Framtidens Karriär Ingenjör

Transkript

1 Framtdens Karrär Ingenjör Dgtalserng och automatserng Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH och som just nu leder en del av Wallenbergsstftelsens natonella mljardsatsnng på AI, beskrver nästa generaton automatserng, där olka typer av mjukvarungenjörer efterfrågas. Sda 5 Försvarssektorns spjutspetsteknolog 2 av 3 ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. Dess spjutspetsteknolog drver teknkutvecklngen och erbjuder spännande utmanngar, menar Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF, och andra experter. Sda 8-12 Samhällsbyggnad: bostäder och nfrastruktur Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer, byggbranschen och Trafkverket om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda Cvlngenjören Pa Brantgärde Lnder lyfter fram energbranschens gröna skfte.

2 FÅR VI PRESENTERA SVERIGES ÄRLIGASTE PLATSANNONS. Det är lätt att bl mponerad av våra fna utmärkelser som Årets Byggföretag 2017 och Sverges bästa arbetsplatser. Som jobbsökande är det däremot vktgt att få hela blden klar för sg. Därför lät v våra medarbetare sköta snacket. Hör våra anställda berätta om våra bästa och sämsta sdor:

3 Framtdens Karrär Ingenjör august Dgtalserng, försvar och samhällsbyggnad Tre områden som ngenjörerna är drvande nom och där kompetensbehoven är stora. Årets tdnng speglar de branscher som är vktgast för utvecklngen närngslv och offentlg sektor. Framtdens Karrär Ingenjör har undersökt ngenjörernas syn på vlka företag som drver dgtalserngen framåt, vlka försvarsaktörer ngenjörer har postvt ntryck av och vlka byggarbetsgvare ngenjörer kan tänka sg att arbeta för. Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH beskrver nästa generaton automatserngutvecklng. Monca Grönlund, domänarktekt på SEB, berättar om dgtalserngsvljan och kompetensbehoven bankbranschen. Susanne Ås Svborg, generaldrektör på Lantmäteret, skldrar dgtalserngsförändrngen myndgheter och hur staten generellt är en arbetsgvare med många möjlgheter. Om den snabba dgtalserngsomställnngen många sektorer vttnar även teknkkonsulten Martn Segerström, vd på ALTEN Sverge, samt Lars Jonsson, vce vd på Skanska och Erk Helborn, chef för System Management på ÅF. 2 av 3 ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. Dess spjutspetsteknolog drver teknkutvecklngen och erbjuder spännande utmanngar, menar Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF, och andra branschexperter som Fredrk Robertsson, CIO Försvarsmakten. Storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer, ledande ngenjörer från byggbranschen och Trafkverket beskrver pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Om hur karrärnätverk stärker kvnnors kompetens nom teknkfrågor, karrärutvecklng och konflkthanterng på jobbet ntervjuas ntatvtagaren tll Teknkkvnnor. Trevlg läsnng! Illustraton: Kontoret Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Ingenjör 4 Banksektorns dgtalserngsvlja Intervju med Monca Grönlund, domänarktekt på SEB. 5 AI och nästa generaton automatserngsutvecklng Intervju med Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH. 6 Karrärnätverket Teknkkvnnor 6 Undersöknng: Arbeta på mndre ort attraktvt för ngenjörer 7 Årets Kraftkvnna: Energbranschens gröna skfte 8 Försvarssektorns spjutspetsteknolog drver teknkutvecklngen menar Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF. 9 Teknsk fördjupnng och globala projekt försvarssektorn 10 Cybersäkerheten ska stärkas och kompetensen med den Det menar Fredrk Robertsson, CIO på Försvarsmakten. 11 Försvarssektorn behöver den mest avancerade teknken Intervju med Erk Helborn, chef för Systems Management på ÅF av 3 ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn I vår undersöknng berättar ngenjörer varför sektorn är så ntressant. 13 Om dgtalserngsomställnngen många sektorer 13 Stort rekryterngsbehov när nfrastrukturen modernseras 14 Från Syrenflyktng tll forskare nom fordonsteknk 15 Statlga arbetsgvare erbjuder många möjlgheter 16 Fortsatt ljust för Stockholms fastghetsmarknad 17 Stadsutvecklngen Storstockholmsregonen 18 Progressv stadsbyggnadsutvecklng Skåne 19 Hållbarhet och dgtalserng: byggbranschens utvecklng 20 Gruvsektorn erbjuder utvecklng för ngenjörer Presenterade företag och organsatoner 21 Egnahemsbolaget 21 FMV 22 FOI 23 Stockholmshem 23 Stadsbyggnadsförvaltnngen Uppsala kommun 24 Zenuty 25 Veoneer 26 SEB 27 Regonfastgheter Regon Skåne 27 BAE Systems Bofors 28 Skanska 29 Stadsbyggnadskontoret Sundsvalls kommun 29 MKB Fastghets AB 30 ALTEN 30 MSB 31 Försvarsmakten 32 Swedbank 32 Lantmäteret 33 Samhällsbyggnadskontoret Umeå kommun 34 ÅF Dgtal Solutons 35 SSM 35 Mcasa Fastgheter Framtdens Karrär Ingenjör är producerad av NextMeda Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Mats Fahlgren, Peter Johansson, Paola Langdal, Crstna Lefland, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Patrk Bergenstav, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne L Jacobsen, Eml Nyström, Pär Olert, Lasse Persson, Cna Stenson, Lsa Öberg OMSLAGSFOTO Jonas Blberg / ABB GRAFISK FORM Stellan Stål ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR INGENJÖR KONTAKTA: Nklas Engman, Tel: , Mob: E-post: nklas.engman@nextmeda.se LÄS MER PÅ: En ngenjör lednngsgruppen är guld värd. Som ngenjör vet du en hel del om vad som krävs för att ett projekt ska bl verklghet. Och vad du skulle kunna bdra med för att utveckla och leda företaget. Vll du stärka dn affärsmässghet, dtt ledarskap och dn företagsstrategska kompetens? Läs mer på stf.se/mba ATT LEDA ORGANISATIONSFÖRÄNDRING 17 oktober 2018 INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING 18 oktober 2018 INDUSTRIELL EKONOMI MED KALKYLERING 9 januar 2019 INDUSTRIELLT FÖRÄNDRINGSARBETE 10 januar 2019 FÖRSÄLJNING, FÖRHANDLING OCH DIALOG 27 mars 2019 INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE 27 mars 2019 LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSARBETE 13 august 2019 FÖRETAGSSTRATEGI 13 august 2019

4 4 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 BANKSEKTORN Banksektorn har en stark dgtalserngsvlja Banksektorn öppnas upp och ny konkurrens förändrar spelplanen. Banksektorn måste fortsätta förnya sg. Och det gör den så gärna. Det menar Monca Grönlund, SEB. Bank som verksamhet är väldgt t-tung, vlket är väldgt rolgt gvetvs. Alla transaktoner sker genom t-system, och väldgt mycket affärsutvecklng drvs genom t här. Så pass att affär och t behöver bl ett dag för att drva verksamhetsutvecklngen framgångsrkt, säger Monca Grönlund, domänarktekt på SEB. Det fnns en stark dgtalserngsvlja nom bankbranschen, menar hon. Något som också är nödvändgt för den som vll stå kvar på marknaden framtden. Fajten om bankernas kunder är en helt annan än det har vart. Det fnns så många som bygger lösnngar mot våra kunder, de flesta av dem är nschade och det är en helt ny konkurrens. Det kommer från både låne- och betalnngssdan och det är nu upp tll bankerna att hänga med. Utvecklngen öppnar upp Samtdgt har en rad nya regulatorska förordnngar, med EU:s PSD2 (Revsed Payment Servce Drectory) täten, förändrat spelplanen. Monca Grönlund, domänarktekt på SEB. Affär och t behöver bl ett dag för att drva verksamhetsutvecklngen framgångsrkt Nu ska fnanssektorn bl öppnare för konkurrens med kundernas behov fokus. Idag upprättas tll exempel fltgt API:er som ska hjälpa fntech-bolag och externa utvecklare att ansluta sg tll delar av bankernas data. Även om man bland stönar lte över alla regulatorska regelverk så fnns det jättemycket möjlgheter dem. De flesta av dem är ju tll för att värna om våra kunder och det vll v ju, säger Monca Grönlund och fortsätter: De flesta vll verklgen vara öppna och försöker htta affärsmodeller utfrån den förutsättnngen. Ett klart kompetensskfte För att bankerna ska följa med utvecklngen krävs även att nte tappa mark kompetensförsörjnngen. Förnyelsetakten är hög och snabba skften vad gäller kompetensbehov har blvt vardag. Det är en värld som förändras hela tden och man får nte sluta vara nyfken. V behöver bl mer flexbla våra mljöer, skapa snabbare produktonssättnngar med mndre deploybara btar som kan samexstera. V behöver bl ännu snabbare vår förändrngstakt och öka automatserngen ytterlgare. TEXT: PETER JOHANSSON Att jobba med samhällsbyggnad gör att arbetet känns extra menngsfullt. Med all kompetens och kunskap som fnns på SISAB gör v verklgen skllnad för framtdens barn och unga. Sofa Johansson är cvlngenjör från KTH och planerngschef på SISAB. Sn karrär på SISAB började hon som byggteknsk specalst. Sofa är ett utmärkt exempel på de nterna karrärvägar som fnns som ngenjör på SISAB.

5 Framtdens Karrär Ingenjör august DIGITALISERING AI-utvecklngen kräver mjukare kompetenser AI-utvecklngen sker med rasande fart och utvecklngens främsta fokus är just nu på nästa generaton automatserng. Något som kan nnebära en drastsk dsrupton på alla marknader. Den teknska kompetensen kommer att behöva kompletteras med mjukare kompetenser, säger Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH. Automatserng med hjälp av AI är nget nytt längre. Men teknken dag handlar om ganska förutsägbara rörelsemönster och processer. Nästa steg är att ntegrera fnare motork tll den grad att teknken kan efterlkna mänsklga rörelser och uppfattnngsförmågor. Kategorserng av bld och ljud har kommt en bra bt. Teknken kan dag tll exempel tolka medcnska blder, eller blder på platser och personer. Den kan jämföra olka produkter, tll exempel skor eller plagg nom modendustrn. Fnns det bara bra mätdata går nästan allt nom detta att automatsera dag, säger Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH och vce skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunkaton vd KTH. Men, lägger hon tll, att tolka en dalog mellan två personer på gatan, där är v nte än. Nästa generaton automatserng Som professor på KTH leder Danca Kragc Jensfelt just nu en del av Wallenbergstftelsens natonella mljardsatsnng på AI. Hon ansvarar för den del som fokuserar på masknnlärnng. Hon berättar att AI-utvecklngen nu går n nästa fas, från automatserng av tvådmensonella rörelser tll teknk som klarar av samma fysska uppgfter som en männska. Just nu tttar v mycket på nästa generatons robotsystem som har mer av männskans eller ett djurs fysska möjlgheter. V pratar om något som rör sg mer än två dmensoner, om robotar som nte bara är en stor arm. På VILKA FÖRETAG DRIVER DIGITALISERINGEN FRAMÅT? Vlka av följande företag drver dgtalserngen mest framåt? Ange gärna flera. Ercsson Volvo Cars Ikea ABB Tela Company Scana Volvo Group Saab Group Husqvarna Electrolux Swedbank Atlas Copco Handelsbanken Swedava Sandvk TetraPak SEB Hennes & Maurtz PostNord AstraZeneca Nordea 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 4% 10% 9% 8% 12% 14% ett modernt lager, tll exempel, är mycket automatserat dag, men att organsera en hylla kräver fortfarande en männskas hand. Nästa steg är att ntegrera möjlghet tll kroppslga rörelser och fnmotork. Ska teknken klara av att efterlkna mänsklg nterakton krävs dock enorma datamängder, sensorer som uppfattar dem samt mjukvaran som analyserar och agerar utfrån dem. Och dt är det en bt kvar, menar hon. När det problemet är löst, då är det nte mycket kvar för att automatsera allt, allt, allt v männskor gör. Och väl där kommer v att stå nför nästa stora dsrupton, säger Danca. Dgtalserng Framtdens Karrär Ingenjör har ställt frågan Vlka företag drver dgtalserngen framåt? Här är Ercsson (48%) topp bland de svarande följt av Volvo Cars (35%). Det är nte så konstgt att företag som Volvo hamnar på ledande platser här. Det är delvs för att respondenterna trolgen vet vad det är för produkt de här företagen utvecklar. Det har pratats väldgt mycket om Volvos självkörande blar och Scanas självkörande lastblar. Jag tror att de som svarar har den fysska produkten huvudet när de svarar, säger Danca Kragc Jensfelt. Samma undersöknng ställde även frågan Vlka företag drver dgtalserngen framåt? Här är Ercsson (48%) topp bland respondenternas svar följt av Volvo Cars (35%) och Ikea (28%). 18% 23% 22% 21% 20% % 35% 48% Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH och vce skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunkaton vd KTH. Just nu tttar v mycket på nästa generatons robotsystem som har mer av männskans eller ett djurs fysska möjlgheter FAKTA: Framtdens Karrär Ingenjör har genomfört en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma cvl- och högskolengenjörer den 9 15 maj Statstsk felmargnal är 2,5 4 procentenheter. Jag blr lte förvånad över att Ikea är så högt på lstan bland svaren. Det är kanske lättare att uppfatta att företag som Ikea leder utvecklngen eftersom man som kund får en förändrad tjänst. En bank kan dock göra en större förändrng utan att detta nödvändgtvs uppfattas av kunden. Samtdgt har du företag som SEB botten, företag som verklgen är tvungna att drva dgtalserngsutvecklngen framåt eftersom deras produkter baseras på dgtalserng. Egentlgen kanske det är exempelvs Volvo tllsammans med Ercsson, eller Ikea tllsammans med Electrolux som drver dgtalserngen mest, menar Danca. En branschöverskrdande utvecklng alltså, som hon tror kommer att fortsätta på nslagen bana. Den oundvklga dsrupton v har att förvänta oss, däremot, kommer att ställa nya frågor, skapa nya system och nte mnst kräva nya kompetenser. Mjukare kompetenser Det de flesta efterfrågar just nu är olka typer av mjukvarungenjörer, men sett tll framtden har v väldgt svårt att föreställa oss vlka nya områden som v behöver lära oss mer om för att systemen ska kunna utvecklas på rätt sätt, säger Danca och fortsätter: Det v däremot vet är att teknken kommer att komma så nära männskan så att det nte bara kommer att handla om teknk längre. Och om du ska bygga system som är tll för och ska användas av männskor, behöver du komplettera den teknska kompetensen med mjukare kompetens. Som förmågan att ställa och svara på etska och moralska frågor, tll exempel. TEXT: PETER JOHANSSON

6 6 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 KVINNLIGT NÄTVERK Dgtalt karrärnätverk samlar teknkkvnnor Byggngenjören Mara Paavola saknade ett forum för kvnnlga ngenjörer hela Sverge och startade därför Facebookgruppen Teknkkvnnor hösten Sedan dess har gruppen vuxt tll över medlemmar. Här dskuteras allt, från renodlade teknkfrågor tll karrärutvecklng och konflkthanterng på jobbet. Vårt syfte med Teknkkvnnor är att stärka kvnnor: att få oss att känna gemenskap och tro på oss själva, och att förstå att v nte är ensamma. Vår vson är att v hjälper varandra framåt våra respektve karrärer, och att Teknkkvnnor ska vara en källa tll nspraton. Att få stöd och väglednng karrären precs när man behöver det som mest kan göra stor skllnad för ndvden, nte mnst kvnnlga ngenjörer. Det säger Mara Paavola, som är högskolengenjör byggteknk, tdgare har arbetat på Scana och Skanska och numera drvet eget företag som konsult. Att få stöd och väglednng karrären precs när man behöver det som mest kan göra stor skllnad för ndvden Tydlggör förväntnngarna Hon drver Teknkkvnnor tllsammans med Mara Norberg, som går ssta året på cvlngenjörsutbldnngen ndustrell ekonom på KTH och vd sdan drver eget företag som konsult och föreläsare. Hennes råd tll kvnnlga ngenjörer är att kräva ett tydlgt ramverk för dn yrkesroll och dna arbetsuppgfter. Att få relatvt otydlga drektv om vad som ska göras och vad som förväntas av dg är tyvärr nte ovanlgt. Mara Norberg rekommenderar kvnnor att be chefen vara tydlg med exakt vad som förväntas av dg, hur du bör prortera arbetsuppgfter, hur lång td de uppskattas ta och vad det slutlga målet med dna arbetsuppgfter är. När ramverket för jobbet är på plats är det ofta betydlgt lättare att fokusera rätt. Kartlägg dna karrärprorterngar Ett annat karrärråd tll kvnnlga ngenjörer är att våga söka jobb där du nte uppfyller kravproflen tll hundra procent. Det värsta som kan hända är att du får ett nej. Tänk på att du faktskt kan vara ntressant för arbetsgvaren även om du söker ett jobb en bransch där du saknar erfarenhet eller en poston med mer ansvar än du tdgare haft. Våga tänka stort och ta karrärklv som kanske nte känns helt väntade. Mara Paavola och Mara Norberg drver tllsammans Facebookgruppen Teknkkvnnor. Mtt främsta karrärråd är att man ska våga lyssna på sn magkänsla och ta en ordentlg funderare på vad du värdesätter dn karrär. Det kan vara alltfrån en hög lön tll mycket semester eller möjlghet tll flextd. När du lärt känna dna egna karrärprorterngar gäller det sen att förmedla dem tll dn chef på ett bra sätt, säger Mara Paavola. TEXT: ANNIKA WIHLBORG ARBETA PÅ MINDRE ORT Arbeta på mndre ort attraktvt för ngenjörer 7 av 10 ngenjörer kan tänka sg att arbeta på mndre ort. De vktgaste skälen är ntressanta och varerande arbetsuppgfter, närhet tll naturen och bättre lvskvaltet. De cvl- och högskolengenjörer som kan tänka sg att arbeta på mndre ort fck följdfrågan Vad gör det ntressant att arbeta på en mndre ort Sverge? Arbetsmarknaden En stor del av de tllfrågade angav att de kan få bättre karrärmöjlghet med fler ansvarsom VARFÖR MINDRE ORT? Nära natur och ett lugnare tempo Nästan hälften av de tllfrågade ngenjörerna angav att de önskade närhet tll allt och mer lugn sn vardag. Möjlgheten tll att få tllgång tll natur och frluftslv, exempelvs jakt, skulle göra att frtden blr mer betydelsefull. Många angav också att de trvs med att bo på landet och mndre orter. Att slppa storstadsstressen skulle vara en stor fördel. Bättre stuaton för famljen Här framhåller man framförallt att det blr en tryggare uppväxt för barnen. En mndre ort gör att man lättare får kontakter och en gemenskap som gynnar famljelvet. Man menar också att det kan vara lättare att få hop lvspusslet och att det blr mera kvaltetstd. Arbete på mndre ort postvt för ngenjörer 1. Bättre karrärmöjlgheter 2. Intressanta/varerande arbetsuppgfter 3. Bl en större del av ett företag 4. Närhet tll naturen och lugnare tempo 5. Bättre lvskvaltet 6. Kortare pendlngsavstånd 7. Bllgare boende En mndre ort gör att man lättare får kontakter och en gemenskap som gynnar famljelvet råden och varerande arbetsuppgfter. Det kan också ge möjlghet att bl en större del av ett företag och nte en mängden. Fler arbetsuppgfter ger mer erfarenhet för framtden. Man framhåller också att arbetsklmatet och det socala klmatet är bättre på mndre orter. Det kan också vara bättre betalt om man har rätt kompetens då det fnns färre att välja på. Man ser det som postvt att arbeta med teknska utmanngar och nnovaton som nte är centralserade. Kortare pendlngsavstånd och bllgare boende Att slppa blköer och att ha kortare pendlngsavstånd tll och från arbetet är också en vktg faktor som talar för att flytta tll en mndre ort. Dessutom ser bostadsmarknaden annorlunda ut både vad gäller utbud och prser. Lön kontra kostnader ser betydlgt annorlunda ut än en storstad. TEXT: MARIANNE SJÖBERG

7 Framtdens Karrär Ingenjör august ENERGISEKTORN Energbranschens paradgmskfte kräver ngenjörskompetens Energbranschen befnner sg mtt ett grönt skfte med nya kundkrav och samhällstrender som påverkar branschens snabba utvecklng. Behovet av ngenjörskompetens är omfattande nom stort sett alla områden. För Pa Brantgärde Lnder, affärsområdeschef för Hgh Voltage Products norra Europa på ABB, har det vart självklart att stanna branschen länge. Pa Brantgärde Lnder, affärsområdeschef för Hgh Voltage Products norra Europa på ABB. Foto: Jonas Blberg / ABB Pa Brantgärde Lnder har gjort karrär på ABB sedan hon tog cvlngenjörsexamen från Chalmers Att det blev just energbranschen var egentlgen något av en slump. När Pa Brantgärde Lnder kom n på ABB:s traneeprogram placerades hon på företagets kraftenhet Ludvka. Det blev starten på en personlg utvecklngsresa energbranschen utsågs hon tll Årets Kraftkvnna, energbranschens utmärkelse som lyfter fram kompententa kvnnor branschen. Mer ntressant än någonsn Den främsta anlednngen tll att jag stannat energbranschen och på ABB så länge är att jag arbetat nom många olka områden, med otrolgt kompetenta männskor omkrng mg. I vår bransch står ngentng stlla, v rör oss hela tden framåt och vågar komma med nya, bland utmanande och ofta banbrytande lösnngar tll marknaden. Just energbranschen känns spännande eftersom den befnner sg mtt ett paradgmskfte just nu. Jag upplever att branschen för tllfället är mer ntressant än någonsn tdgare, säger Pa Brantgärde Lnder. Det känns väldgt menngsfullt att vara med och bdra tll framtdens hållbara samhälle Som ngenjör httar man många utmanngar energbranschen, nte mnst anknytnng tll den elektrferng som pågår av hela samhället samt omställnngen från ett fosslt tll ett grönt elnät med ökad ntegraton av bland annat vndenerg och solenerg och nte mnst elfordon. Mycket ngenjörskompetens Det behövs mycket ngenjörskompetens med stort sett alla teknska nrktnngar för att lösa energbranschens framtda utmanngar, alltfrån mkronät tll att bygga laddnfrastruktur för elfordon och bdra tll branschens dgtalserng. Det känns väldgt menngsfullt att vara med och bdra tll framtdens hållbara samhälle, vlket man defntvt gör som ngenjör energbranschen. Jag är stolt över att arbeta den här branschen, säger Pa Brantgärde Lnder. Männska och teknk Hon gllar att jobba nära kunder, leda medarbetare och att vara verksam gränslandet mellan männska och teknk. Jag kan absolut rekommendera andra ngenjörer att söka sg ht. Energbranschen kommer också att vara omvärldens fokus många år framöver eftersom den ju fyller en nyckelfunkton den stora klmatomställnngen, och det känns spännande. För ngenjörer som är ntresserade av branschen är det ambton och ntresse snarare än specfka erfarenheter som avgör, säger Pa Brantgärde Lnder. TEXT: ANNIKA WIHLBORG WE WANT PROFESSIONAL DEVELOPERS! Are you thrlled by the thought of contrbutng to a better socety by offerng people a far deal n the greatest nvestment of ther lves? Are you nsanely passonate about software development as a busness enabler? Then you mght want to jon us! Read more at

8 gröna skfte. 8 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 FÖRSVARSARBETSGIVARE Försvarssektorns spjutspetsteknolog drver teknkutvecklngen Saab, Försvarsmakten, FOI och BAE Systems är de försvarsaktörer flest ngenjörer har ett postvt ntryck av. Det framgår av Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng bland att slumpmässgt urval av högskole- och cvlngenjörer Sverge. Det känns jätterolgt att så många som 45 procent av ngenjörerna har ett postvt ntryck av Saab som företag. Undersöknngsresultatet är ett kvtto på att vårt långsktga arbete ger resultat. Många känner tll och kan tänka sg att arbeta med våra varumärken, exempelvs Grpen. Att många ngenjörer har ett postvt ntryck av Försvarsmakten beror förmodlgen på att ngenjörer kan göra en vktg nsats för Sverge genom att arbeta där, säger Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen och affärsområdeschef för Support and Servces på Saab. Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF. VILKA FÖRSVARSAKTÖRER HAR DU POSITIVT INTRYCK AV? Vlka av följande försvarsaktörer har du postvt ntryck av? Ange gärna flera. Saab Group Försvarsmakten FOI BAE Systems Hägglunds ÅF FMV BAE Systems Bofors Rolls-Royce Combtech FRA FLIR Systems Fortfkatonsverket GKN Aerospace MSB Volvo Defense IBM CGI PartnerTech Carmenta Ingen av dessa 4% 3% 2% 27% 25% 25% 24% 22% 22% 21% 18% 18% 17% 17% 16% 15% 14% 15% 45% 43% Försvarssektorn har ständgt behov av att befnna sg teknkutvecklngens absoluta framkant Teknkutvecklngen framkant Hon betraktar försvarssektorn som vktg för Sverge allmänhet och teknkutvecklngen synnerhet. Försvarssektorn har ständgt behov av att befnna sg teknkutvecklngens absoluta framkant. Försvarssektorn bdrar därmed tll att drva teknkutvecklngen även andra branscher. Jag kan defntvt rekommendera försvarssektorn tll ngenjörer som vll arbeta en bransch där de verklgen kan fokusera på ngenjörsmässga utmanngar. Försvarssektorn har som uppgft att göra världen tll en säkrare plats och kommer därför alltd att kunna erbjuda spännande utmanngar för ngenjörer, säger Ellen Moln. Öka säkerheten världen Enlgt Ellen Moln är sektorns behov av ngenjörer omfattande. I prncp alla typer av ngenjörer kan htta en roll försvarssektorn, bland annat de som har erfarenhet av och kompetens nom projektlednng, systemvetenskap och t-säkerhet. Två ngenjörskategorer som är särsklt efterfrågade försvarssektorn är mjukvarungenjörer och elektrongenjörer. Det fnns många goda skäl för ngenjörer att satsa på försvarssektorn. Den avancerade teknken, möjlgheten att arbeta med en ndustr som verklgen behövs för att öka säkerheten hela världen och att få arbeta med kollegor som delar såväl teknska som humantära ntressen är några starka argument som talar tll försvarssektorns fördel, säger Ellen Moln. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Framtdens Karrär Ingenjör Dgtalserng och automatserng Danca Kragc Jensfelt, professor datalog på KTH och som just nu leder en del av Wallenbergsstftelsens natonella mljardsatsnng på AI, beskrver nästa generaton automatserng, där olka typer av mjukvarungenjörer efterfrågas. Sda 5 Försvarssektorns spjutspetsteknolog 2 av 3 ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. Dess spjutspetsteknolog drver teknkutvecklngen och erbjuder spännande utmanngar, menar Ellen Moln, styrelseledamot branschorgansatonen SOFF, och andra experter. Vänlgen hör av er tll oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Sda 8-12 Samhällsbyggnad: bostäder och nfrastruktur Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer, byggbranschen och Trafkverket om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda Cvlngenjören Pa Brantgärde Lnder lyfter fram energbranschens Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Ingenjör.

9 Framtdens Karrär Ingenjör august FÖRSVARSSEKTORN Teknsk fördjupnng och globala projekt försvarssektorn Försvarssektorn är pådrvande för hela samhällets teknkutvecklng. Som ngenjör kan du vara delaktg hela kedjan, från tdg teknkutvecklng tll att arbeta med den färdga lösnngen. Du verkar en mljö som präglas av utmanande teknska problemställnngar där du verklgen får nytta av dn ngenjörskompetens. Foto: Ola Jacobsen / FMV I försvarssektorn jobbar v ofta med globala och långsktga projekt som verklgen ger möjlghet tll teknsk fördjupnng, säger Lena Gllström, själv cvlngenjör och sedan åtta år vd på BAE Systems Bofors Karlskoga. Hon har själv tdgare arbetat som konstruktör, systemngenjör, projektledare och lnjechef på BAE Systems Bofors mekankavdelnng nnan hon blev global utvecklngschef på företaget, för att därefter bl vd. 67 procent av ngenjörerna Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. Det känns verklgen postvt att så många ngenjörer upplever försvarssektorn som attraktv. Jag upplever att attraktvteten stärkts på senare år, vlket bland annat kan bero på att försvarssektorn dskuteras mer den allmänna debatten samt att sektorn allt mer betraktas som en naturlg del av den svenska ndustrsektorn, säger Lena Gllström. Utvecklar nnovatva lösnngar En faktor som gör försvarssektorn ntressant för ngenjörer är, enlgt Lena Gllström, att försvarsföretagens kunder ställer extremt höga krav vad gäller prestanda, säkerhet, kvaltet och tllgänglghet, vlket ställer krav på en hög nnovatonshöjd. På senare år har försvarsföretagens samverkan med teknkföretag andra sektorer dessutom ökat, mycket utvecklng sker symbos med teknkföretag den cvla sektorn. Hon anser att försvarssektorn fyller en vktg funkton, både för teknkutvecklngen Sverge stort och som en vktg pusselbt det svenska totalförsvaret. ARBETA I FÖRSVARSSEKTORN? Kan du tänka dg att arbeta försvarssektorn? Ja Nej 33% Foto: FMV Lena Gllström, vd på BAE Systems Bofors Karlskoga. Chrster Sundn, chef för verksamhetsområde anskaffnng och logstk på FMV. 67% Foto: Chrster Pöhner / BAE Systems Foto: Unn Tba / FMV Många ngenjörer känner stolthet att arbeta försvarssektorn eftersom den nte är så konjunkturkänslg och för att sektorn utvecklar nnovatva lösnngar symbos med andra branscher. Svenska försvarsföretag är dessutom kända för att befnna sg den teknska utvecklngens absoluta framkant. Ingenjörer med nrktnng mot masknteknk, teknsk fysk, data, elektronk och ndustrell ekonom är särsklt efterfrågade, lksom ngenjörer med erfarenhet av hållbarhetsfrågor och ett lvscykelperspektv, säger Lena Gllström. Foto: Saab AB Mycket brett teknkområde Det känns verklgen postvt att två av tre ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. Samtdgt önskar jag att ännu fler ngenjörer ntresserar sg för vår sektor, säger Chrster Sundn, chef för verksamhetsområde anskaffnng och logstk på FMV. Han är cvlngenjör med nrktnng mot elektroteknk och arbetade många år på bland annat ABB, Fortum, Noka och Infratek, nnan han kom tll FMV för två år sedan. Ett vktgt skäl tll varför försvarssektorn är ntressant för cvl- och högskolengenjörer är, enlgt Chrster Sundn, att sektorn representerar ett mycket brett teknkområde, bredare än många andra sektorer. Ytterlgare ett argument för att söka sg tll försvarssektorn är mångfalden av karrärmöjlgheter. Många av Chrster Sundns kollegor har exempelvs erfarenhet av att arbeta både på beställarsdan, leverantörssdan och konsultsektorn. Inom försvarssektorn fnns prncp alla teknkområden representerade. Sektorn har dessutom en generellt hög medelålder, vlket nnebär att många ntressanta postoner kommer att vara tllgänglga de kommande åren. Karrärmöjlgheterna är många, man kan bl chef, projektledare, arbeta med upphandlngsfrågor eller specalsera sg nom en lång rad olka teknkområden. Ingenjörer har också möjlghet att nvolveras något av de största ndustrprojekten Sverge, såsom Grpenprojektet eller ubåtsprojektet A26, säger Chrster Sundn. Teknsk specalserng Han anser att försvarssektorn erbjuder goda möjlgheter tll teknsk specalserng. Här ges både td och möjlghet att verklgen fördjupa sg ett teknkområde som man fnner ntressant, exempelvs undervattensteknk, autonoma farkoster, flygteknk eller mltära logstksystem. Eftersom försvarssektorn är så bred kan den erbjuda karrärmöjlgheter för alla typer av ngenjörer. Särsklt eftertraktade just nu är ngenjörer med erfarenhet av t-säkerhet och teknska specalster nom något av våra teknkområden, och som vll vara med och utforma framtdens mltära utrustnng och materel, säger Chrster Sundn. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

10 10 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 CYBERSÄKERHET Cybersäkerheten ska stärkas och kompetensen med den Intresset för att jobba nom försvarssektorn är på topp bland Sverges ngenjörer. Något Försvarsmaktens CIO Fredrk Robertsson välkomnar. Rekryterngsbehovet kommer bara att fortsätta öka, säger han. Generalmajor Fredrk Robertsson, CIO Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten Två av tre cvl- och högskolengenjörer säger att de kan tänka sg att arbeta nom försvarssektorn enlgt en undersöknng av Framtdens Karrär Ingenjör. Samma undersöknng vsar vdare att Försvarsmakten rankas högst bland de myndgheter cvl- och högskolengenjörer har ett postvt ntryck av. V är en spännande och attraktv arbetsgvare. Man vet att man får jobba med avancerad teknk och att v lägger mycket resurser på området. Och det fnns samtdgt ett ökat ntresse för försvaret, säger Fredrk Robertsson, generalmajor och CIO hos Försvarsmakten. Detta ntresse är enlgt Robertsson både välkommet och nödvändgt. Ständg hotbld... Ju mer samhället dgtalseras desto sårbarare blr det nämlgen, menar han. Idag flödar nättroll, statsunderstödda påverkanskampanjer och grov organserad t-brottslghet den dgtala undre världen. Då allt från mkrovågsugnar tll krtska vårdnstrument, blar och flygplan kopplas upp blr säkerheten en vktg del av teknkutvecklngen. En vktg faktor för att stärka säkerheten är att öka medvetenheten hos alla som använder VILKA STATLIGA MYNDIGHETER HAR DU POSITIVT INTRYCK AV? Vlka av följande statlga myndgheter har du postvt ntryck av? Ange gärna flera. Försvarsmakten FOI Lantmäteret Energmyndgheten Trafkverket Kustbevaknngen Strålsäkerhetsmyndgheten FMV Svenska Kraftnät Arbetsmljöverket MSB Luftfartsverket FRA Sjöfartsverket Fortfkatonsverket Statens Fastghetsverk PRV VTI SGU 35% 33% 33% 31% 31% 31% 27% 27% 26% 26% 23% 23% 22% 19% 16% 13% 13% 11% 43% Den snabba teknkutvecklngen är något som v behöver kunna hantera och dra fördel av på ett säkert sätt dgtala tjänster. Säkerhetskompetensen behöver stärkas hos såväl chefer och ngenjörer, som hos vanlga användare och systemadmnstratörer, menar Fredrk Robertsson. Med tanke på omvärldsutvecklngen och hotblden är cybersäkerhet ett fokusområde för Försvarsmakten. Och den snabba teknkutvecklngen är något som v behöver kunna hantera och dra fördel av på ett säkert sätt, säger han.... ger ändlöst kompetensbehov Och med en växande hotbld följer ett allt större behov av kompetens som kan bdra tll cyberförsvaret och som kan bygga robusta system. Behovet gäller framförallt utvecklare, t-, säkerhets- och verksamhetsarktekter lksom systemntegratörer, säger Fredrk Robertsson och fortsätter: Försvarssektorn rekryterar nom dessa områden varje dag. Och vår efterfrågan kommer att fortsätta öka. TEXT: PETER JOHANSSON

11 Framtdens Karrär Ingenjör august FÖRSVARSSEKTORN Cvla företag avgörande för starkt försvar Hoten mot Sverge ökar och blr alltmer komplexa. Försvarssektorn har därför stort behov av de bästa och mest avancerade teknska lösnngarna. Det cvla närngslvet har en vktg roll att förse försvarsmyndgheterna med sofstkerade och robusta produkter och tjänster. Dgtalserng är en av nycklarna. Erk Helborn, chef för affärsområdet Systems Management på ÅF, med ansvar för försvar och säkerhet samt ICT och telekom. Foto: ÅF Det säger Erk Helborn, chef för affärsområdet Systems Management på ÅF, med ansvar för försvar och säkerhet samt ICT och telekom. ÅF är en av de största leverantörerna av konsulttjänster tll försvarssektorn. Erk Helborn har examen från såväl Kunglga Sjökrgsskolan som KTH och har tdgare arbetat som reservoffcer amfbekåren och nom t- och telekombranscherna. För honom nnebär tjänsten på ÅF att han kan kombnera sna tdgare yrkeserfarenheter med stt stora ntresse för samhälls- och försvarsfrågor. Mn drvkraft har alltd vart att bdra tll samhällsbygget och det gör man på ett väldgt konkret sätt både som ngenjör och nom försvaret. Målet är att skapa ett säkert och hållbart samhälle, oavsett om det gäller att arbeta med sofstkerade vapensystem, utveckla smarta städer eller bygga stora nfrastrukturprojekt, säger han. Snabb dgtalserng Sedan Erk Helborn först ryckte n som värnplktg kustartlleret strax före ubåtskrsen 1981 har han sett stora förändrngar hotblden mot Sverge. Det har också skett en snabb och omfattande dgtalserng av försvarets verksamhet. När jag ryckte n lumpen började vssa enkla datorbaserade system komma. Idag är t ntegrerat nästan allt. Se bara på kodmassan en kustkorvett eller försvarets olka vapensystem. It stödjer allt och det krävs oerhört robusta system som klarar både höga säkerhetskrav och påfrestnngar plattformen, säger han. Snart sagt alla samhällssektorer genomgår en omfattande dgtalserng och det har skapat nya hot mot Sverge, bland annat form av cyberattacker. Samtdgt är den geopoltska stuatonen vår omvärld väldgt föränderlg och mer svårbedömd än tdgare. En annan skllnad är att Försvarsmakten dag nte förfogar över alls lka stora resurser som för år sedan. Totalförsvaret är betydlgt mndre än då, eftersom såväl det mltära som cvla försvaret har krympt. Det Det är vktgt att komma håg att närngslvet bdrar med lösnngar tll både det mltära och cvla försvaret och att båda är avgörande för Sverges utvecklng och säkerhet nnebär att den cvla ndustrn har en stor och vktg roll dag som leverantör av produkter och tjänster tll försvarsmyndgheterna. Det fnns ett stort behov av stöd från cvla företag. Det är vktgt att komma håg att närngslvet bdrar med lösnngar tll både det mltära och cvla försvaret och att båda är avgörande för Sverges utvecklng och säkerhet. Det gäller allt från renodlat försvarsmaterel tll nödvändga samhällsfunktoner som lvsmedelsförsörjnng, sjukvård och bankväsende, framhåller Erk Helborn. Försvarssatsnngar Han välkomnar det trendbrott som skett försvarsanslagen och synen på totalförsvaret, vars vkt nu uppmärksammas alltmer. En rad stora försvarssatsnngar har nletts eller står för dörren, bland annat nya luftvärns- och ubåtssystem, utvecklngen av Grpen E och återetablerng av mltära förband på Gotland. När Sverge nu rustar nnebär det krav på extremt komplexa och sofstkerade lösnngar. Vår roll från ÅF:s sda är att stödja Försvarsmakten och Försvarets materelverk försvarshanterngen med exempelvs lednngs- och sambandssystem, smulatorer och garnsonsanläggnngar. Ett av våra vktgaste bdrag är våra kompetenta medarbetare, som utgör en sorts hjärnreserv för våra uppdragsgvare. TEXT: CRISTINA LEIFLAND

12 12 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 FÖRSVARSSEKTORN Försvarssektorn ntressant bransch med spännande teknk 2 av 3 ngenjörer kan tänka sg att arbeta försvarssektorn. De vktgaste faktorerna för ntresset är att där fnns ntressanta utmanngar, spännande teknkutvecklng och att man kan göra en nsats för Sverge. De ngenjörer som kunde tänka sg att arbeta försvarssektorn fck följdfrågan Varför kan du tänka dg att arbeta försvarssektorn? Spännande teknkutvecklng Många av de tllfrågade ngenjörerna ser försvarssektorn som en bransch med ntressanta teknska problemställnngar med tllhörande utmanngar. Man menar att det kan vara mer stmulerande att jobba med uppgfter som lgger teknkens framkant. Här fnns häftga produkter och höga krav på tllförltlghet. Innovatv bransch med ntressanta utmanngar. En del har svarat varför nte vlket kan tolkas som att försvarssektorn är mnst lka ntressant som andra sektorer. Göra en nsats för Sverge Många menar att försvarssektorn är vktg för vår framtd. Man anser att försvaret är en del av samhället och att det skulle kännas bra att kunna bdra med sn yrkeskunskap. Man tar även upp att det är vktgt att Sverge har ett fungerande försvar mot de hot som v ser, tll exempel cyberattacker och påverkan på vår demokrat från andra länder. V måste alltd vara beredda att försvara våra rättgheter med alla medel, även dgtalt. FÖRSVARSSEKTORN SOM ARBETSGIVARE: Försvarssektorn som arbetsgvare för ngenjörer 1. Spännande bransch 2. Arbeta teknkens framkant 3. Intressanta arbetsuppgfter 4. Göra en nsats för Sverge 5. Skydda Sverge mot hot 6. Trygg arbetsgvare 7. Utvecklngsmöjlgheter V måste alltd vara beredda att försvara våra rättgheter med alla medel, även dgtalt V har ett land värt att skydda och man vll tjäna ett större syfte än att bara tjäna pengar. Att dessutom få vara med och upprätthålla freden ses som postvt. Trygg arbetsgvare Många framhåller att försvarsmakten är en bra arbetsgvare och att det skulle kännas tryggt att arbeta där. Sektorn går bra och lär nte börja gå dålgt nom den närmaste framtden, så rent egostskt för den ensklde ndvden är det en bra arbetsgvare att söka sg tll. Man menar även att försvarssektorn hstorskt har legat framkant teknkutvecklngen med mycket avancerat och högteknologskt ngenjörskap. Här fnns spetsteknk och specalanpassade teknska lösnngar, och utvecklngsmöjlgheterna är många. Några anger att de mycket gärna söker sg tll försvarssektorn om de får jobba med försvar som nte nbegrper vapen, eller att vapnen enbart används för försvar mot annan mltär. Några menar även att det är postvt att få arbeta med projekt som har stor budget. TEXT: MARIANNE SJÖBERG SOFF SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSFÖRETAGEN SOFF är en branschorgansaton för företag nom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet Sverge. Vårt syfte är att arbeta för att försvars- och säkerhetsföretagen ska få så bra förutsättnngar som möjlgt att verka framgångsrkt Sverge. SOFF har dag över 100 medlemsföretag med verksamhet på fler än 70 orter. Fakta om säkerhets- och försvarsföretagen medlemsföretag (2017): Omsättnng Crka 33 mljarder relaterat tll säkerhet och försvar Arbetstllfällen varav Kvnnor 25% Ingenjörer 44,5% Högskoleutbldade 46,5% Dsputerade 655 personer Exportandel av omsättnngen 62% FoU andel av omsättnngen 16,8% Export tll över 100 länder

13 Framtdens Karrär Ingenjör august TEKNIKKONSULTER Dgtalserng vktg utmanng för teknkkonsulter Idag pågår en snabb omställnng många sektorer, nte mnst genom dgtalserng. Som teknkkonsult är man med och skapar hållbara, smarta och robusta lösnngar för framtden. Det är en oerhört dynamsk bransch, där utvecklngen går snabbt och där skftande behov hos våra kunder skapar många spännande utmanngar, säger Martn Segerström, vd på ALTEN Sverge, som är verksamma nom exempelvs bank, energ, tele kom, fordons- och försvarsndustrn. Martn Segerström, som är högskolengenjör masknteknk med examen från Chalmers, hade en bakgrund nom bland annat fordonsndustrn, när han kom tll företaget Bransch utvecklng Under sna snart to år teknkkonsultsektorn har Martn Segerström sett branschen utvecklas, både globalt och Sverge. Internatonellt sker dag en decentralserng, med konsolderade offshore- och near-shorelösnngar, där teknkkonsulterna tar en allt större del av leveranserna. I Sverge, däremot, fnns en trend mot mer centralserade arbetsformer och många kunder tar hem projekt och arbetar Martn Segerström, vd på ALTEN Sverge. Foto: ALTEN nära tllsammans med teknkkonsulterna för att skapa lösnngar. Jag tror att det har att göra med den svenska modellen, där det fnns en stark betonng på samarbete. Det skapar en särskld dynamk, som många företag eftersträvar. Som teknkkonsult gäller det att vara flexbel och lyssna på kunderna för att htta samarbetsformer som passar alla parter, menar Martn Segerström. Gemensamt för det flesta kunder, globalt och Sverge, är en stark trend mot dgtalserng, med nbyggda system och uppkopplng. Som teknkkonsult gäller det att vara flexbel och lyssna på kunderna för att htta samarbetsformer som passar alla parter Dgtala lösnngar och sakernas nternet är numera självklara nom en rad branscher. V ser väldgt tydlgt hur fokus alltmer rktas mot tjänster, snarare än produkter. Denna utvecklng drvs nte mnst av fordonsndustrn, med förarlösa och uppkopplade fordon. Men v ser samma tendens nom snart sagt alla ndustrer. Det skapas enormt spännande lösnngar, som man som teknkkonsult är med om att ta fram och mplementera. Stort behov av kompetens En av de stora fördelarna med att arbeta som teknkkonsult är möjlgheten att pröva på en rad olka branscher och att kunna utvecklas både som specalst och generalst. Det fnns ett stort behov av kompetens, nte mnst nom t och elektronk, berättar Martn Segerström. Jag har svårt att tänka mg en bransch som erbjuder så varerade karrärmöjlgheter och spännande utmanngar för ngenjörer. Ena uppdraget kan vara med en stor fordonstllverkare och nästa med ett ltet medcnskteknskt startupföretag. Med varje projekt bygger man nya nätverk och skaffar nya, värdefulla erfarenheter. Det är kombnatonen av det teknska och det socala som gör teknkkonsultarbetet så spännande och utmanande. TEXT: CRISTINA LEIFLAND INFRASTRUKTUR Stort rekryterngsbehov när nfrastrukturen modernseras Infrastrukturutvecklng för en hållbar tllväxt lockar allt fler ngenjörer tll den offentlga sektorn. När morgondagens teknska utmanngar, som höghastghetsbanan, ska lösas kommer det att fnnas många spännande arbetsuppgfter för ngenjörer. I strävan att uppnå FN:s uppsatta globala mål för en hållbar utvecklng kommer Sverge att behöva en motståndskraftg nfrastruktur. Det kommer nnebära nya teknska utmanngar för hur naturens resurser ska hanteras och hur männskor verkar dessa mljöer. Här kommer det att fnnas många spännande arbetsuppgfter allt från samhällsplanerng tll teknska och ekonomska kapactetsfrågor. Det som gör det här jobbet så ntressant är att man får vara med och verka för ett bättre samhälle stort. I utvecklandet av höghastghetståg skapar v förutsättnngar för morgondagens resenärer att kunna förflytta sg på ett smart och hållbart sätt, vlket gynnar både ensklda medborgare, företag och mljön, säger Det kommer att fnnas många spännande arbetsuppgfter nom området och en bredd som ger stora möjlgheter att utvecklas Peter Uneklnt som är programchef för höghastghetsjärnvägen, även kallad En ny generaton järnväg, på Trafkverket. Skapar hållbar tllväxt För att skapa socal hållbarhet ett samhälle krävs det att tllgänglgheten ökar. Med den nya stambanan skulle en resa mellan Stockholm och Göteborg 320 km/h ta två tmmar, och Stockholm Malmö bara en halvtmme mer. Förutom att den nya järnvägen är vktg för de tre storstäderna kommer höghastghetsbanan även att leda tll ökat bostadsbyggande och tllväxt många kommuner längs sträckorna. En restd under tre tmmar gör också tåget mer konkurrenskraftgt gentemot flyget, fortsätter han. Framtdsbransch Modernserngen av nfrastrukturen gör att kompetensbehovet nom området kommer att vara stort, med ett brett kunskapsspann. Peter Uneklnt berättar att man kommer att behöva anställa allt från projektledare, samhällsplanerare, sgnalteknker, brongenjörer, utredare tll t-ngenjörer framöver. Peter Uneklnt, programchef för höghastghetsjärnvägen på Trafkverket. Foto: Kerstn Ercsson Det kommer att fnnas många spännande arbetsuppgfter nom området och en bredd som ger stora möjlgheter att utvecklas nom. Bara på Trafkverket räknar v med att anställa medarbetare nom några år, säger han och tllägger att han varmt kan rekommendera att arbeta med nfrastrukturutvecklng. Förutom att arbetet är väldgt spännande är det rolgt att få vara med och bdra tll att skapa ett hållbart samhälle. Det ger mervärde för både en själv och andra, avslutar han. TEXT: PAOLA LANGDAL

14 14 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 UTLÄNDSKA INGENJÖRER Professor från Syren forskar om fordonsteknk För elektrongenjören Anas Fattouh, som är professor och tdgare ägnat sg mycket åt undervsnng vd unverstetet Aleppo, nnebar flykten tll Sverge att han delvs fck börja om på nytt. Efter att ha praktserat ett halvår på Volvo Trucks Göteborg fck han jobb som forskare på Mälardalens högskola. Anas Fattouh, elektrongenjör och forskare på Mälardalens högskola. Jag hade tdgare studerat och bott Frankrke, men återvände tll Syren, säger Anas Fattouh, som tog sn ngenjörsexamen Han har sedan dess har doktorerat automatsk styrteknk och arbetat vd unverstetet Metz Frankrke och därefter vart verksam som professor vd unverstetet Aleppo. Han kom tll Sverge januar 2017 och började läsa SFI så snart han fått stt uppehållstllstånd. Efter ett par månader rekommenderades Anas Fattouh att söka sg tll Jobbsprånget, en praktksatsnng för ngenjörer med utländsk examen som Ingenjörsvetenskapsakademn, IVA, arrangerar. En praktk fyra månader på Volvo Trucks Göteborg gav erfarenhet av det svenska arbetslvet och en värdefull referens från en svensk arbetsgvare. Uppskattar teamarbetet I Syren arbetar man ofta på egen hand som ngenjör, men jag uppskattar verklgen den utpräglade teamkultur som råder på många svenska arbetsplatser. Här hjälper och stöttar man varandra nom teamet. En annan skllnad mellan att jobba Syren och Sverge är att svenska företag har betydlgt mer samverkan med akademn. Där vänder sg teknkföretag första hand tll närngslvet för forsknngssamarbeten, säger Anas Fattouh. Efter praktkperoden på Volvo studerade han svenska på kvällarna och sökte jobb på dagarna. Målsättnngen var att få arbeta på ett unverstet gen, men Anas Fattouh sökte även tll en lång rad ndustrföretag. Sedan aprl 2018 arbetar han som forskare på Mälardalens högskola, med fokus på ett samverkansprojekt med Volvo CE Esklstuna. Bytte undervsnng mot forsknng Det var nte helt lätt att få en tllsvdareanställnng Sverge, men tll slut lyckades jag. För ngenjörer med utländsk examen som är nya Sverge gäller det att verklgen anstränga sg och vara beredda att jobba hårt för att etablera sg på den svenska arbetsmarknaden. I För ngenjörer med utländsk examen som är nya Sverge gäller det att verklgen anstränga sg och vara beredda att jobba hårt Syren ägnade jag mg mestadels åt undervsnng, medan huvudspåret nu är forsknng. Jag har ändå stor nytta av mn undervsnngserfarenhet från Syren mtt nuvarande jobb, säger Anas Fattouh. TEXT: ANNIKA WIHLBORG VILL DU BLI DEL AV NÅGONTING STÖRRE? Jobba statlgt är ett ntatv från Arbetsgvarverkets 250 medlemmar för att vsa på karrär- och utvecklngsmöjlgheter statlg verksamhet.

15 Framtdens Karrär Ingenjör august JOBBA INOM STATEN Omfattande brst på ngenjörer Behovet av ngenjörer är stort både nom det offentlga och det prvata. Särsklt stor är efterfrågan på ngenjörer med dgtalserngsnrktnng. V är nne en stor dgtalserngsförändrng som berör alla myndgheter, säger Susanne Ås Svborg, generaldrektör på Lantmäteret. Susanne Ås Svborg, generaldrektör på Lantmäteret. Foto: Danel Valln Susanne Ås Svborg är väg- och vattenngenjör botten och har lång erfarenhet från både statlga och prvata arbetsgvare. Innan hon blev generaldrektör för Lantmäteret början av 2018, tllbrngade hon no år som generaldrektör på Patentoch regstrerngsverket och 15 år nom den prvata ndustrn. Lkheterna mellan det offentlga och det prvata är många, menar hon. Men skllnaderna fnns också där. Framförallt drvkrafterna bakom verksamheten och den leverans som man gör. Det man arbetar med den statlga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar tll samhället. Man bdrar på ett annat sätt. Prvata sdan har andra, ofta mer ekonomska drvkrafter. Det är lka spännande, men på ett annat sätt, säger Susanne Ås Svborg. VILKA STATLIGA MYNDIGHETER HAR DU POSITIVT INTRYCK AV? Vlka av följande statlga myndgheter har du postvt ntryck av? Ange gärna flera. Försvarsmakten FOI Lantmäteret Energmyndgheten Trafkverket Kustbevaknngen Strålsäkerhetsmyndgheten FMV Svenska Kraftnät Arbetsmljöverket MSB Luftfartsverket FRA Sjöfartsverket Fortfkatonsverket Statens Fastghetsverk PRV VTI SGU 35% 33% 33% 31% 31% 31% 27% 27% 26% 26% 23% 23% 22% 19% 16% 13% 13% 11% 43% Det man arbetar med den statlga sektorn har stor betydelse för samhället, man kan säga att man levererar tll samhället Eftertraktad arbetsgvare Staten generellt är en arbetsgvare med många möjlgheter, menar hon och hon rekommenderar alla ngenjörer att ttta på det offentlga när man står nför valet av karrärväg. Här fnns många spännande jobb där man är med och bdrar tll samhället. Staten är numera utsprdd över större delen av landet och möjlgheterna lkaså. Eftersom det också ofta handlar om stora arbetsplatser som huserar många andra ngenjörer, är det även en fantastsk mljö för kompetensutvecklng, säger hon. I en undersöknng från Framtdens Karrär Ingenjör svarade svenska ngenjörer på vlka statlga myndgheter de har postvt ntryck av. 33 procent, den tredje största andelen, svarade Lantmäteret. Det är såklart fantastskt rolgt. V är väldgt kända hos dem som har anlednng att ha kännedom om oss. V har också väldgt många ngenjörer vår verksamhet. Jag är ju själv ngenjör och har alltd känt tll Lantmäteret. Dgtalserngen styr kompetensbehovet Generellt har alla brst på ngenjörer. Och med den dgtalserng och förändrng som v alla är dag ökar behovet ännu mer, säger hon och förklarar: Just nu är hela den offentlga sektorn nne en stor dgtalserngsförändrng. Den berör alla myndgheter och v har ett stort behov av ngenjörer av alla de slag, men det handlar framförallt om kompetenser som hanterar förändrng av verksamhetsprocesser och andra förändrngsarbeten, säger Susanne Ås Svborg. TEXT: PETER JOHANSSON

16 16 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 FASTIGHETSMARKNADEN Fortsatt ljusa framtdsutskter för Stockholms fastghetsmarknad 6 av 10 ngenjörer kan tänka sg att arbeta fastghets- och bostadssektorn. Behovet av ngenjörskompetens är stort branschen, nte mnst roller som projektledare, förvaltare, projektör och konsult. Fastghetsmarknaden Stockholm är fortsatt het. Det är rolgt att så många ngenjörer kan tänka sg en karrär fastghetssektorn. Flera faktorer bdrar tll sektorns attraktvtet, bland annat att v producerar något bestående som kommer att stå kvar och nyttjas många år. Det skapar stolthet. Många ngenjörer har nog också förstått att fastghetsbranschen har ett stort behov av nya medarbetare, säger Claes Magnusson, vd på Ssab, ett kommunalägt bolag som bygger och förvaltar skolfastgheter Stockholm. Han är cvlngenjör med nrktnng mot bygg och har bland annat arbetat som avdelnngschef på NCC och projektdrektör på Locum nnan han blev vd på Ssab Dgtalserngen föryngrar branschen Ytterlgare en faktor som bdrar tll fastghetsbranschens attraktvtet är, enlgt Claes Magnusson, den pågående dgtalserngen som Claes Magnusson, vd på Ssab. Foto: Mattas Södermark bland annat effektvserar drft och underhåll av fastgheter. Dgtalserngen bdrar tll att föryngra branschen och skapa nya möjlgheter för ngenjörer. Som ngenjör fastghetsbranschen kan man snabbt få ett stort eget ansvar. Man kan vara ledare och kombnera teknkfrågor med ledarskap genom att drva egna projektgrupper. Varje projekt har sna unka förutsättnngar, vlket bdrar tll varaton. Fastghetsmarknaden Stockholm har gått som tåget sedan 2009 och även om det på senare td uppstått ett hack kurvan på bostadsmarknaden så är jag övertygad om att det är tllfällgt. Framtdsutskterna för Stockholms fastghetsmarknad är ljusa, säger Claes Magnusson. Stor expanson Stockholm Marknaden för samhällsfastgheter Stockholm växer så det knakar. Skolor, förskolor och sjukhus behövs för att tllgodose behoven hos nvånarna en växande stad. Fram tll år 2040 ska v på Ssab exempelvs bygga hållbara skolor och förskolor för nya barn och ungdomar Stockholms stad. Nya ntressanta fastghetsprojekt nteras både nya bostadsområden och förtätnngen av de befntlga stadsdelarna, säger Claes Magnusson. De allra flesta typer av ngenjörer kan, enlgt Claes Magnusson, htta en ntressant yrkesroll fastghetssektorn. Behovet av projektledare, specalster och projektörer nom bland annat el, VVS, akustk och mljö samt förvaltare med kompetens nom ntellgenta fastgheter är särsklt stort. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Långbrodalsskolan Älvsjö är ett av projekten som Ssab har jobbat med. Foto: Anders Fredrksen ARBETA I FASTIGHETS- OCH BOSTADSSEKTORN? Kan du tänka dg att arbeta fastghets- och bostadssektorn? Ja Nej 38% 62% Vll du vara med och utveckla framtdens boende? Följ vår resa på bonava.se/jonourjourney

17 Framtdens Karrär Ingenjör august STORSTOCKHOLMSREGIONEN Storskalg och snabb stadsutvecklng Storstockholmsregonen Ingenjörer som vll arbeta med stadsutvecklng fnner många utmanngar och möjlgheter Storstockholmsregonen, en av Europas snabbast växande huvudstadsregoner. Här pågår storskalga satsnngar på bland annat kollektvtrafk, stadsdelsutvecklng, mljö och energeffektvserng av mljonprogrammet. Fördelarna för ngenjörer som väljer att arbeta med stadsbyggnadsutvecklng Stockholm är många. Möjlgheten att arbeta nära verklgheten och samtdgt delta utvecklngsarbete samt att konkret bdra tll den fortsatta tllväxten en av Europas mest snabbväxande städer är några av dem, säger Gustaf Landahl, cvlngenjör väg och vatten och avdelnngschef för plan- och mljöavdelnngen på Mljöförvaltnngen Stockholms stad. Han har arbetat Stockholms stad sedan 1988 och är sedan 1995 avdelnngschef. Ingenjörer med kompetens och erfarenhet av att arbeta med energ- och klmatfrågor står högt kurs Stockholms stadsbyggnadssektor. Även kemngenjörer och ngenjörer med specalstkompetens krng vattenfrågor behövs, lksom husbyggare, väg- och vattenngenjörer och trafkplanerare. Gemensamt för samtlga ngenjörer stadens stadsbyggnadssektor är att de arbetar med problemlösnng kompetensöverskrdande team. V är delaktga en mängd spännande projekt, bland annat GrowSmarter, ett EUprojekt som ska mnska växthusutsläppen bostadsområden. I ett mljonprogramsområde Årsta testar v framtdens klmatsmarta lösnngar, säger Gustaf Landahl. Kunskapsspåret ngår Uppsalapaketet. Illustraton: Whte arktekter Utöver nya bostäder och utvecklng av nya verksamhetsområden som dels planeras helt nya stadsdelar och dels består av förtätnng av befntlga områden, fokuserar v även mycket på att utveckla kollektvtrafken kommunen. Planerng pågår för en helt ny spårvägssträcknng mellan Gottsunda och den nya tågstatonen Bergsbrunna. Staten har beslutat om medfnanserng på 900 mljoner kronor för en spårvägsutbyggnad, vlket ger oss möjlghet att bygga hållbara stadsdelar kopplade tll den nya järnvägsstatonen Bergsbrunna och södra staden, säger Anna Axelsson, bträdande stadsbyggnadsdrektör. ARBETA I KOMMUNAL TEKNISK VERKSAMHET? Kan du tänka dg att arbeta kommunal teknsk verksamhet? Ja Nej 39% 61% Gustaf Landahl, avdelnngschef för plan- och mljöavdelnngen på Mljöförvaltnngen Stockholms stad. Anna Axelsson, bträdande stadsbyggnadsdrektör Uppsala kommun. Foto: Stewen Qugley Bestående resultat Sex av to cvl- och högskolengenjörer kan tänka sg att arbeta nom kommunal teknsk verksamhet, enlgt Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng. Det beror förmodlgen dels på ett ökat samhällsengagemang bland ngenjörer och dels på att många vll arbeta med mljöfrågor och smarta städer. Det är dessutom tllfredsställande att se konkreta och bestående resultat av stt arbete, säger Gustaf Landahl. Spårväg och bostäder Uppsala Uppsala har flera år vart en av de svenska städer som haft högst tempo sn stadsutvecklng. Utvecklngstakten vsar httlls nga tecken på att avta, snarare tvärtom. Här planeras de kommande åren nya bostäder, främst Södra staden och Bergsbrunna. Det stora antalet nya bostäder är en del av Uppsalas överenskommelse med regerngen, järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala ska nämlgen utökas från två tll fyra spår. Hållbarhet och nnovaton fokus För ngenjörer som vll arbeta med stadsutvecklng Uppsala fnns många olka roller att välja mellan, alltfrån konsult tll roller med fokus på planerng, genomförande och projektlednng. Trafkplanerng och mobltetsfrågor är två andra områden där ngenjörskompetens behövs framöver. Eftersom stadsplanerng är ett brett verksamhetsområde behövs ngenjörer med stort sett alla nrktnngar med fokus på mark, planerng och genomförande, exempelvs samhällsplanerare och väg- och vattenngenjörer. Uppsala utvecklas successvt tll en allt vktgare del av huvudstadsregonen. När fyrspårsutbyggnaden står klar har v även säkrat kommunkatonerna mellan Stockholm och Uppsala, säger Anna Axelsson. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

18 18 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 SKÅNEREGIONEN Progressv stadsbyggnadsutvecklng Skåne Skåne allmänhet och Malmö, Lund och Helsngborg synnerhet befnner sg en postv och progressv stadsbyggnadsmässg utvecklng. Här pågår och planeras stora nfrastrukturprojekt, bostadsbyggnaton och byggnaton av bland annat sjukhus. Samverkan mellan regonens kommuner, var och en med sna unka kvalteter, är stark. De skånska kommunerna är bra på att samverka och dra nytta av varandras styrkor. Malmö, Lund och Helsngborg agerar lokomotv för regonens stadsbyggnadsmässga utvecklng, men är samtdgt beroende av de mndre orterna. I synnerhet Öresundsregonen har samtdgt en stor outnyttjad potental för ökad samverkan och tllväxt, säger Marcus Hornng, stadsbyggnadsdrektör Lunds kommun. I Lund pågår för närvarande flera omfattande stadsbyggnadsprojekt, tll exempel byggnatonen av en ny spårväg som ska gå från Lund C tll de nya forsknngsanläggnngarna Den planerade centralstatonen Lund sett från öster, med Clemenstorget förgrunden. Illustraton: Eldng Oscarson/C.F. Møller Archtects ESS och MAX IV, som är att katalysatorer för stadsutvecklngen. Samtdgt förtätas flera av stadens befntlga stadsdelar. Nya stadsdelar tllkommer också, exempelvs Brunnshög och Västerbro. I prncp all stadsutvecklng sker genom förtätnng statonsnära lägen. Fyrspårsutbyggnaden Skåne och Öresundsregonen har en hög ambtonsnvå nom stadsbyggnad. Regonen är samtdgt relatvt snabbfotade, vlket nnebär att v kan testa och utforska saker som tar längre td större regoner, som Stockholm, säger Marcus Hornng. En pågående nfrastruktursatsnng som hög grad bdrar tll regonens framtda stadsutvecklng är fyrspårsutbyggnaden på södra stambanan mellan Malmö och Lund. De fyra spåren, som beräknas vara full drft 2024, nnebär att kapacteten på den vältrafkerade sträckan ökar. Nu nleds även arbetet med fyrspår mellan Lund och Hässleholm som kommer att fylla en vktg funkton för regonen och Sverge genom att en flaskhals byggs bort. Den regonala pendlngen med tåg och buss är nyckeln ett framtda hållbart Skåne. Fyrspårsutbyggnaden nnebär en stor utvecklngspotental för de orter som lgger som ett pärlband längs med sträcknngen. Här kommer mycket stadsutvecklng att ske, Marcus Hornng, stadsbyggnadsdrektör Lunds kommun. Foto: Emma Wolf Carola Joelsson, dvsonschef bygg på Regon Skåne. Foto: Bengt Flemark / Regon Skåne nte mnst anslutnng tll statonerna, säger Marcus Hornng. Långsktg stadsutvecklng Det står helt klart att Skåne och Öresundsregonen kan erbjuda ntressanta utvecklngsmöjlgheter för ngenjörer många år framöver. De stadsutvecklngssatsnngar som pågår är långsktga och många nya satsnngar planeras också. Det är vktgt att ngenjörer som vll arbeta med stadsutvecklng Skåne tllämpar ett helhetsperspektv på stt arbete, säger Marcus Hornng. Hög byggtakt av bostäder Den skånska stadsutvecklngen befnner sg en mycket spännande fas. Mycket av utvecklngen är koncentrerad tll Malmö, Lund och Helsngborg. Två spännande satsnngar som pågår många år framöver är om- och tllbyggnatonen av de stora sjukhusområdena Malmö och Lund. Dessa projekt är teknskt komplexa och ställer höga krav på ngenjörskompetens, säger Carola Joelsson, dvsonschef bygg på Regon Skåne. Byggtakten är hög även på bostadssdan, det pågår såväl förtätnng av befntlga områden som byggnaton av hela stadsdelar. För ngenjörer med ett genunt samhällsntresse och ett ntresse av att påverka framtdens städer kan den skånska stadsutvecklngssektorn erbjuda många möjlgheter. Eftersom stadsutvecklngssektorn är stor fnns det många olka karrärvägar att välja mellan. Behovet av ngenjörer är generellt sett stort hela regonen. Efterfrågan är särsklt hög på byggprojektledare och nstallatonssamordnare. Teknkförvaltare med spetskompetens, dgtalserngsntresse och erfarenhet av att förvalta teknskt avancerade fastgheter är också mycket efterfrågade, säger Carola Joelsson. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

19 Framtdens Karrär Ingenjör august BYGGINDUSTRIN Byggbranschen accelererar sn dgtalserngsutvecklng På senare år har den svenska byggbranschen utvecklats en postv rktnng. Även om bostadsmarknaden fått sg en törn vsar branschen som helhet nga tecken på mnskad tllväxttakt. Skanskas vce vd Lars Jonson har själv arbetat byggbranschen under hela stt yrkesverksamma lv. Han attraheras av varatonen och möjlgheten att vara delaktg stora komplexa projekt. Enlgt Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng kan 62 procent av ngenjörerna tänka sg att jobba fastghetsoch bostadssektorn. 38 procent kan tänka sg att arbeta på Skanska eller rekommendera dem tll en ngenjörskollega. Det är gvetvs fantastskt rolgt att v fått ett så bra genomslag bland ngenjörer, som är en av våra vktgaste rekryterngsbaser. Samtdgt är v en av Sverges största samhällsbyggare, vlket gör det naturlgt att många känner tll oss. Att branschen ntresserar många kan bland annat bero på att den har ett gedget teknknnehåll och mycket fokus på hållbarhetsfrågor, säger Lars Jonson, cvlngenjör och vce vd på Skanska. Han har arbetat på Skanska sedan 1998, bland annat med nköpsfrågor och som dstrktschef och är sedan 2012 vce vd. Många ngenjörskompetenser behövs Som ngenjör byggbranschen kan man bland annat arbeta med konstruktonsfrågor, ngenjörsvetenskap byggprocessen, projekterng av el och VVS, som projektledare samt med hållbarhets- och dgtalserngsfrågor. Just hållbarhet och dgtalserng är två frågor som kommer att prägla branschens utvecklng och öppna nya karrärvägar framöver. Tradtonellt sett har branschen förstås Just hållbarhet och dgtalserng är två frågor som kommer att prägla branschens utvecklng och öppna nya karrärvägar framöver Aspen Strand, Lerum. Illustraton: Skanska anställt många byggngenjörer, men framöver behövs även andra ngenjörskompetenser, exempelvs datangenjörer och masknngenjörer som kan arbeta med teknsk problemlösnng utfrån ett bredare perspektv, säger Lars Jonson. Många blr långvarga Byggbranschen har präglats av högkonjunktur på senare år och även om bostadsmarknaden fått sg en törn fortsätter expansonen andra delar av branschen. Exempelvs byggs många samhällsfastgheter och kommersella fastgheter. Stora nfrastrukturprojekt pågår och planeras också. Teknkutvecklngen vår bransch kommer att accelerera de kommande åren, nte mnst med tanke på att dgtalserngsutvecklngen httlls nte gått lka snabbt som andra branscher. Många ngenjörer som söker sg tll byggbranschen väljer att stanna länge, nte mnst eftersom den är så omväxlande och stmulerande, där varje projekt nnebär en ny konstellaton och nya teknska utmanngar, säger Lars Jonson. TEXT: ANNIKA WIHLBORG VILKA BYGGARBETSGIVARE KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA FÖR? Vlka av följande byggarbetsgvare kan du tänka dg att arbeta hos eller rekommendera tll en ngenjör? Skanska NCC Peab JM Vedekke Serneke Sveva Infranord Erlandsson Bygg Infratek Wästbygg Strukton Ral Zübln MVB Lemmnkänen 7% 6% 5% 4% 4% 3% 2% 1% 12% 11% 14% 22% 29% 33% 38% Lars Jonson, cvlngenjör och vce vd på Skanska

20 20 Framtdens Karrär Ingenjör august 2018 ARBETA PÅ MINDRE ORT Högteknologska gruvsektorn erbjuder utvecklng för ngenjörer Gruvsektorn har genomgått en stark återhämtnng på senare år, med en hög efterfrågan på främst högförädlade järnmalmsprodukter. Behovet av metaller för att kunna skapa välfärd världen över kommer att vara fortsatt högt. Det anser Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Närhet tll naturen är en fördel med att arbeta på mndre ort. Utskt över Láddjujávr. Foto: Thomas Lahtnen Det är svårt att sa om hur konjunkturutvecklngen kommer att se ut. Dskussonerna om globala handelsrestrktoner bland annat USA påverkar förstås också gruvsektorns framtdsutskter, säger Jan Moström, som vart verksam gruvsektorn sedan han tog bergsngenjörsexamen Han arbetade på Bolden 36 år nnan han blev vd och koncernchef på LKAB Stort behov av ngenjörer Han påpekar att den svenska gruvsektorn är en komplex och högteknologsk bransch som ständgt behöver befnna sg teknkutvecklngens absoluta framkant för att kunna hävda sg på den globala marknaden. Behovet av ngenjörer är stort, synnerhet de med erfarenhet av gruvbrytnng, metallurg och anrknng samt t-ngenjörer som vll vara med och drva gruvsektorns dgtalserng. Gruvsektorn efterfrågar även generalster, ngenjörer med en bred kompetens krng hur basndustrn är uppbyggd, säger Jan Moström. Arbeta på mndre ort 69 procent av cvl- och högskolengenjörerna kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. Jan Moström anser att undersöknngsresultatet är postvt överraskande. På ett sätt är det naturlgt att många ngenjörer kan tänka sg att arbeta på mndre orter eftersom merparten av Sverges basndustr fnns där. Samtdgt har det på senare år blvt allt svårare att rekrytera ngenjörer tll mndre orter så undersöknngsresultatet är förstås glädjande. Det är vktgt att mndre orter är attraktva för ngenjörer, då svensk basndustr är beroende av duktga ngenjörer för att kunna fortsätta vara nternatonellt konkurrenskraftga, säger Jan Moström. Närheten tll naturen och snabba transporter mellan hem och arbete är andra fördelar med att arbeta på en mndre ort ankrng på en mndre ort. Det är vktgt, nte mnst för ngenjörer som bldar famlj. Närheten tll naturen och snabba transporter mellan hem och arbete är andra fördelar med att arbeta på en mndre ort, säger Jan Moström. Hållbarhet konkurrensfaktor Han betraktar hållbarhet som en av de strategskt vktgaste framtdsfrågorna för svensk basndustr. Hållbarhet är en av ndustrns främsta konkurrensfaktorer. De ndustrföretag som lyckas med omställnngen tll en hållbar verksamhet kommer att vara fortsatt konkurrenskraftga, medan de som msslyckas rskerar att slås ut den globala konkurrensen, säger Jan Moström. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Fredrc Alm / Alm & ME Helhetsbld över företaget En fördel för ngenjörer som arbetar på mndre orter är, enlgt Jan Moström, att de får en helhetsbld över företagets samlade verksamhet snarare än att jobba med nschade teknkområden. Den breda kompetensen krng hur en produktonsenhet fungerar är en attraktv kompetens, menar Jan Moström. Det är dessutom ofta lättare att ha ett rkt socalt lv och få en stark socal för ARBETA PÅ MINDRE ORT? Kan du som ngenjör tänka dg att arbeta på en mndre ort Sverge? (om du bortser från var du bor och arbetar dag) Ja Nej 31% 69%

21 NextMeda 21 Egnahemsbolaget mnskar socala skllnader Ett lte ovanlgt bostadsbolag, med full orderportfölj lång td framöver. Egnahemsbolaget Göteborg har bara 30 anställda, men har stor påverkan samhället. Här är två aktuella exempel: I kvarteret Makrllen Gamlestaden ska det byggas 249 lägenheter både Egnahemsbolagets bostadsrätter och systerbolaget Posedons hyresrätter men Egnahemsbolaget startade 1933 som Småstugebyrån, med uppdrag att bygga småhus för en bredare allmänhet. Idag tar bolaget ett socalt ansvar genom att bygga bostäder med ägande- eller bostadsrätt områden där hyresrätter domnerar. Egnahemsbolaget ngår Framtdenkoncernen Göteborgs Stad. Egnahemsbolaget Box Hsngs Backa Besöksadress: S:t Jörgens väg 2 Tel: med en gemensam nnergård. En tydlg markerng av att det är bra att blanda upplåtelseformer om man vll mnska segregatonen mellan olka grupper. I Övre Lövgärdet ett socalt utsatt område ska det för första gången någonsn byggas bostadsrätter, totalt 66 lägenheter tre sexvånngshus, enlgt SABO:s koncept Kombohus för att få ned byggkostnaderna. Både Makrllen och Övre Lövgärdet är typska uppdrag för Egnahemsbolaget, som nte är ett vanlgt bostadsbolag, utan arbetar för att mnska de socala skllnaderna hur göteborgarna bor. Det uppnår man bland annat genom att bygga bostadsrätter och äganderätter områden som domneras av hyresrätter. Integrerad stad V är ett ltet bostadsbolag med ett stort uppdrag, säger Annka Mayer, marknadsoch försäljnngschef på Egnahemsbolaget. Och just det socala ansvarstagandet var det som lockade mg, jag tycker att det känns väldgt vackert att jobba göteborgarnas tjänst. Annka Mayer, marknads- och försäljnngschef och Mara Henrksson, byggchef på Egnahemsbolaget. V skljer oss från andra bostadsbolag på så sätt att v har en poltskt tllsatt styrelse och v ska nte maxmera vnsten varje kvartal, utan snarare maxmera vnsterna för Göteborg, genom att bdra tll en mer ntegrerad stad. Det är hela vårt uppdrag, vårt exstensberättgande. Det tycker jag är otrolgt tlltalande, det var därför jag började här, säger Annka Mayer, som kom tll Egnahemsbolaget för ett år sedan från Next Step och tdgare har jobbat 20 år nom reklamvärlden. Intresset ökar Hennes kollega Mara Henrksson är byggchef sedan aprl 2018, efter att ha arbetat som byggprojektledare bolaget drygt tre år, nnan dess var hon projektledare på Vetlanda kommun. Hon tror att Egnahemsbolaget kommer att fördubbla sn produkton framöver. För ett par år sedan låg den på 150 lägenheter per år, om några år handlar det om mnst 350. Största nyttan gör v när v går n och förtätar och bygger bostadsrätter mljonprogramsområden där det prncp bara fnns hyresrätter, säger Mara Henrksson. Enlgt FN:s boendeorgan UN-Habtats prncper för ett socalt hållbart bostadsområde bör ngen upplåtelseform ha mer än 50 procent. En regel som många svenska förorter bryter mot. Crka göteborgare bor bostadsområden med 100 procent hyresrätter, så det behövs verklgen en förändrng, säger Annka Mayer. Foto: Patrk Bergenstav NextMeda FMV erbjuder en mångsdg utvecklngsplattform för ngenjörer För den som har en ngenjörsexamen bagaget öppnar sg många dörrar på FMV, Försvarets materelverk. Cvlngenjören Carolne Johansson sökte sg tll FMV efter rekommendaton från en bekant. Här har hon httat en omväxlande utvecklngsplattform med fokus på såväl teknk som projektlednng. Här får jag dels utvecklas som projektledare och dels upphandla teknskt komplex utrustnng som är helt nödvändg för att försvaret ska fungera. Det känns Carolne Johansson, systemngenjör och projektledare på FMV. Foto: Gonzalo Irgoyen bra att kunna bdra tll en så samhällsvktg funkton som Försvarsmakten, säger Carolne Johansson, som tog cvlngenjörsexamen med nrktnng mot masknteknk vd KTH jun Därefter började hon arbeta som systemngenjör och projektledare med fokus på anskaffnng och logstk av luftvärnsmaterel på FMV:s enhet för markmaterel. Hon arbetar för närvarande med två stora utvecklngsprojekt som ska forma Sverges framtda luftvärnssystem och projektleder även ett eget projekt nom luftvärn. Det nnebär att arbetsdagarna är omväxlande med en hel del kontakter med leverantörer, både Sverge och utomlands. Satsar mycket på sna medarbetare FMV är bra på att ta hand om och erbjuda nya medarbetare en genomtänkt ntrodukton. Jag har bland annat vart på en ntroduktonskurs Praktsk armé kännedom Boden för att få en nblck hur lvet ute fält kan se ut. Sen har jag arbetat nära erfarna projektledare för att lära mg hur FMV arbetar med projekt. Det är en ntressant blandnng av teknk och kommersella frågor samt att man får jobba mycket med männskor, säger Carolne Johansson. Oavsett om man har sktet nställt på att bl generalst, projektledare, chef eller specalst så förser FMV sna medarbetare med de verktyg och utbldnngar som behövs för att de ska nå sna mål. Här får man snabbt mycket eget ansvar, både för sna daglga arbetsuppgfter och för sn professonella utvecklng. Ytterlgare en fördel med att arbeta på FMV är att det är en arbetsplats med ett rkt förenngslv som ger många möjlgheter att engagera sg och etablera flera enhetsöverskrdande nätverk. Jag är med ett nätverk för unga medarbetare och har även blvt facklg representant för Sverges Ingenjörer. Det fnns även många andra förenngar och det ger en specell gemenskap, säger Carolne Johansson. FMV, Försvarets materelverk, är en cvl myndghet under ägaren Försvardepartementet. Huvuduppgften är att se tll att Försvarsmakten har den materel och de logstktjänster de behöver för att kunna utföra stt uppdrag att försvara Sverge. FMV samarbetar med många aktörer, både nom Sverge och nternatonellt. Huvudkontoret fnns Stockholm och verksamheten bedrvs på ett 40- tal orter över hela Sverge. FMV Stockholm Tel: E-post: regstrator@fmv.se

22 22 NextMeda På FOI kan jag göra skllnad på rktgt När jag började på FOI var det främst teknk och spännande arbetsuppgfter som lockade. Med tden har jag fått större överblck och sett hur det v gör kommer tll samhällsnytta. I dag är det målet med forsknngen som drver mg, säger Ulrka Uppman, forskare nom robust rado och telekommunkaton. Det är no år sedan Ulrka Uppman, cvlngenjör datateknk, gjorde stt examensarbete på FOI Lnköpng. Sedan dess har det hänt en hel del. Tden har gått enormt fort, mycket beroende på att jag har vart nvolverad många olka projekt och haft stor varaton mna arbetsuppgfter. I ett projekt kanske man tttar på något teoretskt för att ett annat göra smulerngar eller fältförsök där v tll exempel är ute och sätter upp antenner för att göra mätnngar av olka slag. Jag trvs både med omväxlngen och med att arbeta hela forsknngskedjan, från start tll mål. Jonas Ask, även han cvlngenjör datateknk och förste forsknngsngenjör nom telekrg mot radosystem, nckar nstämmande. Själv har han arbetat på FOI Lnköpng sedan Elva år på samma arbetsplats kan låta mycket men jobbet är enormt utvecklande samtdgt som det jag gör har betydelse för Sverge och samhället stort. Här kan jag göra skllnad på rktgt. Trevlg arbetsmljö, goda möjlgheter tll flexbel arbetstd och kunnga kollegor är andra fördelar som Ulrka lyfter fram. Många har arbetat här länge och är väldgt duktga. Det är både kul och lärorkt att jobba med experter nom olka områden. Jonas flkar n att de även har många nyutexamnerade ngenjörer som kollegor. Många gör som jag själv gjorde, börjar med ett ex-jobb och kommer n verksamheten den vägen. Både Jonas och Ulrka tycker att jobbet blr allt rolgare. Ju längre man jobbar ju mer förståelse får man för helheten och de övergrpande frågorna. Mycket av det v arbetar med är hemlgt, takt med att kunskap och erfarenhet ökar öppnas nya dörrar och man får veta och lära sg mer om spännande saker och tng, säger Jonas. Cybersäkerhet FOI har sedan 2008 byggt upp en av de allra första europeska tränngsanläggnngarna specellt anpassade för cyberförsvar. Tllsammans med verksamhetens huvudkunder Försvarsmakten och MSB har FOI en unk anläggnng för att öva IT-säkerhet på alla nvåer, från nybörjare tll erfarna systemadmnstratörer. Här återfnns bland annat förste forskare Teodor Sommestad. Jag läste datateknk på KTH och kom under mna doktorandstuder kontakt med FOI Lnköpng. I deras expermentanläggnng för cybersäkerhet kunde jag få ut data som nte gck att få någon annanstans, vlket gjorde valet lätt när jag efter en td fck ett anställnngserbjudande. Med fact hand vet han att det var helt rätt beslut. När jag började 2011 hade jag bestämt mg för att nte stanna mer än fem år. Jag såg alla gubbar skägg som gck runt korrdorerna med shorts och sandaler, sådan vlle jag nte bl. Men jobbet är så kul att det nte går att sluta. Här får man prncp studera det man vll, så länge det handlar om något som är relevant för försvaret, och det under väldgt fra tyglar. Ett drömjobb för mn del. Utvecklngsmöjlgheter Även Carolne Bldsten trvs med stt yrkesval. Efter avslutade studer tll cvlngenjör IT arbetade hon ett antal år som nformatonssäkerhetskonsult. Efter ett tag var det dags att gå vdare, samtdgt som jag vlle fortsätta stärka IT-säkerheten både försvaret och cvlt. Därför sökte jag mg förra året tll FOI Lnköpng. Idag arbetar jag med att stödja Försvarsmakten förbättrngsarbetet av metoder som används för att ta fram IT-system som är motståndskraftga mot IT-attacker. Teodor lknar stt jobb vd FOI vd att fortsätta studera, fast med bra lön. Här är du både forskare och konsult och blr också väldgt attraktv på arbetsmarknaden. Det är lätt att byta jobb om man skulle vlja, men faktum är att det v gör är så rolgt att de flesta stannar väldgt länge. Ja, det är ett stmulerande arbete med noll rsk för att bl uttråkad. Här fnns ständgt nya och ntressanta utvecklngsmöjlgheter kombnaton med att allt v gör har ett syfte, att stärka Sverge och landets försvar. Det v gör känns vktgt och jag ser dag nte någon annan arbetsplats jag hellre skulle vlja vara på, fastslår Carolne. FOI, Totalförsvarets forsknngsnsttut, är ett av Europas ledande forsknngsnsttut nom försvar och säkerhet. Hos oss arbetar crka 930 kompetenta medarbetare med varerande bakgrunder. Här fnns allt från fysker, kemster, cvlngenjörer, samhällsvetare, matematker och flosofer tll jurster, ekonomer och IT-teknker. V fnns Ksta, Grndsjön, Lnköpng och Umeå. FOI Totalförsvarets forsknngsnsttut Stockholm Tel: Carolne Bldsten, Ulrka Uppman, Jonas Ask och Teodor Sommestad trvs alla bra på FOI Lnköpng. Foto: Lsa Öberg

23 NextMeda 23 Här får medarbetare vara med och göra skllnad Stockholmshem är Stockholms största bostadsföretag. Företaget har drygt bostäder stt bestånd och trappar nu upp stt nybyggande tll bostäder per år, vlket medför en omväxlande arbetsmljö med många spännande utmanngar. Cvlngenjören och projektledaren Lnda Gyllroth har arbetat hos Stockholmshem snart fem år. Hon betonar att den postva stämnngen bland kollegor och de flexbla arbetsuppgfterna är en stor anlednng tll att hon trvs på Stockholmshem. V bygger och förvaltar hyresbostäder, såväl studentbostäder som vanlga hyresprojekt, förskolor och lokaler. Inom ramarna för det har v en oerhört omväxlande arbetsdag som omfattar byggkedjans alla delar och där v träffar allt från arktekter och hyresgäster tll stadsbyggnadskontor och projektörer. Påverka stadens framväxt På Stockholmshem kan medarbetare vara med och påverka stadens framväxt, och Lnda understryker att hon är stolt över att hon får vara med och göra skllnad. Där får hon medhåll från kollegan Lnda Scherdn, samhällsplanerare och projektutvecklare, som har arbetat för Stockholmshem 1,5 år. Det fnns en långsktghet här v bygger för egen förvaltnng och därför bygger v hållbart på alla plan, såväl nvändgt som utvändgt. Det uppskattas staden och v får hjälpa tll att bdra och förbättra. Stockholmshems goda Lnda Scherdn, samhällsplanerare och projektutvecklare och Lnda Gyllroth, cvlngenjör och projektledare. renommé var faktskt det som attraherade mg när jag började här. Stockholmshem är Stockholms största bostadsföretag. Företaget bldades 1937 och har sedan dess vart en av de största aktörerna huvudstadens utbyggnad och framväxt. Idag har Stockholmshem drygt 300 anställda som arbetar med allt från teknk, stadsutvecklng, förvaltnng och fastghetsservce tll kommunkaton, IT och hållbarhet. AB Stockholmshem Hornsgatan Stockholm Tel: E-post: epost@stockholmshem.se Flexbelt arbetsklmat Eftersom bolaget har fördubblat sna mål för nybyggnatoner från 500 tll bostäder per år fnns det ett stort behov av ngenjörer med ntresse för stadsplanerng och bostadsutformnng. Med det sagt fnns även en tydlg förståelse nom organsatonen för behovet att kunna kombnera arbete med prvatlv. V sätter de flesta av våra deadlnes själva och har ett rörlgt och öppet arbetsklmat, där alla stöttar varandra och utbyter kunskap. Den flexblteten går gen även vad gäller aspekter som fortbldnng och utvecklng. Det går att växa här, avslutar de. NextMeda Mängder av möjlgheter för ngenjörer med ntresse för samhällsbyggnad Är man ntresserad av samhällsplanerng är Uppsala en perfekt kommun att jobba. Här fnns alltfrån jätteprojekt som Uppsalapaketet tll mndre projekt på landsbygden, säger Jonas Svensson, projektledare vd Stadsbyggnadsförvaltnngen. Uppsala växer så att det knakar vlket är en vktg anlednng tll att Camlla Karlsson, högskolengenjör ndustrell ekonom sökte sg tll staden. Camlla Karlsson och Jonas Svensson trvs bra hos Stadsbyggnadsförvaltnngen Uppsala. Foto: Cna Stenson Kommunen utvecklas snabbt vlket genererar en rad ntressanta projekt, nte mnst på nfrastrukturområdet. Camlla arbetar dag på enheten Projekt lednng, anläggnng där hon är projektledare för bygget av en öppnngsbar bro över Fyrsån. Förutom brobygget ska v bland annat flytta en väg, göra om en annan väg tll cykelbana, anlägga trvselytor längs ån och bygga ett torg, vlket gör detta tll ett stort, spännande och utmanande projekt. Det bästa med jobbet, menar Camlla, är att vara delaktg framväxten av morgondagens Uppsala och varatonen av arbetsuppgfter. De olka projekten gör också att man kommer kontakt med väldgt många kompetenta männskor, både nternt och externt, vlket är enormt utvecklande. Olka roller Jonas Svensson är cvlngenjör och projektledare på mark- och exploaterngsavdelnngen. Under sn td på Stadsbyggnadsförvaltnngen har han haft flera olka roller. Jag började arbeta med några mndre projekt men gck så smånngom över tll att jobba med allt större projekt. Jag har även haft förmånen att prova på ledarrollen form av ett föräldravkarat som enhetschef. Idag arbetar Jonas med Uppsalapaketet, som han menar är den ultmata utmanngen för en ngenjör med ntresse för samhällsbyggnad. I paketet ngår bland annat en utbyggnad av två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny tågstaton, en ny kollektvtrafklänk över Fyrsån samt nya bostäder de södra stadsdelarna. V är bara början av projektet som sträcker sg ända fram tll Det känns enormt häftgt att få vara en del av detta. På frågan om de kan rekommendera andra ngenjörer att söka sg tll Stadsbyggnadsförvaltnngen Uppsala blr svaret ett unsont absolut! Uppsala står nför många nya nvesterngar både nfrastruktur och bostäder, så det kommer nte att råda brst på spännande utmanngar framöver. Här fnns mängder av möjlgheter där Välkommen tll Uppsala kommun! Hos oss får du kollegor nom 200 olka yrken. Varje dag jobbar v för Uppsalas kommunnvånare: V lär barn att läsa, vårdar äldre, sopar gatorna, planerar fler bostäder och mycket mer. Kom och jobba med oss och få en hel kommun att fungera. Du är med och skapar ett mer rättvst och jämställt Uppsala för alla, oavsett behov och bakgrund. Det du gör på jobbet gör skllnad för någon annan. Uppsala kommun Uppsala Tel: man även som relatvt färsk ngenjör kan htta spännande uppdrag mndre projekt för att sedan axla större ansvar takt med att erfarenhet och kompetens ökar, avslutar Camlla.

24 24 NextMeda Självstyrande team bakom Volvos självkörande blar År 2025 ska var tredje ny Volvobl blar vara självkörande. Och det är Zenuty med huvudkontor på Lndholmen Göteborg som ska utveckla mjukvaran. Här får det nte fnnas några buggar. Det sägs att 95 procent av alla blolyckor beror på den mänsklga faktorn föraren. En framtd med blar styrda av datorer, som aldrg somnar vd ratten eller välter en kaffemugg knäet, verkar därför mycket lockande. Men det handlar nte bara om säkerheten. Självkörande blar är nte bara en ny funkton som kommer att göra det ännu säkrare att åka bl, det kommer att förändra samhället oerhört mycket, säger Lena Westervall, områdesägare på Zenuty för verktygskedjan eller Contnuos Integraton and Data Factory. Tänk bara vlka möjlgheter det fnns att få bort stora parkerngsytor när blarna parkerar själva, ytor som kanske kan användas för odlngar nne städerna. Data är nya oljan Zenuty är ett samrskbolag mellan Volvo Cars och Autolv som startade aprl Bolaget har redan 575 anställda och ska växa tll runt 650 personer, då är det nästan fullt det egna huset Lndholmen Scence Park. Bolaget står på två produktben: Avancerade förarstödda system (ADAS) och självkörande blar (AD). ADAS kan v erbjuda redan dag. AD kommer om några år, runt 2021, säger Lena Westervall. Inom hennes ansvarsområde, verktygskedjan, jobbar crka 140 personer, som också är ute på fältet och samlar n data. Data är ju den nya oljan. V jobbar med AI vår produktutvecklng och behöver oerhört stora mängder data. Det går åt mer td att hantera, sortera och tvätta data än att träna algortmerna och nätverken. Hetaste området för ngenjörer Ett hetare teknkområde än självkörande blar är nog svårt att htta just nu. Zenuty får ungefär 100 kvalfcerade sökande på varje ledgt jobb. I skrvande stund fnns ett 70-tal ledga IT-jobb på företagets hemsda. I vssa fall kan de sökande välja placerngsort: Göteborg, Detrot eller München. Och fler orter tllkommer: V har just startat en sajt Slcon Valley Kalfornen och ska starta en även Kna, berättar Lena Westervall. Framför allt är det mjukvaruutvecklare med olka bakgrunder och nrktnngar som sökes. V har tvärfunktonella team som tar produkten från dé tll kund. Så de behöver kunna skrva koden, testa den och kvaltetssäkra hela leveransen, säger Lena Westervall. Hon läste tll ngenjör vd Luleå teknska unverstet och var med från starten av Zenuty. Dt kom hon efter 15 år på Volvo Cars, där hon var med och startade området Aktv säkerhet. Självstyrande team ger snabba beslut När jag började på Volvo 2002 var v en handfull personer, men sen dess har det blvt ett ganska stort område och nu ett separat bolag Zenuty. Här fnns en otrolgt kreatv mljö, med fantastskt V jobbar för att skapa en framtd som är grönare, mer hållbar och mer trafksäker än vad generatonerna före oss lyckats med. Shlan Demr (tll höger) och Lena Westervall är två av cheferna på Zenuty Göteborg. Foto: Patrk Bergenstav drvna medarbetare. V känner oss som entreprenörer, v vll verklgen lyckas! På Zenuty slösar man nte bort mycket td på beslutsmöten. För att vara snabba, vll v ge teamen mycket mandat att själva ta sna beslut. V strävar efter en självstyrande organsaton, där man sätter upp mål att sträva mot nom varje produktområde, sedan jobbar teamen ganska självständgt mot de målen, säger Lena Westervall. Programchefen Shlan Demr tog sn examen som masknteknk-ngenjör Halmstad, byggde på med produktutvecklng på Chalmers och har jobbat med projektlednng många år, bland annat för Volvo Cars Drve Me. I februar 2018 började hon på Zenuty. En revoluton hållbar rktnng Det som drev mg n på den här banan är att det v gör dag kommer att Zenuty AB är ett Jont Venture mellan Volvo Cars och Autolv. Autolv har beslutat knoppa av stt affärsområde Electroncs det nya bolaget Veoneer, som är hälftenägare Zenuty hop med Volvo Cars. Gör: Mjukvara tll system för avancerat förarstöd (ADAS) och självkörande blar (AD). Zenuty säljer mjukvarulcenser tll Volvo Cars och Veoneer. De kan sedan sälja lcenserna vdare tll andra fordonstllverkare både som en komplett systemlösnng hop med sensorer eller som moduler, beroende på kundernas önskemål. Moblty Xlab: En av vånngarna Zenutys hus på Lndholmen upptas av Moblty Xlab, ett samarbete mellan Veoneer, Ercsson, Volvo Cars, CEVT, Volvokoncernen och Zenuty. Moblty Xlab är både en expoyta och ett nnovatonslabb för gemensam utvecklng av ny teknolog mellan parterna, men också samarbeten med mndre startup-företag, vars déer man vll stödja eller bl nsprerade av. Syftet med satsnngen är att stmulera utvecklngen av hela det svenska fordonsklustret, för ökad konkurrenskraft gällande framtdens transportsystem. Rent konkret kan samarbetet nnebära att anställda på Zenuty flyttar ner ett par vånngar tll Moblty Xlab, för att under en td samarbeta med tll exempel Ercsson krng Connected Safety eller andra produktområden. Zenuty AB Lndholmspren Göteborg Tel: Kontaktperson: Catarna Falkenström catarna.falkenstrom@zenuty.com påverka samhället väldgt mycket på skt. V kan nte fortsätta använda blen som v gör dag, det kommer nte att hålla 100 år tll. Men med självkörande blar kan v maxmera användandet av blen och htta på nya sätt att transportera oss, säger Shlan Demr. Tllsammans med alternatva bränslen och eldrvna blar, kommer självkörande blar att påverka världen en mycket mer hållbar rktnng, kanske det mest revolutonerande som händer vår td. Även om allt detta lgger långt fram tden, måste någon ta de första stegen och det är här på Lndholmen som v gör det!

25 NextMeda 25 Veoneer söker ngenjörer som vll utveckla system tll framtdens självkörande fordon Veoneer är ett nytt elektronkbolag som fokuserar på utvecklng av säkerhet, förarassstanssystem och system tll självkörande blar. Som ngenjör hos oss är du verksam en snabbrörlg och mycket dynamsk bransch. Karn Dent, avdelnngschef för Software & Test på Veoneer. Foto: Patrk Bergenstav Veoneer är världens största företag specalserat på förarassstanssystem (ADAS) och autonom körnng (AD). Veoneers syfte är att skapa förtroende för mobltet. Med gedgen erfarenhet från fordonssäkerhet och teknsk kompetens arbetar Veoneer tllsammans med sna kunder under den största förändrng som någonsn ägt rum nom fordons ndustrn. Utvecklar system för självkörande fordon Veoneer är en avknoppnng från världens ledande blsäkerhetsföretag, Autolv, som vart verksam blsäkerhetsbranschen sedan 1950-talet. De senaste decennerna har system som på olka sätt underlättar blkörnngen etablerats och utvecklats snabb takt. Autolv knoppade av den elektrska delen, nu Veoneer, eftersom v bedömer att v med två separata bolag ökar våra möjlgheter att verklgen tllvarata marknadens fulla potental, säger Karn Dent, avdelnngschef för Software & Test på Veoneer. Den globala fordonsmarknadens ntresse för självkörande fordon är dagsläget mycket stort och utvecklngen vsar nga tecken på att avta framöver. Det är just ntresset för självkörande fordon som är den främsta drvkraften bakom Veoneers snabba tllväxttakt. Våra teknska system är en vktg bas och förutsättnng för att fordonsndustrns vson om självkörande fordon ska kunna förverklgas. Det är otrolgt spännande att arbeta en bransch där man daglgen bryter ny mark. Att vara en del av ett företag som är ponjärer vad gäller utvecklng av system för självkörande fordon nnebär att befnna sg mtt händelsernas centrum, säger Karn Dent. Veoneer söker framförallt systemoch mjukvarungenjörer, men även hårdvarungenjörer som vll utveckla framtdens system för förarassstans och självkörande fordon. Erfarenhet av fordonsndustrn är självklart ett plus, men absolut nget måste. Tdgare erfarenhet från komplexa utvecklngsmljöer värdesätts, oavsett om man arbetat på exempelvs Ercsson eller ett IT-bolag. Snabbrörlgt och flexbelt teknkområde För att trvas som ngenjör på Veoneer är det vktgt att vlja arbeta nom ett Veoneer, som börsnoterades jul 2018, har medarbetare, varav mjukvarungenjörer. Veoneers produkter har redan nstallerats mer än 175 blmodeller. Mer än 30 mljoner radar, omkrng 4 mljoner kameraprodukter och omkrng 750 mljoner kontrollenheter för krockkuddar har levererats och leveranstakten ökar. teknkområde där tempot är högt och som bland präglas av tvära kast, vlket kräver hög flexbltet och ett nära samarbete med fordonstllverkare och leverantörer. V tänjer på gränserna och utvecklar teknk som tdgare nte funnts. V lgger framkant, men ngen vet egentlgen exakt vlken rktnng marknaden för självkörande fordon kommer att utvecklas framtden. Det gör att v bland behöver byta rktnng snabbt och utveckla nya typer av applkatoner och system. Det v är helt säkra på är att marknaden kommer att vara fortsatt expansv även framöver, säger Karn Dent. För ngenjörer som gllar att befnna sg hetluften, trvs med att arbeta med utvecklngsprojekt som präglas av ständg förändrng och vll vara en vktg spelare när det gäller att utveckla effektva arbetsprocesser kan Veoneer erbjuda många spännande karrärmöjlgheter. Hos oss kan ngenjörer göra projektkarrär, lnjekarrär, arbeta med forsknng och utvecklng eller specalsera sg på produktonsutvecklng på vår produktonsanläggnng Vårgårda. V fnns 13 länder, så v kan även erbjuda goda möjlgheter tll en nternatonell karrär, säger Karn Dent.

26 26 NextMeda SEB vågar tänka nytt och kreatvt krng IT-lösnngar Inom SEB:s IT-verksamhet fnns en enorm bredd av system, tjänster och lösnngar. Banken har gått från en tradtonell nfrastruktur med gamla legacysystem tll en agl arbetsmljö som lgger den dgtala utvecklngens absoluta framkant. Under de senaste fem åren har SEB genomgått en stor resa med ett tydlgt mål: att utnyttja de senaste lösnngarna för att drva en avancerad IT-verksamhet med stort fokus på nytänkande och utvecklng. Det fnns fortfarande förbättrngsområden men resan har gått över förväntan och resultaten har nte lått vänta på sg. Vssa delar av vår IT-verksamhet har kommt väldgt långt medan andra delar först nu gör ett skfte. Många har en förutfattad menng om hur IT fungerar på bank, men hos oss fnns nga gvna sätt att arbeta utan v har rktat n oss på gemensamma mål och oavsett vad man är ntresserad av fnns det något att hämta här, konstaterar teamchefen Wllam Jonsson, som kom tll SEB va bankens IT Young Professonals Program. SEB:s dgtala arbete har, med stöd från lednngen, stadg takt omvandlats tll att snarare påmnna om ett storföretag nom IT än en bank. Arbetet har bland annat nkluderat att mnska ner storleken på projekt, ntroducera ny teknk och att ha en öppnare och mer flexbel arbetsmljö. Klmatet uppmuntrar tll samarbete och engagemang frågor man är ntresserad av och kan bdra tll. V har gått från att vara kalkylerande och att slå vakt om nya ntatv tll att se potentalen att nte veta hur marknaden ser ut morgon. Det gör att v vågar satsar mer och prova nya saker, och lycklgtvs har v de fnansella musklerna som krävs för detta. Det skapar massor av möjlgheter för oss att testa våra déer och, vktgast av allt, ger oss modet att msslyckas. SEB går mot open source Hela SEB:s IT-verksamhet genomsyras av en framtdstro, som framförallt präglas av en beslutsamhet att se möjlgheter snarare än problem. Tll skllnad från många andra aktörer har banken tll exempel valt att anamma konceptet med open source, vlket gör den bättre förberedd på det kommande nförandet av PSD2. Länge ansågs open source som något rskabelt, men SEB fokuserar redan på nner source, där all kod ska kunna delas mellan alla våra utvecklngsavdelnngar. Dessutom nväntar v ett godkännande från lednngen att gå helt open source, så när PSD2 ntroduceras nu 2018 kommer v redan att vara på banan. Det fnns enorma fördelar med att samarbeta med frstående aktörer, nte mnst för att v då kan dra nytta av varandras nnovatoner och förstärka den lärande mljö v redan har. Rätt atttyd är avgörande Wllam poängterar att ett kontnuerlgt lärande är en hörnsten bankens IT-verksamhet och att alla sporras tll utbldnng, såväl genom kurser, konferenser och utbldnngar som genom att htta egna metoder tll kunskapsnhämtnng. På så vs blr rätt atttyd och engagemang för teknk och IT lka avgörande som formella kunskaper. V ser hur andra IT-bolag arbetar och lär oss av både deras msstag och deras framgångar, samtdgt som v hela tden strävar efter att utveckla nydanande lösnngar. På SEB fnns crka 120 utvecklngsteam varav Wllam Jonsson och Annka Uddgård på SEB. Foto: Gonzalo Irgoyen mtt eget team stöttar de crka 50 som fokuserar på Mcrosoft-relaterad utvecklng. V arbetar med Contnuous Delvery för att automatsera IT-nfrastruktur-relaterade processer. En nytänkande kultur Annka Uddgård började på SEB som COBOL-programmerare 2015 och nledde sn karrär med både förvaltnng och nyutvecklng. Under 2017 fck hon tllsammans med några kollegor uppdrag att ta över och drva ett helt nytt system och hon har lärt sg mycket nytt om teknk och IT. Det fnns många ntatv krng ny teknk nom SEB, exempelvs blockchan-teknken, stora satsnngar på bg data och dataanalys för att kunna lgga steget före. Verksamheten börjar mer och mer nse värdet av IT och v pratar mycket om hur dgtalserngen skapar nya möjlgheter för oss och våra kunder. Hon berättar att det fnns en nytänkande kultur på SEB där déer från medarbetarna fångas upp och förverklgas. Det senaste året har det arrangerats två hackathons som vart öppna för alla och va Innovaton Lab kan v som medarbetare utveckla och presentera våra uppslag med möjlghet att förverklga dem på rktgt. Samtalet om teknk är närvarande, oavsett om det är fkarummet eller på formella möten, så jag tror att v går en spännande framtd tll mötes, avslutar Annka. SEB är en av Nordens ledande affärsbanker med ett brett utbud av fnansella tjänster och med representaton ett 20-tal länder runt om världen. Koncernen har drygt anställda. Vsonen är att alltd leverera servce världsklass tll kunderna och där spelar IT en avgörande roll. IT är affärsdrvande och ntegrerat hela verksamheten. Förutom SEB IT Young Professonal Program fnns även ett nternatonellt traneeprogram som erbjuder roller nom hela SEB. För ansöknngstder och mer nformaton:

27 NextMeda 27 Regonfastgheter bred verksamhet där alla kan växa och utvecklas Regonfastgheter är en plats att växa på, oavsett var karrären man befnner sg. Det säger Krstna Olofsson, cvlngenjör och projektledare för en del av Nya Sjukhusområdet Malmö, ett ggantskt bygge som kommer att sätta stt avtryck staden för lång td framöver. Krstna Olofsson tog cvlngenjörsexamen vd Lunds teknska högskola mtten av 1990-talet. Sedan dess har hon haft arbetat med en rad olka projekt nom både prvat och offentlg sektor. För drygt tre år sedan sökte hon sg tll Regonfastgheter Malmö. Ervn Turanovc och Krstna Olofsson trvs hos Regonfastgheter Malmö. Foto: Carolne L Jacobsen Det var bygget av det nya sjukhusområdet som lockade, jag såg det som en unk chans att få arbeta med ett så omfattande och komplext projekt. Ervn Turanovc, även han med en cvlngenjörsexamen från Lund bagaget, berättar en lknande hstora. Jag såg det som en fantastsk utmanng att arbeta med ett så omfattande och mångfacetterat projekt. Här skulle jag även få nskt vården och de specella krav som ställs på sjukhusbyggnader, och därmed få stora möjlgheter att utveckla mn kompetens på området. Det har nu gått två år sedan han började på Regonfastgheter, sedan dess har det hänt en hel del. Jag började som projekterngsledare ett mndre projekt, sedan blev jag samverkansledare, bträdande projektledare och har nu landat som projektledare. Även Krstna kan se tllbaka på en rad olka arbetsuppgfter. I början arbetade jag med förberedelser och med att bygga nya lokaler tll verksamheter som skulle evakueras. Efter det kom jag n på en av nybyggnadsdelarna projektområdet där v nu är full gång med planerng, projekterng och produkton. Lagarbete Det bästa med jobbet, säger både Krstna och Ervn, är lagandan och det stora nätverk som arbetet för med sg. Utmanngen som också är en stor del av tjusnngen med det här jobbet är samarbetet med alla olka ngenjörsnrktnngar och yrkeskategorer samt komplexteten teknken, den ständga utvecklngen och vårdens specella krav på bygget. Det skapar en dynamsk och mycket stmulerande arbetsmljö, konstaterar Ervn. Här fnns en stor bredd av projekt och arbetsuppgfter. Som helt nyutexamnerad ngenjör är det kanske lättare att få ett större ansvar ett mndre projekt än att ansvara för en mndre del ett stort projekt. Olka saker passar olka männskor och här på Regonfastgheter fnns något för alla, fastslår Krstna. Regon Skåne genomför just nu en av de största satsnngarna någonsn på sjukhusområdena Helsngborg och Malmö samtdgt som planer läggs för nya nvesterngar bland annat Lund. Regonfastgheter ansvarar för den samlade planerngs- och byggprocessen från behovsanalys tll drfttagande. Arbetet sker nära samverkan med berörd verksamhet där Regonfastgheter har en samordnande och stödjande roll. Regonfastgheter, Regon Skåne Krstanstad Tel: NextMeda BAE Systems Bofors erbjuder lärork och nnovatv mljö I Sverge utvecklar, levererar och underhåller BAE Systems Bofors AB system för fordon, artller, marna pjäser, tränng och smulerng tll kunder över hela världen. Det skapar unka utmanngar för ngenjörer nom alla specalteter. BAE Systems är en ledande global försvarsmaterelkoncern som har ungefär anställda och en omsättnng överstgande 200 mljarder kronor. Den svenska verksamheten av BAE Systems omfattar personer lokalserade Karlskoga, Lnköpng, Stockholm och Örnsköldsvk. BAE Systems Bofors AB Karlskoga är ett företag som verkar nom områdena ntellgent ammunton, ndrekt eld, strdsfordon, marna system och luftvärnssystem. Företaget är en del av en global koncern nom försvarsmaterel och verksamheten är varerad och dynamsk; möjlgheterna för koncernens medarbetare är många och omväxlande. Ingenjören Petter Hdén tog sn examen som cvlngenjör nom materalteknk på Karlstad unverstet för ett drygt år sedan. Han vsste redan då att han vlle söka sg tll BAE, nte mnst för att han är verksam nom försvarsmakten på deltd. Idag är han konstruktör nom marn konstrukton. Det är en mycket lärork mljö. Det är verklgen utmanande och det är sällan man stöter på samma sak två gånger. Dessutom kan man stor utsträcknng påverka det man arbetar med, säger han. BAE har en mycket utmanande och lärork mljö tycker ngenjörerna Petter Hdén och Jonas Tropp. Foto: Lasse Persson Nära verksamhet stor koncern Han får medhåll av kollegan Jonas Tropp, som har arbetat som ngenjör nom masknteknk sedan 2014 och har hunnt arbeta för BAE ungefär 1,5 år. Jag är uppvuxen Karlskoga och tanken att söka mg tll BAE Systems har alltd funnts. Att komma ht var verklgen postvt det är en arbetsplats med högteknologsk mljö och alla möjlgheter som följer av att tllhöra en stor koncern. Stora möjlgheter tll utvecklng Båda två framhåller de goda möjlgheter som fnns tll att vdareutblda sg och göra karrär. Inte nog med att det går utmärkt att röra sg nom koncernen på hemmaplan, utan den starka globala närvaron medför också en mängd alternatv för de som vll prova att arbeta nternatonellt. BAE Systems Bofors AB Tel: E-post: nfo@baesystems.se Än så länge är v ganska nya nom konstruktonsyrket, så v fokuserar på att lära oss så mycket v bara kan här Karlskoga, men vll v ha nya utmanngar framöver är möjlgheterna stora. Dessutom är arbetsklmatet nom BAE väldgt postvt och bejakande alla är trevlga och lyhörda och det fnns mycket att utvecklas nom, avslutar de.

28 28 NextMeda Utvecklas och bygg ett hållbart samhälle på Skanska Alexandra Lauren sökte sg tll Skanska för att hon vlle arbeta nära produktonen på ett värderngsdrvet företag med stark fokus på hållbarhet. Efter snart 20 år är hon fortfarande kvar. Det har vart otrolgt rolga och omväxlande år. Här på Skanska satsar man verklgen på sna medarbetare och låter dem utvecklas, säger hon. Foto: Gonzalo Irgoyen Alexandra, som tog sn examen som högskolengenjör konstrukton från Mälardalens högskola 1997, kom tll Skanska Teknk 1998 för att arbeta med projekterng och konstrukton av hus. Idag är hon vce VD med ansvar för affärsutvecklng och är en del av Skanska Sverges lednngsteam. Jag har haft många rolga och varerande uppgfter här på Skanska och det har vart och är fortfarande en fantastsk resa. Men jag har faktskt aldrg haft några särsklda karrärmål, utan mn drvkraft har vart att utmana mg själv och bdra tll att utveckla företaget. Här fnns så många möjlgheter och ett genunt stöd från chefer och lednng. För den som är ntresserad av en spännande och utvecklande karrär kan jag nte tänka mg en bättre arbetsplats än Skanska, säger hon. Efter några år på Skanska Teknk avancerade Alexandra tll gruppchef och fck då lyfta blcken från ett renodlat teknkfokus tll övergrpande ledarskapsfrågor. Den erfarenheten hade hon sedan nytta av när hon 2010 fck tjänsten som dstrktschef med ansvar för entreprenadverksamheten Sörmland. Skanska utvecklar och bygger nfrastruktur, bostäder, kommersella lokaler och projekt offentlg-prvat samverkan. Just nu med tusentals projekt Norden, Centraleuropa, UK och USA. V är stolta över att vara ett av världens största byggföretag. Vår framgång bygger på starka värderngar och att v ska vara ledande nom hållbarhet. Vårt lag består dag av duktga, kunnga och passonerade medarbetare, varav drygt Sverge. Precs som allt annat v gör, utvecklar v laget hållbart och långsktgt. V vll hela tden bl bättre, v behöver hela tden bl fler. Är du bra på det du gör? Välkommen att bygga ett bättre samhälle tllsammans med oss. Det var ett stort steg, men jag fck möjlghet att växa n rollen och kände mg trygg med att axla nya och okända ansvarsområden. Ett enormt plus här på Skanska är att här jobbar så kompetenta medarbetare som stöttar och hjälper varandra. Samhälle och poltk Alexandra fortsatte att utmana sg själv och tllträdde för fyra år sedan en tjänst som regonchef för bostadsutvecklng Stockholm. Där kom nya dmensoner n arbetet. Alexandra fck en mer utåtrktad roll, med mycket fokus på poltk och samhällskontakter. För mg var det ett nytt perspektv som var otrolgt spännande. Skanska är ett företag med stor nverkan på samhällsutvecklngen och det var rolgt att få vara med och påverka och ta långsktga beslut. Eftersom hållbarhet är en ledstjärna för både Skanska och mg så var det kul att få arbeta med sådana frågor på ett sätt som verklgen gör skllnad, berättar hon. Dessa olka erfarenheter har vart ovärderlga för Alexandra den roll hon nu har. Hon lyfter fram företagskulturen på Skanska och menar att den uppmuntrar medarbetarna att våga pröva sna vngar olka roller. Det är väldgt prestgelöst och man hjälper varandra, oavsett vlken funkton man har. Jag har hela tden haft chefer som fått mg att våga lämna komfortzonen och som har lyft fram mna styrkor och hjälpt mg att utveckla dem. Det har vart avgörande när jag blvt erbjuden nya utmanngar, säger hon. Alexandra Lauren, vce VD och affärsutvecklngsdrektör hos Skanska. Inkluderande kultur Hon menar att det fnns en stolthet hos medarbetarna över att få vara med och bdra tll att utveckla företaget och det samhällsbygge som Skanska är en vtal del av. Männskor, mljö och en hållbar samhällsutvecklng är ständgt fokus lksom ansvar för kommande generatoner. Skanska arbetar aktvt med mångfald och med att skapa en nkluderande företagskultur. V har en väldgt bra mx av männskor, både vad gäller bakgrund och kompetens. Här fnns det rolga karrärmöjlgheter för såväl specalster som generalster och det fnns också möjlghet tll nternatonella uppdrag. En av de stora fördelarna med ett ledande, globalt företag är att det fnns så många olka vägar att gå. I den årlga Företagsbarometern som görs av Unversum, har Skanska flera år rad utsetts tll branschens bästa arbetsgvare. Skanska är även ett av Sverges bästa företag att göra karrär enlgt organsatonen Karrärföretagen. Skanska rekryterar kontnuerlgt cvlngenjörer och högskolengenjörer och erbjuder unka möjlgheter tll kompetensutvecklng, ledarskapsutbldnng, nternatonellt utbyte och personlg utvecklng.

29 NextMeda 29 Sundsvall expansv stad med många möjlgheter Sundsvall växer så det knakar och är just nu en av Sverges byggkranstätaste städer. På Stadsbyggnadskontoret har medarbetarna fullt upp med en rad stora och spännande bostadsoch gatuutvecklngsprojekt som kommer att sätta sn prägel på staden för lång td framöver. Maln Holmkvst, projektledare vd mark- och exploaterngsavdelnngen arbetar med det nya stadsdelsprojektet Katrnehll. Ett område som omfattar 85 hektar, motsvarande 125 fotbollsplaner, och kommer att rymma flera hundra bostäder när hela etappen är klar. Det är kul att vara med om ett så stort projekt och som kommer att påverka Sundsvall under lång td, stadsdelen ska ju fnnas flera hundra år. Danel Jonsson, projektledare vd gatuavdelnngen nckar nstämmande. Efter nära 20 år som byggprojektledare närngslvet började han för två månader sedan på Stadsbyggnadskontoret. Efter att ha ägnat stora delar av mtt yrkeslv åt att arbeta med delprojekt större byggen vlle jag ha nya utmanngar och arbeta mer holstskt. Här är jag med från projektstart och Maln Holmkvst, Mo Tan och Danel Jonsson. Foto: Pär Olert hela vägen fram tll mål. Just nu är jag projektledare för Hållplats Stenstan, där v bygger en helt ny hållplats där v bland annat ska lägga markvärme över hela kvarteret. I framkant Mo Tan, GIS-ngenjör på Stadsbyggnadskontoret arbetar med dgtala verktyg för att analysera, beräkna och presentera geografsk nformaton. Jag jobbar mycket med 3D, just nu är det stort fokus på Katrnehll, vårt nya resecentrum och de andra stora projekten där mn uppgft är att llustrera vad som komma skall och vsa medborgarna hur framtdens Sundsvall kommer att se ut. För att klara det använder sg Mo och hennes kollegor av den senaste teknken. Här fnns stora möjlgheter att göra saker, dels beroende på att v får gå olka kurser och arbeta teknkens framkant men här fnns även ett tllåtande arbetsklmat där man uppmuntras tll att förverklga sna déer. På frågan om de kan rekommendera andra ngenjörer att söka sg tll Sundsvall blr svaret ett unsont absolut! Sundsvall är en av norra Sverges största kommuner beläget mtt Sverge vd hav, skog och berg. Med ett starkt närngslv och närmare nvånare är v vktga för tllväxten regonen. I Sundsvall kan v stoltsera med Mttunverstetet, en förebld när det gäller relatoner med arbetslv och samverkan med omvärlden. Sundsvall växer och v ger dg möjlgheter att växa med oss. Sundsvalls kommun Tele: Hos oss får man en bra arbetsgvare och många rolga männskor som kollegor. Det fnns också mycket samlad kompetens vlket gör att det alltd fnns någon att prata och bolla déer med. Att Sundsvall är nne en expansv fas ger stora möjlgheter tll spännande och utvecklande arbetsuppgfter, både för erfarna och nyutexamnerade nya kollegor, fastslår Maln. NextMeda Tllsammans bygger v morgondagens Malmö Jag sökte mg tll MKB på grund av traneeprogrammet och verksamhetens värderngar där underhåll och förvaltnng går hand hand med socala hållbarhetsfrågor. Här handlar det nte bara om att bygga hus utan om att bygga samhället, säger Angelca Stenudd, byggprojektledare. Allmännyttan Malmö, MKB Fastghets AB, har en lång hstora av att ta samhällsansvar och göra socala nvesterngar. Hållbarhetsarbetet är en vktg del av verksamheten vlket vägde tungt när det var dags för Angelca Stenudd att gå ut arbetslvet. Jag läste tll cvlngenjör lantmäter på Lunds teknska högskola och tog examen Sedan började jag som tranee på MKB där jag fck möjlghet att arbeta med varerade saker på flera olka avdelnngar nom företaget. Jag såg det som en bra chans att lära mg så mycket som möjlgt om företaget och fastghetsbranschen stort. Att MKB bygger och förvaltar hela Malmö samt tar ett stort socalt ansvar för att lyfta staden kändes också gvande. Khaled Arnaout nckar nstämmande. Han utbldade sg tll byggnadsngenjör vd Malmö högskola, tog examen 2015 och började som bträdande projektledare på MKB drygt ett år senare. Jag gllar att kunna lte om mycket och sökte efter en tjänst där man kan arbeta med helheten, ta vara på andras specalkompetens och fungera som en slags spndel nätet. Här httade jag exakt det jag sökte. Bra ntrodukton Som bträdande projektledare gck Khaled under 1,5 års td bredvd en erfaren kollega. Det var en utmärkt ntrodukton som gav en bred nblck de olka processerna. Jag lärde mg enormt mycket Angelca Stenudd och Khaled Arnaout hos MKB Fastghets AB. MKB Fastghets AB är ett av Sverges största allmännyttga bostadsbolag. Med drygt lägenheter och kommersella lokaler är MKB det största fastghetsbolaget Malmö. Ägare är Malmö stad. MKB:s fastgheter förvaltas med en stark betonng på ekonomsk, socal och ekologsk hållbarhet. MKB Trangeln Södra Förstadsgatan 47 Box Malmö Tel: och arbetar dag som byggprojektledare med ansvar för egna projekt. Utvecklngsmöjlgheterna är goda och på skt skulle jag gärna axla en ledande poston på företaget. Som ett led den strävan ska jag tll hösten börja läsa en MBA, Master n Busness Admnstraton, for Engneers. Också Angelca har haft en stadg yrkesutvecklng. Efter traneeprogrammet började jag som bträdande projektledare och är nu projektledare för tre olka nyproduktons-/bostadsprojekt. Det är ett väldgt varerat arbete där jag får drva projekt från dé och detaljplan tll projekterng, byggnaton och nflyttnng, ett enormt rolgt jobb en verksamhet med bra kollegor, stöttande arbetskultur samt goda kompetens- och utvecklngsmöjlgheter. Gllar man det är MKB helt rätt plats! Ja, som projektledare på MKB får man en helhetsbld över hur byggnaton fungerar som system. Tllsammans med kollegor och samarbetspartners bdrar v tll att bygga morgondagens Malmö, det känns både kul och gvande, fastslår Khaled.

30 30 NextMeda Påverka dn karrär och utvecklas på ALTEN Oavsett om du vll fördjupa dg som specalst eller jobba brett som generalst så erbjuder ALTEN spännande karrärmöjlgheter för teknkoch IT-konsulter. Här kan du utvecklas med utmanande uppdrag och bdra tll att skapa framtdens mest nnovatva lösnngar. Malna Borg Sgg, Busness Manager på ALTENs kontor Stockholm. Foto: Gonzalo Irgoyen Det är högt tak och chefer och lednng vll att medarbetarna ska utvecklas och trvas. Man får snabbt ta ansvar och drva egna déer, säger Malna Borg Sgg, Busness Manager på ALTENs kontor Stockholm. Malna, som läst tll cvlngenjör ndustrell ekonom med nrktnng tlllämpad IT och programvaruteknk på Bleknge teknska högskola, kände drekt att hon hamnat rätt när hon började som gruppchef på ALTEN IT Stockholm. ALTEN erbjuder tydlga, ndvduella utvecklngsplaner och en rad karrärvägar att välja på, Sverge och globalt, nom IT, teknk och Lfe Scence. Här fnns möjlghet att jobba både brett och djupt som konsult, eller att välja en roll som chef och ledare. ALTEN nvesterar sna medarbetare och har en väldgt stöttande, postv kultur. En annan aspekt är att ALTEN är en del av samhällsbygget. Här bdrar man tll att utveckla lösnngar för framtdens nfrastruktur, ndustr och sjukvård. Det är rolgt att aktvt kunna påverka samhällets utvecklng, med lösnngar som lgger den absoluta framkanten, säger hon. Jobbar med helheten Malnas kollega Ulrka Ln, som är cvlngenjör nom mekank, med examen från Luleå teknska högskola, kom tll ALTEN för sex år sedan efter flera år på globala företag nom tllverknngsndustrn, IT och telekom. Som Senor Manager och Global Account Manager på huvudkontoret Göteborg, arbetar Ulrka mycket med långsktga, strategska frågor. Jag var nyfken på att pröva något nytt och lockades av att ALTEN är ett väldgt dynamskt företag med många möjlgheter. Här har man som medarbetare ett helt annat grepp om helheten och är engagerad affären genom hela processen. Det är enormt kul att möta ALTEN levererar kompetens för världsledande företag nom Energy, Telecom, Automotve, Defence & Aerospace, Lfe Scence och Industry och är verksamt genom hela produktutvecklngskedjan. Kontoren fnns Göteborg, Stockholm, Lund, Lnköpng, Norrköpng, Västerås, Jönköpng, Örebro, Umeå, Sundsvall, Skellefteå och Luleå. ALTEN Group har över medarbetare och verksamhet 20 länder och erbjuder spännande karrärmöjlgheter för teknk- och IT-konsulter. Ulrka Ln, Senor Manager och Global Account Manager på huvudkontoret Göteborg. männskor och att ha en så nära kontakt med slutkunden, säger hon. Även Ulrka lyfter fram den lyhörda företagskulturen, där medarbetarna har stora chanser att påverka sn egen karrär och pröva sna vngar olka roller. Här månar man om sna egna och många rekryterngar görs nternt. Det ger verklgen möjlghet att utvecklas både som person och professonellt. Få jobb är så omväxlande, stmulerande och lärorka som att arbeta som teknkkonsult, menar Ulrka. Om man är nyfken, nnovatv och engagerad och gllar att leverera de allra bästa lösnngarna för kunden så passar man här på ALTEN. NextMeda Breda yrkesmöjlgheter för ngenjörer hos MSB MSB:s avdelnng för cybersäkerhet och skydd av samhällsvktg verksamhet är späckad med spännande utmanngar för ngenjörer med ntresse för samhällsskydd och beredskap. Carl Önne, cvlngenjör med nrktnng på datateknk, och Krstoffer Hultgren, rymdngenjör som dsputerat nom satelltteknk. Foto: Gonzalo Irgoyen Myndgheten erbjuder en oerhört bred arbetsstuaton, som ändå nkluderar möjlghet att specalsera sg eller axla en ledarroll. Carl Önne, cvlngenjör med nrktnng på datateknk, och Krstoffer Hultgren, rymdngenjör som dsputerat nom satelltteknk, är båda två verksamma vd avdelnngen för cybersäkerhet och skydd av samhällsvktg verksamhet hos Myndgheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Båda är överens om att den absolut vktgaste aspekten med deras arbete vd MSB är den fantastska möjlgheten att skydda och påverka samhället stort. Det är både tryggt och bra vllkor myndghetsvärlden, men det som verklgen gör skllnad är att man får chansen att hjälpa hela samhället. Man har en nytta och man behövs, säger Krstoffer, vars arbetsuppgfter kretsar krng cybersäkerhet för satellter. Samhället förltar sg alltmer på satellttjänster samtdgt som många satellter är föråldrade och saknar adekvat skydd. Därför utvecklar v skyddsåtgärder och ökar medvetenheten om problemen. Utvecklande uppdrag På andra sdan spektrumet arbetar Carl med metodfrågor gällande nformatonssäkerhet. Målet är att nformera och stötta samhällsaktörer, synnerhet offentlga myndgheter. Här arbetar jag gränslandet mellan teknk och organsaton, vlket nkluderar allt från hur nformaton hanteras teknsk utrustnng tll hur arbetssätt och metoder kan utvecklas för att förbättra nformatonssäkerheten. Det har vart oerhört utvecklande för mg som tdgare jobbade med rent teknska uppdrag. Uppgfterna är mycket breda och ger strålande möjlgheter för att praktken tllämpa de problemlösnngsmetoder man lär sg under utbldnngarna. Flexbelt och ndvduellt Arbetsmljön på MSB är flexbel och jämställd, och medarbetarna har stor frhet att utforma sn arbetsstuaton utfrån sna ndvduella förutsättnngar. Myndgheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar samverkan med kommuner, landstng, myndgheter och organsatoner för att genom kunskapsuppbyggnad, stöd, utbldnng, övnng, reglerng, tllsyn och eget operatvt arbete uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnvåer från lokalt tll globalt. Myndgheten för samhällsskydd och beredskap Tel. vxl: E-post: regstrator@msb.se Den flexblteten återfnns även möjlgheterna att fortbldas, göra karrär eller prova nya postoner behöver man utvecklas lyfter man helt enkelt det tll sn chef. Dessutom hålls balansen mellan prvatlv och arbetslv högt här utmanngen är att jobbet ofta är så kul att det är svårt att lägga det åt sdan, men det blr så när man får jobba med sn hobby, avslutar de.

31 NextMeda 31 Försvarsmakten rätt för den som brnner för säkerhet För den som gllar utmanngar, vll utveckla sn analytska förmåga och som brnner för nformatonssäkerhet är Försvarsmakten rätt plats. V har besökt cyberförsvarssektonen vd Lednngsstaben Högkvarteret. Davd Olgart har arbetat Försvarsmakten nästan 20 år. Hans kollega, Amanda Renström, är däremot nyanställd. Båda två är cvlngenjörer. Davd har examen datateknk, och Amanda har en examen teknsk fysk. Deras arbete nnebär strategsk nrktnng av Försvarsmakten cyberförsvarsfrågor, bl.a. genom att dentfera teknksprång nom området och analysera hur Försvarsmakten kan dra fördel av teknken. Jobbar med det senaste Amanda kommer närmast från ett startup-företag som utvecklar nästa generatons butksupplevelser med hjälp av 3D-scannng och artfcell ntellgens. Skälen tll att hon sökte sg tll Försvarsmakten är flera. Ett av dem är att hon tycker Försvarsmakten har ett vktgt uppdrag att upprätthålla grundläggande värden som demokrat och mänsklga rättgheter. Mtt arbete nnebär att jag får jobba med den senaste teknken, och jag kommer kunna fortsätta utveckla mna kunskaper nom områden som artfcell ntellgens och masknnlärnng, säger Amanda Renström. Davd Olgart, som alltså har lång erfarenhet nom försvaret, är mentor för Amanda och hans karrär nom försvaret llustrerar hur varerade arbetsuppgfterna och karrärvägarna är nom organsatonen. Omväxlande karrär Från början är han offcersutbldad nom marnen och valde att utblda sg tll försvarsmaktsngenjör vd KTH. Efter sn examen har Davd haft flera olka tjänster nom Försvarsmakten. Han har också vart nformatonssäkerhetschef på Försvarets materelverk, FMV, och hunnt med att jobba på ett konsultföretag. Sedan 2014 är han tllbaka nom försvaret som cvlanställd och leder Försvarsmaktens forsknng och teknkutvecklng nom cyberförsvarsområdet. V har stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och att få varerade och utmanande arbetsuppgfter. Det är något som lockar mg, säger Davd. Davd Olgart och Amanda Renström, cvlngenjörer på Försvarsmakten. Foto: Gonzalo Irgoyen Här fnns också möjlgheter tll nternatonella kontakter, bland annat genom försvarssamarbetet nom EU som Davd också är med. Sekretessen vktg Att arbeta med uppgfter som omfattas av sekretess är en del av vardagen. Sekretess form av företagshemlgheter fnns ju även den prvata sektorn men hos oss handlar det om att skydda rkets säkerhet, säger Amanda Renström. Därför kommenterar v nte vår förmåga eller statusen våra system. Men v följer utvecklngen nom cyberområdet och förstår att det är svårt att skydda system tll 100%, säger Davd Olgart. Tllsammans Mycket av Amandas och Davds arbete är nrktat på teknsk utvecklng. En vktg del är naturlgtvs att kunna utveckla egna unka lösnngar. En annan är att ta tll sg lösnngar som utvecklats nom den prvata sektorn, vd högskolor eller av någon samarbetspartner nom staten. En av samarbetspartnerna är Försvarets forsknngsnsttut, FOI. V använder FOI för forsknng nom cyberområdet. Detta är ett av sätten att möta hotblden som tll exempel Försvarets Radoanstalt, FRA, har beskrvt, säger Davd Olgart. Omväxlande och aktuellt Cyberförsvar är nget eget vapenslag utan är en ntegrerad del försvarets verksamhet och teknska system. Medvetenheten om cyberförsvar och säkerhetsfrågor ökar. Det märks nte mnst den allmänna debatten, säger Amanda Renström. Utmanngar nom cyberområdet kräver ofta multdscplnärt samarbete och en god kommunkatv förmåga. V satsar nom cyberförsvarsområdet och letar alltd efter personer som vll jobba med komplexa frågeställnngar oavsett bakgrund. Det är en fördel om du har teknsk kompetens, men det vktgaste är att du tycker om problemlösnng och vll bdra tll Sverges försvar, avslutar Davd Olgart. Försvarsmakten är en av Sverges största myndgheter med mer än medarbetare och frvllga. Uppdraget är att vara ständgt beredd att hävda Sverges terrtorum, genomföra nternatonella nsatser samt stödja samhället vd större krser. Myndgheten har även ett omfattande nternatonellt arbete och skckar styrkor tll fredsbevarande och fredsframtvngande nsatser runt om världen. Inom t och data arbetar crka medarbetare.

32 32 NextMeda Swedbanks mjukvaruutvecklare verkar gränslandet mellan teknk och affär Swedbank har kommt långt sn dgtala utvecklng, affärsverksamheten och IT-verksamheten är ntegrerad, vlket nnebär att gränserna mellan teknk och kärnverksamhet suddats ut. Som ngenjör på Swedbank arbetar du en snabbrörlg, kunddrven verksamhet. Du fyller en nyckelroll Swedbanks erbjudande gentemot kund och får möjlghet att skapa dgtala tjänster för mljontals användare. Davd Samuelsson, systemvetare och CPO för daly bankng och Chrstan Edström, CPO för Techstream, Dgtal Bankng. Foto: Thomas Henrkson Ett vktgt skäl tll varför jag valt att jobba på Swedbank så många år är att jag hela tden uppmuntrats tll utvecklng och stöttats mn strävan efter att ta nästa steg. Det har bland annat lett tll utlandstjänstgörngar Inden och Ltauen, jobb som systemutvecklare, arktekt och nu som CPO, Chef Product Owner för Techstream, Dgtal Bankng, säger Chrstan Edström, cvlngenjör med nrktnng mot systemvetenskap som arbetat på Swedbank sedan han tog examen CPO är en ledande roll den nya agla organsatonen. Swedbank har behov av arktekter, agla produktägare och många mjukvaruutvecklare med varerande erfarenhet och bakgrund. Tdgare erfarenhet av fnansell IT är absolut nget krav, många mjukvaruutvecklare på Swedbank har en bakgrund telekomndustrn eller fordonsndustrn. Ingenjörers problemlösande förmåga kommer tll nytta på många postoner på Swedbank, bland annat bankens strategska analysteam med fokus på fnansell matematk samt rskorgansatonen. Från tradtonell storbank tll mjukvaruutvecklare V har frångått de tradtonella beställar/leverantörsrollerna och stället stter både affärs- och IT-kompetens tllsammans våra tvärfunktonella utvecklngsteam. Där utgår v från kundresan, alltså hur kundens drvkraft och beteende ser ut, så att v kan utforma relevanta dgtala tjänster som underlättar kundens vardag och gör det attraktvt för dem att välja Swedbank, säger Davd Samuelsson, systemvetare och CPO för Daly Bankng, vlket nnebär att han ansvarar för de team som utvecklar dgtala tjänster för kundernas daglga bankärenden. Även om jag httlls har hunnt med tolv olka yrkesroller under mna ntton år på Swedbank så känns det defntvt nte som att jag jobbat här så länge. Banken har genomgått en fantastsk utvecklng från tradtonell storbank tll ett modernt och flexbelt fnans- och mjukvaruutvecklngsbolag där kundresan och kundens drvkrafter är utgångspunkten för allt v gör, säger Chrstan Edström. Han uppskattar dels att Swedbank är ett nternatonellt storföretag med allt vad det nnebär vad gäller karrärmöjlgheter och dels att banken verklgen tar hand om sna medarbetare. Här fnns resurser för att säkerställa att alla medarbetare trvs och utvecklas sn roll. Swedbank har 7,4 mljoner prvatkunder Sverge och Baltkum och crka företags- och organsatonskunder. Det gör Swedbank tll Sverges största bank sett tll antalet kunder, med en ledande ställnng även Estland, Lettland och Ltauen. Hos Swedbank arbetar IT och affär ntegrerat en kreatv och snabbrörlg mljö. NextMeda På Lantmäteret arbetar jag med varerande jurdska prövnngar Vll man vara en del samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteret ett bra val. Som förrättnngslantmätare känner jag att jag har en vktg roll samhälls utvecklngen, säger Selda Al. Selda Al har alltd vart ntresserad av naturvetenskaplga ämnen och fck upp ntresset för jurdk på gymnaset. Lantmäteret har crka medarbetare på 50 orter och är den myndghet som kartlägger Sverge. Tll våra uppgfter hör också att regstrera och säkra ägandet av alla fastgheter samt hantera deras gränser. Hos oss är du med och gör samhällsnytta varje dag lantmateret När det var dags för unverstetsstuder blev valet en cvlngenjörsutbldnng med nrktnng mot lantmäter Lund. Efter avslutade studer började hon för 4,5 år sedan som beredande förrättnngslantmätare på Lantmäteret Malmö. Sedan dess har det hänt en hel del. Lantmäteret har tydlga karrärvägar där ansvar och arbetsuppgfter blr större takt med att kunskap och erfarenhet ökar. Jag anställdes som beredande förrättnngslantmätare, där fokus låg på att bereda ärenden som andra fattade beslut om och där jag början hade en handledare tll hjälp. I nästa steg blev jag beslutande förrättnngslantmätare där jag arbetade mer självständgt och fattade egna beslut de ärenden jag arbetade med. Idag är Selda på steg 2 som beslutande förrättnngslantmätare vlket nnebär handläggnng och beslut av lte mer komplcerade förrättnngar. Nästa steg blr specalst och sedan senor. Verksamheten har tydlga karrärsteg vlket är bra eftersom det blr tydlgt hur man utvecklas sn yrkesroll. Stor varaton Förutom att Selda trvs med att arbeta med jurdska prövnngar är varatonen av ärenden något som gör att jobbet aldrg känns trst och enformgt. Jag lär mg ständgt något nytt. Dessutom fnns det möjlgheter att ta sdouppdrag. Att ta sdouppdrag handlar det här fallet om arbetsuppgfter som lgger lte utanför det egna kärnuppdraget. Som förrättnngslantmätare arbetar jag främst med de jurdska frågorna. Men om jag skulle vlja vara med nätverk för värderng eller arkvutrednng, mäta på fältet, arbeta med kartor eller ha någon annan roll en förrättnng fnns det möjlghet tll det, förklarar Selda. På frågan om hon kan rekommendera andra cvlngenjörer att söka sg tll Lantmäteret blr svaret ett tveklöst ja! Selda Al, förrättnngslantmätare hos Lantmäteret. Foto: Katnka Ingelberg V har god sammanhållnng och om man som jag gllar att jobba med jurdska bedömnngar kan jag rekommendera det. Det är också ett frtt arbete som erbjuder goda möjlgheter tll att planera sn egen td.

33 NextMeda 33 Ta chansen att växa som ngenjör Umeå kommun Umeå växer så det knakar. Kommunens vson är att 2050 ha nvånare, och ett led den målsättnngen är en satsnng på att bygga nya bostäder varje år samt ha ett starkt fokus på utvecklng av fastgheter för närngslvet. Jonas Andersson och Johan Granberg på samhällsbyggnadskontoret Umeå. Foto: Eml Nyström Vsonen har medfört en stark tllväxt för kommunens samhällsbyggnadskontor, vlket sn tur har resulterat en både utmanande och utvecklande arbetsmljö för kontorets medarbetare. Att Umeå kommun satsar på tllväxt märks bland annat kommunens detaljplaner; Det satsas både på möjlgheten att bygga bostäder och på utrymmen för verksamheter. Samhällsbyggnadskontoret blr därmed spndeln nätet både för ett flertal kommunala bostadsbolag, för prvata aktörer nom närngslvet och för medborgare som bygger egna bostäder, berättar Jonas Andersson, bygglovschef. Verkar en expansv regon Jonas är cvlngenjör med nrktnng väg- och vattenbyggnad och har arbetat på Umeå kommun sedan Sedan 2012 har han axlat rollen som bygglovschef. Jag trvs väldgt bra, dels på grund av att jag har kunnat växa mn roll nom kommunen och dels för att jag uppskattar att få möta medborgarna. Umeå är en mycket bra arbetsgvare som aktvt strävar efter att erbjuda nya möjlgheter för oss anställda. Sedan är det både rolgt och utvecklande att arbeta en poltskt styrd organsaton en så expansv regon man behöver känna sg bekväm myndghetsrollen. Utmanngen för närvarande är kompetensförsörjnngen så att v får en rmlg arbetsbelastnng. Tydlg vlja tll utvecklng De senaste to åren har samhällsbyggnadskontoret nämlgen vuxt kraftgt och under det kommande året fnns Umeås slhuett förändras snabb takt. Kommunens tllväxtmål om nvånare senast 2050 är utgångspunkt stadsplanerngen. Med det nvånarantalet blr Umeå norra Sverges självklara huvudstad med ett rkt och spännande stadslv. För att staden ska kunna växa behövs utrymme för fler nvånare, bostäder och arbetsplatser. Stadsplanerng berör alla som lever och verkar Umeå. Stadsplanerng handlar om att utveckla, förändra och bevara den gemensamma lvsmljön. Bygglov ansvarar bland annat för bygglov, tllsyn, rvnngslov, marklov, påföljder och ngrpanden enlgt plan- och bygglagen, men även strandskyddsdspenser enlgt mljöbalken. Umeå kommun Skolgatan 31 A Umeå Tel: E-post: umea.kommun@umea.se det ett behov av att rekrytera ytterlgare ngenjörer, arktekter och handläggare. Ett av kontorets nyare tllskott är Johan Granberg. Lksom Jonas är han ngenjör, fast med nrktnng byggteknk. Efter examen från Umeå unverstet arbetade han ett knappt år som handläggare och byggnadsnspektör Skåne nnan han sökte sg tllbaka tll Umeå. Umeå är hemmaplan. Det är här jag har famlj och vänner och det är verklgen en jättetrevlg stad. Efter att ha vart här drygt ett år vet jag att jag gjorde rätt val det märks en tydlg vlja att utveckla kommunen och få den att växa. V har hög ärendengång och därmed har v möjlgheten att arbeta med både små och stora projekt och att hjälpa nvånarna med lagstftnng och bygglov. Uppdraget är naturlgtvs att säkerställa att Umeå byggs på ett sätt som stämmer överens med planerngen och som är rätt för alla, säger Johan. Han berättar att arbetet är både omväxlande och utvecklande och att han själv kraftgt har kunnat bredda sn kompetens sedan han kom tll Umeå. Det är ett oerhört brett arbetsområde, men det fnns goda möjlgheter att fördjupa och nscha sg eller prova på andra roller, om det är något som lockar. Det vktga är dock att det blr rättvst för medborgarna det är ju för deras skull v är här. En flexbel arbetsmljö Kommunen strävar aktvt efter att befästa en flexbel arbetsmljö där medarbetarnas förutsättnngar och målsättnngar beaktas. Förutom att uppmuntra ett ständgt nternt kunskapsutbyte och tllhandahålla kurser och föreläsnngar för kompetensutvecklng tas också stor hänsyn tll medarbetare med famlj. V försöker alltd anpassa arbetet för att det ska fungera för både den ensklde och för verksamheten v har ett härlgt gäng med högt tak som stöttar varandra, säger Jonas. Han får medhåll från Johan, som betonar att kommunens storlek är en faktor som spelar n. Här är alla dörrar öppna och v lär av varandra. Eftersom Umeå är en ganska stor kommun har man som ny ngenjör en stor trygghet, då det alltd fnns någon att bolla med och fråga. Det är verklgen en förmån gentemot många mndre kommuner, avslutar han.

34 34 NextMeda Spännande och omväxlande karrär på ÅF Vll du ha en karrär där du skapar verklg samhällsnytta, samtdgt som du själv utvecklas, både professonellt och som person? Välkommen tll ÅF, ett av Sverges ledande konsultbolag och vassaste kunskapsföretag. Här fnns möjlgheter som är svåra att matcha sn bredd, varaton och värdeskapande. På det globala ngenjörs- och desgnföretaget ÅF är det samhällsbygget som står centrum. För den som brnner för att skapa hållbara framtdslösnngar erbjuder ÅF stora karrärmöjlgheter för såväl nya som erfarna ngenjörer. Katarna Gertta och Erk Westman arbetar båda affärsområdet Systems Management, dvsonen Dgtal Solutons, som är ledande Sverge nom IT och försvarsndustr, med kunder bland annat försvarssektorn, telekom, fordonsndustrn och myndgheter. Jag kände att jag kom rätt redan första dagen. Utvecklngsmöjlgheterna här är unka, man får ta stort ansvar och jobbar med otrolgt kompetenta kollegor. Inte mnst får man arbeta med vktga saker och bdra tll att forma framtdens samhälle, säger Katarna. Hon är högskolengenjör nom elektroteknk och efter sn examen från KTH början av mllennet har Katarna arbetat bland annat nom IT- och telekomsektorn. Tll ÅF kom hon första gången 2013 och arbetade då som konsultchef nom nbyggda system. Efter en kort tur utanför företaget återvände Katarna tll ÅF för drygt två år sedan och dag är hon chef över affärsenheten ICT och telekom. Det är nte ovanlgt att man kommer tllbaka ht efter att ha testat något annat. Det är en stöttande och uppmuntrande mljö, där medarbetarna får pröva sna vngar. Drvkraften att göra nytta är en del av ÅF:s genetk och det är väldgt kul att få jobba en sådan mljö. ÅF stcker ut Katarna får medhåll av sn kollega Erk Westman, chef för affärsenheten Defence & Securty, och med en bakgrund som offcer nom Försvarsmakten. Efter en IT-telekomutbldnng Försvarsmaktens reg arbetade han bland annat som projektngenjör med lednngssystem på Försvarets materelverk, där ÅF är Strategsk partner. Där hade jag en hel del med ÅF att göra och jag märkte hur företaget stack ut på ett postvt sätt, berättar Erk, som började som konsult på ÅF 2010 och sedan dess har prövat olka roller på företaget. Det fnns nga glastak eller trång lnjestruktur här. Gemensamt för alla mna uppdrag är att jag verklgen fått möjlghet att jobba med vktga saker och åstadkomma något. Hållbarhet och samhällsnytta är alltd fokus och på ÅF kan man göra skllnad, säger han. Erk Westman och Katarna Gertta arbetar båda dvsonen Dgtal Solutons hos ÅF. Foto: Gonzalo Irgoyen Hela värdekedjan Erk och Katarna lyfter fram den bredd och varaton som konsultarbete på ÅF nnebär. Dvsonen Dgtal Solutons erbjuder ett stort utbud av tjänster nom dgtalserng, IT och telekom och är en samarbetspartner genom hela värdekedjan, från dé tll upphandlng, leverans, mplementerng, drft och underhåll. Som konsult eller projektledare bygger man snabbt omfattande nätverk och har möjlghet att fördjupa sg som specalst eller bredda sg som generalst. Samtdgt kan man få erfarenhet av en mängd olka typer av kunder, från stora, etablerade bolag eller myndgheter tll små, dédrvna startupföretag. Det är enormt omväxlande. En sak som utmärker ÅF är att man är duktg på att planerngen av ett projekt handplocka kompetensen utfrån medarbetarnas kunskap och ntressen. Det gör att medarbetarna varje uppdrag har förutsättnngarna att leverera den allra bästa lösnngen, som är smart, säker och hållbar, berättar Katarna och Erk. En vktg del av företagskulturen på ÅF är också de många olka aktvteterna som medarbetarna kan ta del av. Förutom kompetensutvecklng och andra verksamhetsrelaterade program erbjuds en mängd mer socala aktvteter nom exempelvs drott och kultur. ÅF är en dgtal front runner som bestter kompetens alla delar av det dgtala erbjudandet. Kärnan ÅF:s dgtala erbjudande avseende dgtalserng och utvecklng av dgtala plattformar fnns samlat dvsonen Dgtal solutons, för att skapa det fokus v behöver för att kunna hantera stora dgtala projekt. När fler sektorer närngslvet växer hop har ÅF domänkunskap, processkunskap och utvecklngskompetens nom alla delar av dgtalserng. Dvson Dgtal Solutons har sn huvudsaklga verksamhet Sverge nom R&D, kommunkatonsteknk och IT. Dvsonen hjälper företag, myndgheter och försvaret att ta tllvara den uppkopplade världens möjlgheter. En stark bas med många och väl genomförda uppdrag under lång td ger kunderna stabltet och trygghet. Dvsonen stter på den tydlga dgtala nyckeln nom respektve bransch. ÅF Frösundaleden Stockholm Tel: E-post: nfo@afconsult.com

35 NextMeda 35 Bygg smart och prsvärt för morgondagens urbanter! SSM är den ledande bostadsutvecklaren Sverge nom smarta och prsvärda bostäder och noterades på Nasdaq Stockholm Bolagets vson är en bostadsmarknad med plats för så många männskor som möjlgt och målsättnngen är att producera 60 procent bostadsrätter, 30 procent hyresrätter och 10 procent studentbostäder. Bolaget söker nu ngenjörer som vll utvecklas och vara en del av bolagets fortsatta tllväxt. SSM har en 25-årg hstora och många spännande projekt produkton och under planerng. Chrstofer Sjöstrand, projekterngsledare hos SSM med cvlngenjörsexamen nom samhällsbyggnad från KTH, berättar att han har lärt sg oerhört mycket sedan han anställdes hos SSM Under mn anställnng har jag fått prova på en mängd olka arbetsuppgfter och utvecklats från produktonsledare tll projekterngsledare. De kunskaper och den nskt jag har fått hela produktonskedjan är sådant som jag alltd kommer att ha nytta av, oavsett vlken roll jag axlar framöver. SSM rktar sg tll målgruppen morgondagens urbanter. Bolagets bostäder utmärker sg genom att vara smarta och prsvärda. Bostäderna är belägna utanför cty med närhet tll god spårbunden kommunkaton. I maj 2018 fnns crka byggrätter bostadsportföljen, varav bostäder produkton, med en försäljnngsgrad om 96,4 procent bostadsrättsprojekten. E-post: hr@ssmlvng.se Gränserna sätter du själv Chrstofer berättar att det fnns omfattande möjlgheter tll fortbldnng och omväxlng genom att ansvara för olka uppgfter, och betonar att det mångt och mycket är ndvden själv som sätter gränserna för sn utvecklng. Där får han medhåll av kollegan Israel Andno, högskolengenjör byggteknk och desgn, som började på SSM efter sn examen SSM har en kultur som ger stor frhet under ansvar och beroende på projekt har v förmånen att få vara delaktga hela processen, från projekterng tll slutfas. Egna ntatv uppmuntras och det är både gvande och ntressant att få vara delaktg såväl utmanngar som lösnngar. Dessutom satsar bolaget kraftgt på kompetensutvecklng, vlket är något jag verklgen uppskattar med mtt arbete här, säger Israel. Chrstofer Sjöstrand och Israel Andno på SSM. Foto: Gonzalo Irgoyen Omfattande erfarenhetsutbyte Båda är överens om att en postv aspekt av anställnngen nom SSM är den goda stämnngen och den dynamska blandnngen av männskor. Här fnns både äldre och yngre ngenjörer och bolaget satsar på ett program för erfarenhetsutbyte, där unga eller nyutexamnerade ngenjörer får chansen att träffa andra samma stuaton för att utbyta erfarenheter och förstå varandras roller. Klmatet är öppet och stöttande och det märks verklgen att alla strävar åt samma håll. Bra kollegor är en vktg komponent för att man ska trvas och det är en trygghet att veta att andra genomgår samma sak. Det gör att ndvden kan växa och utvecklas sn egen takt, avslutar de. NextMeda Spännande framtd väntar Mcasa Fastgheter Mcasa Fastgheter genomför nybyggnadsprojekt för 2 mljarder fram tll En utmanng för organsatonen som behöver utöka personalstyrkan med nya kompetenser. V har fått uppdraget att projektera 21 nya fastgheter tll Totalt nnebär uppdraget en nvesterng på 2 mljarder kronor fram tll 2030, berättar Gunnar Ohlsén, chef för byggprojektavdelnngen på Mcasa Fastgheter. Sverge blr äldre. Från 2020 tll 2040 beräknas v bl fler som är äldre än 80 år, och fler som är äldre än 65 år. Det ställer krav på fler äldreboenden. Stockholm stad har därför beslutat att bygga ett antal nya vård- och omsorgsboenden. Mcasa Fastgheter, som är helägt av Stockholms stad, har fått sn beskärda del av nybyggnadsprojekten. En spännande utmanng Då Mcasa Fastgheters fokus tdgare vart förvaltnng och anpassnng är övergången tll att drva nybyggnadsprojekt en spännande utmanng. En utmanng som nte mnst kommer att kräva nya och fler kompetenser. Det gäller framförallt projektledare med förståelse för hela byggnadsprocessen. Vårt ansvar täcker hela byggnadsprocessen, från att söka markanvsnngar och detaljplanearbete tll upphandlng och produkton, berättar Kåre Fredrksson, projektchef på Mcasa Fastgheter och fortsätter: V är ett offentlgt bolag och det är vktgt att ha ett helhetsperspektv och samtdgt vara servcenrktad och affärsmässg. Ett vktgt uppdrag Med sna 85 anställda är Mcasa Fastgheter ett jämförelsevs ltet fastghetsbolag. Trots det fnns alla funktoner som krävs för uppdraget nom bolagets väggar. Det ger en särskld förståelse för vad som krävs av samtlga funktoner för att projekten ska bl så framgångsrka som möjlgt. Och möjlgheterna att bredda sn kompetens här är stor. Dessutom ger Mcasa Fastgheters arbete samhällsnytta för en målgrupp som behöver ett anpassat boende. Att få hjälpa äldre tll ett modernt och tllgänglgt boende känns bra, säger Kåre Fredrksson. Kåre Fredrksson, projektchef och Gunnar Ohlsén, chef för byggprojektavdelnngen på Mcasa Fastgheter. Mcasa Fastgheter bldades 2004 och har dag 85 anställda. Bolaget ägs av Stockholms stad och är ett dotterbolag tll Stockholms Stadshus AB. Dess uppdrag är att äga och förvalta stadens vård- och omsorgsfastgheter. I år, 2018, ansvarar bolaget för en mljon kvadratmeter fördelat på 120 fastgheter och omsätter omkrng en mljard kronor.

36 Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Great tech does not create tself. Jon the evoluton. ercsson.com/careers