SURREALISTISK SELFIE - REFLEKTION

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SURREALISTISK SELFIE - REFLEKTION"

Lars-Olof Sandberg
för 5 år sedan
Visningar:

SURREALISTISK SELFIE - REFLEKTION En vaken betraktare åser fta genm sitt filter av förnuft ett surrealistiskt knstverk sm en vrickad, lgisk ch absurd framställning av verkligheten.

Den spred sig snabbt över västvärlden men uppstd ursprungligen i Frankrike under 1920- talet.

Därför kan en sm tittar på surrealistisk knst kanske uppfatta den sm vrickad, lgisk ch absurd liknande en dröm.

1 SURREALISTISK SELFIE - REFLEKTION En vaken betraktare åser fta genm sitt filter av förnuft ett surrealistiskt knstverk sm en vrickad, lgisk ch absurd framställning av verkligheten. Salvadr Dalí, The persistence f memry, på svenska Minnets envishet eller Minnets beständighet, 1931 Surrealismen är en knstinriktning inm mdernistisk knst, litteratur ch filsfi. Den spred sig snabbt över västvärlden men uppstd ursprungligen i Frankrike under talet. De surrealistiska knstnärerna ville göra knst sm hade tagit sig förbi förnuftet ch lgiken, de ville låta slumpen styra. Därför kan en sm tittar på surrealistisk knst kanske uppfatta den sm vrickad, lgisk ch absurd liknande en dröm. I den här arbetsuppgiften har din uppgift varit att använda knstinriktningen surrealism ch applicera den på ett mdernt uttryckssätt sm selfien. Din uppgift har alltså varit att göra en surrealistisk selfie, att säga någt m dig själva samtidigt sm du går brtm förnuft ch lgik. UPPGIFT: När du har gjrt klart din bild är din uppgift att skriva en reflektin. I din reflektin ska du svara på följande frågr (se en repetitin på lika viktiga begrepp på nästa sida): Gör en dentativ tlkning av din bild (beskriv det man ser man på bilden). Gör en knntativ tlkning av din bild (vad kan man förstå när man tittar på din bild, alla delarna skapar en helhet sm sänder ut någt slags budskap, infrmatin). Förklara hur du har arbetat ch stegen i din prcess samt vilka metder har du använt? Har du använt dig av bilder från Ggle ch har du då valt bilder sm är k att använda, eller har du ftat själv? Hur har du valt att manipulera (påverka) ch retuschera (krrigera/ändra) dina bilder? Hur har du tänkt kring kmpsitinen i din bild, varför har du placerat delarna i bilden sm du har gjrt? Vilken effekt eller betydelse får ditt val av placering? Från tanke ch idé till slutlig bild. Hur tycker du att resultatet blev? Med andra rd, vilka var dina intensiner med bilden ch hur väl tycker du att bilden mtsvarar dessa?

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ - REPETITION BILDBEGREPP BILDKOMPOSITION Bildkmpsitin handlar m kunskapen hur man inm bildknsten placerar

upprepningar av lika bjekt, linjer ch färger. Genm att använda lika vinklar kan knstnärer ge betraktaren ett nytt perspektiv.

nyfikenhet. Gyllenesnittet är vanligt när man skapar bilder. Det innebär att man inte placerar ett bjekt i mitten utan ca 5:8.

En förgrund kan rama in mtivet, t.ex. en prt, människa eller någt annat föremål. Försök att undvika saker i bakgrunden sm stör.

2 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ - REPETITION BILDBEGREPP BILDKOMPOSITION Bildkmpsitin handlar m kunskapen hur man inm bildknsten placerar delarna i en bild för att de ska samverka ch bilda en helhet. Det sm fångar betraktaren ch gör denne intresserad är t.ex. upprepningar av lika bjekt, linjer ch färger. Genm att använda lika vinklar kan knstnärer ge betraktaren ett nytt perspektiv. Knstnären kan ckså jbba med symmetri, när ett bjekt har två liknande sidr, eller med des mtssats assymmetri för att väcka nyfikenhet. Gyllenesnittet är vanligt när man skapar bilder. Det innebär att man inte placerar ett bjekt i mitten utan ca 5:8. Man kan ckså använda sig av diagnala linjer för att skapa rörelse eller använda sig av kurvr sm ger perspektiv ch djup i bilden. En förgrund kan rama in mtivet, t.ex. en prt, människa eller någt annat föremål. Försök att undvika saker i bakgrunden sm stör. Man kan ckså skapa skärpa i bakgrunden så att den upplevs mer harmnisk. Exempel på gyllenesnittet Exempel på diagnal linje Exempel på s-kurva

Förgrund - längst fram i bilden Mellangrund - mellan det sm

Bakgrund - längst bak i bilden PERSPEKTIV Grdperspektiv -

gelperspektiv - kameran/ betraktaren ser föremålet vanifrån

3 Förgrund - längst fram i bilden Mellangrund - mellan det sm finns i förgrunden ch bakgrunden. Bakgrund - längst bak i bilden PERSPEKTIV Grdperspektiv - kameran/ betraktaren ser föremålet underifrån Fa gelperspektiv - kameran/ betraktaren ser föremålet vanifrån VÄRDEPERSPEKTIV Neutralperspektiv- i jämnhöjd med våra ögn, vi ser det sm m vi vre på samma nivå.

BILDUTSNITT - BILDUTSNITTEN A R BESKRIVNA UTIFRA N MA NSKLIGA MA TT.

bildmedier, inklusive film, tecknade serier, ft ch måleri.

4 BILDUTSNITT - BILDUTSNITTEN A R BESKRIVNA UTIFRA N MA NSKLIGA MA TT. Bildutsnitt kallas det sm ryms i bild, det sm är synligt innanför bildens ytterkanter. Det sm inte syns i bild ligger i det negativa rummet, det vill säga utanför bildens kant. Begreppen är i princip giltiga eller applicerbara för alla bildmedier, inklusive film, tecknade serier, ft ch måleri. Helbild - en eller flera persner avbildas i helfigur eller ett föremål sm visas i sin helhet. Halvbild - en eller flera persner visas från midjan ch upp. Halv närbild Na rbild - en eller flera persner syns med huvud ch en del av axlarna Extrem na rbild/detaljbild - endast en liten del av föremålet eller persnen syns

5 MILJÖBILD Interiör Exteriör Landskap Detaljbildsm närbild eller extrem närbild LJUS Medljus - ljuska llan finns bakm ftgrafen ch faller pa bjektets framsida. Mtljus - ljuska llan finns rakt framf r ftgrafen ch belyser bjektet bakifra n. Sidljus - a ven kallat sla pljus. Kmmer in fra n sidan ch anva nds fta f r att betna en struktur eller m nster i mtivet.

SKÄRPA Skärpa - alla detaljer syns Oskärpa - bilden eller delar av bilden upplevs sm suddig.

T ex vid la ng slutartid a r det bra att anva nda tidsinsta llning f r att undvika att kameran skakas till na r man trycker pa

Beh ver inte vara na gt negativt, utan ett kreativt sta llningstagande vid fttillfa llet f r att uppna ett visst resultat.

Ett la ngt ska rpedjup inneba r att en str del av bilden a r skarp (i djupled). Bla ndaren pa verkar ska rpedjupet.

6 SKÄRPA Skärpa - alla detaljer syns Oskärpa - bilden eller delar av bilden upplevs sm suddig. Skakningsska rpa - kameran skakas till na r man tar ftt. T ex vid la ng slutartid a r det bra att anva nda tidsinsta llning f r att undvika att kameran skakas till na r man trycker pa avtryckaren. R relseska rpa - mtivet r r sig ch g r bilden suddig. Detta kan vara medvetet eller medvetet. Beh ver inte vara na gt negativt, utan ett kreativt sta llningstagande vid fttillfa llet f r att uppna ett visst resultat. SKA RPEDJUP - ett krt ska rpedjup betyder att endast en liten del av bilden a r skarp (i djupled). Ett la ngt ska rpedjup inneba r att en str del av bilden a r skarp (i djupled). Bla ndaren pa verkar ska rpedjupet. KOMPOSITION - Kmpnera betyder sa tta samman - hur bilden är sammansatt ch uppbyggd, var man valt att placera de lika föremålen. Kmpsitinen pa verkar betraktarens sa tt att la sa av en bild. Om du vill läsa mer m ftgrafi ch vad du kan tänka på kan du klicka dig vidare till;

Relevanta dokument

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn