Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet miljövetenskap, MNMILJ02

Transkript

1 U 2018/367 Fa k u l t e t s s t y r e l s e n Allmän studieplan för frskarutbildning i ämnet miljövetenskap, MNMILJ02 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen ch gäller för frskarstuderande antagna från ch med detta datum. Studieplanen bygger på Högskleförrdningens (1993:100) 6 kap. 1 11, 25 36, 7 kap ch bilaga 2 sm är examensrdningen. 1. Möjliga examina Studier enligt denna allmänna studieplan kan leda till någn av följande examina: Filsfie dktrsexamen i miljövetenskap / Dctr f Philsphy in Envirnmental Science Filsfie licentiatexamen i miljövetenskap / Licentiate f Philsphy in Envirnmental Science Fakultetsstyrelsen har i samråd med LTH beslutat (NA35 643/2005) att den sm antagits till frskarutbildning inm naturvetenskaplig fakultet med civilingenjörsexamen sm behörighetsgrund, kan ges beteckningen teknlgie dktr eller teknlgie licentiat utan särskild prövning. 2. Ämnesbeskrivning Miljövetenskap är det vetenskapliga studiet av mänskligt rsakade miljöprblem, inklusive klimatförändringar. Ämnet kmbinerar studiet av mänsklig påverkan på naturliga prcesser med vilka åtgärder ch strategier sm kan vidtas för att förebygga, förhindra eller mtverka miljöprblem ch åstadkmma en långsiktigt hållbar utveckling. Miljövetenskaplig frskning bygger på grundläggande förståelse av naturliga prcesser ch hur de påverkas av människans aktiviteter ch har därför en bred bas i traditinella ämnen sm bilgi, kemi, fysik, gelgi ch naturgegrafi. Den innefattar även studier m relevanta åtgärder ch strategier för att hantera miljöprblem. Detta gör att frskningen bygger på tvärvetenskapliga angreppssätt i samarbete över traditinella ämnesgränser. Centrala frskningsfält inm miljövetenskapen är: studiet av kemiska ämnens spridning, mvandling ch fördelning i luft, mark ch vatten samt vilka effekter dessa får på människr, andra rganismer, klimat ch eksystem; studiet av människans påverkan på klimat ch eksystem ch vilka knsekvenser detta får för bilgisk mångfald ch möjligheterna att hållbart nyttja eksystem för prduktin av eksystemtjänster, studiet av miljö- ch klimatknsekvenser av människans utnyttjande av energi ch naturresurser ch strategier för långsiktigt hållbar prduktin ch knsumtin, studiet av strategier, evidensbaserat beslutsfattande, naturbaserade ch tekniska lösningar sm förhindrar att miljö- ch klimatprblem uppstår, eller kan användas för att åtgärda dessa. Miljövetenskaplig frskning handlar både m grundläggande förståelse för hur miljöprblem uppstår ch m att bidra med ett kunskapsunderlag för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Frskningen sker därför fta i nära samarbete med samhälleliga aktörer. Aktuella frskningsmråden beskrivs på Centrum för miljö- ch klimatfrsknings hemsida

2 3. Syfte ch mål för frskarutbildningen Utbildning på frskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper sm studenterna får inm utbildning på grundnivå ch avancerad nivå eller mtsvarande kunskaper. Utbildning på frskarnivå ska, utöver vad sm gäller för utbildning på grundnivå ch på avancerad nivå, särskilt utveckla de kunskaper ch färdigheter sm behövs för att självständigt kunna bedriva frskning. Utbildningen i miljövetenskap syftar till att utbilda licentiater ch dktrer sm har förmåga att både bedriva frskning av hög kvalitet ch arbeta med andra kvalificerade uppgifter inm högskla, näringsliv ch samhälle, där erfarenhet av frskningsverksamhet är väsentlig. De övergripande målen för frskarutbildningen är definierade i Högskleförrdningens bilaga 2, Examensrdningen. 2 (6) 3.1. Mål för dktrsexamen Kunskap ch förståelse För dktrsexamen ska dktranden visa brett kunnande inm ch en systematisk förståelse av frskningsmrådet samt djup ch aktuell specialistkunskap inm en avgränsad del av frskningsmrådet, ch visa förtrgenhet med vetenskaplig metdik i allmänhet ch med det specifika frskningsmrådets metder i synnerhet. Färdighet ch förmåga För dktrsexamen ska dktranden visa förmåga till vetenskaplig analys ch syntes samt till självständig kritisk granskning ch bedömning av nya ch kmplexa företeelser, frågeställningar ch situatiner, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt ch med vetenskaplig nggrannhet identifiera ch frmulera frågeställningar samt att planera ch med adekvata metder bedriva frskning ch andra kvalificerade uppgifter inm givna tidsramar ch att granska ch värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genm egen frskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl natinella sm internatinella sammanhang muntligt ch skriftligt med auktritet presentera ch diskutera frskning ch frskningsresultat i dialg med vetenskapssamhället ch samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behv av ytterligare kunskap, ch visa förutsättningar för att såväl inm frskning ch utbildning sm i andra kvalificerade prfessinella sammanhang bidra till samhällets utveckling ch stödja andras lärande. Värderingsförmåga ch förhållningssätt För dktrsexamen ska dktranden visa intellektuell självständighet ch vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra frskningsetiska bedömningar, ch visa fördjupad insikt m vetenskapens möjligheter ch begränsningar, dess rll i samhället ch människrs ansvar för hur den används Mål för licentiatexamen Kunskap ch förståelse För licentiatexamen skall dktranden visa kunskap ch förståelse inm frskningsmrådet, inbegripet aktuell specialistkunskap inm en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metdik i allmänhet ch det specifika frskningsmrådets metder i synnerhet.

3 Färdighet ch förmåga För licentiatexamen skall dktranden visa förmåga att kritiskt, självständigt ch kreativt ch med vetenskaplig nggrannhet identifiera ch frmulera frågeställningar, att planera ch med adekvata metder genmföra ett begränsat frskningsarbete ch andra kvalificerade uppgifter inm givna tidsramar ch därigenm bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl natinella sm internatinella sammanhang muntligt ch skriftligt klart presentera ch diskutera frskning ch frskningsresultat i dialg med vetenskapssamhället ch samhället i övrigt, ch visa sådan färdighet sm frdras för att självständigt delta i frsknings- ch utvecklingsarbete ch för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 3 (6) Värderingsförmåga ch förhållningssätt För licentiatexamen skall dktranden visa förmåga att göra frskningsetiska bedömningar i sin egen frskning, visa insikt m vetenskapens möjligheter ch begränsningar, dess rll i samhället ch människrs ansvar för hur den används, ch visa förmåga att identifiera sitt behv av ytterligare kunskap ch att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 4. Behörighet För att bli antagen till utbildning på frskarnivå krävs att den sökande har grundläggande ch särskild behörighet ch att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt sm behövs för att tillgdgöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på frskarnivå har den sm har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjrt kursfrdringar m minst 240 högsklepäng, varav minst 60 högsklepäng på avancerad nivå, eller 3. på någt annat sätt inm eller utm landet förvärvat i huvudsak mtsvarande kunskaper. Prefekt kan för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, m det finns särskilda skäl. Särskild behörighet För behörighet att antas till frskarutbildning i ämnet miljövetenskap krävs att studenten har avklarat ett självständigt arbete (t.ex. examensarbete) i relevant ämne mfattande minst 30 högsklepäng, samt har gda kunskaper i det engelska språket, såväl skriftligt sm muntligt. Den särskilda behörigheten kan ckså ha erhållits genm annan mtsvarande utbildning, vilket prövas i varje enskilt fall. För att möjliggöra tvärvetenskapliga initiativ samt väsentliga fördjupningar inm vissa mråden kan andra kvalifikatiner än sökandens ämnesspecifika kmpetens inm miljövetenskap tas i beaktande. 5. Urval Urval bland sökande sm uppfyller kraven ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgdgöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgdräknad för utbildningen får dck inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Följande urvalsprinciper tillämpas: Uppnådda studieresultat på kurser på grundnivå ch avancerad nivå eller mtsvarande nivå.

4 Bredd, djup ch relevans från kurser på grundnivå ch avancerad nivå eller mtsvarande nivå. Kvalitet på examensarbetet ch på andra självständiga arbeten. Övriga kunskaper eller färdigheter sm är relevanta för den valda frskningsinriktningen. Sökande sm framstår sm väl lämpade bör, när så är möjligt, genmgå en intervju. 4 (6) Vid rekrytering ch urval av studerande till utbildning på frskarnivå ska mångfald ch jämn könsfördelning alltid beaktas i enlighet med Lunds universitets jämställdhetsplicy, likabehandlingsplicy ch mångfaldsplan. Underrepresenterat kön ska ges förtur vid i övrigt likvärdiga meriter, m inte särskilda skäl talar däremt. Det ska dessutm finnas en samstämmighet mellan studentens frskningsintressen ch institutinens möjlighet att ge kmpetent handledning. 6. Examenskrav Utbildningen på frskarnivå avslutas med dktrsexamen eller, m den frskarstuderande så vill eller m så har angivits i antagningsbeslutet, med licentiatexamen. Dktranden har ckså rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen sm en etapp i utbildningen mt dktrsexamen. Dktrsexamen mfattar 240 högsklepäng medan licentiatexamen mfattar 120 högsklepäng. För dktrs- eller licentiatexamen krävs gdkänd vetenskaplig avhandling ch gdkända kurser eller andra pänggivande mment enligt nedan. Det är prefekt (kan delegeras) sm kntrllerar ch gdkänner att alla frmella krav för avläggande av dktrs- respektive licentiatexamen är uppfyllda Avhandling/uppsats I utbildningen ska ingå ett vetenskapligt arbete dkumenterat i en dktrsavhandling eller i en licentiatuppsats. Detta arbete ska försvaras vid en ffentlig disputatin (dktrsexamen) eller ett ffentligt seminarium (licentiatexamen), i båda fallen med ppnent. Dktrsavhandling Avhandlingen ska mfatta 180 högsklepäng. Dktrsavhandlingen kan utfrmas antingen sm en sammanläggningsavhandling eller sm en mngrafi. En sammanläggningsavhandling består av bilagda kpir av ett antal vetenskapliga artiklar eller manuskript samt en sammanfattningsdel (kappa). Artiklarna kan vara skrivna av dktranden själv eller tillsammans med andra, men kappan ska vara skriven självständigt av dktranden. De vetenskapliga artiklarna ska vara av en kvalitet sm mtsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med granskningsförfarande) ch det ska gå att särskilja de lika författarnas insatser i arbetena. Sammanfattningsdelen ska bestå av en intrduktin till ämnesmrådet för avhandlingen, samt en presentatin ch diskussin av de uppnådda resultaten i artiklarna. Denna presentatin ch diskussin ska vara framställd på ett självständigt ch till frmen annrlunda sätt jämfört med artiklarna. Härigenm kan alla de uppnådda resultaten placeras in i ett övergripande sammanhang. En mngrafi utgörs av en sammanhängande rapprt med redgörelse för frskningsuppgiften, frågeställningar, arbetsmetder, analys, resultat ch diskussin. Licentiatuppsats Uppsatsen ska mfatta högsklepäng. Licentiatuppsatsen kan utfrmas antingen sm en sammanfattning av minst en vetenskaplig artikel (eller manuskript), sm dktranden har författat ensam eller gemensamt med andra persner, eller sm ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (mngrafi). Den vetenskapliga uppsatsen ska vara av en kvalitet sm mtsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med granskningsförfarande) ch det ska gå att särskilja de lika författarnas insatser i de ingående arbetena. För detaljer beträffande sammanfattnings- respektive mngrafiuppsats, se sammanläggningsavhandling respektive mngrafi van.

5 6.2. Kurser ch andra pänggivande mment Inm ämnet miljövetenskap ska kurser eller andra pänggivande mment mfattande 60 högsklepäng ingå för dktrsexamen ch högsklepäng ingå för licentiatexamen. 5 (6) Kurser eller andra pänggivande mment sm ingår i utbildningen kan fullgöras såväl inm sm utm Lunds universitet. För kurser eller andra pänggivande mment genmgångna utanför naturvetenskapliga fakulteten bestäms högsklepängtalet sm ska tillgdräknas av prefekt (delegeras till studierektrn i miljövetenskap). Vilka kurser sm ingår i utbildningen på frskarnivå skall specificeras i den individuella studieplanen. För dktrsexamen i Miljövetenskap gäller följande: Obligatriska kurser ch andra pänggivande mment, minst 25,5 hp (22,5 hp exkl. Pedaggisk grundkurs) Intrduktinsuppsats ch seminarium, 8 hp: Intrduktinsuppsats (mtsvarande 7,5 hp; ska genmföras inm 12 månader efter antagning) CEC-seminarium där intrduktinsuppsatsen presenteras Intrduktinskurs på minst 1,5 hp, av vilka 0,5 hp utgörs av fakultetsgemensam intrduktinskurs för dktrander Pedaggisk grundkurs, 3 hp (bligatrisk för dktrander sm undervisar) Kurs i frskningsetik, minst 2 hp Interdisciplinarity in envirnmental research, 3 hp Science cmmunicatin and rle in sciety, 3 hp Envirnmental challenges and the rle f envirnmental science: past and present, 3 hp Halvtidsbedömning- ch seminarium, 2 hp Valfria kurser ch andra pänggivande mment, högst 34,5 hp Bredd-, djup- ch metdkurser i miljövetenskapliga ämnen eller det ämnesmråde sm avhandlingsarbetet är inriktat mt eller andra ämnen av relevans för utbildningens mål. Aktivt deltagande i knferenser, dvs. deltagande där dktranden presenterar sitt arbete med pster eller muntlig presentatin, kan ge 1 hp per knferens. För tillgdräknande av päng krävs aktiv återkppling, i frm av presentatin eller skriftlig sammanfattning, av utbytet man haft av knferensen. Ttalt kan högst 5 hp erhållas för sådant aktivt knferensdeltagande under utbildningen. För licentiatexamen i Miljövetenskap gäller följande: Obligatriska kurser ch andra pänggivande mment, minst 23,5 hp (20,5 hp exkl. Pedaggisk grundkurs) Intrduktinsuppsats ch seminarium, 8 hp: Intrduktinsuppsats (mtsvarande 7,5 hp; ska genmföras inm 12 månader efter antagning) CEC-seminarium där intrduktinsuppsatsen presenteras Intrduktinskurs på minst 1,5 hp, av vilka 0,5 hp utgörs av fakultetsgemensam intrduktinskurs för dktrander Pedaggisk grundkurs, 3 hp (bligatrisk för dktrander sm undervisar) Kurs i frskningsetik, minst 2 hp Interdisciplinarity in envirnmental research, 3 hp Science cmmunicatin and rle in sciety, 3 hp

6 Envirnmental science and the rle f envirnmental science: past and present, 3 hp 6 (6) Valfria kurser ch andra pänggivande mment, högst 21,5 hp Bredd- djup- ch metdkurser i miljövetenskapliga ämnen eller det ämnesmråde sm avhandlingsarbetet är inriktat mt eller andra ämnen av relevans för utbildningens mål. Aktivt deltagande i knferenser, dvs. deltagande där den frskarstuderande presenterar sitt arbete med pster eller muntlig presentatin, kan ge 1 hp per knferens. För tillgdräknande av päng krävs aktiv återkppling, i frm av presentatin eller skriftlig sammanfattning, av utbytet man haft av knferensen. Ttalt kan högst 3 hp erhållas för sådant aktivt knferensdeltagande under utbildningen.