Kandidatexamen i bildkonst 210 sp K-P100 Grundstudier i bildkonst 27 sp K-P110 Orienterande studier

Transkript

1 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta 844 Kandidatexamen i bildknst 210 sp K-P100 Grundstudier i bildknst 27 sp K-P110 Orienterande studier 2 sp Den studerande bekantar sig med Knstuniversitetets Bildknstakademi i fråga m studiepraxis, examensfrdringar, lkaler ch persnal, studiesciala ärenden samt övrig aktuell studierelaterad infrmatin. Den studerande får även grundläggande infrmatin m Knstuniversitetets elektrniska system ch prgram samt grunderna i infrmatinssökning. Under studieperiden ges även en allsidig bild av Knstuniversitetets gemensamma verksamhet samt undervisningsutbud. K-P120 Intrduktin till självständigt knstnärligt arbete ch studiemråden På höstterminen under det första året ligger fkus på studiehelheten Intrduktin till knstnärligt arbete ch studiemråden. Den studerande bekantar sig med studierna vid Bildknstakademin, studiemråden samt persnalen, lkaler ch kutym. Undervisningen sker i regel i frm av gruppundervisning. Under studierna lär den studerande sig att samverka ch fungera i grupp samt att ge ch få respns. 25 sp Intrduktin till teckning ch perceptin Den studerande blir förtrgen med grunderna i teckning ch perceptin. Intrduktin till skulptur Den studerande blir förtrgen med arbetet inm studiemrådet samt med persnalen ch undervisningslkalerna. Intrduktin till måleri Den studerande blir förtrgen med arbetet inm studiemrådet samt med persnalen ch undervisningslkalerna. Intrduktin till knstgrafik Den studerande blir förtrgen med arbetet inm studiemrådet samt med persnalen ch undervisningslkalerna. Intrduktin till tid- ch rumknst Den studerande blir förtrgen med arbetet inm studiemrådet samt med persnalen ch undervisningslkalerna. Intrduktin till självständigt knstnärligt arbete Den studerande får färdigheter för självständigt knstnärligt arbete. Den studerande lär sig även att diskutera innehållet i det knstnärliga arbetet samt att ge ch få respns för arbetet. Under studieperidens wrkshppar inm lika studiemråden kan den studerande utveckla sina verk ch idéer samt förbereda egna prjekt. Intrduktin till dkumentatin av knstnärligt arbete Den studerande lär sig att hantera kameran för att dkumentera ch presentera ett knstnärligt arbete. Under studieperiden inleds arbetet med en elektrnisk prtfli. (8 sp) K-A200 Ämnesstudier i bildknst 173 sp K-AS10 Seminarier i knstnärligt arbete för kandidatexamen i bildknst På seminarierna i knstnärligt arbete får den studerande färdigheter att för medstudenterna presentera egna pågående eller färdiga arbeten ch deras utgångspunkt. Den studerande lär sig även att diskutera innehåll ch frm i andras arbeten ch i ett vidare perspektiv fenmen relaterade till samtidsknsten. Samtidigt lär hen känna det egna studiemrådet ch har regelbunden kntakt med lärarna ch medstudenterna. Seminarierna inleds på våren under det första året. Den studerande deltar i seminariet inm det egna studiemrådet eller i annat seminarium under sex terminer (2 sp/termin) enligt överenskmmelse med ansvarig prfessr. I samband med seminariet utarbetas ch uppdateras en individuell studieplan (ISP). 12 sp

2 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta K-A220 Knststudier för kandidatexamen i bildknst Den studerande får mångsidiga basfärdigheter i knstnärligt arbete ch knstnärlig framställning. Den studerande lär sig att uttrycka tankar med såväl bildknstens medel sm verbalt. Hen lär sig även att behärska redskap sm är viktiga för det egna arbetet. Helheten kan mfatta varierande studier sm stödjer knstnärskapet. Knststudierna sammanställs enskilt enligt den individuella studieplanen ch kan innehålla självständigt knstnärligt arbete samt studiehelheter ch studieperider både vid Bildknstakademin ch Knstuniversitetets övriga akademier, samt andra studiehelheter ch studieperider på universitetsnivå. Den studerande ska avlägga en helhet m minst 20 sp inm ett studiemråde (skulptur, måleri, knstgrafik eller tidch rumknst). Minst hälften av knststudierna ska avläggas vid Bildknstakademin eller i frm av utbytesstudier vid ett utländskt lärsäte sm Bildknstakademin gdkänt. I helheten för knststudier kan även 10 sp övriga studier ingå sm inte är direkt kpplade till den knstnärliga utvecklingen. Den studerande rekmmenderas avlägga ca 20 sp/termin. 118 sp K-AS21 Knststudier, skulptur Den studerande lär sig det knstnärliga arbetet ch grunderna i samtidsknstens diskurser. Den studerande tillägnar sig redskap ch metder sm är väsentliga för det egna knstnärliga arbetet inm mrådet skulptur. (0-118 sp) K-AS22 K-AS23 Knststudier, måleri Den studerande lär sig det knstnärliga arbetet ch grunderna i samtidsknstens diskurser. Den studerande tillägnar sig redskap ch metder sm är väsentliga för det egna knstnärliga arbetet inm mrådet måleri. Knststudier, knstgrafik Den studerande lär sig det knstnärliga arbetet ch grunderna i samtidsknstens diskurser. Den studerande tillägnar sig redskap ch metder sm är väsentliga för det egna knstnärliga arbetet inm mrådet knstgrafik. (0-118 sp) (0-118 sp) (0-118 sp) K-AS24 Knststudier, tid- ch rumknst Den studerande lär sig det knstnärliga arbetet ch grunderna i samtidsknstens diskurser. Den studerande tillägnar sig redskap ch metder sm är väsentliga för det egna knstnärliga arbetet inm mrådet tid-rumknst. (0-98 sp) K-AS25 Knststudier, teckning ch perceptin Den studerande undersöker tecknandets relatin till perceptin, tankesätt ch uttryck. Den studerande lär sig grunderna i bildens uppbyggnad, bildtlkning ch uttryckets rll inm samtidsknsten. (0-98 sp) K-AS26 Knststudier, självständigt knstnärligt arbete Självständigt knstnärligt arbete skapar en grund för att verka sm bildknstnär ch ger synnerligen viktiga yrkesfärdigheter. I färdigheterna ingår bland annat att finna arbetsrytm ch -metder, förmåga att planera ch genmföra arbeten självständigt samt att regelbundet reflektera över det knstnärliga arbetet. Knstnärligt arbete mfattar ckså fta ett grundarbete, till exempel skissande, planering, materialsökning samt annan frskning utifrån den studerandes specifika intressen. Lärarna vid Bildknstakademin handleder den knstnärliga prcessen genm att stödja ch följa upp denna i undervisningen. Läsårets knstnärliga arbete utfrmas tillsammans med egenläraren, ch arbetsgången följs upp genm ateljébesök samt seminarier för knstnärligt arbete. Det knstnärliga arbetet inbegriper fta även verbala ch visuella utkast ch dkumentatin av prcesserna ch verken.

3 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta K-AS27 Valbara teristudier Den studerande väljer studier sm stödjer det knstnärliga tankesättet ch arbetet. Teristudierna ger färdigheter att självständigt ch kritiskt värdera ch undersöka knsten ch världen i dag ur ett vidare perspektiv. (0-98 sp) K-AS28 Valbara knststudier Den studerande väljer studier sm stödjer det knstnärliga arbetet. Valbara knststudier ger mångsidiga tekniska ch innehållsliga färdigheter för det knstnärliga arbetet. Studierna kan även avläggas vid Knstuniversitets övriga akademier. (0-98 sp) K-AS29 Övriga valbara studier Den studerande kan m hen så önskar avlägga t.ex. språkstudier eller andra valbara studier sm inte är direkt kpplade till den knstnärliga utvecklingen. (0-10 sp) K-AS29H Arbetspraktik Arbetspraktik ger färdigheter sm behövs i arbetslivet efter avslutad utbildning. (0-5 sp) K-A230 K-A231 Teristudier för kandidatexamen i bildknst Grunderna i knsthistria Den studerande får en bred uppfattning m den västerländska knsttraditinen ch lika kulturers visuella tankesätt. Knsthistria ger den studerande möjligheter att skapa samband ch brar mellan knstens lika uttryckssätt. Den studerande inspireras att se ch förstå knstens histria ur dagens perspektiv ch får en bild av det egna knstnärliga arbetet i relatin till knstens traditin. 31 sp (10 sp) K-A232 Grunderna i samtidsknstens histria ch teri Den studerande får tankemässiga redskap att förstå lika delmråden inm samtidsknsten ch lika arbetssätt. Genm förståelsen av samtidsknstens histria ch teri förmår den studerande på ett vidare plan, självständigt ch kritiskt, undersöka fenmen avseende den teretiska diskussinen ch knsten under 2000-talet. Under studieperiden granskas även det klassiska avantgardet i början av 1900-talet, tankesätt i spåren av andra världskriget, begreppsligande ch dematerialisering under det tidiga 1960-talet samt i synnerhet samtidsknstens praxis. (5 sp) K-A233 Arbetslivsfärdigheter Att arbeta sm prfessinell bildknstnär förutsätter kunskap m lagstadgade rättigheter ch förpliktelser sm rör yrkesutövningen. Studierna ger grundläggande kunskaper m beskattning, upphvsrätt, rättigheter i händelse av sjukdm, intjänad pensin ch rganisatiner sm bevakar bildknstnärers rättigheter. Den studerande får även infrmatin m praktiska valmöjligheter för inledandet av ett yrkesliv sm knstnär ch förbereda sig på att verka sm bildknstnär. K-A234 Grunderna i presentatinspraxis för knst Under studieperiden får den studerande en allmän bild av knstens histriska presentatinskntext ch blir förtrgen med grunderna i presentatinspraxis för knst. De studerande får även kritiskt reflektera kring presentatinen av egna verk ch får tekniska färdigheter ch principer för hängning av knst i utställningssammanhang. K-A235 Grunderna i knstfilsfi Den studerande lär sig grunderna i mdern knstfilsfi ch blir förtrgen med de viktigaste skedena i filsfins, estetikens ch knstteriernas histriska utveckling samt bekantar sig med framför allt tankeriktningar ch filsfer sm har påverkat det mderna knstbegreppet. (10 sp)

4 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta K-AS36 Tematiska teristudier för kandidatexamen i bildknst Den studerande fördjupar sig inm knstteri ch/eller inm teman sm anknyter till samtidsknsten. Undervisningen kan bestå av föreläsningar, läsecirklar, diskussiner ch skriftligt arbete. Målet för de tematiska teristudierna är att fördjupa den studerandes förståelse för de pririterade mråden sm stödjer hens knstnärliga arbete. Under kandidatstudierna fördjupar den studerande sig inm minst två utvalda teman ch under magisterstudierna inm minst ett tema. K-A240 K-A250 K-K-10 Svenska: K-Kk-1 Finska: K-Kk-2 K-Ku-11 (Engelska, skritflig) K-Ku-22 (Engelska, muntlig) K-Ku (m inte engelska) Lärdmsprvsseminarium för kandidatexamen i bildknst Lärdmsprvsseminariet stödjer den studerandes arbete med lärdmsprvet för kandidatexamen. Den studerande får färdigheter att utfrma den knstnärliga ch skriftliga delen av lärdmsprvet samt att slutföra sin prtfli. Under kritikdelen lär den studerande sig att diskutera andras arbeten ch att presentera det egna arbetet för publik. I lärdmsprvsseminariet ingår en gemensam slutsyn av kandidatutställningen. Den studerande får ckså kunskaper i att söka ch tillämpa infrmatin avseende det egna ämnesmrådet. Lärdmsprv för kandidatexamen i bildknst Lärdmsprvet för kandidatexamen i bildknst presenteras under kandidatutställningen eller i samband med den ch består av ett verk eller en verkhelhet samt en skriftlig del sm innehåller dkumentatin m det knstnärliga arbetet. Efter att ha avlagt lärdmsprvet ska den studerande kunna genmföra ett knstnärligt prjekt i liten skala samt redgöra för detta muntligt ch skriftligt. Se separata anvisningar m lärdmsprvet. Studier i språk ch kmmunikatin (sklutbildningsspråk finska/svenska) Det andra inhemska språket - muntlig färdighet - skriftlig färdighet Efter avlagd studieperid ska den studerande - kunna kmmunicera muntligt ch skriftligt i frågr inm det egna mrådet; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem; - ha sådana kunskaper i finska ch svenska sm enligt 6 1 mm. i lagen m de språkkunskaper sm krävs av ffentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter ch sm är nödvändiga med tanke på det egna mrådet. Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå B1 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/ sklutbildningsspråk är finska/svenska. Främmande språk Den studerande väljer ett främmande språk avseende muntlig ch skriftlig färdighet bland alternativen engelska, spanska, italienska, franska, tyska eller ryska. Vid Bildknstakademin kan man avlägga studieperider i engelska ch tyska i fråga m skriftlig ch muntlig färdighet främmande språk. För studier i andra språk bör man tala med respektive språklärare. Skriftlig färdighet Efter avlagd studieperid ska den studerande - behärska den centrala terminlgin inm det egna mrådet; - kunna kmmunicera skriftligt m det egna mrådet; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem; Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå B2 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/sklutbildningsspråk är finska/svenska samt studerande vars mdersmål/sklutbildningsspråk är ett annat än finska/svenska. 2 sp 10 sp 10 sp 3 sp (1 sp) 5 sp

5 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta Muntlig färdighet Efter avlagd studieperid ska den studerande - behärska målspråket vad gäller uttal ch rdförråd; - kunna kmmunicera behindrat i lika situatiner inm det egna mrådet; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem. Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå B2 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/sklutbildningsspråk är finska/svenska samt studerande vars mdersmål/sklutbildningsspråk är ett annat än finska/svenska. K-Ks På finska: K-Ky-11 På svenska: K-Ky-12 K-K-20 K-Ksv K-Ku-11 (Engelska, skriftlig) K-Ku-22 (Engelska, muntlig) K-Ku (m inte engelska) Muntlig ch skriftlig kmmunikatin Efter avlagd studieperid ska den studerande - ha färdigheter att presentera sitt arbete ch dess utgångspunkt för publik muntligt ch skriftligt; - behärska grunderna i akademiskt skrivande; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/sklutbildningsspråk är finska/svenska. Mgnadsprv för kandidatexamen i bildknst Innan lärdmsprvet kan gdkännas ska den studerande avlägga ett skriftligt mgnadsprv sm visar förtrgenhet med ämnesmrådet samt kunskaper i finska eller svenska. Studerande sm fått sklutbildning på finska eller svenska ska påvisa utmärkta språkkunskaper i detta språk. Studerande sm fått sklutbildning på annat språk än finska eller svenska skriver i regel mgnadsprvet på engelska, undantag från detta kan beviljas av prdekanen sm ansvarar för undervisningen. Studier i språk ch kmmunikatin (sklutbildningsspråk annat än finska/svenska) Finska sm främmande språk Efter avlagd studieperid ska den studerande - behärska grunderna i finska språket; - behärska finska språkets strukturer ch uttalsmässiga särdrag; - kunna använda språket i enklare samtalssituatiner; - förstå den finländska kulturen, seder ch samspel; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem. Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå A1.2 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av studerande vars mdersmål/sklutbildningsspråk är annat än finska/svenska. Främmande språk Den studerande väljer ett främmande språk avseende muntlig ch skriftlig färdighet bland alternativen engelska, spanska, italienska, franska, tyska eller ryska. Vid Bildknstakademin kan man avlägga studieperider i engelska ch tyska i fråga m skriftlig ch muntlig färdighet främmande språk. För studier i andra språk bör man tala med respektive språklärare. Skriftlig färdighet Efter avlagd studieperid ska den studerande - behärska den centrala terminlgin inm det egna mrådet; - kunna kmmunicera skriftligt m det egna mrådet; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem; Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå B2 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/sklutbildningsspråk är finska/svenska samt studerande vars mdersmål/sklutbildningsspråk är ett annat än finska/svenska. Muntlig färdighet Efter avlagd studieperid ska den studerande 2 sp 0 sp 10 sp 4 sp 5 sp

6 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta - behärska målspråket vad gäller uttal ch rdförråd; - kunna kmmunicera behindrat i lika situatiner inm det egna mrådet; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem. Gdkänd prestatin ska mtsvara minst nivå B2 inm den eurpeiska referensramen för språk. Studieperiden avläggs av den sm fått finländsk sklutbildning ch vars mdersmål/sklutbildningsspråk är finska/svenska samt studerande vars mdersmål/sklutbildningsspråk är ett annat än finska/svenska. K-Kae På engelska: K-Ky-13 K-Ky-1 (m inte på finska, svenska eller engelska) Grunderna i akademiskt skrivande på engelska Efter avlagd studieperid ska den studerande - kunna grunderna i akademiskt skrivande; - kunna utvärdera sina språkkunskaper ch vilja utveckla dem. Studieperiden avläggs av studerande vars sklutbildningsspråk/mdersmål är annat än finska/svenska. Mgnadsprv för kandidatexamen i bildknst Innan lärdmsprvet kan gdkännas ska den studerande avlägga ett skriftligt mgnadsprv sm visar förtrgenhet med ämnesmrådet samt kunskaper i finska eller svenska. Studerande sm fått sklutbildning på finska eller svenska ska påvisa utmärkta språkkunskaper i detta språk. Studerande sm fått sklutbildning på annat språk än finska eller svenska skriver i regel mgnadsprvet på engelska, undantag kan beviljas av prdekanen sm ansvarar för undervisningen. 1 sp 0 sp

7 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta 845 Magisterexamen i bildknst 120 sp K-S3000 Fördjupade studier i bildknst 120 sp K-S310 Seminarium i knstnärligt arbete för magisterexamen i bildknst På seminarierna inm studiemrådet får den studerande fördjupade färdigheter att presentera egna fullbrdade eller färdiga arbeten samt utgångspunkterna för medstudenter. Den studerande lär sig även att diskutera innehåll ch frm i medstudenters arbeten samt i ett vidare perspektiv fenmen relaterade till samtidsknsten. Seminariemetden är öppen diskussin. Den studerande får tillfälle att presentera sitt arbete antingen sm prcess eller färdiga arbeten, berende på arbetssätt, ch få respns i frm av diskussin. Den studerande deltar i seminarium inm det egna studiemrådet eller i seminarium under en termin (2 sp/termin) enligt överenskmmelse med ansvarig prfessr. I samband med seminariet utarbetas ch uppdateras en individuell studieplan (ISP). 2 sp K-S320 Knststudier för magisterexamen i bildknst Den studerade får fördjupad ch mångsidiga färdigheter i knstnärligt arbete ch knstnärlig framställning. Den studerande lär sig att uttrycka tankar både med bildknstens medel ch verbalt. Hen lär sig även att behärska redskap sm är viktiga för det egna arbetet. Helheten kan mfatta varierande studier sm stödjer knstnärskapet. Knststudierna sammanställs enskilt enligt den individuella studieplanen ch kan innehålla självständigt knstnärligt arbete samt studiehelheter ch studieperider både vid Bildknstakademin ch Knstuniversitetets övriga akademier, samt andra studiehelheter ch studieperider på universitetsnivå. Minst hälften av knststudierna ska avläggas vid Bildknstakademin eller i frm av utbytesstudier vid ett utländskt lärsäte sm Bildknstakademin gdkänt. I helheten för knststudier kan även 10 sp övriga studier ingå sm inte är direkt kpplade till den knstnärliga utvecklingen. Den studerande rekmmenderas att avlägga ca 20 sp/termin. 50 sp K-AS21 Knststudier, skulptur Den studerande blir förtrgen med arbetet inm samtidsknstens mråde ch aktuella diskurser samt fördjupar de färdigheter ch metder i skulptur sm är viktiga för det egna knstnärliga arbetet. K-AS22 Knststudier, måleri Den studerande blir förtrgen med arbetet inm samtidsknstens mråde ch aktuella diskurser samt fördjupar de färdigheter ch metder i måleri sm är viktiga för det egna knstnärliga arbetet. K-AS23 Knststudier, knstgrafik Den studerande blir förtrgen med arbetet inm samtidsknstens mråde ch aktuella diskurser samt fördjupar de färdigheter ch metder i knstgrafik sm är viktiga för det egna knstnärliga arbetet. K-AS24 Knststudier, tid- ch rumknst Den studerande blir förtrgen med arbetet inm samtidsknstens mråde ch aktuella diskurser samt fördjupar de färdigheter ch metder i tid- ch rumknst sm är viktiga för det egna knstnärliga arbetet. K-AS25 K-AS26 Knststudier, teckning ch perceptin Den studerande undersöker tecknandets relatin till perceptin, tankesätt ch uttryck. Den studerande fördjupar sina kunskaper i bildkmpsitin, bildtlkning ch uttryckets status i samtidsknsten. Knststudier, självständigt knstnärligt arbete Självständigt knstnärligt arbete skapar en grund för att verka sm bildknstnär ch fördjupar de viktigaste färdigheterna med tanke på arbetet. I färdigheterna ingår bland annat att finna arbetsrytm ch - metder, förmåga att planera ch genmföra verk självständigt samt att

8 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta regelbundet reflektera över det knstnärliga arbetet. Knstnärligt arbete mfattar ckså fta ett grundarbete, till exempel skissande, planering, materialsökning samt annan frskning utifrån den studerandes specifika intressen. Lärarna vid Bildknstakademin handleder den knstnärliga prcessen genm att stödja ch följa upp den i undervisningen. Under läsåret utfrmas det knstnärliga arbetet tillsammans med egenläraren, ch arbetsgången följs upp genm ateljébesök samt seminarier för knstnärligt arbete. Det knstnärliga arbetet inbegriper fta även verbala ch visuella skisser samt dkumentering av prcessen ch verket. K-AS27 Valbara teristudier Den studerande väljer studier sm stödjer det egna knstnärliga tankesättet ch arbetet. Valbara teristudier fördjupar färdigheterna att självständigt ch kritiskt värdera ch undersöka knsten ch världen i dag ur ett vidare perspektiv. K-AS28 Valbara knststudier Den studerande väljer studier sm stödjer det knstnärliga arbetet. Valbara knststudier fördjupar de tekniska ch innehållsliga färdigheterna vad gäller det knstnärliga arbetet. Studierna kan även avläggas vid Knstuniversitets övriga akademier. K-AS29 Övriga valbara studier Den studerande kan m hen så önskar avlägga t.ex. språkstudier eller andra valbara studier sm inte är direkt kpplade till knstnärlig utveckling. (0-10 sp) K-AS29H Arbetspraktik Arbetspraktik ger färdigheter sm behövs i arbetslivet efter avslutad utbildning. (0-5 sp) K-S330 K-S332 Teristudier för magisterexamen i bildknst Fördjupad kurs i samtidsknstens histria ch teri Den studerande fördjupar sin förståelse för samtidsknstens fenmen ch fenmenens kulturella bakgrund. Uppfattningen m relatinen mellan knsten, knsthistrien ch knstterin blir mångfrmigare ch ett självständigt, kristiskt tänkande utvecklas. Kursen erbjuder ckså verktyg att mer strukturerat värdera det egna knstnärliga arbetet i förhållande till varierande knstkntext, knstteretisk debatt ch samhällsrealitet. 19 sp (5 sp) K-S333 Knstnären i samhället Under kursen Knstnären i samhället granskas den knstnärliga verksamheten i förhållande till samhället ch knstvärlden. Den studerande bekantar sig med dagens lika knstvärldar, knstfältets strukturer ch arbetsfördelning, knstförmedlarnas rller, bildknstprduktinen ch stödsystemet för internatinell verksamhet samt med kultur- ch knstnärsplitikens grunder. Den studerande fördjupar sin förståelse för mgivningens, bakgrundskrafters ch en föränderlig samhällskntexts verksamhet vad gäller den knstnärliga verksamheten. K-S334 Presentatinspraxis för knst, fördjupad kurs Målet med kursen är att ge den studerande färdigheter att granska utställningen ch knstpresentatin sm kritisk praxis ch att förstå knstpresentatin sm en del av en samhällelig helhet större än knstvärlden. Den studerande blir förtrgen med lika sätt ch rum för presentatin av knst samt lika utställningsbegrepp ch tillhörande terier. Den studerande får även kännedm m alternativa presentatinspraxis ch -strategier. (4 sp) K-S335 Fördjupad kurs i knstfilsfi Den studerande fördjupar sin förståelse för i synnerhet den kntinentala estetikens ch knstfilsfins riktningar, tankesätt ch begrepp. Kursen ger

9 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta även kunskaper m filsfer ch tankemdeller sm stödjer den studerandes knstnärliga arbete ch teretiska grund. K-AS36 K-S340 K-S341 Tematiska teristudier för magisterexamen i bildknst Den studerande fördjupar sig i knstteri ch/eller inm teman sm anknyter till samtidsknsten. Undervisningen kan bestå av föreläsningar, läsecirklar, diskussiner ch skriftligt arbete. Målet med de tematiska teristudierna är att fördjupa den studerandes förståelse för de pririterade mråden sm stödjer hens knstnärliga arbete. Under kandidatstudierna fördjupar den studerande sig inm minst två utvalda teman ch under magisterstudierna inm minst ett tema. Lärdmsprvsseminarium för magisterexamen i bildknst Seminarium för lärdmsprvets knstnärliga arbete Under lärdmsprvsseminariet för magisterexamen diskuteras studerandes arbeten vad gäller innehåll ch frm ch i ett vidare perspektiv fenmen relaterade till samtidsknsten. Seminariemetden är öppen diskussin. Den studerande får stöd i specifika frågr: hen lär sig att planera lärdmsprvet sm en helhet ch att dkumentera den knstnärliga delen. Den studerande fördjupar sina kunskaper i infrmatinssökning ch lär sig att söka ch tillämpa infrmatin avseende det egna ämnesmrådet. Den studerande deltar i seminarium inm sitt studiemråde eller i seminarium under två terminer (2 sp/termin) enligt överenskmmelse med ansvarig prfessr. I samband med seminariet uppdateras en individuell studieplan (ISP). (5 sp) 9 sp (4 sp) K-S342 K-S343 Studiemrådenas gemensamma magisterseminarium På studiemrådenas gemensamma magisterseminarium diskuteras studerandes arbeten i fråga m innehåll, frm ch presentatin ch i ett vidare perspektiv fenmen relaterade till samtidsknsten. På det gemensamma seminariet bekantar den studerande sig med lika arbetssätt ch verk inm lika studiemråden. Seminariemetden är öppen diskussin. Skrivseminarium för magisterexamen i bildknst Den studerande lär sig att utveckla textens innehåll, struktur ch stil samt reflekterar över förhållandet mellan verk ch text, ch får respns på textinnehållet. Under kursen arbetar den studerande med den skriftliga ch/eller den dkumenterande delen av lärdmsprvet för magisterexamen. Den studerande får även tekniska färdigheter i fråga m lärdmsprvet samt anvisningar för sökning av källitteratur. K-S350 K-S351 Lärdmsprv för magisterexamen i bildknst Lärdmsprvet för magisterexamen är en verkhelhet eller knstnärlig prcess sm presenteras ffentligt på Kuvan Kevät ch/eller på annat överenskmmet sätt. I lärdmsprvet ingår även en skriftlig del sm innehåller dkumentatin m det knstnärliga arbetet. Den skriftliga delen kan ckså inbegripa en avhandling. Efter att ha avlagt lärdmsprvet ska den studerande kunna genmföra ett större knstnärligt prjekt samt redgöra för detta muntligt ch skriftligt. Den studerande ska även kunna reflektera över hur arbetet placeras i en samtidsknstkntext. Se separata anvisningar m lärdmsprvet. Mgnadsprv för magisterexamen i bildknst Innan lärdmsprvet kan gdkännas ska den studerande avlägga ett skriftligt mgnadsprv sm visar förtrgenhet med ämnesmrådet samt kunskaper i finska eller svenska. Studerande sm fått sklutbildning på finska eller svenska ska påvisa utmärkta språkkunskaper i detta språk. Sm mgnadsprv för lärdmsprvet fungerar lärdmsprvets sammanfattningstext. Eftersm den studerande redan har påvisat kunskaper i finska ch svenska för kandidatexamen behöver kunskaperna inte påvisas genm mgnadsprv för magisterexamen. Studerande sm fått sklutbildning på annat språk än finska eller svenska skriver i regel mgnadsprvet på engelska, undantag från detta kan beviljas av prdekanen sm ansvarar för undervisningen. 40 sp 0 sp

10 Kuvataideakatemia, tutkintvaatimukset ja saamistavitteet alkaen Vahvistettu / Kuvataideakatemian Jhtkunta