Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Socialt boende och stöd

Transkript

1 Arbetsmiljöuppföljig 2017 IFO-FH ehet: Socialt boede och stöd

2 Iehållsförteckig 1 Uppföljig vår Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Sjukfråvaro Friskärvaro Utvärdera föregåede hadligspla Arbetsmiljörod (social och orgaisatorisk) Arbetsmiljörod (fysisk) Riskaalys och hadligspla Friskfaktorer och hadligspla Tillfälliga uppföljigsfrågor Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö Uppföljig höst Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Sjukfråvaro Uppföljig och reviderig av hadligspla Hot- och våldspla Bradskydd (SBA) Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst Bilagor Bilaga 1: APT MALL Dagordig och ateckigar 2

3 Du, som chef, asvarar för att systematiskt udersöka, rapportera, åtgärda och följa upp arbetsmiljö och hälsa iom di verksamhet. I juridisk meig, eligt Arbetsmiljölage, är äve chefer medarbetare. Observera att det på grud av detta fis två separata arbetsmiljöuppföljigar i Rappet. För mer iformatio om arbetsmiljöarbete och ditt asvar som chef, se Styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa. I SDF Östra Göteborgs arbetsmiljöuppföljig igår att du som chef aalyserar yckeltal, aalys av yckeltal samt geomför arbetsmiljöroder och rapporterar i resultat och aalys för dessa, samt åtgärder. Arbetsmiljöroder gör du tillsammas med dia medarbetare. Uder rubrike Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe skriver du i de frågor som du och dia medarbetare behöver stöd och hjälp med att hatera, frå sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). Att täka på i aalysarbetet Jämlikhetsperspektivet (Jämlikhet är alla mäiskors lika värde oavsett kö, kösidetitet eller kösuttryck, etisk tillhörighet, religio eller aa trosuppfattig, fuktiosedsättig, sexuell läggig, ålder, socioekoomi och geografisk hemvist i stade. Jämställdhet är jämlikhet mella köe) Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet* * E riskfaktor är ågot i arbetsmiljö som ka leda till ohälsa och ska tas bort eller miimeras. E friskfaktor är ågot i arbetsmiljö som gör att hälsa bevaras eller förbättras hos de aställda på arbetsplatse. Täk på att faktorera ka gälla såväl fysisk, psykisk eller social arbetsmiljö samt fias på så väl orgaisatios-, gruppsom idividivå. Tidpla 2017 Tidpla för arbetsmiljöuppföljige våre 2017 De 28 april ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 21 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala samverkasgruppe. Seast vecka 25 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Tidpla för arbetsmiljöuppföljige höste 2017 De 21 oktober ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 47 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala 3

4 samverkasgruppe. Seast vecka 51 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Två gåger per år ska förvaltige rapportera uläge och hadligspla avseede arbetsmiljö och hälsa till ämde. 4

5 1 Uppföljig vår Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Statistik fis i IT-systemet LISA. Du ka äve be di HR- specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalys Vilka är de valigaste hädelsera som förorsakar arbetsskador eller tillbud? Vad beror detta på? Aalysera utifrå modelle Mäiska- Tekik- Orgaisatio. Ta med jämlikhetsperspektiv i aalyse. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. Ehete har haft ett tillbud av allvarlig karaktär uder året. Det var e situatio hemma hos e av våra brukare som upplevdes som hotfull. Medarbetare käde sig påverkad av hädelse med sjukskrivig som följd. Hädelse följdes upp av chef samt först fem samtal hos vårt persoalstlöd SOS Iteratioal samt ytterligare fem som verksamhete bekostade.hot och våldsplae gick återige igeom och vikte av att vi iom ehete vet var vi befier och aväder de larm som vi har tillgägliga belystes. På HVB-hemmet Trito upplevde e av medarbetare e hotfull situatio frå e av ugdomara är dee fick ett affektutbrott. Samtal har förts i persoalgruppe om 5

6 betydelse av att vi backar upp varadra är det blir stökiga situatioer. E i persoale trampade sett på väg till ett hembesök med sjukskrivig som följd Sjukfråvaro Statistik ka tas fram ur IT-systemet Nekksus, se avisig lägst ed i dea textruta. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalysera total sjukfråvaro samt korttidsfråvaro (1-14 dagar) för helår 2015 och På områdes- och sektorsivå ska statistike äve aalyseras per kö. På sektorsivå ska de befattigar som har högst sjukfråvaro tas fram och aalyseras. Aalysfrågor: Varför ser sjukfråvaro ut som de gör? Vilka risk- respektive friskfaktorer påverkar? Vad ka vi som arbetsgivare påverka? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. För i friskfaktorer och aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Istruktio för att ta fram statistik i Nekksus Välj ehet. År: 2015 respektive 2016 Period: december Kolumuppsättig Sjuk% ackumulerad Aställigsform: alla Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Aalys Vi har e ågot hög sjukfråvaro i ehete, både vad gäller låg och korttidsfråvaro. Lågtidsfråvaro är till största dele ej arbetsrelaterad. Korttidsfråvaro är högre på ett av våra HVB-hem och mi bedömig krig detta är att arbete i de itesiva miljö och i e dyget rut verksamhet är slitsamt. Detta gör att är ma till vissa arbete ka gå äve om ma käer sig dålig så är detta mycket mer utmaade i e dyget rut verksamhet riktad mot dea målgrupp. Utöver detta påverkas äve korttidsfråvaro av ågra få persoer med ej 6

7 arbetsrelaterade återkommade korta sjukskrivigar Friskärvaro Friskärvaro mäter hur stor adel av de aställda som har max 4 sjukdagar uder ett år. Statistik ka tas fram ut IT-systemet Nekksus, flik "persoal". Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Aalysfrågor: Vad främjar friskärvaro hos er? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. På sektorsivå ska fråga varför friskärvaro ser ut som de gör besvaras. För i friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Aalys och prioriterade åtgärder maa friskärvaro E väl fugerade friskvård i ehete. God sammahållig. E haterbar arbetssituatio. Nära och väl fugerade metodstöd. 1.2 Utvärdera föregåede hadligspla Följ upp föregåede arbetsmiljöprotokoll/hadligspla. Har åtgärdera som beslutats i hadligsplae geomförts? Om ite, varför? Har geomförda åtgärder lett till öskat resultat? Vad återstår? Hur ska de lösas? Fis det adra lösigar ä de täkta åtgärdera? Markiser till Trito har givit viss effekt på problemet med att det är väldigt varmt sommartid, problemet kvarstår till för stor del för att det skall vara acceptabelt. Diskussio om att uppgradera/ yistallera ett kyl/vetilatiossystem har påbörjats med LF och alla ibladade är av de åsikte att det ite går att komma till rätta med problemet på aat sätt. Arbete pågår. Ehete har u tillgåg till e y lokal på Slakthusgata Arbetsmiljörod (social och orgaisatorisk) Forskig visar på att flera faktorer påverkar de sociala och orgaisatoriska arbetsmiljö. Exempel på faktorer att udersöka är rimliga krav/arbetsbelastig, påverkasmöjligheter, socialt stöd, balas och återhämtig. 7

8 Arbetsmiljörode geomförs exempelvis geom att arbeta med resultatet i medarbetarekäte i dialog med arbetsgruppe. Nedaståede frågor har plockats ut ur medarbetarekäte då de har e tydlig kopplig till ämda faktorer ova. I tabelle eda ska du skriva i det värde som är aktuellt och seda göra e aalys av det samlade resultatet. Utifrå aalyse, för i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla respektive friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla. Aalysera resultatet ur ett jämlikhetsperspektiv. Observera att i ite behöver göra e separat hadligspla utifrå resultatet frå medarbetarekäte! Vid geomgåg av medarbetarekäte i arbetsgrupper på Apt framkom följade: Vi skall uder 2017 arbeta tydligare med uppföljig av måle. De orgaisatoriska tillite behöver stärkas, detta skall göras geom att ehetschef försöker vara så iformativ och trasparet som det är möjligt. Me äve att verka för att medarbetaras röster blir hörda i orgasiatioe. Medarbetara öskar att vi arbetar med området stöd utifrå medarbetarekäte. Vi har ett gott kommuikatiosklimat, medarbetara käer iflytade i arbetet och är motiverade att utföra ett gott arbete. Vi skall behålla och vära om ett ära ledarskap både vad gäller ehetschef och metodhadledare/förestådare. I ett av våra HVB-har vi arbetat itesivt med kommuikatios och samarbetsklimatet, detta både utifrå vårt ledigsasvar och medarbetaras asvar getemot varadra. Observera att olika ivåer ska svara på olika frågor. Orsake till detta är att vissa frågor kräver ärhet till medarbetara för att kua göra e korrekt aalys meda adra kräver e större grupp för att resultat ska vara säkerställt. Nivå som ska svara Fråga i medarbetarekäte Värde som ska redovisas Värde Alla Alla Ehet 41. Med stress meas ett tillståd då ma käer sig späd, rastlös, ervös eller orolig eller ite ka sova på atte eftersom ma täker på problem hela tide. Käer du av såda stress för ärvarade? 13. Jag har möjlighet att återhämta mig efter perioder av hög arbetsbelastig 42. Hur ofta käer du av fysiska besvär (t ex huvudvärk, ot i rygg och acke, musarm) som du tror beror på Adel av medarbetara som har svarat att de upplever väldigt mycket stress för ärvarade Medelvärdet för fråga 3,9 Adel av medarbetara som har svarat att de käer av fysiska besvär varje dag 0 4 8

9 Nivå som ska svara Fråga i medarbetarekäte Värde som ska redovisas Värde di arbetsmiljö? Område och sektor 43. Hur måga gåger de seaste 12 måadera har det hät att du arbetat, trots att du med take på ditt hälsotillståd borde ha sjukamält dig? Adel av medarbetara som har svarat att de gått till arbetet trots sjukdom 4-5 gåger eller fler det seaste året 0 Område och sektor 44. Kryssa för det alterativ som ärmast beskriver hur fysiskt aktiv du har varit uder de seaste 3 måadera Fråga om fysisk akvititet: Adel av medarbetara som har svarat att de är mest stillasittade Arbetsmiljörod (fysisk) Forskig visar på att flera faktorer påverkar de fysiska arbetsmiljö. Exempel på faktorer att udersöka är belastig, buller, luftkvalitet, kemikalier mm. Täk särskilt på kemikalier i arbetsmiljö som är ett område som följs upp i Miljöledigssystemet Östra Göteborg- för klimat och miljö. Arbetsmiljörode geomförs i dialog med arbetsgruppe. Uder styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa hittar du stöddokumet och iformatio som uderlättar arbetet med de fysiska arbetsmiljö. I chefsbrevet/miljödatabase fis iformatio om Göteborg -för klimat och miljö. Aalysera resultatet ur ett jämlikhetsperspektiv. Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla respektive friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla. Fysisk arbetsmiljörod har geomförts på samtliga arbetsplatser i ehete. Frågor som kom upp på flera arbetsplatser är iomhusklimate. Det upplevs varmt på sommare och kallt på viter. På Hudraårsgata åtgärdar vi detta geom att sätta upp tyg frå Hadgjort (E av Stadsdele ega dagliga verksamheter) där det drar. På Trito har vi startat e process om ev y kyl/vetilatiosaläggig. På Vitergata behöver vetilatioe ses över då det ågra medarbetare klagat på huvudvärk efter låga möte. Alla i ehete som har höj och säkbara skrivbord, och samtliga öskar har tillgåg till ståmatta. Lukt frå ugdomar som röker i aslutig till Hudraårsgata upplevs som ett arbetsmiljöproblem. Diskussio med samtliga ugdomar har geomförts och efter det har det blivit ågot bättre, samtal kommer att hållas löpade med alla boede på Hudraårsgata. 9

10 1.5 Riskaalys och hadligspla Riskaalys Bedöm riskfaktors allvarlighetsgrad. Prioritera vad som är viktigast att arbeta med. Måga gåger ka riskera bedömas direkt, ta aars hjälp av stödfrågor och riskmatris eda. Orsakas riske av mäskliga, tekiska och/eller orgaisatoriska faktorer? Hur troligt är det att ågot ska häda? Ka e eller flera medarbetare utsättas för risker? Vid vilka arbetsmomet är riskera särskilt stora? Hur läge är medarbetara utsatta? Vilket slags ohälsa och olycksfall ka iträffa? Bedöm om riske är acceptabel (grö), medelstor (gul) eller stor (röd). Bestäm vilka risker i ska fokusera på och För i åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. Dessa ka du äve med fördel omvadla till ett mål/aktivitet och föra i i di 10

11 verksamhetspla uder uppdraget arbetsmiljö och hälsa Riskkällor/Risker Bedö m- ig Till hadli gspla? Åtgärd/aktivitet för att miimera riske Asva rig Klart är? Uppska ttad kostad Iomhusklimatet påtrito Röd J Fortsätta processe med Lokalförvaltige om ytt vetialtiossystem med möjlighet till kyla. Da Larsso Arbetsklimatet i e av arbetsgruppera i ehete. Gul J EC och Förestådare mer delaktiga i samtal krig hur vi pratar med varadra. Heldag med hadledare utifrå gruppes situatio. Dialog och eget asvar medarbetara emella. Da Larsso kr Vetilatioe på Vitergata. Gul J Begära ett OVK-protokoll. Åtgärd efter vad protokollet visar. Da Larsso Friskfaktorer och hadligspla Aalysera friskfaktorer geom att bedöma hur de bidrar till e god arbetsmiljö och hälsa. Aalysera gära med hjälp av MTO, Mäiska, Tekik, Orgaisatio. Är det mäskliga, tekiska eller orgaisatoriska faktorer som spelar roll för att medarbetare ska må bra? Ka dessa utvecklas för att fler ska må bra? Prioritera vad som är viktigast att arbeta med. Skapa isatser/aktiviteter för att främja hälsa. Dessa ka du med fördel omvadla till ett mål/aktivitet och föra i i di verksamhetspla uder uppdraget arbetsmiljö och hälsa Friskfaktorer Till hadli gspla? Åtgärd/aktivitet för att främja hälsa Asva rig Klart är? Uppska ttad kostad Haterbar arbetsbelastig. J Stor möjlighet att påverka hur ma utformar sitt arbete. J E aktiv friskvårdskultur där medarbetara tar stort asvar för att egagera och aktivera sia kollegor J Fortsatt uppmutra till att utveckla ehetes friskvårdsarbete. Da Larsso

12 1.7 Tillfälliga uppföljigsfrågor Aväder du/i ågo särskild mall för kallelse till APT? - vilke? Bifoga gära lägst ed i rapporte Hur sker kallelse till APT? Aväder du/i ågo särskild mall för dagordig förapt? - om ja, vilke? Bifoga gära lägst ed i rapporte. - om ej, vilka pukter brukar i ta upp på APT? Kallelse till samtliga APT sker dels vid börja av varje termi via mail till samtliga medarbetare. Cirka e vecka ia varje APT skickas dagordig ut via mail. Via mail ca e vecka ia. Ja, me dea har precis ädrats till de fackligt förhadlade malle som u gäller för hela Sektor. Har i e uppdaterad dokumetatio av era märkigspliktiga kemikalier och tillhörade aktuella säkerhetsdatablad? Förvaras kemikalier på ett säkert sätt som förhidrar miljö- och arbetsmiljörisker? 1.8 Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Beskriv arbetsmiljöfrågor eller åtgärder som det fis aledig att lyfta i orgaisatioe utifrå att du behöver stöd i fråga av sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För ärvarade är våra frågor haterade. 12

13 2 Mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö Eligt AFS 2015:4 om Social och orgaisatorisk arbetsmiljö ska arbetsgivare ta fram mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö. Måle ska syfta till att främja hälsa och arbetsmiljö samt öka orgaisatioes förmåga att motverka ohälsa, exempelvis geom att stärka och förbättra kommuikatio, lärade, ledarskap, samarbete, iflytade och delaktighet. Arbetsgivare ska ge arbetstagara möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram måle och se till att arbetstagara käer till dem.samtidigt ska måle vara förakrade i högsta ledige och utgå frå arbetsmiljöpolicy. Det iebär att förvaltige kommer att sätta mål på alla ivåer. Varje ehet tar fram mist ett mål eller e aktivitet utifrå er arbetsmiljökartläggig. Detta mål/aktivitet lägger du till i justera pla uder området Styrig och ledig där det fis ett uppdrag som heter "Alla eheter ska ha ett mål och/eller e aktivitet avseede arbetsmiljö och hälsa." Det blir då syligt i tabelle eda. Förvaltigsledige och sektorsledigara tar därefter fram övergripade mål som gäller för förvaltige respektive sektorera. Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar Arbetsmi ljö och hälsa Alla eheter ska ha ett mål och/ eller e aktivitet avseed e arbetsmi ljö och hälsa Mål/aktiv itet arbetsmi ljö och hälsa Da Larsso Ehete har e faceboo kgrupp som heter Socialt boede och friskvård. Där ordas olika variater av stegräk artävlig ar, social aktivitete r m.m. Vårt mål uder året är att utöka dessa aktivitete r så att det fis ågot för 13

14 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar alla. Ett av ehete s "stor- Apt" kommer att förlägga s till Geråsha lle med e aktivitet iblada d i arbetspl atsträffe. April: E omrösti g är gjord iom ehete vilke typ av utmai gar persoal e öksar framåt. Två irikti gar stack ut ur dea omrösti g och har startat två ya utmai gar där ma ka välja om ma vill vara med och i så fall i vilke. De ea är steg/dag och de adra är 10 timmars aktiv träig varje måad. 14

15 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar Ett google dokume t ligger tillgägli gt för alla och rapporte ras i i där alla ka följa utveckli ge. 19/4 Stor-Apt geomfö rdes på stadsdel es ega motios aläggi g Geråsha lle, ett traditio ellt APT avslutad es med fysisk träig. Persoal e kude välja att delta i cirkelträ ig, styrketrä ig eller motioer a i löparspå re utaför. Närvaro i träigs dele var hög och upplägg et var uppskatt at. E stor adel av persoal e valde att kvittera ut ett 15

16 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar motios kort för fortsatt träig i Geråsha lle. Efter detta tillfälle har äve ehete s friskvård sgrupp på faceboo k vuxit och iefatta r u persoal frå alla verksam heter. 16

17 3 Uppföljig höst 2017 Du, som chef, asvarar för att systematiskt udersöka, rapportera, åtgärda och följa upp arbetsmiljö och hälsa iom di verksamhet. I juridisk meig, eligt Arbetsmiljölage, är äve chefer medarbetare. Observera att det på grud av detta fis två separata arbetsmiljöuppföljigar i Rappet. För mer iformatio om arbetsmiljöarbete och ditt asvar som chef, se Styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa. I SDF Östra Göteborgs arbetsmiljöuppföljig igår att du som chef aalyserar yckeltal samt geomför arbetsmiljöroder och rapporterar i resultat och aalys för dessa, samt åtgärder. Arbetsmiljöroder gör du tillsammas med dia medarbetare. Uder rubrike Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe skriver du i de frågor som du och dia medarbetare behöver stöd och hjälp med att hatera, frå sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). Att täka på i aalysarbetet Jämlikhetsperspektivet (Jämlikhet är alla mäiskors lika värde oavsett kö, kösidetitet eller kösuttryck, etisk tillhörighet, religio eller aa trosuppfattig, fuktiosedsättig, sexuell läggig, ålder, socioekoomi och geografisk hemvist i stade. Jämställdhet är jämlikhet mella köe) Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet* * E riskfaktor är ågot i arbetsmiljö som ka leda till ohälsa och ska tas bort eller miimeras. E friskfaktor är ågot i arbetsmiljö som gör att hälsa bevaras eller förbättras hos de aställda på arbetsplatse. Täk på att faktorera ka gälla såväl fysisk, psykisk eller social arbetsmiljö samt fias på så väl orgaisatios-, gruppsom idividivå. Tidpla 2017 Tidpla för arbetsmiljöuppföljige höste 2017 De 21 oktober ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 47 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala samverkasgruppe. Seast vecka 51 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Två gåger per år ska förvaltige rapportera uläge och hadligspla avseede arbetsmiljö och hälsa till ämde. 17

18 3.1 Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Statistik fis i IT-systemet LISA. Du ka äve be di HR- specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalys Vilka är de valigaste hädelsera som förorsakar arbetsskador eller tillbud? Vad beror detta på? Aalysera utifrå modelle Mäiska- Tekik- Orgaisatio. Ta med jämlikhetsperspektiv i aalyse Sjukfråvaro Statistik ka tas fram ur IT-systemet Nekksus, se avisig lägst ed i dea textruta. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalysera total sjukfråvaro samt korttidsfråvaro (1-14 dagar) för halvår 2016 och På områdes- och sektorsivå ska statistike äve aalyseras per kö. På sektorsivå ska de befattigar som har högst sjukfråvaro tas fram och 18

19 aalyseras. Aalysfrågor: Varför ser sjukfråvaro ut som de gör? Vilka risk- respektive friskfaktorer påverkar? Vad ka vi som arbetsgivare påverka? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. För i friskfaktorer och aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Istruktio för att ta fram statistik i Nekksus Välj ehet. År: 2016 respektive 2017 Period: jui Kolumuppsättig Sjuk% ackumulerad Aställigsform: alla Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. 3.2 Uppföljig och reviderig av hadligspla Följ upp 1.5 Riskaalys och hadligspla samt 1.6 Friskfaktorer och hadligspla och revidera vid behov. Fudera krig: Har åtgärdera som beslutats i hadligsplae geomförts? Om ite, varför? Har geomförda åtgärder lett till öskat resultat? Vad återstår? Hur ska de lösas? Fis det adra lösigar ä de täkta åtgärdera? 3.3 Hot- och våldspla Hot och våld Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Har ehete e ruti för hot- och våldssituatioer som följer stadsdeles mall? Är de käd för alla medarbetare? Har i reviderat de mist e gåg de seaste 12-måadersperiode? 3.4 Bradskydd (SBA) SBA Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig 19

20 SBA Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Har ehete SBA- föreskrifter? Är de käda för alla medarbetare? Har i haft bradskyddsrod på alla arbetsplatser iom ehete uder de seaste 12- måadersperiode? Har i haft utrymigsövig uder de seaste 12- måadersperiode? 3.5 Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Beskriv arbetsmiljöfrågor eller åtgärder som det fis aledig att lyfta i orgaisatioe utifrå att du behöver stöd i fråga av sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). 20

21 4 Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst Följade avsitt är e utvärderig av hur arbetsmiljöarbetet iom SDF Östra Göteborg fugerar. Uderlaget kommer att avädas för att förbättra t ex iformatio, rutier och utbildig iom arbetsmiljöområdet. Svara kortfattat på edaståede frågor. Upplever du som chef att du har tillräcklig kuskap och iformatio gällade: arbetsmiljö (lagar, avtal samt praktiskt arbete) uppgiftsfördelig av arbetsmiljöuppgifter lokala rutier och tidplaer stöd för kartläggig, riskbedömig och hadligsplaer riskbedömig vid verksamhetsförädrig hur ma förebygger och haterar ohälsosam arbetsbelastig hur ma förebygger och haterar kräkade särbehadlig hälsofrämjade ledarskap och hälsofrämjade arbetsplatser Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Kommetarer och förbättrigsförslag 21