ll[gör n dl av stamnätt. nga ändringar vad gällr sträckning llr spänningsnivår planras i samband md dn förlängda koncssionn. En MKB är ct undrlag för acc kunna göra n samlad bdömning av n vrksamhts invrkan på människors hälsa och säkrht, på miljön och på hushållning md naturrsursr. Framlagd miljökonskvnsbskrivning utgör n dl av Svnska Kraftnäts undrlag å ll Enrgimarknadsinspktionn för bslu t om förlängning av koncssion för ldningn. Svnska Kraftnät är tt statligt affärsvrk md uppgift an förvalta Svrigs stamnät för lkraft, som omfattar ldningar fö r 400 kv och 220 kv md stationr och urlandsförbindlsr. Vi har också systmansvart fö r l och narurgas. Svnska Krafcnät utvcklar stamnätt och lmarknadn för art möra samhällts bhov av n säkr, miljövänlig och konomisk lförsörjning. Därmd har vi också n viktig roll i kli matpolitikn. Svnska Kraftnät har övr 325 anställda, d Asca vid huvudkontort i Sundbybrg. Vi har ävn kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollftå. Yttrligar flra hundra prsonr sysslsätts på ntrprnad för drift och undrhåll av scamnätt runt om i landt. År 2009 var omsättningn ca miljonr kronor. Svnska Krafcnäc har cr dottrbolag och sx intrssbolag, bland andra dn nordiska lbörsn Nord Pool. Mr information finns på vår wbbplats Läsanvisning MKB:n fö r förlängd koncssion för sträckan Porjus - Odnsvi är uppdlad i tt huvuddokumnt md länsvisa bilagor. Huvuddokumntt (dnna handling) innhållr övrgripand information och förucsänningar som är gnrlla för hla sträckan. Till huvuddokumntt har fm MKB:r som bskrivr d spcifika miljökonskvnsrna bilagts. Bilagorna är uppdlad länsvis (Norrboccns län, Västrbottns län, Västrnorrlands och Jämclands län, Dalarnas och Gävlborgs län sam Ö rbro län). Förläng ning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 3

3 Sammanfattning Svnska Krafmär lämnad dn 5 juni 2008 in n ansökan om förlängd koncssion för bfindig 400 kv växlmömsldning mllan Porjus i Jokkmokks kommun och Odnsvi i Hallsbrgs kommun. Ldningn utgör n dl av dt svnska stam närt och är n av Ara ldningar som utgör n dl av förbindlsn mllan Norrland, Mälardaln och södra Svrig. Dnna miljökonskvnsbskrivning (MKB) är n komplttring rill dn inlämnad ansökan. MKB:n syftar till arr utgöra rt undrlag för arr kunna göra n samlad bdömning av vrksamhtns invrkan på människors hälsa och säkrhr, på miljön och på hushållning md naturrsursr. MKB:n är uppdlad i tt huvuddokumnt (dnna handling) md fm länsvisa bilagor som bskrivr d spcifika m iljökonskvnsrna. Ldningn är 971 km lång och går gnom sju län och 30 kommunr. Ldningssträckningn visas övrsiktligt i kana 1.1. Ldningn är n lufrldning (frildning) byggd md portalsrolpar i stål. Ldningsgatan är gnrllt 44 mtr mn kan varira mllan mtr. nga ändringar vad gä llr sträckning llr spänningsnivår planras i samband md dn fö rlängda koncssionn. Nollaltrnacivt, d.v.s. att sökt vrksamht int kommr till stånd, dfiniras som att n förlängd koncssion för ldningn j bviljas. En utblivn koncssionsförlängning innbär n förlust av övrföri ngskapacitr från norra rill mllrsta Svrig. Dtta skull innbära att bfin tlig ldning måst rivas och övrföring måst sk md andra bfintliga ldningar llr gnom arr nya ldningar måst byggas. Svnska Kraftnät bdömr arr ovan nämnda åtgärdr skull innbära n störr miljöpåvrkan än förlängd koncssion och är därför int tt. antagbart altrnativ. S vidar kapitl 3 Altrnativ. Skriftligt samråd har gnomförts md d länssryrlsr, kommunr, fastightsägar, myndightr och intrssorganisationr som brörs av ldningn (ca 2700 mottagar). Ärndt annonsrads också i tt 3 0-ral tidningar, båd rikstäckand och lokala. Samrådsridn varad från 7 novmbr till 19 dcmbr Sammanlagt inkom 68 yttrandn. Rdogörls för yttrandn rdovisas i bilaga 6 samt i kapitl 2 Planring och prövning i bilagda läns-mkb:r. MKB:n bskrivr koncssionsförlängningns konskvnsr inom följand intrssområdn; miljömål och miljökvalittsnormr, miljöbalkns allmänna hänsynsrglr, Narura 2000 samt övriga riksinussn, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rkration och friluftsliv, naturrsursr, rnnäring, bbyggls och bondmiljö, infrastruktur sam t planförhållandn. Vad gällr miljömål, miljökvalittsnormr och miljöbalkns allmänna hänsynsrglr bdöms n förlängd koncssion inr motvrka något nationllt llr rgional miljömål llr mdföra att någon miljökvalittsnorm övrträds. Miljöbalkns hänsynsrglr anss uppfyllda. Dn samlad bdömningn för hla ldningn är att koncssionsförlängningn int mdför några miljöffktr på planförhållandn llr infrastruktur inom ldningsområdt. För områdn naturrsursr och rnnäring bdöms konskvnsrna som små. För områdn namrmiljö, kulmrmiljö samt rkration och fri luftsliv bdöms koncssionsforlängningn ha gnrllt små, mn i vissa fall måttliga konskvnsr. För områdn landskapsbild och bbyggls och bondmiljö m dför ldningn gnrllt små mn lokalt ävn måu liga llr stora konskvnsr. Lämpliga åtgärdr för att minska magnrfålr vid byggnadr d är magntfält övrstigr 4 µt ss övr. Åtgärdr för att bgränsa påvrkan vid undrhåll och skötsl av ldning och ldningsgata bskrivs i kapitl 7 Drift och framtida undrhåll. Dn samlad bdömningn för hla ldningn rdovisas i kapitl 8 Samlad bdömning. 6 Förlä ngning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

4 1 nldning Svnska Kraftnät lämnad dn 5 juni 2008 in n ansökan till Enrgimarknadsinspktionn avsnd förlängning av nätkoncssion för linj nligt llagn för bfindig 400 kv ldning Porjus - Odnsvi. Nätkoncssion (tillstånd) för linjn gavs dn 2 januari 1989 av Starns nrgivrk. Koncssionns gilrightstid gick ut dn 31 dcmbr ansökan framgår att komplttringar av rfordrliga handlingar kommr att göras frrhand. och md art ansökan är inskickad fortsättr koncssionn att gälla tills dss Enrgimarknadsinspkrionn har tagit bslut om förlängd koncssion kan godkännas llr int. Ansökan om förlängd koncssion innbär int några planrad förändringar av sträckning, stolputförand llr ström blastning på ldningn. Koncssionsförlängningn innbär int hllr någon ändring i gälland ldningsrärt. Ldningn går från Porjus i Jokkmokks kommun gnom Norrbottns, Västrbottns, Jämtlands, Västrnorrlands, Gävlborgs, Dalarnas och Örbro län till Odnsvi i Hallsbrgs kommun. Ldningssträckningn visas övrsiktligt i karta 1.1. Ldningn mllan Porjus och Odnsvi utgör n dl av dt svnska stamnätt. D första ldningsdlarna upprättads och togs i drift l 952 och ldningn är n av flra ldningar som utgör n dl av förbindlsn mllan Norrland, Mälardaln och södra Svrig. Ldningn är n frildning och har n total längd av 971 km. ansökan om tillstånd ska n miljökonskvnsbskrivning (MKB) ingå som tt av bslursundrlagn. Miljökonskvnsbskrivningn ska upprättas frr miljöbalkns rglr vilkt bland annat innfattar gnomförand av samråd md länsstyrls, tillsynsmyndightr och nskilda som kan antas bli särskilr brörda. Dnna MKB utgör undrlag för samråd och bslutsundrlag som komplttrar dn inlämnad ansökan om förlängd nätkoncssion för kraftldningn. Eftr dt att Svnska Kraftnät ragit dl av d synpunktr som inkommit undr samrådsprocssn, lämnas komplttringarna till Enrgimarknadsinspkrionn. MKB:n for ldningn är uppdlad i n huvud-mkb och fm dl-mkb:r som bskrivr miljökonskvnsrna för aktulla län. Dl 1: Norrbottns län (BD) Dl 2: Västrborrns län (AC) Dl 3: Jämdands och Västrnorrlands län (Z + Y) Dl 4: Gävlborgs och Dalarnas län (X + W) Dl 5: Örbro län (T) 1.1 Bakgrund Svrigs krafddningsnär bstår i dag av sramnät, rgionnät och lokalnät. Svnska Kraftnät är tt affärsvrk som ägr och förvaltar dr svnska stamnätt och utlandsförbindlsrna. Stamnätt omfattar landts kraftldningar och stationr for 400 och 220 kv (kilovolt). Svnska Kraftnät är också systmansvarig myndight nligt llagn. Dtta innbär att övrgripand ansvara för att lktriska anläggningar samvrkar driftsäkrt så att balans mllan produktion och förbrukning av l kan upprätthållas i landt. Dt nationlla lsystmt ska fungra sammanhållr och utnyttjas så rationllt som möjligt. Ldningar i spänningsområdr kv räknas som rgionnät och ägs och förvaltas av rgionnätsförtag. Lokalnät, också kallad distributionsnär, drivs md spänningar i områdt 0,4-20 kv för distribution till lkundrna. D ägs av rgionnätsförtagn llr av mindr förtag md lokal anknytning. dssa när distriburas l övr rlativt korta avstånd som xmplvis till industrir, köpcnrra och hushåll. 1.2 Motiv för förlängd koncssion Motivt för ärndt är att förlänga närkont:ssionn för bfintlig ldning 400 kv Porjus - Odnsvi. Syftt md MKB:n är att i nlight md gälland bstämmlsr i 6 kap. miljöbalkn idntifira, bdöma och bskriva d dirkta och indirkta ffktr n förlängning av nätkoncssion kan mdföra. Effktrna på såväl människor, djur, växtr, mark, vattn, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningn md matrial, råvaror, nrgi, mark, varrn och dn fysiska miljön ska bskrivas. Vidar är syftt att möjliggöra n samlad bdömning av dssa ffktr på människors hälsa och miljön. 1.3 Avgränsning Enligt Enrgirnarknadsinspktionns "Handbok för ansökan om nätkoncssion" skall n ansökan om förlängning av nätkoncssion i princip innhålla samma uppgiftr som n ansökan om n hlt ny ldning. Dt liggr dock i sakns natur att miljöpåvrkan av n bfintlig ldning i många fa ll är mindr än då n ldning ska nyanläggas. Vid n förlängning av koncssion kan dt då ofta på tt nklar sätt visas att d krav som ställs i lagn uppfylls. Vidar bör dt int gnrllt krävas att sökandn angr altrnativa lokalisringar såvida dt int från brörda partr görs gälland avsvärda olägnhtr. nnhållt i MKB:n har avgränsats utifrån ärndts Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svns ka Kraftnät 7

5 \j:.:- rrhr1 rrrj.:- :::..J-...,.J:;...,,, ::,,)!...i.ir J J\ urrl>uttj3.j /!...tin Porj us Jokkmokk Jtirn tj:.hj r.j3.j!...ft [ l D!.!J:.1rr1!.!3.j!...tin Vti 3-j t ( [J [)( ( J!.! Jl:J 3-j!...fin Gti ' J rj0ff.j3.j!...i! [J brbru!...ti [J - - Porjus - Odnsvi 400 kv Ortr Stationr N o Lantmätrivrkt Gävl Mdgivand Kilomtr Skala 1 : Karta kv ldningn Porjus - Odnsvi. 8 Förläng ning av koncssi on Porjus-Odnsvl, MKB - Svn sk a Kraft n ät

6 möjliga påvrkan och inaunsområdts känslight. Ansökt koncssionsförlängning innbär int några förändringar av sträckning, stolputförand, spänning llr strömblasming av ldningn. Gografisk avgränsning Fältbsök gjords vid intrssområdn i ldningsgatan och i n 00 m brd korridor längs bfintlig ldning inför miljökonskvnsbdömningn. karta l. l rdovisas övrsiktligt ldningns dragning från Porjus till Odnsvi. Avgränsning av samrådsintrssn nför samrådn har n övrsikclig gnomgång gjorcs av tänkbara brörda intrssntr, inklusiv fastightsägar, länssryrlsr, kommunr, myndightr, intrssorganisationr och övriga skrorsintrssntr. Avgränsning av miljöaspktr dnna MKB bskrivs projktts möjliga påvrkan på följand intrssområdn: mi ljömål och miljökvalittsnormr, miljöbalkns allmänna hänsynsrglr, Natura 2000 samt övriga riksintrssn, p lanförhållandn, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rkration och friluftsliv, naturrsursr, rnnäring, bbyggls och bondmiljö samt infrastruktur. i n samrådsrdogörls. Yttrandna bmöts av Svnska Krafmäc och komplttrar ansökan om koncssion. 4. Framtagand av miijökonskvnsbskrivningn. MKB:n bskrivr förutsättningar, altrnativ, tknik, lokalisring, påvrkan, planrad skyddsåtgärdr och konskvnsr sam n samlad bdömning För att undrlätta läsbarht har MKB:n dlats upp i tt övrgripand huvuddokumnt md länsvisa MKB:r bilagda. D länsvisa MKB:rna bskrivr spcifika miljökonskvnsr kommunvis. MKB:n och sam rådsrdogörlsn kommr att sänds in till Enrgi m arknadsinspkti o nn. 1.5 Planförhållandn Ldningn passrar trttio kommunr md gälland övrsiktsplanr. Ldningn bdöms vara förnlig md samtliga gälland kommunala planr. För närmar bskrivning av gälland planförhållandn hänvisas till avsnitt Planförhållandn undr varj kommun i d länsvisa MKB:r som biläggs dnna huvud-mkb. 1.4 Mtod Arbtsprocssn md dnna MKB har bstått av fyra scg. mtodikn ingår Ara chcklisror som säkrställr acc all bfindigt undrlagsmatrial tas fram och att väsncliga aspktr blyss. J. Kumkapsinsamling infor foltbsök. nnbar n insamling av bfintligt matrial gälland områdts förucsäcmingar. Dtta gällr huvudsaklign intrssn rgistrrad i GS-databasr hos länssryrlsr och sktorsmyndightr samt bond, skolor och förskolor inom 100 mtr från ldningn. nformationn sammanställds i kartor som används som undrlag för fältbsökn. Spcifika chcklistor sammanställds inför bsökn så att fältbsökn skull bli jämförbara och rlvanta aspktr inkludrad. 2. Fältbsök. Fältbsök har utförts där ldningn passrar områdn som är skyddad nligt miljöbalkn och/llr skolor och fö rskolor inom 100 mtr från ldn ingn. Fältbsökn har gjorts länsvis i Norrbottns, Västrbottns, Jämtlands, Västrnorrlands, Gävlborgs, Dalarnas och Örbro län. 3. Samråd md brörda. Skriftligt samråd gnomförds md d länsstyrlsr, kommunr, fastightsägar, myndightr och intrssorganisationr och övriga sktorsmyndightr som brörs av ldningn. Ett brv md n kortfattad bskrivning övr ldningn och n inbjudan att inkomma md synpunktr skickads till ca 2700 mottagar. Ärndt annonsrads också i tt 30-tal tidningar, båd rikstäckand och lokala. 68 yttrandn inkom som sammanställs Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 9

7 2 Planring och prövning 2.1 Planringsprocss Undr andra halvårt 2008 inldds arbtt md att ta fram dnna MKB och samrådshandlingar. Samråd gnomförds undr höst och vintr MKB fardigställds undr höst MKB och övriga ansökningshandlingar planras sändas in till Enrgimarknadsinspktionn undr snhöst Tillstånd Dn aktulla kraftldningn har tillstånd (nätkoncssion) för att använda lktriska starkströmsldningar till 31 dcmbr För kontinurlig användning av ldningn krävs förlängt tillstånd från rgringn. Svnska Krafmär lämnad dn 5 juni 2008 in n ansökan till Enrgimarknadsinspktionn avsnd förlängning av nätkoncssion för sträckan Porjus - Odnsvi. Nuvarand nätkoncssion gällr till dss att ansökningn har prövats slutligt. Koncssion Enligr bstämmlsrna i llagn (1997:587) krävs tillstånd (nätkoncssion) för att bygga llr använda lktriska starkströmsldningar. Ansökan om koncssion sänds till Enrgimarknadsinspkrionn, som har bmyndigats av rgringn att pröva frågor om nätkoncssion. Enrgimarknadsinspkrionn får dock inr avgöra ärndn som avsr utlandsförbindlsr llr ldningar md n spänning övrstigand 145 kv där någon sakägar, kommun llr statlig myndight motsättr sig bifall till ansökan. dssa fall prövar rgringn ansökan. Vid förlängning av n nätkoncssion måst nätförragt bland annat visa att d drivr lnätt på tt godragbarr sätt. Nätkoncssionrna ska säkrställa n rationll utbyggnad av lnätn och att d gör tt bgränsat intrång på hälsa, miljö och natur. Ansökan om koncssion ska innfatta bland annat n MKB, kartor och tknisk bskrivning som sänds till Enrgimarknadsinspktionn. Därftr rmittrar Enrgimarknadsinspktionn handlingarna till samtliga brörda instansr. Koncssion bviljas vanligtvis för n 40-års priod. Följand lagar och förskriftr brörs av ärndt: Ellagn (1997:857) - bstämmlsr om nätkoncssion Elförordningn (1994:1250) - hur koncssionsansökan ska s ut och hur ansökan prövas Starkströmsförordningn (2009:22) Miljöbalkn (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonskvnsbskrivningar Förordning ( 1998: 1252) om om rådsskydd nligt miljöbalkn Elsäkrhtsvrkts förskriftr och allmänna råd om hur lktriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. (ELSÄK-FS 2008: 1) Ldningsrätt Enligt Ldningsrärrslagn (1973: 1144) kan dn som för ldning llr annan anordning vill utnyttja mark, fastight llr annat utrymm för ldning llr sådan anordning som angs i 2 av lagn få rätt därtill (ldningsrärt). Fråga om ldningsrän prövas vid förrättning och omfattar bfognhtr att inom fastightn vidta d åtgärdr som bhövs för au dra fram och använda n ldning llr annan anordning. Ersättning utgår nligt xpropriationslagns rglr. Dt innbär att fastightsägarn kan få rsätming för fastightns minskad marknadsvärd, för miljöstörning och för andra skador. Om ägarn bgär dt, skall fastightn inlösas. Är olägnhtn bgränsad till viss dl av fastightn, skall ndast dn dln inlösas. Ersätmingn bstäms nligt 4 kap. xpropriationslagn (1972:719). Ldningsrättn innbär att markn förblir i fastightsägarn ägo mn att rsättning för ianspråktagandt btalas gnom n ngångsrsärming. Ldningsrätt har bviljats för nuvarand ldning och dnna gällr undr obgränsad rid. 2.3 Samråd och information Enligt miljöbalkn utgör samråd md dm som kan tänkas bli brörda av projktt n viktig dl i MKB-procssn. Enligt 6 kap. 4 miljöbalkn skall vrksamhtsutövarn samråda md länsstyrlsr, tillsynsmyndightr och d nskilda som kan antas bli särskilt brörda. Varj brörd länsstyrls ska sdan bsluta om vrksamhtn kan antas mdföra btydand miljöpåvrkan. Skriftligt samråd gnomförds md d länsstyrlsr, kommunr, fastightsägar, myndightr och intrssorganisationr som brörs av ldningn. Som dl av samrådt skickads tt brv md n kortfattad bskrivning övr ldningn, tt förslag till innhållsförtckning för MKB:n, n karta övr ldningssträckningn samt n sändlisra till ca 2700 mottagar. brvt inbjöds mottagarna att inkomma md synpunktr på ldningn och n förlängd koncssion av dnna till Svnska Kraftnät. Ärndt annonsrads också i tt 30-tal tidningar, båd rikstäckand och lokala. Samrådstidn varad från 7 novmbr till 19 dcmbr Ett tiotal partr bgärd förlängd samrådstid, vilkt också mdgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrand. Dssa var fördlad nligt tabll Q Förlä ngning av koncssion Porjus-O<lnsvl, MKB - Svnska Kraftnät -

8 Tabll 2.1. nkomna yttrandn, hla ldningssträckan Porjus - Odnsvi. Typ av samrådspart Antal yttrandn Länsstyrlsr 7 Kommunr 17 Sambyar 1 Myndightr 14 Förtag 4 ntrssorganisationr o.s.v. 9 Fastightsägar 16 Samtliga ymandn har mottagits och bmöccs av Svnska Krafmäc och i förkommand fall har MKB:n komplrrrars i nlight md dssa. Samrådsrdogörlsn finns som bilaga 6 rill dnna MKB. rspktiv läns-mkb finns d yrcrandn som är akrulla för dc länr sam d yrtrandn som gällr ldningn gnrllc. Förlängning av koncssion Porj us-odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 11

9 3 Altrnativ 3.1 Nollaltrnativ Enligc 6 kap. 7 miljöbalkn krävs i n MKB n bskrivning av konskvnsrna av arr vrksamhtn llr åtgärdn inr kommr till scånd, tt s.k. nollalrmariv. Nollalrrnativr i dnna MKB dfiniras som arr n förlängd koncssion fö r ldningn j bviljas. En utblivn koncssionsförlängning innbär n förlusc av övrföringskapacitt från norra till mllrsta Svrig. Dtta skull innbära att bfintlig ldning måst rivas och övrföring måst sk md andra bfintliga ldningar llr gnom att nya ldningar måst byggas. Svnska Kraftnät bdömr an ovan nämnda åtgärdr skull innbära n störr miljöpåvrkan än fö rlängd koncssion och därför är tt oantagbart altrnativ. Svnska Kraftnät ansr att förlängd koncssion för ldningn är art fördra p.g.a. följand skäl och grundr: att åtrgå till ursprungliga skogsrypr. n övrgångsfas kommr tt ökar slyinslag art uppstå. 3.2 Altrnativ Enligt vägldning från Enrgimarknadsinspkrionn bör dt gnrllt inr krävas att sökandn angr altrnativa lokalisringar för förlängning av nätkoncssion för linj, såvida dt im från brörda partr görs gälland avsvärda olägnhtr. Svnska Kraftnät har därför valt arr rdogöra nbart för dn vrksamht som koncssionsansökan avsr, nämlign att bfintlig ldning ävn forrsärmingsvis används för kraftövrföring i nuvarand omfattning. i..... Om förlängd koncssion int skull bviljas för dn aktulla ldningn skull konskvnsrna bli stora och hlt oaccptabla för driftn av stam nätt. Övrföringsförmågan från Norrland till d södra dlarna av landt skull rducras krafrigr. D xakta konskvnsrna varirar och gs av dn vid varj tid rådand dri ftsituationn. 2. Stam nätt är uppbyggt och dimnsionrat för att kunna tillgodos d krav som ställs på tillgänglight och drifrsäkrht. Dtra innbär bland an nat att nätt vid maximalt nyttjand skall klara tt godryckligr avläggningsfl var som hlst i närr uran an dna skall lda till oaccptabla störningar llr avbrott i lförsörjningn. Ucblivn koncssion för ldningn Porjus - Odnsvi skull innbära att vissa drifrsituacionr och flfall inr kan hantras, md stora konskvnsr för lförsörjningn som följd. Vidar skull störr vindkrafttablringar i områdt sroppas, försvåras llr fördröjas till följd av otillräcklig ldningskapacitt. Md d planr som finns för vindkrafrurbyggnadn och md d bhov av övrföringskapacirr som kan ss framövr, kan övrföringsförmågan i dnna dl av sramnätt iställt komma att bhöva förstärkas för art möra marknadns krav. 3. Utblivn koncssion får också dirkta konskvnsr på miljön gnom fysiskt intrång i mark och miljö undr rivningsarbrt md bl.a. transportvägar, körväg i ldningsgator och uppställningsplatsr för maskinr. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområdn kan störningar uppstå gnom anläggningstrafik md tunga fordon. 4. Rivning av nuvarand ldning skull ävn innbära ändring i lvnadsförhållandna för djur och växtr. Eftr n rivning kommr ldningsgatan i skogsmark succssivt. : " 12 Förlängning av ko ncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

10 4 Tknik 4.1 Tkniska förutsättningar Lufddningn går från Porjus till Hallsbrg och dlas upp i åua dlsrräckor ( cabll 4. ). Tabll Krafddningns åcta dlscräckor. Ldningssträcka Ldningslittra Porj us - Grundfors Ull sl-3 8 Ligga - Norra Polcirkln Ul 25 7a (dl av Ligga - Vargfors) Grundfors - Storfinnforsn Ull s4-5 8 Storfinnforsn - Midskog Cl26 sl 8 Midskog - Havrö (j stn) Cll s2-3 8 (dl av Midskog - Kättbo) Havrö (j stn) - Djurmo (dl Cl22 s1-2 5 av Storfinnforsn - Djurmo) Djurmo - Bäsna Cl4 s4 9 Bäsna - Hallsbrg Cl44 s5-7 8 Dn akrnlla 400 kv ldningn mllan Porjus och Odnsvi är byggd md porcalsrolpar i scål av i huvudsak fyra typr, s figur 4.1 a och b, bild på porcalsrolp nr 8 visas i figur 4.2. Ldningn har n syscmspänning om 400 kv och är d irktjordad. Ldningn har 2 linor pr fas förutom snäckan Djurmo - Bäsna som har 3 linor pr fas. Mdlspannlängdn är ca 330 m förurom sträckan Grundfors - Porjus där mdlspannt varirar mllan 330 m och 370 m. ; = / l E n1 ''' = i11s1:1=111 = ''/ t- ( /1'\ ll 1 \ 1 1 / \ \ \ ' \ \\ l '\,, \ \\ U V \/ / ;;;;;; /) - ifl == / := "/ =,' E.'/., - // &:.../// 12 0 l Markbhov Områdc invid n kraftldning kallas ldningsgaca. Utsndt på ldningsgatan rglras i särskilda säkrhtsförskriftr, främst starkströmsförskriftrna. Enligt dssa skall bl.a. n krafddnings faslinor hängas på n viss lägsta nivå ovan mark. Dt finns vidar bstämmlsr om minimiavstånd mllan kraftldningar och byggnadr för au undvika riskn fö r skador på ldningar vid brändr i intilliggand byggnadr. Hur stor yra n kraftldning rar i anspråk bror på vilkn typ av mark ldningn går ignom. åkrmark ucgörs markbhovt av d ytor ldningssrolparna sam vnculla stag som tar mark i anspråk. skogsmark krävs n ldningsgara som är fri från högväxand träd- och buskvgration. / ::. /f/.:.. JU - l/f - // - /// - /1/ N -,'/ - // Figur 4.la. 400 kv porcalsrolp, srolpryp 5 (högst upp), srolpryp 7 (minn) rspktiv srolpryp 8 (längs nr). C> Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 13

11 12.0 ':/// E// E// :i:/// ::/1/..C/// =:/l=:/!/ El'! El!/ Figur 4.1 h. 400 kv portalsrolp, srolpcyp 9. En ldning byggd md dnna typ av srolpar krävr i rgl n 44 mrr brd skogsgara där högväxand vgrarion tas borr mn gatans brdd kan varira mllan 28 och 52 mtr md yttrligar 10 mtr på var sida där trädns höjd rglras, s skiss, figur 4.3. D bstämmlsr som fin ns om minsta avstånd mllan vgtation och ldning mdfö r att n skogsgata måsr röjas md 400kV 28-52m skoasoata Figur 4.3. Principskiss övr lcdningsgaca i skogsmark. jämna mllanrum för art fö rh indra arr vgtation n når upp till ldningn och därmd utgör n potnrill säkrhrsrisk, s vidar kapitl 7 O rifr och framtida undrhåll. 4.3 Säkrht Säkrhtsbstämmlsr för krafrldningar åtrfinns i llagn (1 997:857), starkströmsförordningn {2009:22) och lsäkrhtsvrkts starksrrömsförskrifrr (ELSÄK-FS 2008: 1 ). Av starksrrömsförskriftrna följr bland annat att dt krävs avstånd på m inst sju rill rio mtr, brond på om områdt är draljplanlagt llr inc, mllan byggnad och närmast faslina. Ld ningn konstruras i bromäkrr utförand, vilkt innbär att dn är d im nsionrad för att klara alla fö rkommand vädrförhållandn. Ldningn är vidar u trustad md åskskydd vilkt innbär arr vntulla åskndslag jordas gnom d i ldningn montrad topplinorna och jordtag. Portalsrolpar saknar fö r närvarand i vissa fa ll klärrrskydd. Stolparnas fackvrkskonstruktion gör dt möjligt art kläma i stolpn, vilkt kan vara n säkrhtsrisk. Stolpar kan utrustas md klärrrskydd i områdn nära bbyggls där Ara människor upphållr sig. a i!. : i - i! Figur 4.2. Bild på porralstolp typ nr 8. " 14 Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, M KB - Svnsk a Kraftnät

12 5 Elktromagntiska fält och ljudffktr 5.1 Elktromagntiska fält Elktromagntiska fålt (EMF) används som tt samlingsnamn för lktriska och magntiska fålr. Elktriska och magntiska fålt uppkommr bl.a. vid gnrring, övrföring och disrriburion samt slutanvändning av l. Fältn finns nästan övrallt i vår miljö, kring kraftldningar och transformatorr mn ävn vid lapparatr, som ti ll xmpl hårtorkar och m ikrovågsugnar. Svrig används frkvnsn 50 priodr pr skund (50 Hz) i krafrsystmt. Dtta innbär att spänning och ström varirar i takt md frkvnsn 50 Hz. Kring n kraftldning finns tt lktriskt och tt magntiskt fålr. Dt är spänningsskillnadn mllan fasldar och mark som gr upphov till dt lktriska fålrr, mdan strömmn i fasldarna alsrrar dt magntiska fåltr. Styrkan vid marknivå bror bl.a. på avståndt till ldningn, fasrnas inbörds läg, spänningsnivån och srrömlastn (hur myckt l som övrförs i ldningn). Båd d lktriska och magntiska fältn av rar md avståndt från ldningn Elktriska fält Elktriska fålt mäts i ki lovolt pr mtr (ky/m). Fältt i marknivå är starkast där linorna hängr som lägst. Dt lktriska fältt avtar kraftigt md avståndt. Vgtarian och byggnadr skärmar av fålrt från luftldningar, vilkt innbär att ndast låga lktriska fält uppstår inomhus ävn om hust står nära n kraftldning Magntiska fält Magntiska fålr mäts i nhtn mikrorsla (µt). Fältn alstras av strömmn i ldningn och varirar md srrömlastn. Magntfålrr avtar normalt md kvadratn på avståndt från ldningn. Magntfält avskärmas inr av väggar llr rak. Kring n mark-, sjö- llr tunnlförlagd kraftldning finns tt magntiskt fält mn ingt lktriskt fålt då dtra skärmas av md dn jordad skärmn av koppartrådar/blymantl i kablarna. Magntfältt mäts, bräknas och rdovisas normalt i n nivå som motsvarar brösthöjdn, d.v.s. ca 1,5 m ovanför markytan. När magntfältt bräknas, används tt mdlvärd av strömmarna för dn aktulla förbindlsn bnämnd "årsmdlsrrömlastn". Årsmdlströmlasrn är tt gnomsnittligt värd. D faktiska strömlasrrna kan varira myckt övr årt och ävn undr n nskilt dygn. Dr förkommr priodr då dt inr går någon ström alls i ldningn. Höglast (sror lövrföring i ldningn) kan förkomma undr bgränsad tid av årt, xmplvis undr kalla vintrdagar då lförbrukningn är hög. Enstaka timmar undr n år kan suömlasrn uppgå till dt d ubbla årsmdlvärdr Hälsoaspktr och rkommndationr Trots att forskning pågått undr lång rid går dt idag inr att g tt säkrr svar på om dt finns några hälsoffktr av xponring för låga nivår av magntfält. V issa pidmiologiska smdir har obsrvrat n ökad risk för barnlukmi vid xponringsnivår övr 0,4 m ikrorsla (avsr långvarig xponring för 50 Hz magntfält i bostädr). Därmot ss ingn riskökn ing undr 0,4 mikrotsla. Dt finns ingn känd biologisk mkanism som kan förklara hur så svaga fålr skull kunna g upphov till sjukdom och dt saknas stöd från xprimntll forskning. Ansvariga svnska myndightr ansr att dt vtnskapliga undrlagt inr är tillräckligt gdigt för att man ska kunna sätta gränsvärdn fö r magntfält. l Svrig fördlas ansvart för hälsofrågor md anknyming ti ll magntfält på fm myndightr - Arbrsmiljövrkr, Bovrkt, Elsäkrhrsvrkt, Socialsryrlsn och Strålsäkrhrsmyndightn. Myndightrna gnomför mätningar, utvärdrar forskning inom områdt, gr råd och rkommndationr samt rar fram förskriftr. Eftrsom hälsoffktr från magntfålr på lång sikt inr kan utslutas, har myndightrna ovan valt att rkommndra n viss försiktight, båd för allmänhtn och i arbtslivt. Myndightrna gr följand rkommndationr vid samhällsplanring och byggand, om d kan gnomföras till rimliga kostnadr: Sträva ftr art utforma llr placra nya krafrldningar och andra lktriska anläggningar så att xponring för magntfält bgränsas. Undvik att placra nya bostädr, skolor och förskolor nära lanläggningar som gr förhöjda magntfält. Sträva ftr att bgränsa fålr som srarkt avvikr från vad som kan anss normalt i hm, skolor, förskolor rspktiv aktulla arbtsmiljör. myndightrnas gmnsamma broschyr "Magntfält och hälsoriskr", som kan hämtas på finns mr information om hälsoaspktr Svnska Kraftnäts magntfältspolicy för växlströmsldningar Svnska Kraftnät följr hla tidn forskningn och utvcklingn när dt gällr lågfrkvnra magntiska och lktriska fålr. Myndightrnas rkommndationr och miljöbalkns rglr om försiktight innbär art riskr för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som dt kan anss konomiskt r imligt. Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 15

13 Vår tolkning av myndightrnas rkommndationr har rsultrat i atr Svnska Kraftnät har antagit n magntfåltspolicy som vi tillämpar i alla koncssionsärndn: "Vid planring av nya kraftldningar ska Svnska Kraftnät s till att magntfältn normalt int övrstigr 0,4 mikrotsla där människor varaktigt vistas. Vid förnyls av koncssionr för bfintliga kraftldningar ska Svnska Kraftnät övrväga åtgärdr som minskar xponringn för magntf'ålt. Åtgärdr ska gnomföras där människor varaktigt xponras för magntf'ålt som avvikr väsntligt från dt normala. En förutsättning är att kostnadrna och konskvnsrna i övrigt är rimliga." Stora variationr i magnrfålt förkommr ävn i miljör som inr är i närhtn av kraftldningar. Svnska Kraftnät ansr an dtta bör bal<tas vid bdömning av vad som är n väsntlig avvikls från dt normala. Mor dnna bakgrund bdömr Svnska Kraftnät att värdt ska uppgå till 10 gångr mr än vid planring av nya kraftldningar, dvs. 4,0 mikrotsla, innan nivån kan anss avvika väsntligt från vad som är normalt. Vid magntfåltsnivår övr 4,0 mikrorsla, där människor bor llr vistas varaktigt, är Svnska Kraftnät brdd att vidta åtgärdr för att minska magntf'åltn llr rbjuda inlösn av byggnadn Åtgärdr för att minska magntfält Dt finns olika tkniska lösningar för art minska magntfältn. Ett xmpl for luftldningar är art placra fasrna så att d bildar n liksidig triangl. En nackdl md n sådan placring är dock att riskn for övrslag samt ljud- och radiosrörningar ökar. Ett annat altrnativ för att minska magntfält kan vara att flyrra ldningn. Dtta altrnativ skapar dock nya intrång på andra ställn.. Dt förkommr att Svnska Krafmät i vissa fall rbjudr inlösn av byggnad for att minska xponringn för magntfait. Markkabl nämns ibland som alrrnariv for att minska magntfält. Dtta väljs dock ndast i spcilla fall framför lufrldning. Kabl används normalt int som tt altrnativ för att minska magntfält vid ny llr bfintlig luftldning. Dtta bror främst på driftsäkrhr och invstringskosmad. Vid fl på kabln kan dt ta från någon vcka till flra månadr innan dn är rparrad. Dt innbär att systmt i övrigt måst dimnsionras for att klara så långa avbron uran att dt får konskvnsr för lförsörjningn. Dssutom är invstringskostnadn 0-25 gångr högr för markkabl, brond på spänning och utförand, än för lufrldni ng Elktriska fält och magntfält för aktull ldning Magnrfålrns bräknad utbrdning i sidld från krafrldningns mittlinj för ldningns olika dlsträckor framgår av figur 5. 1 till figur 5.8. Magnrf'åltn i diagrammn är bräknad på årsmdlsrrömlasrr, s tabll Tablln visar ävn magnrf'ålrns bräknad utb rdning från ldningns mittl inj vid 4 pt och rspktiv fasbrdd. Principskissr för d olika porralsrolparna visas i figur 4.1. Ldningns dlsträckor visas i karta 5.1. Dlsträckan Ligga - Norra Polcirkln liggr hlt inom sträckan Porjus - Grundfors. Koncssionsldningn Porjus - Odnsvi bytr ldning från Ull sl-3 till UL 25 strax södr om Ligga och byrr sdan tillbaka till Ull sl-3 ca 50 mtr södr om Norra Polcirkln. Årsmdlsrrömlasrn är rt gnomsnittligt värd. D faktiska srrömlasrrna kan varira myckt övr årt och ävn undr n nskilt dygn. Dt kan förkomma priodr då dt inr går någon ström alls i ldningn och priodr då strömlastn uppgår till mr än årsmdlvärdr. D rdovisad värdna på magntfält för nskilda bostadshus, har bräknats nligt tortiska formlr md paramtrarna ström last och avstånd. Värdna avsr magnrfålrt på 1,5 mtrs höjd övr mark. Avviklsr från d angivna magnrfåltsvärdna för rspktiv rdovisad bostadshus kan förkomma på grund av topografiska variationr i trrängn. Bostadshus blägna inom 00 mtr från ldningns cntrum rdovisas i avsninr om Bbyggls och bondmiljö. Magntfält Porjus -GrundforsUL1 s1-3 J c ; 10 (xkl. Ligga - Polcirkln) 30, AvsU nd (mtr) Figur 5.1. Bräknad urbrdning av magntfåltcts utbrdning i sidld från kraftldningns mittlinj, sträckan Porjus - Grundfors. : 16 Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

14 Karta 5.1. Ö vrsikt sträckor Porjus - O dcnsvi. Mag ntfält Ligga -Polcirkln UL25 Norra Polcirkl Norrbottns län Porjus Ligga 20 t 15 i < Avstånd (mtr) Figur 5.2. Bräknad utbrdning av magnrfoltts utbrdning i sidld frå n kraftld ningns mittl inj, sträckan Ligga - Norra Polcirkln. Magntfält Grundfors - Stortinnfors UL 1 s4-5 ;:- 20, t 15 " ', rl\n5 \,,.... ), L Dalarnas län Avstånd (mtr) Figur 5.3. Bräknad utbrdning av magntfåltts utbrdning i sidld frå n kraftldningns mittlinj, sträckan Grundfors - Srorfinnforscn. ( 0 MagntlältStorfinnforsn - Midskog CL26 s1 20 t--- ; \ < g> " \ < BO O BO Avstå nd (mtr) Tcknförklaring Kraftstation Kraftldning 400 kv --- Porjus-Odnsvi (Hallsbrg) 0 N Å [] Länsgräns Kilomtr 100 Figur 5.4. Bräknad utbrdning av magntfältts utbrdning i sidld frå n kraftldningns mittlinj, sträckan Storfinnforsn - M idskog. Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Sv nska Kraft nät 17

15 i T--M-a_g_n-tfält_M_l_d_sk_o_g_-_H_a_v rö_c_l_1_s_2_ i ",oo ro oo '",. o,. '" = 25 Magntfält Djurmo. Bäsna CL4 s4 0 oo ;;'J,oo oo oo ro oo oo '",.,. o,. ro '" oo ro oo oo.. Avsthd (mtr) _J L_ Avstånd (mtr) 1 Figur 5.5. Bräknad urbrdning av magnrfålrrs urbrdning i sidld från kraftldningns mittlinj, sträckan Midskog - Havrö , 15 :l' "' 10 Magntfält Havrö - Djurmo CL22 s Avstånd (mtr) Figur 5.6. Bräknad urbrdning av magnrf:i.lcrs urbrd ning i sidld från kraftldningns micclinj, sträckan Havrö - Djurmo. Figur 5.7. Bräknad urbrdning av magnrf:i.lrrs urbrdning i sid.ld från kraftldningns mirrlinj, srräckan Ojurmo - Bäsna. 1- Magntfält Bäsna - Hallsbrg CL 44 s c :l' "' Avstånd (motor) Figur 5.8. Bräknad utbrdning av magnrfålrcs utbrdning i sidld från krafcldningns micdinjc, scräckan Bäsna - Hallsbrg. Tabll 5.1. Årsmdlsrrömlasc, magncf:i.lccs urbrcdning vid 4 µ 1 porcalsrnlp och fasbrdd för d olika dlscräckorna. Porjus - Grundfors (xkl. Ligga - Polcirkln} Ligga - Norra Polcirkln a 10 (dl av Ligga - Vargfors) Grundfors - Storfinnforsn Storfinnforsn - Midskog Midskog (dl av) Havrö (j stn) (Storfinnforsn} Havrö (j stn) Djurmo (dl av) Djurmo - Bäsna Bäsna - Hallsbrg Fö rlängning av koncssion Por]us-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät....! :! a f!'.(! (! - "

16 Figur 5.9. Ldningsgata i närhtn av bbyggls, sträckan Havcrö - Ojurmo. 5.2 Ljudffktr Ljudffktr från kraftldningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ldarna. Dt är främst vid fuktigt vädr till xmpl i dimma och rgn som koronaaktivirrn är hög. Liknand förhållandn kan också uppkomma vid snöfall. På n rn och rorr lktrisk ldning är koronaurladdningarna myckt små och dr så kallad koronaljudt är då normalt inr hörbart. När fasldarna är våta samlas n mängd vattndroppar på ldarnas undrsida. Dropparna gr upphov till n förstärkning av dt lktriska fältt på ldarytorna och kan då orsaka n kraftig ökning av antalt koronaurladdningar. Ljudr från krafddningarna är "sprakand" till sin karaktär och kan sägas likna ljudr från tt brinnand tomtbloss. Vid srora koronaförlustr, till xmpl vid kraftigt rgn llr då ldarn är blagd md rimfrost, kan ävn rna tonr förkomma. Förkomstn av såväl rna tonr som dt brdbandiga brust minskar dock md tilltagand åldr på fasldarna. Ljudffktr kan ävn uppträda i samband md läcksrrömmar på isolatorr. Dtta har liksom koronaljudr karaktärn av rt brdbandigt brus, dt vill säga alla frkvnsr inom dr hörbara områdt förkommr i ungfär samma omfattning. solatorbullr kan förkomma undr rgn samt vid starkt ndsmutsad isolatorr i kombination md hög luftfuktight. Ljudnivån är mllrtid låg och orsakar i d flsta fall inga störningar. Koronaaktivittn och följaktlign ävn ljudnivån är lägr för 400 kv ldningar av modrn konstruktion md tr grova linor pr fas än för äldr typr av 400 kv ldningar md två linor pr fas. Vanlign mäts ljud i nhtn db(a), vilkn rprsntrar dt mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid rgn och fuktig vädrlk kan ljudnivårna utomhus intill n 400 kv ldning uppgå till db(a). Avståndt till ldningn samt vgtation, byggnadr och andra förmål dämpar lj udt, som avtar md 3-4 db(a) för varj d ubblring av avståndt från kraftldningn. Ljud från kraftldningar undrstigand db(a) är svåra art uppfatta och ljud nivår av dnna storlksordning bör int g upphov rill några påtagliga störningar. Av Statns Naturvårdsvrks rapport "Analys av ljud och luftförorningar" följr dock art ljud från kraftldningar övrstigand dssa nivår bör undvikas. Vid planring av nya ldningssrräckningar och vid planring av bostadsbbyggls och liknand intill kraftldningar bör man därför s till att ljudnivån j övrskridr db(a) i områdn md låg bakgrundsnivå (till xmpl i områdn md gls småhusbbyggls llr md fritidsbostädr llr i områdn för rörligt frilufrsliv). För områdn avsdda för prmanntbostädr är motsvarand siffra db(a). Md ljudnivå mnar man här mdianvärdt av lj udnivån vid ndrbörd. Ävn transformatorstationr alstrar ljud. En störr 400/ 130 kv transformator har xmplvis n ljudnivå som på 100 mtrs avstånd motsvarar db(a). Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraf tnät 19

17 6 Miljökonskvnsr Här bskrivs övrgripand miljökonskvnsr för hla kraftldningn. S vidar i bilagda länsvisa MKB:r för lokala miljökonskvnsr. 6.1 Miljömål och miljökvalittsnormr nldning Riksdagn har antagit mål för miljökvaliccn inom 16 områdn. Måln bskrivr dn kvalitt och dt tillstånd för Svrigs miljö, narur- och kulrurrsursr som är miljömässigt hållbara på lång sikt. För rspktiv miljökvalitrsmål har tidssatta dlmål formulrats. För närmar bskrivning av rspktiv miljökvaliccsmål s ndan. Länsstyrlsrna har n övrgripand och samordnand roll i miljömålsarbtt som rgionala miljömyndighrr. Länsstyrlsrna har därmd ansvar för att rgionalt anpassa, prcisra och konkrtisra alla miljökvalittsmål förutom Lvand skogar som Skogssryrlsn ansvar för. Länsstyrlsrna och Skogsstyrlsn har bslutat om rgionala miljömål för sina län. D har i och md dt också tt ansvar för art följa upp och utvärdra d rgionala miljömåln och dt rgionala miljömålsarbtr. samvrkan md andra myndightr ska länsstyrlsrna och Skogsstyrlsn ca initiativ till och förslå åtgärdr för arr nå måln. D brörda kommunrna har i olika omfattning formulrar lokala miljömål Kort bskrivning av d nationlla miljökvalittsmåln 1. Bgränsad klimatpåvrkan Haltn av växthusgasr i atmosfärn skall i nlight md FN:s ramkonvntion för klimatförändringar stabilisras på n nivå som innbär att människans påvrkan på klimatsystmt int blir farlig. M ålt skall uppnås på tt sådant sän och i n sådan takt art dn biologiska mångfaldn bvaras, livsmdlsprodukrionn säkrställs och andra mål för hållbar utvckling int ävntyras. Svrig har tillsammans md andra ländr tt ansvar för art dr globala målt kan uppnås. 2. Frisk luft Luftn skall vara så rn an människors hälsa samt djur, växtr och kulturvärdn int skadas. 3. Bara naturlig försurning D försurand ffktrna av ndfall och markanvändning skall undrskrida gränsn för vad mark och vattn cål. Ndfallr av försurand ämnn skall hllr inr öka korrosionshastightn i tkniska matrial llr kulturförmål och byggnadr. 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnn och mtallr som skapats i llr utvunnits av samhällt och som kan hora människors hälsa llr dn biologiska mångfaldn. 5.Skyddandozonskikt Ozonskiktt skall utvcklas så att dr långsiktigt gr skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säkr strålmiljö Människors hälsa och dn biologiska mångfaldn skall skyddas mor skadliga ffktr av strålning i dn ym miljön. Dlmål 3. Elktromagntiska fål Riskrna md lktromagntiska fält skall kontinurligt kartläggas och nödvändiga åtgärdr skall vid ras i cakr md att sådan a vntulla riskr idntifiras. 7. ngn övrgödning Haltrna av gödand ämnn i mark och vattn skall int ha någon ngativ invrkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald llr möjlightrna till allsidig användning av mark och vattn. 8. Lvand sjöar och vattndrag Sjöar och vattndrag skall vara kologiskt hållbara och dras variationsrika livsmiljör skall bvaras. Naturlig produktionsförm åga, biologisk mångfald, kulrurmiljövärdn samt landskapts kologiska och varrnhushålland funktion skall bvaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvattn av god kvalitt Grundvattnt skall g n säkr och hållbar dricksvannförsörjning samt bidra till n god livsmiljö fö r växtr och djur i sjöar och vattndrag. 10. Hav i balans samt lvand kust och skärgård Västrhavt och Östrsjön skall ha n långsiktigt hållbar produkcionsförmåga och dn biologiska mångfaldn skall bvaras. Kus och skärgård skall ha n hög grad av biologisk mångfald, upplvlsvärdn samt natur- och kulrurvärdn. Näringar, rkration och annat nyttjand av hav, kust och skärgård skall bdrivas så art n hållbar utvckling främjas. Särskilr värdfulla områdn skall skyddas mot ingrpp och andra störningar. 11. Myllrand våtmarkr Våtmarkrnas kologiska och vattnhushålland funktion i landskapt skall bibhållas och värdfulla våtmarkr bvaras fö r framtidn. i.. 11!1!1 l '!!t 2 Q Förlängning av koncssion Porjus-Od nsvl, MKB - Svnska Kraftnät J

18 ,, 12.Lvandskogar Skogns och skogsmarkns värd för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som dn biologiska mångfaldn bvaras samt kulturmiljövärdn och sociala värdn värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapts och jordbruksmarkns värd för biologisk produktion och livsmdlsproduktion skall skyddas samtidigt som dn biologiska mångfaldn och kulturmiljövärdna bvaras och stärks. 14. Storslagn fjällmiljö Fjälln skall ha n hög grad av ursprunglight vad gällr biologisk mångfald, upplvlsvärdn samt natur- och kulturvärdn. Vrksamhtr i fjälln skall bdrivas md hänsyn till dssa värdn och så att n hållbar utvckling främjas. Särskilt värdlla områdn skall skyddas mor ingrpp och andra störningar. 15. God bbyggd miljö Städr, tätortr och annan bbyggd miljö skall utgöra n god och hälsosam livsmiljö samt mdvrka till n god rgional och global miljö. Natur- och kulturvärdn skall tas till vara och utvcklas. Byggnadr och anläggningar skall lokalisras och utformas på rr miljöanpassat sätt och så att n långsikrigr god hushållning md mark, vattn och andra rsursr främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Dn biologiska mångfaldn skall bvaras och nynjas på rr hållbart sätt, för nuvarand och framtida gnrationr. Artrnas livsmiljör och kosystmn samt dras funktionr och procssr skall värnas. Artr skall kunna fortlva i långsiktigt livskraftiga bstånd md tillräcklig gntisk variation. Människor skall ha tillgång till n god natur- och kulturmiljö md rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitt och välfärd Brörda miljökvalittsmål tabll 6. sammanfattas kortfattat i vilkt avsnd som d nationlla miljömåln brörs av ldningn i sin hlht. För bdömning av hur ldningn brör d rgionala miljömåln hänvisas rill d länsvisa MKB:r som bifogats dnna MKB. En förutsättning vid bdömningn är att kraftldningn fortsättningsvis går i bfintligt läg och att inga krafrldningssrolpar ändras i läg. Md bgrppt kraftldningn i tablln avss ävn tillhörand kraftldningsstolpar, staglinor och krafrldningsgata. D miljökvalittsmål som i något avsnd bdöms kunna bröras av dtta projkt är skrivna i ft txt. ngt av måln bdöms motvrkas av ldningn Svnska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svnska Kraftnät antog n miljöpolicy dn 6 sptmbr 2002 som lydr: "Svnska Kraftnät ska vara tt miljömdvtt förtag där varj mdarbtar tar hänsyn till miljön i dt dagliga arbtt. Vi ska vrka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att d nationlla miljökvalittsmåln uppfylls. Vi ska md marginal uppfylla kravn i lagar och förordningar på miljöområdt. Svnska Kraftnät påvrkar miljön främst gnom nrgiförbrukning vid övrföring av l och vid transportr, gnom användning av miljösrörand ämnn i våra anläggningar samt gnom våra kraftldningars invrkan på människors bond- och närmiljö. Vi strävar ftr att förbygga och bgränsa dnna påvrkan." Följand principr är vägldand för Svnska Krafmärs miljöarbr: Vi strävar ftr art ständigt minska vår miljöblastning. Miljöfrågorna intgrras i vrksamhtn och miljöhänsyn vägs in i alla bslut. Vi sättr upp tydliga miljömål och urformar rutinr för att följa upp, utvärdra och förbäma miljöarbtt. Vi tar hänsyn ti ll miljöaspktr i vår upphandling gnom att ställa miljökrav på lvrantörr och ntrprnörr. Vår kommunikation i m iljöfrågor känntcknas av öppnht och ärlight. Vi bdrivr och stödjr forskning och utvckling som kan lda till förbättringar för miljön. Varj chf och mdarbtar på Svnska Kraftnät har ansvar för att dnna miljöpolicy följs. Svnska Kraftnäts miljöarbt inriktas mot följand långsiktiga mål. Måln anknytr till d nationlla miljökvali ttsmåln: bgränsad klimatpåvrkan, giftfri miljö, säkr scrålmiljö, god bbyggd miljö och n rikt växt- och djurliv. D utsläpp av växthusgasr som orsakas av vrksamhtn ska kontinurligt minskas. Stationr och ld ningar ska lokalisras och u tformas på rr miljöanpassar sätt och så arr utbyggnadn av förnybar nrgiproduktion i landt främjas. Farliga ämnn ska succssivr fasas ur. D farliga ämnn som används ska hanrras så arr d inr läckr u t i miljön. Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, M KB - Svnska Kraftnät 21

19 Tabll 6. l. Tabll visand d 16 nationlla miljömåln. Mål skrivna i ft stil är d mål som påvrkas av krafddningn. Nationlla miljömål 1. Bgränsad klimatpåvrkan Nj 2. Frisk luft Nj 3. Bara naturlig försurni ng Nj 4. Giftfri miljö Nj 5. Skyddand ozonskikt Nj 6. Säkr strålmiljö Ja 7. ngn övrgödning Nj 8. Lvand sjöar och vattndrag Ja 9. Grundvattn av god kvalitt Nj 10. Hav i balans samt lvand kust Nj och skärgård 11. Myllrand våtmarkr Ja 12. Lvand skogar Ja 13. Ett rikt odlingslandskap Ja 14. Storslagn fjällmiljö Nj 15. God bbyggd miljö Ja 16. Ett rikt växt- och djurliv Ja i Brörs av ldningn Kommntar Kraftldningn innbär inga utsläpp av kli matpåvrkand gasr. Kraftldningn innbär inga utsläpp till luft. Kraftldningn innbär inga utsläpp av försurand ämnn. Endast portalstolpar i stål förkommr. mprgnrad trästolpar förkommr int. Kraftldningn innbär inga utsläpp som påvrkar ozonskiktt. Kraftldningn är n frildning som alstrar lktromagntiska fält. Rlvant där kraftldningn går nära bostadsbbyggls. Kraftldningn innbär inga utsläpp av gödand ämnn. Sjöar, älvar och vattndrag md olika kologiska värdn passras på hla sträckan. nga åt gärdr som påvrkar grundvattnströmmar llr grundvattnkvalittn gnomförs. Kraftldningn brör int kust och hav. Våtmarkr md olika kologiska värdn passras på hla sträckan. Kraftldningn går gnom skogar md olika kologiska värdn längs hla sträckan. Jordbruks- och odlingsmarkr passras på hla sträckan mn förkommr mr frkvnt på dn södra dln av sträckan. Kraftldningn går nära lågfjällsområdn i Norrbottns län mn brör inga opåvrkad fjällmi ljör. Bbygglsområdn passras på nära avstånd framförallt på dn södra dln av sträckan. Områdn, bl.a. Natura 2000-områdn md värdfullt växtoch djurliv passras på hla sträckan. i.. l i 1! : i Försikrightsprincipn om lågfrkvnca lkuiska och magnriska fält ska följas gn om arr Svnska Kraftnät magnrfåltspolicy tillämpas. Dn biologiska mångfaldn i ldningsgarorna ska gynnas och horad arrrs livsm iljör värnas Miljökvalittsnormr M iljökvalittsnormr är tt juridiskt bindand scyrmdl som införds md miljöbalkn Miljökvalittsnormr kan fastställas av rgri ngn fö r att förbygga llr åtgärda miljöproblm, för att miljökvalirtsmåln ska uppnås llr för att gnomföra EG-dirktiv. D omfattar idag utomhusluft, fisk- och musslvatcn samt omgivningsbullr. För nuvarand pågår arbt md atc gnomföra EU:s ramdirktiv fö r vattn; förordningn (2004:660) om förvaltning av kvalittn på vattnmiljön innbär bland annat atc Svrig måst fastställa kvalittskrav i form av miljökvalittsnormr för ytvattn, grundvartn och skyddad områdn. nga miljökvalittsnormr bdöms övrskridas i samband md vrksamhtn. i i l9 2 2 Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät l9 '

20 6.2 Miljöbalkns allmänna hänsynsrglr miljöbalkns andra kapitl finns allmänna hänsynsrglr som gällr vid alla åtgärdr som int är av försumbar brydls. Dssa ska foljas av alla. Vid rillståndsprövning llr liknand prövning är vrksamhrsutövarn skyldig att visa att miljöbalkns allmänna hänsynsrglr följts. Ndan bskrivs innbördn av hänsynsrglrna kortfattad och hur d bakras gälland kraftldningn. 1 Bvisbördrgln Dn som bdrivr n vrksamht llr har för avsikt att bdriva n vrksamht llr vidta n åtgärd ska kunna visa att vrksamhtn kan bdrivas llr själva åtgärdn vidtas på tt miljömässigt godtagbart sätt i förhålland till hänsynsrglrna. Av ansökan och tillhörand MKB.framgår hur vrksamhtn påvrkar människors hälsa och miljön. Därmd ansr Svnska Kraftnät att bvisbördrgln foljs. 2 Kunskapskravt Dn som skall påbörja n vrksamht ska först skaffa sig dn kunskap som bhövs för att kunna avgöra vilka miljöffktr som kan uppkomma och för att skydda människors hälsa och miljön mor olägnhtr. MKB:n rdovisas bdömda konskvnsr for vrksamhtns påvrkan på omgivningn. Som dl av miljiikonskvnsbskrivningsprocssn har nya utrdningar och undrsökningar gjorts samt tidigar utrdningar baktas. Samrådsprocssn, där länsstyrlsr, myndightr, organisationr och fastightsägar ingår, tillfor kumkap i planarbtt. Svnska Kraftnät ansr att man som vrksamhtsutövar och gnom anlitad konsultr och ntrprnörr bsittr rfordrlig kunskap for att bdriva vrksamhtn. 3 Försiktightsprincipn Försiktightsprincipn innbär att dn som skall vidta n åtgärd skall utföra d skyddsåcgärdr och vidta d försikcightsmått som bhövs för att åtgärdn inr skall skada hälsan llr miljön. Svnska Kraftnät åtar sig att iaktta forsiktight avsnd påvrkan på miljii och hälsa och användr sig av bästa möjliga tknik for att undvika skador, t.x. vid undrhåll av ldningn. Krav på bl.a. nödlägsbrdskap och skyddsåtgärdr ställs vid upphandling av ntrprnadr fo'r undrhåll av ldning och ldningsgata. 4 Produktvalsprincipn Produktvalsprincipn innbär att vrksamhrsurövar ska undvika att använda llr sälja kmiska produktr llr biotkniska organismr som kan innbära risk för människors hälsa llr miljön, om produktrna kan rsättas md and ra, mindr farliga produktr llr organismr. Vid undrhåll och rparation av ldningn strävas ftr att kmiska produktr som kan md.fora risk for människors hälsa och miljön används i minsta möjliga utsträckning. 5 Hushållnings- och krtsloppsprincipma Hushållningsprincipn innbär att alla som bdrivr n vrksamht llr vidtar n åtgärd skall hushålla md råvaror och nrgi. Krtsloppsprincipn innbär att dt som urvinns ur naturn ska kunna användas, åtranvändas, åtrvinnas och borrskaffas på tt uthålligt sätt md minsta möj liga rsursförbrukning och utan att naturn skadas. Svnska Kraftnät ansr att stamnätt innbär tt ffktivt sätt att transportra nrgi och att for/ängd koncssion stämmr o vrns md hushållnings- och krtsloppsprinciprna. 6 Lokalisringsprincipn För alla vrksamhtr och åtgärdr som inr är av försumbar brydls, ska n sådan plats väljas att ändamålt kan nås md minsta inrrång och olägnht för människors hälsa och för miljön. Svnska Kraftnät ansr att placring av nuvarand kraftldning och for/ängd koncssion av dnna md.for minsta intrång och olägnht for människors hälsa och miljö. 7 Skälightsrgln Kravn på hänsyn i hänsynsrglrna, 2-5 och 6 första styckt gällr i dn utsträckning dt inr kan anss vara orimligt att uppfylla dm. Nyttan av skyddsåtgärdr ska jämföras md kostnadn för dsamma. Miljökvalittsnormr är n miniminivå, som måst baktas vid tillämpningn av hänsynsrglrna. Dnna MKB utgör tt undrlag.for att bdöma nyttan av skadforbyggand åtgärdr. Svnska Kraftnäts magntfoltspo Licy for växlströ'msldningar angs att om åtgärdr, som gnrllt minskar xponringn, kan vidtas till rimliga kostnadr och konskvnsr i övrigt bör man sträva ftr att rducra falt som avvikr starkt.från vad som kan anss normalt i dn aktulla miljön. För bfintliga Ldningar bdöms magntfait övr 4 µ T avvika starkt.från vad som kan anss normalt, s vidar kapitl 5. 8 Skadansvart Dn som orsakar n skada på miljön gnom att driva vrksamht ansvarar för att skadan blir avhjälpt i dn omfattning dt kan anss skäligt nligt 10 kap. miljöbalkn. Svnska Kraftnät är mdvtna om skadansvarsprincipn. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintrssn Natura 2000 nldning Narnra 2000 är tt närvrk av EU:s mst skyddsvärda naturområdn. Natura 2000-områdn finns i alla mdlmsländr och ska hjda urrotningn av artr och livsmiljör. Alla mdlmsländr ska gnom Natura 2000 s till att skyddsvärda naturtypr och artr har så kallad gynnsam bvarandstam s. Livsmiljörna och artrna ska finnas kvar i livskrafriga Förlångnlng av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 23

21 bstånd. Natura 2000-områdn är utpkad md stöd av två EUdirktiv, art- och habitatdirkrivt (SC) samt fagldirktivt (SPA). Dssa syftar till arc skydda livsmi ljör och djur- och växtartr som är hotad i tt EU-prspktiv. Svrig samordnar Naturvårdsvrkt arbtt kring Natura Varj länsstyrls svarar för skötsl, skydd och tillsyn av Svrigs Natura 2000-områdn. Varj nskilt Natura 2000-områd ska ha n gn bvarandplan. Dn ska i dralj bskriva vad som ska skyddas, hur och när dt ska sk. Länsstyrlsrna h ar ansvar för att ta fram plann och gör dt i samvrkan md markägar, brörda aktörr och myndightr. Alla Narura 2000-områdn är av riksintrss. Åtgärdr som på tt btydand sätt kan påvrka d värdn för vi lka områdna är avsatta krävr tillstånd nligt 7 kap. 28 a miljöbalkn. Länsstyrlsn i dt akrulla länt lämnar tillstånd. 7 kap. 28 a miljöbalkn kan följand läsas: Tillstånd krävs fö r att bdriva vrksamhtr llr vidta åtgärdr som på tt btydand sätt kan påvrka miljön i n 'narurområd som har förtcknats nligt 27 första styckt llr b Tillstånd nligt 28 a få r lämnas ndast om vrksamhtn llr åtgärdn nsam llr tillsammans md andra pågånd llr planrad vrksamhtr llr åtgärdr int. kan skada dn livsmiljö llr d livsmiljör i områdt som avss att skyddas, 2. mdför att dn an llr d artr som avss att skyddas utsärrs fö r n störning som på tt btydand sätt kan försvåra bvarandt i områdt av artn llr artrna. Natura 2000-områdn som brörs Längs krafrldningn brörs sammanlagt 16 st Natura 2000-områdn: Norrbottns län (BD), 5 st Västrbottns län (AC), st Västrnorrlands län (Y), l st Jämtlands län (Z), 4 st Gävlborgs län (X), 2 st Dalarnas län (W), 3 st Örbro län (T), 0 st fin ns i områdt. Sammamagt bdöms därför att särskilt tillstånd nligt 7 kap. 28 miljöbalkn int bhövr sökas då ansökan om förlängd koncssion avsr bfintlig kraftldning och krafddningsgata Riksintrssn Riksintrssn är särskilt värdfulla områdn som skall skyddas mot åtgärdr som kan vara till påtaglig skada för n viss samhällssktor. Områdn av riksintrss kan utpkas båd ur xploatrings- och bvarandsyft. Riksintrssn finns inom kommunikation, narurvård, kulrurmiljövård, rö rl igt friluftsliv, yrksfisk, rnnäring m.a. Enligt 3 kap. miljöbalkn skall områdn av riksintrss för naturvård, kulrurmiljövård och fr il uftsliv skyddas mot åtgärdr som påtagligt kan skada natur- llr kulturmiljön. Motsvarand gällr områdn som är av riksintrss fö r anläggningar för kommunikation d.v.s. d ska skyddas mot åtgärdr som påtagligt kan försvåra tillkomstn llr nyttjandt av sådana anläggningar. Om tt områd är av riksintrss för Ara oförnliga ändamål, skall förträd gs åt dt llr d ändamål som p å lämpligast sätt främjar n långsiktig hushållning md markn, vattnt och dn fysiska miljön i övrigt. Ett tillägg i 4 kap. 8 miljöbalkn gav Narura 2000-områdna status av riksintrss. Brörda riksintrssn rdovisas undr kapi tl 6.3 i d länsvisa MKB:r, som bifogats dnna MKB. Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalkn Områdn av riksintrss för naturvårdn ska rprsntra huvuddragn i svnsk natur, blysa landskapts utvckling och visa mångfaldn i naturn. Områdna ska skyddas mot åtgärdr som påtagligt kan skada naturmiljön. Kulturmiljö, 3 kap. 6 miljöbalkn För att n kulturmiljö ska klassas som riksintrss ska dn vara unik llr spcill i n rgion, rikt llr intrnationllt stt. Riksintrssn ska rprsn tra hla landts historia från förhistorisk tid ti ll nutid och är skyddad nligt miljöbalkn. Kulturmiljör av riksintrss ska visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturrsursr, samhällts utvckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och sttiska idal. i '!..! ; Brörda Natura 2000-områdn rdovisas undr kapitl 6.3 i d länsvisa MKB:r, som bifogats dnna MKB. För närmar bskrivning och lokalisring av rspktiv områd samt bdömda konskvnsr s avsnitt Naturmiljö fö r varj kommun i rspktiv dl-mkb. Övrsiktlig bdömning samband md röjning och andra driftåtgärdr av kraftldningsgator ska dtta sk md hänsyn till brörda Narura 2000-områdn. samband md att rspktiv objkt har klassats som Natura 2000-områd förutsätts dtta ha sktt md fö rutsättningn att krafcldningn och tillhörand krafddningsgata 2 4 Fö rlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svns ka Kraftnät Friluftsliv, 3 kap. 6 miljöbalkn O m rådn av riksintrss för friluftslivt ska ha stora friluftsvärdn på grund av särskilda narur- och kulturkvalittr, variationr i landskapt och god tillgänglight för allmänhtn. D är llr kan bli attraktiva för bsökar från stora dlar av landt; kansk rm av från hla landt och ävn från utlandt. Kommunikation m.m. 3 kap. 8 miljöbalkn Riksintrssn för vägar och järnvägar ingår i kommunikationr som rglras i 3 kap. 8 miljöbalkn. Riksintrssn för vägar utpkas av Vägvrkt och riksintrssn för järnvägar utpkas av Banvrkt.!!! l 11 l il J

22 1!) 1!) ( 1!9 tli) Gografiska bstämmlsr 3 kap. 5 miljöbalk.n Skyddt för rnnäringn syftar till att bibhålla förutsättningarna för näringn gnom att g d vikrigasr områdna i varj samby tt särskilt skydd. Områdn kan omfattat.x. flyrtldr, kalvningsland och områdn md särskilt goda brsförhållandn. Ansvarig myndight är samtingt. Ett flrtal områdn och flyttldr av riksintrss för rnnäringn brörs av ldningn. Dssa rdovisas undr kapitl 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintrssn, i läns-mkb för Norrbottn, Västrbottn och Jämtland samt i kommunvisa bskrivningar och bdömningar i d län som brörs. 6.4 Miljökonskvnsr dnna MKB rdovisas d övrgripand förutsättningar, konskvnsr och åtgärdr som är gnrlla för hla ldningns sträckning. Spcifika miljökonskvnsr rdovisas kommunvis undr d länsvisa MKB:r som bifogats dtta dokumnr. Trminologi miljökonskvnsbskrivningn används bgrppn påvrkan, ffkt, konskvns och åtgärd. Påvrkan: dt fysiska intrång som vrksamhtn mdför. Effkt: dn förändring i miljön som påvrkan mdför, t.x. förlust av tt skogsområd, bullr llr föro rningar i luftn. Konskvns: n värdring av d ffktr som uppkommr, d följdvrkningar och btydls för allmänna och nskilda intrssn, människors hälsa llr biologisk mångfald. Åtgärdr: vidtas för att undvika llr för att m inimra ngativa konskvnsr. Bdömningsgrundr dnna miljökonskvnsbskrivning bskrivs miljökonskvnsr nligt n trgradiga skala: Små konskvnsr: nnfattar ävn måttliga konskvnsr där åtgärdr ka n mildra konskvns. Mårdig konskvns: nnfattar ävn stora konskvnsr där åtgärdr kan mildra konskvns. Stor konskvns: Stora ngativa konskvnsr uran möjlight att vidta skyddsåtgärdr. För att tydliggöra vilka värdn som liggr bakom bdömningarna i dnna MKB har bdömningsgrundr utformats. Bdömningsgrundrna bskrivr hur kraftldningns ffktr värdras i små, mårdiga samt stora konskvnsr för olika påvrkansområdn; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rkration och friluftsliv, naturrsursr, rnnäring, samt infrastruktur. Tabll 6.2. Bdömningsgrundr för rspktiv intrssområd. Bdömningsgrundr för rspktiv intrssområd Landskapsbild Små konskvnsr uppstår när kraftldningn påvrkar upplvlsn av landskapt i litn grad. Ldningn xponras ndast i storskaligt landskap llr i skogsmark, där dn följr landskapsformrnas riktning. Måttliga konskvnsr uppstår när d visulla störningarna är bgränsad till vissa mindr frkvnt bsökta llr obbodda dlar av landskapt. Kraftldningn xponras i tt mstadls storskaligt landskap och dominrar llr kontrastrar omgivningn i bgränsad omfattning. Stora konskvnsr uppstår när kraftldningn upplvs som myckt påtaglig och skapar visulla störningar i miljör md särskilt höga värdn llr särskilda krav. Exmpl på sådana är vandringsldr och andra frkvnt använda turiststråk, bsöksplatsr, öppna dalgångar llr bondmiljör. Stora konskvnsr uppstår också när kraftldningn xponras i småskaligt landskap, uppfattas dominrand och brytr landskapts huvudsakliga riktning. Naturmiljö Små konskvnsr uppstår när påvrkan av ldningn bgränsats till naturmiljör utan kända naturvärdn, llr då tt nytt naturtillstånd uppstått i ldningsgatan och dnna int längr har ngativ påvrkan på intilliggand biotopr. Måttliga konskvnsr uppstår när dlar av naturvärdn inom områdn md höga naturvärdn förstörs llr påvrkas ngativt på annat sätt, llr då tt nytt naturtillstånd uppstått i ldningsgatan och dnna har måttlig påvrkan på intilliggand biotopr. Stora konskvnsr uppstår när områdn md höga dokumntrad naturvärdn, såsom värdfulla våtmarkr llr andra områdn md hög biodivrsitt llr som hysr sårbara/hotad artr, förstörs llr försvinnr. Fragmntring av naturmiljön ldr till barriärffktr som får märkbara konskvnsr för störr djur. Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 25

23 farts. Tabll 6.2. Bcdömningsgrundr för rspktiv i nrrsscområd. Bdömningsgrundr för rspktiv intrssområd Kulturmlljö Små konskvnsr uppstår när nstaka fornlämningar påvrkas llr tas bort. D nstaka objktn är int btydlsbärand för kulturmiljöns hlht. Samband och strukturr kan uppfattas ävn fortsättningsvis. Måttliga konskvnsr uppstår när kulturmiljön fragmntras så att dss hlht int kan uppfattas. Strukturr och samband försvagas och blir mindr tydliga. Stora konskvnsr uppstår när kulturmiljör md högt bvarandvärd (i tt nationllt prspktiv) och/ llr att kulturmilj ör md stort upplvlsvärd och pdagogiskt värd tas bort llr på annat sätt påvrkas så att hlhtsmiljön int längr kan uppfattas och strukturr och samband bryts. Rkration och friluftsliv Små konskvnsr uppstår när d störningar som uppstår i projktt int mdför att nyttjandt av områdt till rkration och friluftsliv påvrkas. Upplvlsvärdt och områdt s attraktion kvarstår i stort. Måttliga konskvnsr uppstår när dt fysiska intrångt av kraftldningn i vissa dlar påvrkar upplvlsvärdt och områdt s attraktion. Nyttjandt av områdt för rkration och friluftsliv kvarstår dock llr minskar marginllt. Stora konskvnsr uppstår när upplvlsvärdt i llr tillgänglightn till områdn md höga dokumntrad värdn för dt rörliga friluftslivt llr störr sammanhängand naturområdn, t.x. riksintrssn, påvrkas drastiskt på grund av d störningar som kraftldningn innbär. Antalt bsökar och nyttjandt av.friluftsområdt minskas. Naturrsursr Små konskvnsr uppstår då ldningn tar n litn mängd nya naturrsursr i anspråk och påvrkan på llr riskr för bfintliga naturrsursr i ldningns sträckning är små. M åttliga konskvnsr uppstår då ldningn tar n rlativt stor mängd nya naturrsursr i anspråk och påvrkan på llr riskr för bfintliga naturrsursr i ldningns sträckning är måttliga. Stora konskvnsr uppstår då ldningn tar n stor mängd nya naturrsursr i anspråk och påvrkan på llr riskr för bfintliga naturrsursr i ldningns sträckning är stora. Rnnäring Små konskvnsr innbär att tillgänglightn till btsmarkr int påvrkas av kraftldningn i någon störr grad. nga områdn av riksintrss brörs av barriärffktr llr andra störningar. Måttliga konskvnsr uppstår när tillgänglightn till frkvnt använda btsmarkr inom riksintrssområdn försämras då kraftldningn skär av och gr upphov till barriärffktr. Rnskötsln kan int bdrivas i samma omfattning som tidigar llr får int möjlight att utvcklas på grund av störningarna. Stora konskvnsr uppstår när riksintrssområdn för rnnäring och flyttldr påvrkas av störningar som ljud och barriärffktr. Tillgänglightn till d stratgiska områdna försämras påtagligt och får till följd att rnskötsln int längr kan bdrivas inom tt btsområd. nfrastruktur Små konskvnsr uppkommr när ldningn har litn invrkan på möjlightrna för utbyggnad llr utnyttjand av bfintlig llr planrad infrastruktur. Måttliga konskvnsr uppkommr när ldningn har måttlig invrkan på möjlightrna för utbyggnad llr utnyttjand av bfintlig llr planrad infrastruktur. Stora konskvnsr uppkommr när ldningn allvarligt hindrar llr bgränsar utbyggnad llr utnyttjand av bfintlig llr planrad infrastruktur. t " l i t9!! 1f!' 2 6 Förlängning av koncssion Porj us-odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

24 ' 1' Landskapsbild Förutsättningar skogsmark d stora skogarna urmd dn norra dln av srräckan urgör ldningn ynrligar n srorskaligr landskapslmnt att orinrra sig ftr. Dn röjda ldningsgaran bildar sikrsrråk gnom skogarna. Ldningns raka linjr förstärkr, llr i vissa fall stör, d böljand, organiska landskapsformrna. Då dn korsar övr höjdryggarna xponras dn övr omgivningarna mn är annars dold av skogn. Lokalt kan ldningsgatan upplvas som tt hygg. Ldningn passrar vid flra rillfålln gnom skogar och övr vattndrag som är av riksintrss för narurvård och friluftsliv, bland annar på grund av sina landskapsvärdn. Utmd dn södra dln av srräckan, framför allr i Örbro län, bstår skogn ofrar av små, brukad åkrholmar. Där går siktgatan gnom d rrädridår som rradirionllt skapat avgränsning mllan olika landskapsrum. Drra förändrar landskapts karaktär och gör an åkrbrukt dominrar landskapt än mr. öppn trräng d norra dlarna är skogarna stora och d öppna ytorna små. Där hjälpr ldningsgaran till art binda samman små öppna ytor och att förhindra ignväxning av odlingsmarkr som int längr brukas intnsivt. Ldningn korsar också övr stora myrar. Där ldningn liggr högt i landskapt påvrkar dn int närmiljön nämnvärt. Ldningsgatan blir ofra tt markrat srråk övr myrn där högr brynvgration hlt saknas. Mitt i stråkt finns ofta n framkomlig väg som fyllts ut llr dikats fram, vägn kantas då av störr lövträd. När ldningn korsar övr stora slutavvrkningar utgör kraftldningsstolparna dominrand lodräta lmnt. Dalarnas län kommr kraftldningn närmar inpå bbygglsn och kulturmiljön. Fältn är fortfarand rlativt små och avgränsas av skogn. Formn på d öppna ytorna har sitt ursprung i landskapts och gologins böljand formr. Dn raka krafrldningsgatan skapar förändringar i rummns avgränsning och kan minska försrålsn för landskapt. Dt småbrutna, varirad landskapt och kulrurbyggnadrna står i kontrast till dn storskaliga ldningn. Örbro län går ldningn gnom tt storskaligt öppt odlingslandskap. D stora fältn stämmr övrns md kraftldningn i skala och ldningn tillför n trdj dimnsion som förstärkr landskapts öppnht. Här är ldningsgatan mindr märkbar då markn undr ldningn sköts på samma sätt som omgivand åkr. Bland fåltn finns spridd bbyggls och två vikriga riksintrssn för narurmiljö och kulturmiljövård. Båda är srarkt kopplad till landskapsbildn. Konskvnsr Ldningn går i huvudsak gnom obbyggda områdn och korsar öppt vattn i lirn utsträckning, varför landskapsbildn påvrkas i rlativt litn grad. Dn kommr dock nära inpå bbygglsn vid rt anral tillfalln och korsar ävn gnom många välbsökta riksintrssn där landskapsbildn påvrkas och där ldningn kan utgöra rr störand lmnt i n värdfull miljö. Konskvnsrna på landskapsbildn blir varkn störr llr mindr md tidn utan är konstanta. Dn raka, srla, storskaliga ldningn kommr alltid att skilja sig från dr organiskr formad och mr dtaljrika landskapt. Sammantagr bdöms ldningn mdföra i huvudsaklign små mn områdsvis ävn m åttliga llr stora konskvnsr. för landskapsbildn. Åtgärdr För art minska påvrkan på landskapsbildn är dr viktigt arr krafddningsgatan sköts på rt sådanr särt art dn blir så lik omgivningn som möjligt. På så vis minskas dss visulla påvrkan på landskapsbildn. Lättasr är dt där markn rdan är öppn, vid åkrar, ängar och myrar. En posiriv förbärrring kan vara arr lågväxand rräd och buskar vid sjöar och vattndrag, såsom brakvd, jolstr och vissa andra vidartr, sparas vid röjning i ldningsgatan. Gnom n mr slktiv gallring i områdn som är av ri ksinrrss för friluftslivr, kan d artr som inr växr sig så höga att d stör ldningn mn som ändå döljr ldningsgatan från vattnt främ jas. S ävn kapirl 7 Drifr och framtida undrhåll. Figur 6. J. Landskapsvy längs väg mot Trollholmn, Arvidsjaurs kommun (foro mot nordost). Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 27

25 6.4.2 Naturmiljö Förutsättningar Naturmiljön längs ldningn varirar mllan d olika länn som kraftldningn passrar. Norrbottns län präglas av vidsträckta barrskogar md sjöar, sumpskogar och våtmarkr, s figur 6.1. Flra stora naturområdn är upptagna som riksintrssn för Natura Västrbottns län utmärks, förutom av stora barrskogar md våtmarkr, sjöar, och vattndrag, också av tt flrral vattndrag md biflödn som ingår i riksimrssn för naturvård llr Natura Naturmiljön i Jämtlands län präglas av stora barrskogar md våtmarkr, vattndrag och sjöar. Kring Gimån i Bräck kommun finns inslag av jordbruksmark, s figur 6.2. Gävlborgs och Dalarnas län finns tt myllr av våtmarkr och sumpskogar som avbrott cill d många barrskogarna. Här finns många skyddsvärda områdn i anslutning till kraftldningn. dn norra dln av Örbro län passrar kraftldningn huvudsaklign gnom skogsmark md inslag av sjöar och våtmarkr. södra dln av Örbro län förändras landskapt längs ldningn. Andln jordbruksmark tillrar. Södr om Örbro kommun utgör dn öppna jordbruks- och btsmarkn d dominrand naturtyprna. Konskvnsr Dn största påvrkan på narurmiljön från n kraftldning skr ofta i anläggningsskdr då avvrkning, vägdragning, transportr och grundläggningsarbrn m.m. förs tör många naturvärdn och förändrar livsmiljör. Exmpl är dikning av våtmarkr llr dämning av mindr flödn som kan ha sktt i samband md anläggand av vägar vid uppförand av ldningn. D skador som uppkom i samband md anläggand och grundläggning av dnna kraftldning har hunnit läka och tt nyrc naturligt tillstånd har inträtt. Kraftldningn har funnits undr n så lång tidspriod att naturmiljön i dss omgivning har anpassats till d nya förutsättningar som rådr i och intill dt öppna och solblysta utrymmt undr kraftldningn. skogsmiljör är kamzonrna i kraftldningsgatorna mr xponrad för sol och vind vilkt har påvrkar d yrrrsra trädn och dn livsmiljö som rådr där. Ävn fuktight och tmpratur har förändrats. D förändrad faktorrna har mdvrkar till n annan artsammansärming i kamzonn än inn i skogn. D ursprungliga ljusskyggar artrna har trängts djupar in i skogn. Riskn för stormfållning är ofta stor i kantn av n öppn yra. Rotsystmn på d träd som ställs fria stärks md tidn vilkt mdför att d mst ostadiga trädn trolign rdan bar figur 6.2. Små jordbruksmarkr och bbyggls där kraftldningn passrar Gimån, Bräck kommun (forn mot södr). fallit. i -, i i. 2 8 Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

26 Dn avvrkad och röjda ytan undr krafdd ningn utgör n barriär för ljuskänsliga växtr, insktr och djur ftrsom xponringn för sol ökar. nsynn fö r rovdjur blir smr och dt finns få ställn an söka skydd på vilkt innbär att mindr djur ogärna passrar krafddningsgatan. Skogsområdn på var sida om krafddningn riskrar att utvcklas som isolrad livsmiljör och int som n nht. Sumpskogar är ofta brond av skogns omslutand skydd och gamla träd. Sumpskogarnas skyddsvärd har i d flsca fall försvunnit undr krafddningn. På samma sätt som vissa djur och växtr kan missgynnas av dn öppna livsmiljön kan andra dra nytta av dn, ti ll xmpl gnom bt. M ånga horad växtr och insktr som riskrar att försvinna på grund av ignväxning av ängs- och btsmark har funnit nya livsmiljör undr kraftldningar där markn rglbundt hålls öppn. Krafddningsgaror fungrar ofta som spridningskorridorr för dssa växtr och insktr. Dn öppna kraftldningsgatan md lägr buskvgtation t,rynnar n annan flora och fauna än dn som finns i kringliggand skog. Karaktärsanr för dn tidigar skogsmarkn där krafddningn nu finns har rsatts av andra artr. Öppn mark såsom jordbruksmark, ängs- och btsmark påvrkas i myckt litn grad av kraftldningn. Ängs- och btsmark gynnas ofta av kraftldningn på grund av åtrkommand röjningsarbtn och kraftldningsgatans funktion som spridningskorridor. odlingslandskapt kan mllanstödn för kraftldningn mdföra omvägar och svårightr atr bruka markn rationllt. Myrmarkr förblir rlacivt opåvrkad av att kraftldningn finns. Myrar är som rgl bväxta md låg vgtation ävn i normala fall. Vattndrag påvrkas int av kraftldningn om inr stödn är grundlagda inom vattnområdt. Stödn för kraftldningn kan mdvrka till förändrad strömningsbild och viss uppgrumling kring stödn. nga vattndrag längs dnna kraftldningssträcka omfattas av stöd i vattn. Skydd av naturområdn längs ldningn har ofta tillkommit ftr ldningns tillkomst. Kraftldningn utgör därför n förutsättning i bdömningn av skyddsvärdna i dssa områdn. Sammantagt bdöms ldningn mdföra små till måttliga konskvnsr för naturmiljön. Åtgärdr Pågånd och framtida påvrkan av llr förändringar i naturmiljön är huvudsaklign kopplad till undrhållsarbtn för kraftldningn. Vid undrhållsarbtn är dt vikågt att ta hänsyn till markns bäright och vgtationns känslight i våtmarksområdn, strandzonr, ängs- och btsmark llr andra områdn md känslig markvgtation. Undr rgniga och blöta priodr har markn ofta dålig bäright och kan ta skada av marktryckt från maskinr. Växtrna kan vara xtra känsliga för trampning och körning undr blomningspriodn, vår och tidig sommar. känsliga markr bör man om möjligt undvika röjning och övrigt undrhåll undr dssa priodr. ngn körning tillåts i varrndrag llr bäckar. Vid vattndrag och mindr bäckar är dt viktigt att lågväxand och skyddand växdight lämnas kvar. Krav på hantring av maskinr och d rivmdl ska följas så art undrhållsarbtn int mdför förorning av våtmarkr och vattndrag. Vid röjning i skogsmark är dt viktigt att skapa bryn mot skogn och gärna låta brynn vara lit buskigar och tätar intill tt skyddat objkt md gam mal skog. Brynn har till uppgifr att minska "korridorkänslan" längs kraftldn ingn och skogn samridigt som d utgör skydd för flora och fauna. Röjningsarbtna bidrar till att minska ignväxning av mark som tidigar varit öppn och riskrar att växa ign. Svnska Kraftnät ställr krav på naturvårdshänsyn vid undrhåll av ldning och ld ningsgaror och har ävn tagit fram n vägldning om hur dssa ska skötas för att främja dn biologiska mångfaldn, s vidar kap. 7 D rift och framtida undrhåll Kulturmiljö Dt finns två olika bnämningar, så kallad lämningsrypr, fö r fornfynd: fast fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning. Riksantikvariämbtt har bstämt vilkn bnämning tt fornfynd ska ha mn i vissa fall är d t upp till rspktiv länsstyrls att bsluta om dtta. Skillnadn mllan d olika lämningstyprna är vilkt lagrum d omfattas av, kulturminnslagn llr skogsvårdslagn altrnativt miljöbalkn. Bnämningn bvakningsobjkt fö rkommr när tt fornfynd är undr utrdning. Dt finns ävn bnämningn "uppgift om" vilkn avsr n lämning som j är antikvariskt bdömd. Skogsvårdssryrlsns invntringsobjkt bnämns som "punkt av historiskt intrss". Dssa punktr bhövr undrsökas yttrligar för att lämnin gsryp och utbrdning samt mr xakt lokalisring ska kunna fastslås. Därför är dssa punktr indikatorr på att något av kulturhistoriskt värd kan fin nas i områdt, mn har stor osäkrhrsfakror. Konskvnsr för objktn är därmd också svåra att fastslå, och blir mr gnrllt hållna. Förutsättningar Kulturmiljöobjkt fin ns längs hla sträckningn mn är vanligar i dn södra dln. norr utgörs d i huvudsak av äldr boplatsr llr lämningar md kopplingar till jakt llr skogsbruk, t.x. fångs tgropar llr rstr av kolmilor, mdan dt i södr ävn finns gott om lämningar md koppling till gruvdrift, åkrbruk llr äldr kulturbygdr, såsom gruvhål, skärpningar, fossila åkrar llr torpgrundr. Konskvnsr Påvrkan på kulturmiljöobjkt var trolign störst vid anläggandt av ldningn och om aktsamht vidtas i fortsatt undrhållsarbt bdöms konskvnsrna vara små om krafrldningn bhålls. D kulturhistoriska läm ningarna bhövs int tas bort och d bdöms därmd bhålla si tt kulrurhismriska värd. D sammanhang och strukturr som lämningarna förmdlar kommr ävn forrsätm ingsvis kun na uppfattas i områdna. Förlängning av Koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraft nät 29

27 Åtgärdr För d allra flsta kulturhistoriska objkt som brörs av kraftldningn finns n risk för ngativ påvrkan i samband md undrhåll av ldningn. samband md undrhåll av ldningn bör därför stor aktsamht iakttas så a[t int d kulturmiljövärdn som finns inom krafddningskorridorn skadas. Sådan akrsamhr kan innbära val av maskinr, urrusrning och rid på årt. Vid bhov av undrhåll bör dr urrdas mr i dralj huruvida någo[ av kulturmiljövärdna brörs av arbtna, omfarrning samt åtgärdr och altrnativ för att minska påvrkan. Dnna MKB kan urgöra undrlag för n sådan utrdning. En åtgärd för att minska påvrkan är att upprätta skö[slplanr som bskrivr vilkn hänsyn och tillvägagångssätt som ska tas och användas i rspktiv län för att minska påvrkan på d kulturhistoriska värdna. Vid undrhåusårgärdr som mdför an dr kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma arr bröras, skall samråd hållas md brörd länsstyrls. Samdiga fornlämningar markras så d är väl synliga inför arbtna, s vidar kap. 7 Drifr och framtida undrhåll. Om tidigar j kända fornlämningar påträffas i samband md undrhållså[gärdrna anmäls drra till brörd länsstyrls Rkration och friluftsliv Förutsättningar All mark som är tillgänglig nligt allmansrättn är intrssant ur rkrationssynpunkt. Md friluftsliv mnas i dtta sammanhang vistls i naturn för naturupplvlsr, fysisk akrivi[t och avkoppling. Naturn i dt studrad områdt utgör gnrllr n viktig rsurs för dr rörliga friluftslivt, md möjlightr till bland annat bär- och svampplockning, strövområdn md ridstigar, lljusspår, skidspår och vandringsldr, vattnområdn för fisk och annan rkrarion. Jakt (såväl älgjalu, småviltsjakt som fågljakt) bdrivs i skogsområdna. På vintrn är snöskotrn tt viktigt transportmdl och fritidssysslsätcning. Skogsbilvägar nyttjas som kommunikationsldr såväl på sommarn som på vinrrn. Tysta områdn, områdn fria från bullr av olika slag, minskar allr mr när infras[ruktur byggs ut llr annan xploatring skr. narur- och fri luftsområdn dit många människor sökr sig för rkrarion och avkoppling är i pri ncip alla ovidkommand ljud störand. Kravn på bullrfri hr varirar mllan olika områdn brond på vilkn typ av områd dr är och till vad dt används. Strändr längs kustr, sjöar och vanndrag är särskilt värdfulla för bl. a. friluftslivt. Suandskyddsbstämmlsrna i 7 kap. miljöbalkn ska b.la. säkrsrälla möjlighrn att rö ra sig fritt inom strandområdt. Strandskyddt gällr gnrllt inom l 00 mtr åt båda håll från strandlinjn. Områdn av riksintrss för friluftslivt har stora frilufrsvärdn på grund av särskilda natur- och kulturkvalittr, variationr i landskapt och god tillgänglight för allmänhtn. Konskvnsr Bskrivningn av konskvnsr för rkration och friluftsliv har sin utgångspunkt i påvrkan på tt områds amaktionskrafr. För friluftslivt bror amaktionskraftn på bl.a. aktivittsmöjlightr, tillgänglight, närht till bosrad, urblickar, natur- och lmlturvärdn samt landskapsbild. Kraftldningsgatan går i bfinrligt läg och kommr därför inr att innbära någon förändring av möjlightn ti ll rkration och rörligt frilufrsliv jämfört md idag. Krafrldningn Figur 6.3. Myrmarkr förblir rlativt opåvrkad av att kraftldningn, ftrsom ldningsgarans låga vgcrationn inr bhövr röjas. 3 Q Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät

28 Ett sprakand ljud kan upplvas undr ld ningn, framför allt vid fuktig vädrlk. För vandringsldr vilka korsar ldningn avklingar ljudpåvrkan snabbt ftr passagn och ljudt bdöms därmd inr mdföra några ngativa konskvnsr för dt rörliga friluftslivt. Sammantagt bdöms ldningn innbära små konskvnsr. Åtgärdr Srrandnära skyddsvgration invid fiskförand bäckar och va[ tndrag samt i fisksjöar sparas i möjligast mån vid undrhållsröjning, s kapitl 7 Drift och framtida undrhåll Naturrsursr Figur 6.4. En skogsbilväg är n viktig kommunikationsld båd sommar och vintr. utgörs längs hla sträckan av lufrförlagd ldning varför dn int utgör någon barriär llr något hindr för fri rörlight. Luftldningn innbär också att vattndrag som passras inr nämnvärt påvrkas av d undrhållsåtgärdr som kommr att utföras. Möjlightrna till fisk kommr därmd int att påvrkas. Krafddningsgaror har gnrll[ n stor btydls vid U[Övandt av jakt och viltvård. Kraftldningsgaror lämpar sig ofta väl för åtgärdr som syftar till att öka fodrutbud[ för klövvilt. För dt rörliga friluftslivt där vistls i orörd natur ftrsöks kan ldningn uppfattas ngativt och ldningns visulla intrång kan påvrka upplvlsvärdn. För viss typ av aktivitt, så som skotråkning, utgör krafrldningsgatan dock snarar n tillgång i form av transportld än tt hindr. Förutsättningar En grundläggand förutsättning fö r naturrsursr är att dn miljöpåvrkan som anläggandt av dn bfintliga ldningn innbar rdan har prövats och rhållit koncssion. ngrppt har rdan sktt och samhällts aktivittr inom utrdningsområdt har i hög grad anpassat sig till dn bfintliga ldningn. Undamagt är förlus[ av produktiv skogs- och åkrmark, där ldningn innbär n pågånd bgränsning av naturrsursuttagt. ngt skogsbruk kan bdrivas i ldningsgaran, som i snitt är ca 44 mtr brd. Jordbruk kan bdrivas längs ldningssträckningn förutom vid ldningssrolparna. Konskvnsr D konskvnsr som är rlvanta för dnna ansökan är stark[ förknippad md förlus[ av produktiv skogs- och åkrmark. Där ldningn går gnom produktiv skogsmark innbär ldningsgatan tt bortfall för skogsbrukt på ca 44 hktar pr mil ldning. Konskvnsrna är minskad intäktr för markägarn. Ersättningar för röjningar i ldningsgatan är mindr än dn intäkt skogn skull inbringa vid sluravvrkning. Ytan jordbruksmark som påvrkas är svår att uppska[ta mn rör sig om ca 1 ha pr mil ldning förutsatt a[t samtliga srolpar står på åkrmark. Sammantagt bdöms ldningn innbära små konskvnsr. 19 Åtgärdr Åtgärdr som påvrkar narurrursr och kan b li aktulla är förknippand md undrhåll av kraftldningn, s kap. 7 Drift och framtida undrhåll Rnnäring Figur 6.5. En skotrld följr krafrldningsgatan vid Vindlälvn. Förutsättningar Rnnäringn i Svrig bdrivs på båd stadig och privat mark. Sambyarna ägr int markn utan har nynjandrätt grundad på urminns hävd. Dtta innbär att markrna i rnskötslområdt nyttjas för båd rnnäring och andra vrksamhtr. Markr där sambyarna har rätt att bdriva rnskötsl undr hla årt kallas för årtruntmarkr. Här får rnskötsl bdrivas årt runt och sambymdlmmarna har rätt till jakt och fisk. Förlängning av koncssion Porj us-odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät 31

29 Gränsr mllan sambyar kan vara antingn fastställda och bstämda gnom myndightsbslut, gränsbstämda områdn, llr sdvangränsr. En fjällsamby har sitt nyttjand av btsmark rglrat av odlingsgränsn. Årrruntmarkr finns västr om odlingsgränsn och vintrbtsmarkr på gränsns östra sida. Dssa sambyar är långsträckta och sträckr sig ofta från fjäll till kust. En skogssamby har inga btsmarkr på kalfjäll md nstaka undantag i vissa lågfjäll. Skogssambyns årtrunnnarkr liggr i huvudsak mllan odlingsgränsn och lappmarksgränsn, mdan vimrbtsmarkr ofta åtrfinns östr om lappmarksgränsn. Rnbtsfjälln är d gränsbstämda områdna i Jämtlands län och kallas ävn för rnnäringns årtruntmarkr och är indlad i sambyar. Här får rnskötsl bdrivas årt rum och sambymdlmmarna har rätt till jakt och fisk för husbhov och försäljning. Utanför d stadigt ägda rnbtsfjälln finns d s.k. sdvanrättsmarkrna. D utgörs av privat- llr bolagsmarkr, där rnskötsl får bdrivas undr ridn okrobr - 30 april. Vintrbt skr sålds huvudsaklign på nskilt ägda markr nr i skogslandt där rnarna av gammal hävd har btat vintnid. Här är sambyn indlad i familjvisa vimrgruppr. Studi om krafddningar och rnnäring Norgs forskningsråd har i sitt REN-prosjkt (Flydal m.a., 2002) studrat rnarnas raktion och btnd vid kraftldningar. Laborationsundrsökningar samt få! tundrsökningar av rnar i hägn visad att rnn kan visa normalt btnd vid dirkt xponring av kraftldningar. Ljud från konstruktionrna är hörbara för rnn mn vrkar int ha någon stark ngativ påvrkan på dt lokala Ayktbtndt. Enligt RENprosjkt kan d rgionala ffktrna därmot vara btydliga ftrsom kraftldningar kan utgöra n barriär i områdt och rducrar rnns aralanvändning på många kilomtrs avstånd. Rnar undvikr dssa områdn antaglign för att ingrppt kan associras md mänsklig aktivitt. Vajor md kalvar är mst känsliga för störningar. Dnna undviklsffkt mdför att n Aock minskar sin användning av områdt där störningn finns och att tryckt på andra områdn då ökar. Variationn i rsultatn är stor brond på typn av ingrpp, årstidr, vädrförhållandn, domsticringsgrad samt kön och åldr hos nstaka rnar. D domsticrad rnarna har lägst undviklsffkt vad gällr kraftldningar. Andra studir har visat att dnna undviklsffkr är myckt mindr i skog än upp i fjällområdn. Konskvnsr En grundläggand förutsättning för konskvnsbskrivningn för rnnäring är att dn miljöpåvrkan som anläggandt av dn bfintliga ldningn innbar har tidigar prövats och ldningn har rhållit koncssion. Kraftldningn finns rdan i områdt och rnnäringns aktivittr inom utrdningsområdt har i hög grad anpassat sig till dn bfintliga ldningn. D konskvnsr som är rlvanta i dnna miljökonskvnsbskrivning är därför starkt förknippad md pågånd påvrkan av kraftldningn som till xmpl störand sprakand ljud som kan höras undr ldningn. För att i bdömningn granska samtliga ffktr som n kraftldning kan mdföra dlas d upp i dirkta, ind irkta, funktionlla och kumulativa ffktr. Dirkta ffktr är sådana som är dirkt orsakad av dn fö rslagna vrksamhtn, som till xmpl förlust av btsland llr blockrad flyrtld. ndirkta ffktr är till xmpl att dn nya vrksamhtn innbär att andra btsområdn måst användas i störr utsträckning än tidigar. Till funktionlla ffktr hör ffktr på rnskörslns årscykl llr tt ökar bhov av arbtskraft. Kumulativa (addrad) ffktr bstår av att dn nya vrksamhtn addras till andra pågånd vrksamhtr vilka innbär tt imrång llr n störning i rnskötsln. Enligt 3 kap. 5 i miljöbalkn ska områdn som är av riksintrss för rnnäringn skyddas mot åtgärdr som kan påtagligt försvåra rnnäringns bdrivand. Kraftldningn brör områdn utpkad som riksintrss fö r rnnäringn. Kraftldningn finns rdan i områdt och rnnäringns aktivittr har i hög grad anpassat sig till dn bfintliga ldningn. Vid avvägningar mllan olika mark- och va ttnanvändningsintrssn i tt visst områd bhövr int riksincrssn utstänga andra vrksamhtr i områdt. Dt är int säkrt att dn undviklsffkt, som man stt i bland annat RElN-prosjktt (Flydal m.a., 2002), är tillämpbar för d domsticrad rnar i skogsmarkr som bfinnr sig i utrdningsområdr. nga öppna fjällområdn brörs av dn studrad kraftldningn, ldningn går i huvudsak gnom skogsområdn i d dlar av landt där rnnäring bdrivs. Eftrsom mänsklig aktivitt kan påvrka rnar mr än vad tkniska konstruktionr gör kan dn drifttillsyn som krävs bidra till n viss störning gnom ökad mänsklig aktivitt. Undvikand av kraftldning som mdför till att tt btsområd går förlorat skull kunna orsaka ökat btstryck på andra btsområdn. Dtta skull tortiskt kunna lda till övrbtning och som n förlängning av dt, btsbrist. Sambyns konomiska bärkraft kan minska om tillgångn på bt minskar. Om kraftldningar uppfattas som barriär av nstaka rnar och mdvrkar till n spridning av hjordarna, mdför dt xrra arbt och mrkostnadr för sambyn. Rndriftn har tt brond av Axibilitt vad gällr btsmarkr och Aytcldr. Dnna flxibilitt kan påvrkas av olika xploatringsintrssn som sammantagt ldr till svårightr för sambyn att bdriva sin näring, så kallad kumulativa ffktr. nga samrådsyttrandn llr andra uppgiftr tydr på att undviklsffktr innbär faktiska konskvnsr för rnskötsln i ldningns sträckning. Konskvnsrna bdöms därför som små. Åtgärdr nga åtgärdr bdöms vara nödvändiga. i! i Förlängning av koncssion Porjus-Odnsvl, MKB - Svnska Kraftnät