Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25
|
|
- Joakim Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SF676, am 5 aug 7 Isiuio för mamaik, KH SF676, Diffrialkvaior md illämpigar am isdag 5 aug 7 Skrivid: 8:-: Eamiaor: Krisia Bjrklöv För godkä (bg E krävs r godkäda modulrr frå dl I Varj moduluppgif bsår av r frågor För a bli godkäd på modul krävs rä svar på mis vå av dssa frågor D som har godkäd modul frå korollskriv vig bhövr i göra mosvarad moduluppgif da D som har vå godkäda modulr, frå korollskrivig llr am, har möjligh a komplra Dl III är avsdd för högr bg Varj uppgif i dl II gr maimal poäg För bg A (rspkiv B, C, D krävs godkäda modulr sam 5 (rspkiv, 7, poäg på dl II Hjälpmdl: D da hjälpmdl vid am är formlsamlif ig BEA: Mahmaics Hadbook av Råd och Wsrgr OBS: För full poäg krävs fullsädiga, dlig prsrad ochh väl moivrad lösigar som är läa a följa Markra dia svar dlig Samliga svar ska vara på rll form Modul Dl I Vi brakar diffrialkvaio a Bsäm alla kriiska pukrr och dras sabili b Ria kvaios fasporrä c (p Visa a ak lösig ill ovasåd DEE går gomm puk (, ips: Aväd iss- och dighssas Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra v a Fukio ( är 5( 5 Bsäm kvaios allmäa lösig lösig illl diffrialkvaio, Sida av 5
2 SF676, am 5 aug 7 b D allmäa lösig ill kvaiosssm gs av C D, C D Bsäm d allmäa lösig ill ssm c Vi brakar ssm För vilka värd på paramr är kriiska puk (, isabil spiral? Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Aväd Laplacrasformr för a lösa följad diffrialkvaio ( ( ( d, ( (Noll poäg om ma i avädr Laplacrasformr ua aa lösigsmod b Lå, f (, f ( f (, Bsäm Fourirsri ill f ( c Bsäm alla produklösigar u(, X ( Y ( ill kvaio u(, u(, Sida av 5
3 SF676, am 5 aug 7 Dl II Lös följad ( Broullis diffrialkvaio ( ( (, ( 5 I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a (p Härld (bvisa md hjälp av dfiiio a Laplacrasform av fukio a f ( är F( s s a, b (p Bsäm Laplacrasform av fukio f (,, c (p Aväd Laplacrasformr för a lösa följad igralkvaio ( ( d 6, ( 6 Bsäm alla kriiska pukr och dras p för följad auooma ssm d d d d 7 Lös radvärdsproblm u(, u(, md följad villkor:,, (kv u V: u för alla, V: för alla V: u(,, Sida av 5
4 SF676, am 5 aug 7 8 Bsäm kurva K som gs av f ( och som uppfllr följad vå villkor: v Kurva går gom puk (, v För varj puk P (, f ( på kurva K gällr PO O, där är skärigspuk mlla -al och kurvas ag i puk P (och O (, (Md adra ord: Avsåd frå P ill origo är lika md avsåd frå ill origo S figur da PO O ips: Bsäm diffrial kvaio md obka f (, ( llr ( kvaio på form G( och aväd subsiuio z Ag därfr Lcka ill Sida av 5
5 SF676, am 5 aug 7 FACI Modul Vi brakar diffrialkvaio a Ria kvaios fasporrä b Bsäm alla kriiska pukr och dras sabili c (p Visa a ak lösig ill ovasåd DE går gom puk (, ips: Aväd iss- och dighssas Lösig a Kriiska pukr får vi ur, dvs ur (, som gr vå kriiska pukr och ckaals för ( ka vi göra md hjälp av följad abll (llr på aa sä: -värd Härav får vi kvaios fasporrä b Frå a-dl och fasporrä sr vi a kvaio har vå isabila kriiska pukr (rpllr och (smisabil puk c Fukiora ( R F(, F ( och och dighssas, går ak lösigskurva gom puk (, Sida 5 av 5, är koiurliga i varj, Därmd är d koiurliga i omgivig ill (, och därför, lig iss-
6 SF676, am 5 aug 7 Svar: a S ova b vå isabila kriiska pukr (rpllr och (smisabil puk Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Fukio är lösig ill diffrialkvaio ( 5( 5, Bsäm kvaios allmäa lösig b D allmäa lösig ill kvaiosssm gs av C D, C D Bsäm d allmäa lösig ill ssm c Vi brakar ssm För vilka värd på paramr är kriiska puk (, isabil spiral? Lösig a Mod Vi dlar kvaio md ( och får 5 5 ( ( Bcka d giva lösig E aa lösig bsämmr vi md hjälp av forml ( Pd d (s bok där, och P 5 Sida 6 av 5
7 SF676, am 5 aug 7 5l( 5 Pd Pd ( d ( d ( d ( d ( ( ( ( 6 7 ( ( ( d ( [ C] 6 5 ( 5 ( Vi ka välja som lösig D är uppbar a och är lijär 6 6 obrod och därmd bildar fudamal lösigsmägd 5 ( D allmäa lösig är C( C llr äu klar 6 C 5 ( C( Mod Vi avädr subsiuio z( dvs ( z( Da gr z ( z och z ( z som vi subsiurar i kvaio och får 5 5 z ( z ( z ( z ( z llr, fr förklig, ( ( z 7z E subsiuio v z gr ( v 7v som vi lösr gom a sparra variablr: dv d dv d C 7, v C v 7 v l 7l Härav v 7 ( C C Frå v z får vi z d D 7 6 ( 6 Slulig C C ( z gr D( llr D( 5 5 6( 6( Svar a C 5 ( C( b Vi skrivr ssm på marisform X AX F( (ss där X, A och F Lösig ill homoga dl, marisform C D, C D skrivr vi också på C D C D C D Sida 7 av 5
8 SF676, am 5 aug 7 Vi sr a X och X är vå fudamala lösigar ill homoga dl Därfr bildar vi illhörad fudamala maris [ X X ] E parikulär lösig X p ka vi bsämma md hjälp av mod variaio av paramrar : asas X p V ( där V ( bsäms ur V ( F( (s bok Härav / V ( F( / / / Därför V ( d (Vi bhövr das parikulär lösig; kosar / / 9 har vi i d allmäa lösig E parikulär lösig är X p V ( = / / / 9 = / 9 / / 9 Slulig X Svar: X X h X p = / / 9 C D + / / 9 D C / / 9 + / / 9 c c Vi brakar ssm Ssms maris är A Vi bräkar,, och avädr dasåd hjälpfigur (frå kursbok av Zill-Wrigh Sida 8 av 5
9 SF676, am 5 aug 7 Puk (, är isabil spiralpuk om, dvs om (kvival md är kompla al och o, följad r olikhr är uppfllda, o:, o: och o: Nora a o och o är uppfllda för alla Frå o har vi som gr llr Svar c (, (, Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Aväd Laplacrasformrr för a lösaa följad diffrial kvaio ( ( ( d,, ( (Noll poäg om ma i avädr Laplacrasformr ua aa lösigsmod, b Lå f (,, f ( f ( Sida 9 av 5
10 SF676, am 5 aug 7 Bsäm Fourirsri ill f ( c Bsäm alla produklösigar u(, X ( Y ( ill kvaio Lösig: u(, u(, a Laplacrasformrig av kvaio ( ( ( d, ( gr sy ( s Y ( s Y ( s s s Vi muliplicrar md s och får s Y ( s s sy ( s Y ( s Härav Y s s (dla i parilla bråk s s ( Y ( s s s Ivrsrasformrig gr ( Svar: a ( b Lå, f (, f ( f (, Fukios priod är och Graf ill f ( Sida av 5
11 SF676, am 5 aug 7 Mod Vi sr a fukio är äsa udda Om vi drar graf då för då blir graf smmrisk i origo Md adra ord, om vi dfiirar g ( f ( då är om g ( udda fukio om Graf ill g ( Allså uvcklar vi förs fukio g ( och därfr addrar [Efrsom f ( g( S ( S ( ] f g Förs orar vi a Fourirsri som hör ill g ( ( udda fukio har das siusrmr, dvs a -kofficir som hör ill g( är Vi bsämmr b f ( si( d f ( si d ( si( d cos = cos( = ( Sida av 5
12 SF676, am 5 aug 7 Sida av 5 Därmd si( cos( ( b a a S = si( (, och ( ( S S g f si( ( Svar a si( ( ( f S Mod Vi bräkar dirk alla kofficir (lägr bräkigsid ä i mod b,, ( d f a ( d f d + d = For vi har cos( ( d f a cos( ( d f cos( d + cos( d = si + si = si( ( d f b si ( d f si( d + si( d
13 SF676, am 5 aug 7 cos + cos = cos( cos( (ora a cos( cos( = = cos( cos( ( cos( ( Därmd har vi S f ( a a cos( b si( = ( si( Amärkig: I dasåd figur visas approimaio av f( ( md försa rmr i Fourirsri Svar a S f ( ( si( Lösig: Lå u(, X ( Y( (P Vi subsiurar P i Sida av 5
14 SF676, am 5 aug 7 u(, u(, och får X ( Y ( Y ( X ( (* Efrsom väsrld bror av och högrld bar av, mås d vara kosaa och ha samma värd som vi bckar md (Vi bckar kosa md för a frlika bckig i kursbok, aars ka vi aväda Allså X ( X ( Y ( Y ( (** där är rll al (jus u vilk som hls Frå (** får vi vå kla ODE md kosaa kofficir: Frå X ( X ( och Y ( Y ( får vi X X (kv a och Y Y (kv b Vi brakar r fall, och I Om blir ovasåd kvaior X och Y som gr X A B och Y C D Därmd blir u(, X ( Y( = ( A B( C D II Om ka vi av prakiska skäll bcka där är posiiv al Frå (kv a får vi X X som gör X A B Frå (kv b har vi Y Y som gr Y C D Därmd u(, X ( Y( =( A III Om ka vi bcka B ( C Sida av 5 D, där där är posiiv al Frå (kv a får vi X X som gör X Acos( Bsi(
15 SF676, am 5 aug 7 Frå (kv b får vi Y Y som gr Y C cos( Dsi( Därmd u(, X ( Y( =( Acos( Bsi( ( C cos( Dsi(, där Sammafaigsvis har vi få följad produklösigar ill (kv: I u(, ( A B( C D (om II u (, = ( A B ( C D, där III u (, ( Acos( Bsi( ( C cos( Dsi(, där Dl II Lös följad ( Broullis diffrialkvaio ( ( (, ( Lösig: Vi lösr Broullis kvaio ( P( a Q( gom subsiuio z a, som övrför Broullis ill lijär DE I vår fall har vi ( a Vi avädr subsiuio z ( ( dvs z Vi subsiurar / / z (därmd z z i kvaio ( ( ( och får z z z z Muliplikaio md / / / z z / z gr E igrrad fakor är F d l (Nora a > krig puk = Sida 5 av 5
16 SF676, am 5 aug 7 Igrrad fakor är F och därför F l Pd d l Efrsom kurva går gom (, är posiiv Nu är z F C ( C F Qd ( C d ( C Frå subsiuio / z har vi / C d allmäa lösig / C Frå ( har vi 8 C llr C=8 Därmd är / 8 d söka lösig Lösig är dfiirad om > Svar: / 8, > C Räigsmall: Korrk subsiuio och förklig=p Korrk ill z gr p Korrk ill C / gr p All korrk=p 5 I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a (p Härld (bvisa md hjälp av dfiiio a Laplacrasform av fukio a f ( är F( s s a, b (p Bsäm Laplacrasform av fukio f (,, c (p Aväd Laplacrasformr för a lösa följad igralkvaio ( Lösig: ( d 6, ( a df F( s a s d ( sa ( sa d s a ( ( s a s a ( sa Nora a lim om s > a ( s a Sida 6 av 5
17 SF676, am 5 aug 7 b Elig dfiiio L( f ( f ( s d s d (BEA llr par igraio = ( s s s = s s ( s s (s c Laplacrasformrig av kvaio ( gr sy ( s Y ( s s 6 s ( d 6, ( Vi muliplicrar md s och få år s Y ( s Y ( s 6s 6s Härav Y ( s s Ivrs: Mod Vi avädr forml L9 i BEA, md a = : f( F(s Vi har 6s ( s Y ( s s s Elig L9 är ( Ivrs: Mod : cos( / / cos( (Nora a cosius är jäm / si( och sius si( udda fukio Sida 7 av 5
18 SF676, am 5 aug 7 6s 6s Y ( s (dla i parilla bråk s ( s ( s s Y s s s ( s s Vi skrivr om (kvadrakomplrar så a vi får urck som är lämplig för ivrsrasformrig: s / / s / / Y ( s s ( s / / s ( s / / ( s / / / / Ivrsrasformrig gr ( cos( si( / / Svar: a ( cos( si( 6s Räigsmall: c Korrk ill Y ( s gr p s 6 Bsäm alla kriiska pukr och dras p för följad auooma ssm Lösig: d d d d Kriiska pukr får vi ur ssm Frå adra (lijära kv får vi som vi subsiurar i försa kv och får ( 6 som gr och och därmd och Allså är K =(, och K =(, ssms kriiska pukr För a bsämma p av kriisk puk bsämmr vi förs Jacobis maris och Sida 8 av 5
19 SF676, am 5 aug 7 rac (A, d( A och Därfrr avädr vi dasåd hjälp figur (frå kursbok av a Zill-Wrigh Vi har (Jacobis maris För K (, har vi P (, A Q (, P (, ( Q (, A( K ( Vi bräkar rac ( A, Efrsom d( A 6 och 6 är K sadlpuk (och därmd isabil puk Sida 9 av 5
20 SF676, am 5 aug 7 För K (, har vi frå ( * ( A ( K ( ( Vi bräkar rac( A 6, d( A 6 och Därmd är K sabil od Svar: (, är sadlpuk (och därmd isabil puk; (, är sabil od Räigsmall: p för korrk kriisk puk + p för korrk Jacobis maris + p för korrk p av kriisk puk All korrk=p 7 Lös radvärdsproblm u(, u(, md följad villkor:,, (kv u V: u för alla, V: för alla V: u(,, Lösig: (Amärkig: Vi ka härlda allmäa formlr md L och u(, f (, L och därfr subsiura L och f ( m vi, i dasåd lösig, avädr frå börja giva värd i uppgif Vi avädr u(, X ( Y (, som vi subsiurar i (kv och får X ( Y ( Y ( X ( llr X ( Y ( X ( Y ( (* Efrsom väsrld bror av och högrld bar av, mås d vara kosaa och ha samma värd som vi bckar md (Vi bckar kosa md för a frlika bckig i kursbok, aars ka vi aväda Sida av 5
21 SF676, am 5 aug 7 Allså X ( Y ( X ( Y ( (** där är rll al (jus u vilk som hls Frå (** får vi vå kla ODE md kosaa kofficir: Frå X ( X ( och Y ( Y ( får vi X X, X (, X(L= och Y Y Vi har r möjliga lösigar ill X och Y: I X A B, Y=C (om II X = A B, Y C där, III X = Acos( Bsi(, Y C där Sammafaigsvis har vi få följad produklösigar ill (kv: I u(, A B (om II u (, =( A B, där III u (, ( Acos( Bsi(, där (jus u vilk som hls posiiv al Fråga är vilka av ovasåd lösigar uppfllr också villkor V,V och V u Villkor gr u för alla, V: för alla V : X (, och V : X ( (* (Villkora V och V limirar das fall II som vi sr da Fall I Frå X A B har vi X A så a X ( gr A= samidig X ( gr ig A= Därför X B är (ick rivial kosa lösig som saisfirar kv, V och V Fall II ldr das ill riviala lösig X= och därmd förkasas Sida av 5
22 SF676, am 5 aug 7 Kvarsår III X = Acos( Bsi(, Härav X Asi( B cos( Frå V dvs frå X ( har vi Asi( B cos( som gr B= Därmd X Acos( (och X Asi( Frå V dvs frå X ( får vi u A si( Härav dvs, där,,,, ( Därmd X Acos( Produklösigar u(, Acos( uppfllr kv,v och V Vi bildar sri u(, c cos( och bsämmr c så a Villkor dvs u(, f ( är också uppflld Nora a = är också ikludrad i summa frsom vi uvcklar i cosiussri och dssuom kosa fukio är lösig lig ova Alså c cos( f ( Md adra ord är c Fourirkofficir vid uvcklig av cosiussri på irvall [,] (Nora a =L=8, a f ( a cos( i Därför a c f ( d och c a f ( cos( d, =,,, Sida av 5
23 SF676, am 5 aug 7 När vi bsämmr c då är u(, c cos( = c + c cos( Vi bräkar a c f ( d 8 d c 8 6(( cos( d = ( BEA llr parill igraio= Därför Svar: u(, + u(, + 6(( 6(( cos( cos( Räigsmall: p för korrk variablsparaio + p för korrk illämpig av villkor V och V + p för korrk illämpig av villkor V All korrk=p 8 Bsäm kurva K som gs av f ( och som uppfllr följad vå villkor: v Kurva går gom puk (, v För varj puk P (, f ( på kurva K gällr PO O, där är skärigspuk mlla -al och kurvas ag i puk P (och O (, (Md adra ord: Avsåd frå P ill origo är lika md avsåd frå ill origo S figur da Sida av 5
24 SF676, am 5 aug 7 PO O ips: Bsäm diffrial kvaio md obka f (, ( llr ( kvaio på form G( och aväd subsiuio Lösig: E kvaio för kurvas ag gom puk P (, är z Ag därfr Y ( X ( där (X,Y bckar pukr på ag Skärig md -al får vi om vi subsiurar X= Da gr Y Y ( dvs ( Därmd är avsåd O Villkor O PO gr kvaio som vi ka skriva (ua absolublopp som vå kvaior : kv a och kv b Frå kv a har vi Subsiuio z (där z=z( är obka fukio dvs z och därmd z z gr z z z z llr z z Vi sparrar variablr dz z d och igrrar: Sida av 5
25 SF676, am 5 aug 7 dz z d llr l( z z l C som ka förklas ill z C z och därmd C Villkor ( gr C dvs C= Därmd är lösig ill kv A Vi ka förkla lösig ill llr På samma sä får vi lösig ill kv B: Svar: vå lösigar: och Räigsmall: Korrk ill kvaio gr p Korrk ill kvaio C z z +p (oal p p om lösig är korrk Sida 5 av 5
Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.
Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi braar öljad PDE u u v där > är osa Evaio v a bl aa bsriva värmldig i u sav där u bar mpraur i pu vid id därör am värmldigsvaio Radvärdsproblm
Läs mer= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel
Tillampigar av Taylor- och Maclauriuvcklig ERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN då MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a Maclauris forml f f f f f f L R!!! f c där R och c är al som liggr mlla och! Amärkig Efrsom c liggr
Läs merEkvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.
Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi berakar följade PDE u x u x k (, ) (, ), < x (ekv), där k> är e kosa Ekvaioe (ekv) ka bl aa beskriva värmeledige i e u sav
Läs merTENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER
TENTAMEN Daum: aug TEN: TRANSFORMMETODER Program:. Daa/ lkro och. Gamla udr Mdicikkik Kur: MATEMATIK Kurkod HF, H Skrivid::5-:5 Hjälpmdl: Formlblad dla u låmpl och miiräkar av vilk p om hl. Lärar: Armi
Läs merTENTAMEN Datum: 4 feb 12
TENTAMEN Daum: b Tid: 8:5-:5 TEN: TRANSFORMMETODER Program: Daa/ lkro och Gamla udr Mdicikkik Kur: MATEMATIK Kurkod HF, 6H Skrivid:8:5-:5 Hjälpmdl: Formlblad dla u låmpl och miiräkar av vilk p om hl Lärar:
Läs merICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)
Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Sid v 0 ICKE-HOMOGENA DIERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEICIENTER I HOMOGENA DELEN Vi brkr sysm v lijär ik-omog DE v örs ordig md kos koiir
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00
Tnamn i Mamaik, H9 sp 7, kl. 9:-: Eaminaor: rmin Halilovic Undrvisand lärar: Nils Dalarsson, Jonas Snholm, Elias Said ör godkän bg krävs av ma poäng. gsgränsr: ör bg,,, D, E krävs, 9, 6, rspkiv poäng.
Läs merHOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Vi brr sysm v lijär omog DE (v förs ordig) md os offiir dx x x d dx x x d dx x x d där x ), x ( ),, x ( ) är ob fuior v vribl ( Ovsåd sysm
Läs merKontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10
KH Matematik Kotrollskrivig 3 i SF676, Differetialekvatioer med tillämpigar isdag 7-5-6 kl 8:5 - illåtet hjälpmedel på lappskrivigara är formelsamlige BEA För godkäd på module räcker 5 poäg Bara väl motiverade
Läs mervara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)
Drivaans iniion DERIVATANS DEFINITION Dfiniion Lå y f vara n givn funkion som är inirad i punkn a f a f Om gränsvärd israr som rll al sägr vi a funkionn är drivrbar i punkn a Gränsvärd kallas drivaan av
Läs merHOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Lijär diffrtialkvatio (DE) md kostata koffiitr är kvatio av följad tp ( ) (
Läs merDefinition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR TALFÖLJDER Dfiitio a: E talföljd är rll (llr koml) fuktio vars dfiitiosmägd är mägd av aturliga tal {0,,,,4, } Eml f ( ) = +, = 0,,,, är talföljd + Ma brukar utvidga dfiitio
Läs merFöreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 7 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 5 LTI systm Sigalr gom lijära systm LTH 5 dlko Grbic (mtrl. frå Bgt adrsso Dpartmt of Elctrical ad Iformatio Tchology
Läs merTentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)
KTH-Matematik Tetameskrivig, 2008-0-0, kl. 4.00-9.00 SF625, Evariabelaalys för CITE(IT) och CMIEL(ME ) (7,5h) Prelimiära gräser. Registrerade å kurse SF625 får graderat betyg eligt skala A (högsta betyg),
Läs merEkvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR aplace-ekvatioe APACES EKVATION Vi etraktar följade PDE u, u,, a, ekv1 som kallas aplaces ekvatio Ekvatioe ekv1 ka eskriva e sk statioär tillståd stead-state för e fsikalisk
Läs merSvar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y
Diffrnilkvionr, lndd ml DIFFERENTIALEKVATIONER, BLANDADE EXEMPEL Ugif i Bsäm y [srl DE, linjr DE, homogn konsn llr ickkonsn kofficinr ] för ndnsånd diffrnilkvionr ii Bsäm dn llmänn lösningn ill vrj DE
Läs merFOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.
Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR FOURIERSERIER Deiiio. rigoomerisk serie E uryck v öljde orm [ cos x b si x ] är e rigoomerisk serie. Amärkig: Förs erme skriver vi som v prkisk skäl som vi örklrr ed. Deiiio.
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 0 jan 0 HF00 och HF008 Momn: TEN Analys, hp, skrflg namn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF008, lärar: Frdrk Brgholm och Ing Jovk, Lnjär algbra och analys, HF00, lärar: Armn Hallovc Eamnaor: Armn
Läs merÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll
ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nycklord och innhåll x f, x sysm av diffrnialkvaionr Linjära sysm av diffrnialkvaionr x P x
Läs merFöreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning
Digital sigalbhadlig ESS4 Förläsig 6 Dfiitio: Fourirtrasform av tidsdiskrt sigal DF, sid 5 Digital sigalbhadlig ESS4 Kapitl 4 Fourirtrasform av aalog sigal, F Fourirtrasform av digital sigal, DF fortsättig
Läs merEkvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.
VÅGEKVATIONEN Vi betratar följade PDE u( u( x t, där > är e ostat, x, t (ev) Evatioe (ev) a besriva vågutbredig, trasversella svägigar i e sträg och adra fysialisa förlopp Radvärdesproblemet består av
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Läs mersom gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio PARTELL NTEGRATON uu(vv ( dddd uu(vv( uu (vv(dddd ( ), (pppppppppppppppp iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii) KKKKKKKKKKKKKK: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Förklrig: Eligt produktrgl
Läs merFyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat
Sigal- och Bildbhadlig FÖREÄSNING 6 -trasform - varför tar vi upp d? Aväds ofta vid dsig av tidsdiskrta systm. Vi ska s hur d hägr ihop md TDFT och DFT. D tas upp i alla grudkursr/böckr i sigal-bhadlig.
Läs merDen naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet. Inflation, förvf.
Förläsig 6 Mr om arbslösh sh och iflaio Phillips kurva Arbslösh, sh, prisr och iflaio. Phillips-kurva rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. Är r da sambad sabil? F6: sid. 1 D aurliga (srukurlla) arbslöshsiv
Läs merTentamen i Linjär algebra 2010 05 21, 8 13.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mamaika Iniuionn Ulf Janfalk Kurkod: ETE Provkod: TEN Tnamn i Linjär algbra,. Inga hjälpmdl. Ej räkndoa. Rula mddla vi -po. För godkän räckr poäng och min uppgifr md llr poäng. Godkända
Läs merTransformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )
6 8 6 Grudläggad idé Atag att vi parar ihop lmt i bild i bloc om två Om vi väljr att aat oordiatsystm, t.x rotrar gradr 8 6 6 och plottar dssa par som xy oordiatr i graf 6 ( rad frå Labild) 8 6 8 6 8 så
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN INLEDNING LINJÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER E DE är lijär om de är lijär med avseede å de obekata fuktioe oc dess derivator
Läs merDen naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet.
Blachard kapil 9 Mr om arbslösh sh och iflaio Phillips kurva Arbslösh, sh, prisr och iflaio. Phillips-kurva rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. Är r da sambad sabil? F6: sid. 1 D aurliga (srukurlla) arbslöshsiv
Läs merFöreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 6 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 4 Fourirtrasorm av aalog sigal, FT Fourirtrasorm av digital sigal, DTFT ortsättig LTH 5 Ndlko Grbi (mtrl. rå Bgt Madrsso
Läs merFöreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 6 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 4 Fourirtrasorm av aalog sigal, FT Fourirtrasorm av digital sigal, DTFT ortsättig LTH 4 Ndlko Grbi (mtrl. rå Bgt Madrsso)
Läs merTENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor
ENAMEN HF9 Mmik EN Skrivid : 7: Frdgn jnuri nmn bsår v sidor Hjälpmdl: Udl ormlbld Räkndos j illån nmn bsår v uppgir som ol kn g poäng F är undrkän bg mn md möjligh ill komplring Komplringn kn nds görs
Läs mer( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =
gamla eor maem me E, fk, del B (99) CTH&GU, maemaik Teame i maemaiska meoder, fk, delb, TMA98, 999-8-7, kl 85-5 Hjälpmedel: Formelsamlig (delas u, lämas illbaka efer skrivige)bea Ej räkedosa Telefo: OBS:
Läs mer( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen
gamla eor maem me E, fk, del B () CTH&GU, maemaik Teame i maemaiska meoder fk, del B, TMA98, -8-, kl 85-5 Hjälpmedel: Formelsamlig (delas u, lämas illbaka efer skrivige) Bea Ej räkedosa Telefo: Rolf Liljedal,
Läs mer= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2
Tenamensskrivning i Maemaik IV, SF1636(5B11,5B13). Tisdagen den 1 januari 1, kl 14-19. Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook. Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa.
Läs merDigital signalbehandling Sampling och vikning på nytt
Ititutio ör data- och lktrotkik Digital igalbhadlig Samplig och vikig på ytt 00-0-6 Bgrpp amplig och vikig har viat ig lit våra att hatra å till vida att dt har kät vårt att tolka vad om hädr md igal om
Läs merTENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1
LUNDS TENISA HÖGSOLA MATEMATI TENTAMENSSRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELURS B/A3, 8 3 INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna ska vara försedda med fullsändiga moiveringar. Beräkna följande inegraler. (.3+.3+.4)
Läs merFormelsamling Ljud i byggnad och samhälle
ormlsamlg jd bggad oh samhäll Några räkrglr för logarmr: log log log log log log log log log log log log Några grdläggad aksska dfor oh räkrglr -dmsoll la ljdfäl: Aos Effkärd rms för ljdrk k: ~ d jdrkså
Läs merFrikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/4 2014 24/4 2014 150 kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret
Ho gosadssydd och fio D ä upp ill vaj ladsig a fassälla om osadsa sall vaa 1100 ll läg fö högosadssydd. D lagsifad högosadssydd ä isgilig. Elig Fullmäigs bslu ä högosadsa fö öpp hälso- och sjuvåd fö pso
Läs merTENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000
TENTAMEN Dum: 9 ug 08 TEN: Dffrnlkvonr, kompl l och Tlors forml Kurskod HF000, HF00, H0, H000, L000 Skrvd: 8:-: Hjälpmdl: Bfog formlld och mnräknr v vlkn p som hls Lärr: Armn Hllovc Dnn nmnslpp får j hålls
Läs merGenom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000
Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns
Läs mer= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.
Lösigsförslag till tetamesskrivig i Matematik IV, 5B0 Torsdage de 6 maj 005, kl 0800-00 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Hadbook Redovisa lösigara på ett sådat sätt att beräkigar och resoemag är lätta att
Läs merTentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl
1 Matematiska Istitutioe, KTH Tetame SF1633, Differetialekvatioer I, de 22 oktober 2018 kl 08.00-13.00. Examiator: Pär Kurlberg OBS: Iga hjälpmedel är tillåta på tetamesskrivige. För full poäg krävs korrekta
Läs merKorrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12
Sigal- oc Bildbeadlig FÖELÄSNING Korrelaio (D) Korskorrelaio (ofa kalla bara korrelaio) Auokorrelaio oc effekspekrum Brus Lijära ssem LTI-ssem (Lijär idsivaria ssem) Differeial- oc differes-ekvaioer (kursiv)
Läs merhelst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god
Teme i TEN, HF, Memisk sisik Dum -8-7 Kurskod HF Skrivid: 5-75 Lärre: Armi Hlilovi Hjälmedel: Bifog formelhäfe (" Formler oh beller i sisik ") oh miiräkre v vilke y som hels De är INTE TILLÅTET väd miilo,
Läs merOm i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Rduktion av ordning REDUKTION AV ORDNING I) Diffrntialkvationr där saknas ( n) Om i n diffrntialkvation saknas, dvs om DE har formn F (,,,, ) 0, då kan vi sänka kvationns
Läs merFormelsamling Ljud i byggnad och samhälle
ormlsamlg jud bggad oh samhäll Några räkrglr för logarmr: log log log log log log log log log log log log Några grudläggad akusska dfor oh räkrglr -dmsoll la ljudåg som ubrdr sg os -rkg: Aos Effkärd rms
Läs merDigital Signalbehandling i multimedia
Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik LH, Lud Uivrsiy örläsig Digil Siglbhdlig i mulimdi EI65 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Digil Siglbhdlig Smplig AD Digil sig. bhdl. Digil
Läs merTSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2
Kap 7 Fourirrasormaalys av idskoiurliga sigalr Kap 7 Fourirrasormaalys av idskoiurliga sigalr Fourirrasorm Fourirrasorm ill x(: F F { x( } X( x( j d Ivrsa ourirrasorm ill X(: { X( } x( π X( j d Jr. ourirsri:
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merFÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter
FÖRELÄSNING 3: Aaloga o Digitala filtr. Kausalitt. Stabilitt. Aaloga filtr Idala filtr Buttrworthfiltr (kursivt här, kommr it på tta, m gaska bra för förståls) Kausalitt t och Stabilitt t Digitala filtr
Läs mersom är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)
Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier SINUSSERIER OCH COSINUSSERIER I föregåede lektio (stecil om Fourierserier) hr vi vist hur m utvecklr e periodisk fuktio i e trigoometrisk serie K vi
Läs merHOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omogna linjära diffrntialkvationr OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Linjär diffrntialkvation (DE) md konstanta koffiintr är n kvation av följand
Läs merKURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))
Kurvor på parameerform KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3 P=xyz T=x y z r=xyz En kurva i R 3 anges ofas på parameerform med re skalära ekvaioner: x = f 1, y = f, z = f 3, D R * För varje får vi en
Läs merALLT OM ESSBOX SYSTEM
ALLT OM ESSBOX SYSTEM S film om ESSBOX Sysm ploslig blv all sa myck klar Glöm röriga förvarigslådor och oprakiska sorimsväskor. ESSBOX Sysm är hl y yp av hlhslösig för all di ifäsig. D är flxibl, fukioll
Läs merSida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.
Sida av MINSAKVADRAMEODEN Låt a a a a a a a a a vara ett ikosistet sste ( olösart sste dvs. ett sste so sakar lösig). Vi ka skriva ssteet på fore A (ss ) där a a... a a a... a A, och............. a p a
Läs merDifferentialekvationssystem
3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Läs merarctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merKontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn
Läs merSYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP
Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE Sid v 6 SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Iehåll: Mrisorm Begyelsevärdesprobleme Eises- och eydighessse ör lijär sysem
Läs merDigital Signalbehandling i multimedia
Digil siglhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik LH, Lud Uivrsiy Digil siglhdlig, Is ör lkro- och iormioskik örläsig Exmpl: Ekok Digil Siglhdlig i mulimdi EI65 Smplig AD Digil sig. hdl. Digil krs DA Lågpssilr
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematiska Istitutioe KTH Lösig till tetamesskrivig på kurse Diskret Matematik, momet A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, de 5 jui 2009 kl 08.00-13.00. DEL I 1. (3p) Bestäm e lösig till de diofatiska
Läs merFöreläsning 7 pn-övergången III
Förläsig 7 -övrgåg III -övrgåg Tmrur Diovrir Småsiglmoll rmigskcis Diffusioskcis 13-4-17 Förläsig 7, Komofysik 13 1 Komofysik - Kursövrsik Biolär Trsisorr -övrgåg: kcisr Ookomor -övrgåg: srömmr Mi: Flsh,
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl
TEN HF9 Tetame i Matematik, HF9, Fredag september, kl. 8.. Udervisade lärare: Fredrik ergholm, Elias Said, Joas Steholm Eamiator: rmi Halilovic Hjälpmedel: Edast utdelat formelblad miiräkare är ite tillåte
Läs merDigital Signalbehandling i multimedia
LH, Lud Uivrsi örläsig Digil Siglhdlig i mulimdi EI65 Digil Siglhdlig Smplig AD Digil sig. hdl. Digil krs DA Lågpssilr Lågpssilr Rkosrukio Digil Sigl Procssig: Pricipls, Algorihms, d Applicios. Joh G.
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följand uryck används ofa olka problm som ldr ll dffrnalkvaonr: Tx A är proporonll mo B A är omvän proporonll
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs mer1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x
BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a) Maclauris formel ( ) f () f () f () f ( ) f () + f () + + + +!!! ( ) f ( c) där R och c är tal som ligger mella och ( + )! Amärkig Eftersom
Läs merStatistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:
Förläsg 4 Förra gåg: Dt totala rörlsmägdsmomtt J = L+S är ocså vatsrat. J j( j där j s, s,..., s, s J z m j där m j j, j,..., j, j Foto som utsäds(absorbras vd övrgågar har sp= gör att j att ädras. Ildad
Läs merInlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.
Ilämigsuppgift i Digital sigalbhadlig ESS040, T 00 Mådag d ovmbr 00 i EB. I kurs gs två obligatoriska ilämigsuppgiftr som kombiras md frivilliga duggor. Ilämigsuppgiftra är obligatoriska och rsättr 6 timmars
Läs merc n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.
P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt
Läs merre (potensform eller exponentialform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Kompla tal. Polär form och potnsform KOMPLEXA TAL I POLÄR FORM och KOMPLEXA TAL I POTENSFORM, där, R (rktangulär form r(cos sn (polär form n n r (cosn sn n D Movrs forml r
Läs merLinjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes
Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom
Läs merFyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler
Sigal- och Bildbhadlig FÖREÄSNING -trasfor - varför tar vi upp d? Aväds ofta vid dsig av tidsdiskrta syst. Vi ska s hur d hägr ihop d TDFT och DFT. D tas upp i alla grudkursr/böckr i sigal-bhadlig. aplac-trasfor
Läs merH1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a
POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING Defiitio Polyom är ett uttryck av följade typ P( ) a a a, där är ett icke-egativt heltal (Kortare 0 P k ( ) a a 0 k ) k Defiitio
Läs mer3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall
Sigaler och sstem i tidsplaet. Skissa följade sigalers tidsförlopp i lämpligt tidsitervall a) 0 6 [ ] b) [ ] c) 07 [ ] 0 [ ] d) u [ ] e) 06u[ ] u[ ] [ ] f) r [ ] 0 r[ ] r[ ] r[ 6] 0 r[ 8] g) 08 cos π h)
Läs merAnmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Läs merUppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).
Kotrollskriig 9 sep 06 VERSION B Tid: 8:5-000 Kurser: HF008 Aalys och lijär algebra (algebradele HF006 Lijär algebra och aalys (algebradele Lärare: Ari Haliloic, Maria Arakelya, Fredrik Berghol Exaiator:
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 05-06- Hjälpmdl: Formlblad och räkndosa. Fullständiga lösningar rfordras till samtliga uppgiftr. Lösningarna skall vara väl motivrad och så utförliga
Läs mera) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).
TENTAMEN -Jan-8, HF och HF8 Momen: TEN (Linjär algebra), 4 hp, skriflig enamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 85-5, Plas: Campus Haninge
Läs mervara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycket av type a a a 0 ( där är ett icke-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett polyom där a 0, då
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merVi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen
Produktlösningar Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen u( u( u( u( u( A B C D E 0 (ekv 0) y y y som är definierad på ett (ändligt eller oändlig rektangulär område
Läs merSTABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Innehåll Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp) Stabilitet för ett linjärt homogent system
Läs merTunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0
Förläsig 9. Förra gåg: Sridig ot ottialarriär. Pottialodll (idalisrad): U U ( ) 0, 0 L, för övrigt ψ( ) ik ik ifallad U = U ψ( ) F trasittrad ik rflktrad U = 0 0 L Iuti arriär 0 < < L: ( fall) ) E U ψ
Läs mer============================================================ ============================================================
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. AREABERÄKNING Lå D vr e pl område mell e oiuerlig urv y f (), där f ( ), och -el som defiiers med, y f ( ), dvs D {(, y)
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merTentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.
Tenamensskrivning i Maemaik IV, 5B Tisdagen den 4 november 6, kl 4-9 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik
Pla rörelse Kiematik vid rotatio av stela kroppar Iledade kiematik för stela kroppar. För de två lijera, 1 och, i figure bredvid gäller att deras vikelpositioer, θ 1 och θ, kopplas ihop av ekvatioe Θ =
Läs merKontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019
Kotrollskrivig (KS) sep 9 Tid: 8:- Kurs: HF Lijär algebra och aals (algebradele) Lärare: Maria Shaou, Ari Halilovic För godkät krävs poäg (av a 9p) Godkäd KS ger bous eligt kurs-pm Fullstädiga lösigar
Läs mer1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Läs merKontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
Läs mer1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,
Matmatik CTH&GU Tntamn i matmatiska mtodr E (TMA04), dl A, 000-0-, kl.45-.45 Tlfon: Andrs Logg, tl. 0740-4590 OBS: Ang linj och inskrivningsår samt namn och prsonnummr på skrivningsomslagt. Ang namn och
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
Läs merSEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
Läs merInvestering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden
Ivstrg = uppoffrg av osumto dag för högr osumto framtd Vad är förtagsooms vstrg? Rsurs som a aväds udr låg td. Asaffgar udr tdsprod som mdför btalgar udr flra tdsprodr framåt. Ivstrgar förtagsprsptv. Dl
Läs mer