UTLÅTANDE PARALLELLT UPPDRAG

Transkript

1 UTLÅTANDE PARALLELLT UPPDRAG A P R I L

2

3 I N L E D N I N G... 2 M E D B O R G A R S Y N P U N K T E R... 4 T E N G B O M... 5 E G A R C H I T E C T S... 8 S T R A T E G I S K A R K I T E K T U R NYRÉNS K J E L L A N D E R & S J Ö B E R G

4 I N L E D N I N G Uppsala befinner sig i ett expansivt skede med stark tillväxt vilket ställer krav på fler bstäder. Sm kmmunens ledande bstadsblag arbetar Uppsalahem med att skapa fler bstäder i en levande stadsmiljö ch bidra till en attraktiv stad sm många vill b ch leva i. I Eriksberg finns möjlighet att tillskapa fler bstäder i en mtyckt ch attraktiv stadsdel ch samtidigt förstärka ch tillföra nya värden så att stadsdelen utvecklas vidare. B A K G R U N D Uppsalahems befintliga bestånd i Eriksberg ska inm de närmaste åren genmgå en förnyelse. I samband med detta ges ett unikt tillfälle att tillskapa fler bstäder. Arbetet med att utveckla Nya Eriksberg påbörjades under 2012 med ett mfattande visinsarbete. Genm analyser, idéfrum ch wrkshps har Uppsalahem tillsammans med kmmunen ch allmänhet tagit fram en visin för hur stadsdelen ska utvecklas. Visinen ligger till grund för frtsatt arbete ch dialg i utvecklingen av Nya Eriksberg. Dess rll är ckså att vara styrande för gestaltningen av Eriksberg från detalj till helhet, sm riktning ch inspiratin. Framtidens Eriksberg ska vara den mest spännande ch attraktiva stadsdelen i Uppsala en sammanhållen, variatinsrik ch blandad stadsdel med lika typer av bstäder ch upplåtelsefrmer. Det ska vara en stadsdel sm utfrmas till ett samspel mellan befintliga ch nytillförda värden en stadsdel sm samspelar med invånarna ch övriga mråden i Uppsala. Genm en utveckling sm präglas av nytänkande ch hållbarhet ska Eriksberg vidareutvecklas med ett helt nytt utbud av bstäder, handel ch service i en blandning sm gör att stadsdelen lever hela dygnet ett mråde sm fkuserar på det sciala livet mellan husen. I syfte att knkretisera visinen ch skapa en kncept- ch strukturidé för Nya Eriksberg har detta parallella uppdrag genmförts under hösten A R R A N G Ö R Uppdraget har arrangerats av Uppsalahem. T I L L V Ä G A G Å N G S S Ä T T Det parallella uppdraget föregicks av en inbjudan till 26 arkitektkntr m prekvalificering där samtliga anmälde intresse m att delta. Intresseanmälningarna utvärderades ch fem kntr utsågs att genmföra uppdraget. Ett startmöte hölls den 2 ktber 2013 där det parallella uppdraget presenterades samt en prgramhandling med uppdragets förutsättningar överlämnades till deltagarna. Kntren har fått samma förutsättningar ch handlingar. Under uppdragstiden har två avstämningsmöten genmförts med respektive kntr. Uppdraget avslutades den 9 december 2013 med muntlig presentatin av förslagen samt inlämning av handlingar. 2

5 U P P G I F T E N Uppgiften har bestått i att redvisa ett kncept för Uppsalahems mråde i Eriksberg med en tydlig ch knsekvent genmförbar idé. Utgångspunkten har varit att mrådet ska ges en genmtänkt ch attraktiv förtätad stadsstruktur sm passar in i Eriksbergs helhet samt förenar histria ch framtid ch skapar en framåtblickande stadsdel för en hållbar framtid. I N B J U D N A Följande fem arkitektkntr har genmfört uppdraget Tengbmgruppen EG Architects Strategisk Arkitektur Nyréns Arkitektkntr Kjellander & Sjöberg Arkitektkntr U T L Å T A N D E A R B E T E Utlåtandearbetet har genmförts i fyra halvdagswrkshps där förslagen har granskats utifrån prgramhandlingens ni bedömningskriterier. Dessa var, utan inbördes rangrdning, Byggnads- ch landskapsarkitektnisk gestaltning Övergripande idé Knnektivitet Hållbarhet Funktinalitet Genmförbarhet Flexibilitet Nytänkande Attraktivitet Resultatet från wrkshparna har sammanställts i denna utlåtandehandling. U T S T Ä L L N I N G O C H I N H Ä M T A N D E A V S Y N P U N K T E R Från den 20 januari 2014 har de fem förslagen visats för allmänheten. Förslagen har ställts ut i Uppsalahems lkal i Eriksberg samt varit tillgängliga på hemsidan nyaeriksberg.se. Både i utställningslkalen samt via nätet har man kunnat lämna synpunkter på förslagen. Engagemanget har varit strt ch lkalen har fram till idag haft över 800 besökare. De knstruktiva synpunkterna med kppling till uppdraget ch förslagen redvisas i detta utlåtande. F O R T S A T T A R B E T E Under våren 2014 kmmer Uppsalahem frtsätta utveckla tankarna ch idéerna från det parallella uppdraget. De bärande idéerna ska tillsammans med de mest framträdande styrkrna i förslagen utgöra underlag för masterplan för Nya Eriksberg. 3

6 M E D B O R G AR S Y N P U N K T E R Här presenteras synpunkter sm medbrgare lämnat ch sm inte avser någt specifikt förslag utan är generella kmmentarer till förslagen ch till prcessen. Synpunkter sm lämnats på enskilda förslag presenteras under respektive kntrs utlåtande. Siffrr inm parantes redvisar antalet kmmentarer med likvärdig synpunkt. GENERELLA STYRKOR Gågatr med affärer ch kaféer Eriksberg får mer stadskaraktär Respekt för naturreservaten Många hus med mycket naturinslag sm gör det trevligt Förtätning sm leder till många nya bstäder ch lkaler Ny bebyggelse har en str variatin vad gäller färg, frm ch höjd sm ger liv ch dynamik Blandad bebyggelse med både hyresrätter ch bstadsrätter Tanken att företag, verksamheter, kultur blandas med bstäder är tilltalande SVAGHETER Klniltter på allmän plats i mrådet på marknivå inte realistiskt. Vem mbesörjer i förlängningen? Stadsdelen ges inte fler ch bättre kllektivtrafikförbindelser för att länka ihp Eriksberg-Flgsta-Stenhagen Bilberendet begränsas inte tillräckligt Området ges en för tät bebyggelse Det befintliga hamnar i skymundan Ej tillräckligt med bstäder sett till Uppsalas tillväxtprgns Nya vägar i mrådet sm stänger kvarteren MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING Fler gatr inm mrådet ger fler möjligheter till mer öppna gröna rumsliga gårdsbildningar Växthus ch slfångare på tak skulle vara ett attraktivt tillsktt till miljön i Eriksberg Möjligheten att skapa fler allmänna lkaler där Eriksbergbrna kan träffas naturligt Bilpl kan vara ett viktigt bidrag till miljön Fler inslag av hundrastgårdar Odlingar på tak ch balkng, effektiva gemensamma grönytr mellan husen Tillkmmande bebyggelse ska innehålla en str variatin av lika benden ch typ av hus Eriksberg har ett fantastiskt läge ch Eriksberg behöver en ansiktslyftning. Gärna att man tar hänsyn till det befintliga ch tillkmmande bebyggelse görs i en lägre skala. I Eriksberg värnar vi m grönskan, naturen ch en trygg miljö Ny tillkmmande bebyggelse ska inte ske på bekstnad av mrådets karaktär. Eriksbergs charm får inte gå förlrad. Ny tillkmmande bebyggelse ska förstärka ch kmplettera det befintliga. Bygg brt de utnyttjade markparkeringen i mrådet. Därmed inte sagt att varje yta nödvändigtvis ska ersättas med ett höghus. Scial gemenskap i frm av lika gemensamhetsbenden med t.ex. hbbyrum, tvättstugr, kök för gemensamma middagar eller varför inte kllektivhus. Lägenheter med takterrasser Eftersm bensinstatinen försvinner i samtliga av förslagen efterfrågas ett alternativ En av Eriksbergs stra fördelar idag är Hågadalen. Om ny tillkmmande bebyggelse ska ske väster m Eriksbergsklan/söder m Granitvägen bör det övervägas ch utvecklas ytterst nggrant så det inte påverkar Hågadalen negativt. I nya Gröna stråk eller gröna krridrer behöver krav ställas för upprätta hålla skötsel ch kvalitet 4

7 T E N G B O M U T L Å T A N D E G R U P P E N S S Y N P U N K T E R Med utgångspunkt i fyra ledrd ch genm en övergripande struktur med lpen, sm binder samman bebyggelsen, tar man avstamp i utvecklingen mt Nya Eriksberg. De fyra ledrden vända ut ch in, i stället för, supernatur ch kntraster definierar lösningar på den prblematik man ser mrådet rymmer idag. Det finns en tydlighet i angreppssättet där supernaturen sm löper sm ett stråk genm mrådet sticker ut ch tillför ett nytänkande ch utvecklande inslag till stadsdelen samtidigt sm den skapar en sm ryggrad bidrar till attraktin. I relatin till ledrdet supernatur blir övriga ledrd inte lika tydliga ch behöver utvecklas då de kan upplevas sm svåra att förhålla sig till ch förstå. Förslaget ger ss ett relativt varierat utbud för en bredare målgrupp ch platser att vistas på för lika åldrar. Sett till husen ch dess placering presenteras en bra blandning av typlgier ner på kvartersnivå vilket ger förslaget en bra variatin. Kvarteren är öppet gestaltade vilket skapar gda möjligheter till siktlinjer ch infrmella vägar sm berikar det sciala livet mellan husen. Exempelkvarter sm illustreras såsm Mränen visar på en gemytlig ch attraktiv bendemiljö där gammalt blandas med nytt på ett tilltalande vis ch sm ger kvarteret en variatinsrik miljö. I de centrala delarna av mrådet efterfrågas en högre täthet sm ger en mer stadslik bild. Kvarteren tenderar att bli stra ch rätvinkliga där en stelhet ch i viss mån ineffektivt markutnyttjande uppstår. Utfrmningen ger inte den identitet ch stadsstruktur sm visinen strävar efter i att skapa ett liv mellan husen med prångighet ch mötesplatser. Eriksbergs Trg föreslås bli den nya centrumnden med placering invid den nuvarande cirkulatinsplatsen Nrbyvägen/Granitvägen, mringat av handel ch service samt bstäder. Föreslaget läge gör etableringen intressant då den har gda möjligheter till att få ett nödvändigt flöde ch bli en ny central mötesplats. Dess utfrmning ch funktin kan dck kännas någt tidstypisk för dagens centrumplanering. Ett nytt stadsdelscentrum kan bidra till att livet mellan husen i övriga kvarter ch bebyggelse, förutm i direkt anslutning mt supernaturen, riskerar att utebli. En primär fråga vid en etablering är det nya trgets förhållande gentemt Västertrg. Dess relatin ch förhållningssätt sinsemellan är i förslaget svår att uttyda ch en nggrann utredning av effekterna är nödvändig för att skapa en harmni mellan dem. Det är angeläget att finna ett hållbart kncept ch inriktning för trget sm bidrar med ett värde sm Västertrg saknar m de båda trgen ska kunna verka gemensamt för stadsdelen. Tanken m ett allaktivitetshus ch green-street är psitiva inslag sm lyfter bilden av stadsdelen. Likaså är idéer sm parkeringshus kmbinerat med studentbstäder ch badhus ckså värda att reflektera över. Tankarna ger möjlighet att, genm viss mstrukturering, skapa en central ch attraktiv nd med skla, allaktivitetshus, idrttsplats ch badhus i en samlad plats sm kan vara av gd lkal betydelse. Allaktivitetshusets placering i förlaget är värt att ntera då det skapar en bra kppling mellan skla ch Västertg. Supernaturen skapar en urban kppling mellan de båda naturreservaten ch sm på ett friskt sätt bryter av mt skgsnaturen. I stråket finns samtidigt risker sm behöver hanteras. Framförallt i dess nggranna planering i aktiviteter ch funktiner för att det ska bli en aktiv yta ch inte ett övergivet rum. Det är viktigt att dess aktiviteter lckar många lika målgrupper ch på så vis bidrar till mångfald. Det centrala stråket i kmbinatin med den mslutande lpen binder samman de lika enklaverna ch raderar ut dagens tydliga gränser i mrådet. Gatustrukturen ges ett nytt mönster genm framförallt införandet av den sammankpplande lpen ch en flytt av Granitvägen söderut. Lpen sammanbinder ch fångar upp Täljstenen, 5

8 Bldstenen ch sklmrådet i ett intressant flöde. Det ger ett aktivt stråk förbi sklan, men skapar samtidigt en barriär vars knsekvenser behöver studeras närmare i en frtsättning. För Bldstenen tas ett intressant grepp där den nya strukturen ger möjlighet till entréer ut mt gatan ch skapandet av entrétrgmiljöer. Strukturen kan, i förhållande till övriga delar inm mrådet, upplevas sm någt rörig ch ger ckså ett enkelsidigt nyttjande av gatan där tanken behöver fördjupas. I strukturen finns en strskalighet ch rätlinjighet sm kan uppfattas sm mtverkande mt att skapa det levande gaturummet, även m kvarteren är öppna ch luftiga. Mönstret behöver brytas ner än mer för att möjliggöra en knixigare ch intimare gatumiljö sm ger en attraktinskraft. Generellt saknas det i förslaget mindre rumsbildningar sm bidrar med intimitet till strukturen. Både lpen ch supernaturen bidrar till att stärka kpplingen i öst-västlig riktning mellan de båda reservaten ch förstärka entréerna till dem. I nrd-sydlig riktning är kpplingen mellan sklan/supernaturen ch Västertrg inte lika tydlig ch kräver ytterligare utredning. Likaså krävs det eftertanke för hur stråken hålls samman över Nrbyvägen ch kmbinerar ett urbant gångflöde med ett stmlinjestråk ch hög trafikföring. Framförallt inm supernaturen men även i anslutning till nya Eriksbergs Trg. Granitvägens flytt söderut bidrar till både möjligheter ch risker. Det ger ett ökat flöde genm mrådet ch möjlighet till ett mdernt dubbelsidigt nyttjande sm kan bidra till ett mer levande gaturum. Men flytten bidrar till att mer ch tyngre trafik förs in i mrådet sm kan skapa både en säkrare trafikmiljö ch bullerprblematik. Frågan behöver studeras djupare i ett framtida arbete. Förslaget är någt tydligt i hur frdnstrafiken hanteras i anslutning till supernaturen. Frdnstrafik inm stråket begränsar dess användning samtidigt sm säckgatr i största mån bör undvikas för att ge ett gtt flöde. Gaturummet upplevs i emellanåt sm dåligt utnyttjat där ckså trafikhierarkier är svåra att uttyda. Det ffentliga rummet i gatrna behöver studeras närmare i en frtsättning där även de flertaliga trgytrna ses över för att skapa attraktiva varierade mötesplatser. I skisserna kan de uppfattas sm väl stra ch risk för ödslighet känns närstående. I förslaget finns en klimatstrategi presenterad vilket pekar på en ambitin ch det är ett viktigt inslag sm behöver tillämpas i den frtsatta prcessen. Förslaget har en uttalad ambitin m att skapa en bebyggelse med det sciala livet i fkus. Gda idéer m hur utemiljön genm användning av lika naturer ska lcka till ett sällskapligt liv utanför bstaden påvisas. Idéer m multifunktinella gröna tak ch väggar, hantering av dagvatten ch spridningsväg för växter ch djur pekar på gda eklgiska tankar sm i en frtsättning kan utvecklas. Likaså är tanken m en identitetsskapande växtlighet gd sm bör tas med i en frtsättning. Eknmisk hållbara förutsättningar skapas genm exempelvis större ch kmplicerad kvartersstruktur ch parkeringshus. Samtidigt uppstår finns större eknmiska knsekvenser i både lpen ch supernaturen. Ur ett genmförandeperspektiv finns en sårbarhet med lpen sm behöver hanteras. Den knyter samman mrådet på ett bra sätt samtidigt sm strukturen blir sårbar i ch med att idén stjälper m någn sekvens faller brt. En mläggning av Granitvägen sm huvudgata samt passage förbi skla är viktiga infrastrukturfrågr sm både kan fördröja ch hindra ett genmförande. Lpen ch supernaturen är två fundamentala element där det är av vikt att fundera över hur ch när dessa påbörjas ch slutförs i en etapputbyggnad av mrådet. Genmförandetanken behöver utvecklas. En viktig frågeställning för frtsättningen är ckså m mrådet ges en tillräcklig täthet för att skapa en attraktiv ch levande miljö. Likaså m besöksmålen i bland annat supernaturen ch Eriksbergs Trg är tillräckliga dragare för att lcka till sig en dagbeflkning utifrån. 6

9 T E N G B O M S Y N P U N K T E R F R Å N A L L M Ä N H E T E N GENERELLA PLATSSPECIFIKA S T Y R K O R Butiker längs vägarna Parkeringshus (4) Nära till grönmråden, trädgård, park ch gräsytr utanför bstäderna Inte allt för förtätat ch öppet (4) Realistisk plan att förbättra mrådet (2) Nytänkande Möjligheten att cykla till/från jbb/city Ganska många gröna ytr behålls Varierad bebyggelse Ingen direkt verkan på Hågadalen(3) S T Y R K O R 1 Scutstugan bevaras 2 Villagegreen med knstgräs/is 3 Nrbyvägen ch dess explatering 4 Omdragningen av Granitvägen (2) 5 Hänsynsfullt mt villamrådet 6 Västertrg utvecklas fint 7 Badhuset, speciellt utmhusbad (3) 8 Supernaturen med aktiviteter (3) 9 Allaktivitetshuset 10 Bra tanke med Eriksbergstrg (2) 11 Lägre hus kring höghus & villagegreen S V A G H E T E R Saknar grön länk mellan reservaten Trgytr sm ska samsas med tungt trafikerade ytr Svårt att få känsla av vad sm ska göras utifrån presentatinen Naturlig natur ersatt med knstgjrd (3) För mycket hus ch för tätt (3) Skapar för mycket stad Ger uppfattningen av ett riv ch bygg nytt -förslag S V A G H E T E R 5 Byggnatin för nära villamrådet 8 Naturlig natur ersätts med knstgjrd 12 För kmpakt bebyggelse mt sklan 13 Genmgångstrafik i Täljstenen (2) MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING Mer skg ch gröna stråk behövs (3) Västertrg behöver livas upp Badhuset mer centralt, ex vid allaktivitetshus Färre p-platser, men bra i p-hus, sm ges sympatisk utfrmning, ch under mark Utveckla diagnalt gångstråk mellan Grönstensvägen ch Hågadalssklan (2) Fler försklr Undvika att arrangerade lekytr står öde ch kräver mycket underhåll Kmbinera hög trafikföring på Nrbyvägen ch trgyta? Reducera antalet bilgatr mellan kvarteren ch husen 7

10 EG AR C H I T E C T S U T L Å T A N D E G R U P P E N S S Y N P U N K T E R EGA har valt att arbeta utifrån ledrden grönt, tätt ch dynamiskt. En dynamisk urban identitet skapas genm att förtäta, ge Eriksberg en varierad bebyggelse samt gestalta nya ffentliga platser. Förslaget påvisar en grön ch tät struktur sm samtidigt bygger på en strskalighet. Förslaget saknar dck ett tydligt ch bärande kncept sm redvisar vad sm ska göra mrådet än mer attraktivt än idag. Området ges en tätare stadsmiljö sm genererar fler bende i mrådet. Det ger förutsättningar för en mer levande stadsdel men det saknas tankar kring hur en dagbeflkning kan åstadkmmas ch hur stadsdelen ska lcka besökare. Strskaligheten gestaltar sig i både kvartersutfrmning ch höjder. De stra spannet av våningstal ger variatin samtidigt sm det medför att befintliga karaktärsbyggnader får en dämpad rll i mrådet ch bebyggelsen kan kmma att få ett spretigt uttryck. Nytillkmmande byggnaders höjder behöver övervägas för att bevara mrådets karaktär. Stadsrummen är i många fall definierade ch ger uppfattningen av att vara av större mått. Det medför en risk att istället för en välkmnande upplevelse ge mtsatt effekt Kvarteren ch dess bebyggelsestruktur skapar gda innergårdar. Strukturen ger å andra sidan slutna kvarter sm saknar relatin sinsemellan ch riskerar att mtverka en scial mångfald. Infrmella stråk ch kpplingar behöver tillkmma ch tanken m hur parkering i mrådet ska lösas behöver ses över. Gatustrukturen bygger på sammanhållna ch raka stråk med längre siktlinjer, emellanåt utan tydliga målpunkter. Stråken kan upplevas sm mntna ch diffusa m de inte tydligt prgrammeras ch skapar mervärden. Förslaget behöver fördjupas i vilken karaktär ch funktin stråken vill åstadkmma ch vad sm händer i deras målpunkter. Avsaknaden av hierarkier inm gatumiljön, utöver de två urbana huvudstråken, gör att variatinen saknas ch att rienterbarheten blir svår. Med utgångspunkt i mrådets ndpunkter förses mrådet med ett krsande internt huvudgatunät sm på ett psitivt sätt sammanbinder de båda reservaten, sklmrådet ch kvarteret Täljstenen. De diagnala nätet kmpletteras med tydliga nrd-syd kpplingar. Det ger en intressant gatustruktur sm ger ett flexibelt nät för framtiden. Samtidigt sm det uppstår svårhanterade krsningspunkter för trafikflöden ch emellanåt risk för ineffektivt markutnyttjande. Grundstrukturen ställer krav på grundligt arbete med de vinklar sm skapas vilka ger en begränsade funktinalitet ch flexibilitet. Både vad gäller bebyggelseutfrmning ch trafikföring. Förslaget utvecklar företrädesvis kpplingarna kring Granitvägen. Det ger en känsla av att kvarteret Bldstenen ch kvarteret Täljstenen inte binds samman i lika hög grad med övrig bebyggelse utan frtsättningsvis upplevs sm enklaver i mrådet. Genm att bibehålla Granitvägen ch Nrbyvägen sm huvudstråk leds den externa kmmunikatinen runt m mrådet. Det ger förutsättningar för en begränsad trafikering inm mrådet samtidigt sm det riskerar reducera önskvärda flöden. Eriksbergssklan ges en mer central rll i stadsdelen genm att ftbllsplanen flyttas samt genm kmpletterande bebyggelse med både bstäder ch allmänna servicefunktiner. Sklan binds samman på ett psitivt sätt med huvudgatunät, ffentliga rum ch Västertrg. Bllplanens nya placering ger en mjuk övergång mellan bebyggelse ch natur. Samtidigt kan en central bllplan medföra psitiva aspekter i liv ch rörelse till stadsdelen. 8

11 Sklan ch Västertrg bildar tillsammans med ett tillkmmande kulturhus ett strt ffentligt rum sm blir mrådets hjärta. Platsen har möjlighet att med rätt prgrammering bli mycket intressant ch ge förutsättningarna till ett rikt scialt liv i gaturummet. Det föreslagna knferenscentret med htell ch spa sm ska bidra till att aktivera mrådets östra del ch förstärka Eriksbergs identitet upplevs sm främmande ch står i starkt kntrast mt den gröna identitet sm Eriksberg har idag. Förslaget visar dck på det gröna med mycket sparad natur ch nya funktiner i gröna tak ch kpplingar till reservaten. Öppen dagvattenhantering är en gd tanke för att kmbinera det funktinella med det tilltalande. Grönytefaktr är ett tänkbart instrument för att säkerställa den gröna stadsdelen. Det starka gröna inslaget i frm av naturmark kan dck skapa trygga ch definierade ytr på bekstnad av stadsmiljö ch tillkmst av bstäder. Förslaget har en gatustruktur sm med förhållandevis nedtnade ingrepp i befintlig infrastruktur tillsammans med tydliga större kvartersutfrmningar har möjlighet till genmförande. En starkare knkretisering av kncept ch marbetning av kvartersutfrmning ch bebyggelsestruktur är nödvändig. Likaså en starkare idé m prgrammering av den ffentliga miljön mellan husen sm saknar bakmliggande mtivering. 9

12 EG AR C H I T E C T S S Y N P U N K T E R F R Å N A L L Ä M N H E T E N GENERELLA PLATSSPECIFIKA S T Y R K O R Tät, fin ch varierad bebyggelse (4) Gröna tak (2) Mycket grönt tillvaratagande av befintligt grönt ch planerad. Fri växtlighet (5) Bra balans mellan hus, grönmråden samt service lagm visin Idén med htell/knferens ch bad/spa Odlingsltter i mrådet ch på tak (3) Luftigt Förändringen blir inte så ttal Förslag m hur cykeltrafiken ska förbättras Kpplingen till mgivningen S T Y R K O R 1 Gåfartsgata genm hela mrådet (3) 2 Kulturhuset sm ska vara strt (3) 3 Ftbllsplan ch fritidsanläggning bakm skla (2) 4 Skgsmrådet bevaras 5 Trgytan med servicefunktiner (5) 6 Bra inplacering av nya skllkaler S V A G H E T E R Känns realistiskt ch mdernt Spetsigt, kantigt ch inte b-vänligt Htell/knferens (3) Ny bebyggelse för nära ch bygger in befintliga hus för mycket (5) Vill inte ha kvartersstad Trist förslag Extremt kmpakt bebyggelse, behöver luckras upp (2) Höga hus ch stenkänsla S V A G H E T E R 3 Ftbllsplanen flyttas, ch kräver avverkning (3) 6 Skl- ch sprtmråde realistiskt 7 Granitvägen bevaras i samma sträckning, ch får en rörigare trafiklösning 8 För höga hus vid villamrådet (2) 9 För tätt mellan småhusen MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING Mer av gallerir, lika typer av affärer Fler gröna öppna ytr Trg med affärer sm är funktinella för bende. Saluhall, knditri, pizzeria, bensinmack Fler idrttsytr ch hallar. Idrtten hämmas av brist på plats. Färre bilvägar mellan kvarter ch hus samt fler parkeringsgarage i ytterkanten Använda sig av typ av växtlighet sm finns i mrådet idag 10

13 S T R AT E G I S K AR K I T E K T U R U T L Å T A N D E G R U P P E N S S Y N P U N K T E R Förslaget benämns Biagnalen. Knceptet är någt vagt, det är exempelvis klart vad attraktinskraften i Biagnalen är, men det finns möjlighet att med utgångspunkt i förslaget utveckla ett sådant. I Biagnalen ingår diagnalen vars funktin är ett grönt parallellt vardagsrum sm samtidigt ska fungera sm gång- ch cykelled mellan det nya stadsdelstrget Östertrg i anslutning till Nrbyvägen samt ett nytt campus vid Eriksbergssklan. Dess karaktär är i frm av en traditinell, någt rdinär, parkmiljö ch alltför extensiv för att stadskänsla skall uppnås. Den skulle kunna få ett tydligare, mer nytänkande kncept ch bidra med någt extra till utemiljön för att bli en attraktivare mötesplats för Eriksbergsbr ch besökare till mrådet. En möjlighet skulle vara att förlänga dess utbredning så att den blir en länk mellan naturreservaten Stadsskgen ch Hågadalen, vars ändpunkter skulle kunna förstärkas samt att den signaleras tydligare mt Nrbyvägen för en trygg passage. Dess läge bör ckså övervägas. Styrkan i förslaget är hur man genm varsamma tillägg lagt ett nytt lager till den befintliga strukturen samtidigt sm varierande ch lagm stra kvarter tillskapats, även m några av de befintliga skivhusen på ett par platser upplevs instängda. Det är psitivt att sklan har fått en mer central rll i stadsdelen samt idén m att Västertrg vänder sig mt en ny saluhall, vilken kan fungera sm en magnet i mrådet med rätt innehåll av verksamheter. Saluhallen har ckså en intressant arkitektnisk utfrmning där bttenvåningen på det västra lamellhuset integreras med den mderna saluhallen. Utfrmningen av en sådan behöver dck ägnas str msrg för att på bästa sätt förena dåtid med framtid ch samtidigt skapa ett rumsligt sammanhang mellan Västertrg, sprtytr samt allaktivitetshus. På en övergripande nivå ger förslaget en rbust genmförbar struktur, men när man kmmer närmare saknas den välkmnande utemiljön ch förutsättningarna för att skapa en stadsdel med liv ch rörelse dygnets alla timmar. Perspektiven visar kala fasader med tmma ytr däremellan. Området behöver mer knceptuellt intressant gestaltade byggnader. Gaturummen signalerar i förslaget en trafikhierarki där bilen har en framträdande rll med fickparkeringar i båda körriktningarna utmed de breda allégatrna. En gatumiljö utfrmad mer på de gåendes ch cyklandes villkr efterfrågas. Tanken med att samla bendeparkering i ett par strategiskt placerade parkeringshus ses sm en styrka i förslaget. Skalan på en del av de publika ytrna upplevs alltför stra. Gatustrukturen har en traditinell utfrmning där Granitvägen har fått behålla sitt läge. Det nya vägnätet tillför ytterligare biltrafik till mrådet vilket ger negativa effekter på utemiljön, men ökar knnektiviteten inm mrådet vilket är psitivt. Vägnätet har i förslaget en rak ch över mrådet dminerande utfrmning ch skulle med fördel kunna anpassas till tpgrafin ch få en mer rganisk struktur sm samspelar med Eriksbergs identitet ch ger en mer upplevelserik utemiljö. Till det nya centrala trafikstråket har kmmersen centrerats vilket gör att det finns en avsaknad av de smala gränderna ch butikerna längsmed gågatrna ch stadskaraktären i dess småskalighet. Kpplingen till naturreservaten är tydlig ch placeringen av de föreslagna prtalerna är inte vid de mest strategiska punkterna, men har möjlighet att utvecklas. Det är klart hur trafikföringen ska ske över diagnalen. Att sklan är viktig för mrådet ch att den ska ges en mer central rll är rätt tänkt. Men en mfattande campusidé, vilken en str del av förslaget bygger på, ses sm en risk då Uppsalahem inte har styrning över detta. Knceptet är även redan ianspråktaget på flera håll i staden. Däremt är inslag av kunskapscentra/hubbar en möjlighet i tillkmmande lkaler för att skapa en 11

14 dagbeflkning ch kreativitet till mrådet, samt en tanke kring sprt- ch aktivitetsytr ch en grundläggande idé m att utfrma en pedaggisk utemiljö för att skapa en hållbar livsstil. Dessa behöver dck definieras ch utvecklas ytterligare. Kmplettering med ett nytt stadsdelstrg öster m Nrbyvägen skapar mer jämvikt i mrådet ch ett ansikte utåt för förbipasserande ch det tillför någt till Nya Eriksberg. Det är en möjlig plats med bästa slläge för exempelvis kafé ch handel. Kvartersstrukturen upplevs sm attraktiv, framförallt den nrra delen, med variatin på gårdsutfrmning ch där de befintliga husen tas m hand av den tillkmmande bebyggelsen på ett tilltalande sätt. Samtidigt sm öppningarna mellan husen möjliggör anpassning till tpgrafin. Den nrra delen av uppdragsmrådet, med bebyggelsen utmed Granitvägen har dck en stum nrrsida mt villabebyggelsen. En mtsatt effekt skulle kunna uppnås genm att den befintliga villastrukturen i nrr istället skulle kunna förlängas ned i mrådet över Granitvägen. Kvarteren kan ckså, på ett enkelt sätt, delas in i små fastigheter, vilket öppnar upp för en variatin ch mångfald i bebyggelse. Det vre intressant med ett större spann vad avser byggnadstyplgier genm högre respektive lägre huskrppar samt att våga accentuera platser. Det finns en funktinell bttenvåningsstrategi sm skapar gda förutsättningar till både variatin ch liv mellan hus. Strukturen upplevs dck halvtät, ett mellanläge mellan stad ch naturnära ch en täthetsdynamik saknas. Området vid kvarteret Bldstenen har lämnats lite utanför i förslaget vilket är svaghet då ett helhetsgrepp för hela mrådet efterfrågas. Biagnalen beskrivs sm en prcess för hur det befintliga Eriksberg ska förädlas till det Nya Eriksberg. En prcess där man har en tydlig plan för hur utvecklingen ch utbyggnaden av mrådet ska ske i parallell dialg med medbrgarna sm bidrar till delaktighet ch gemenskap avsett tillhörighet ch ålder. Det ger en tyngd för möjlighet till gd genmförbarhet ch det är en styrka att parallellt arbeta med att förankra ch integrera förslaget hs de sm berörs. Den etappindelning sm redvisas visar på en inledande tanke kring hur ett genmförande av förslaget skulle kunna ske. Biagnalprcessen visar ckså på förutsättningarna för en hållbarhetsstrategi. Exempelvis idén m ett prgram för stadsdelen med avseende på sphantering ch kmpstering, sm förpackats i en pedaggisk struktur. Idén har en gd möjlighet att utvecklas. Det saknas dck en direkt, knkret ch synlig tanke i förslaget sm speglar hållbarhetsidéerna. Generellt saknar förslaget exempel på nytänkande. Attraktiviteten i förslaget bygger på att saluhallen, där försäljning av när- ch härdlat kan ske, blir genmförd. Den övergripande attraktiviteten är frtsatt läget, med närhet till centrum ch till naturmrådena. 12

15 S T R AT E G I S K AR K I T E K T U R S Y N P U N K T E R F R Å N A L L M Ä N H E T E N GENERELLA PLATSSPECIFIKA S T Y R K O R Flera affärer Realistiskt Bra trafiklösning, sprider ut trafiken Bra med fkus på skla ch äldre Kllektivhus Behåller Eriksbergskänslan, men tätare Många grönmråden insprängda i mrådet Skgsbackarna bevaras Strukturen på bebyggelsen Gångstråken mellan husen S T Y R K O R 1 Bra sträckning mellan Täljstenen ch Marmrvägen (3) 2 Miljön nrr m Granitvägen sparas till str del 3 Östertrg sm kmpletterar Västertrg 4 Saluhallen (5) 5 Gångstråket mellan Östertrg ch sklan 6 Skgen bakm sklan tas brt, dlingsltter istället (2) S V A G H E T E R Traditinellt, realistiskt men tråkigt (5) För plttriga kvartersbildningar Förslaget behöver mindre skala ch gränder För mycket sten/asfalts/betngytr (2) Fler trg behövs inte För tätt, generellt ch in på befintliga hus (5) Behövs inte fler bilvägar genm mrådet (2) S V A G H E T E R 6 Skgen bakm sklan bör lämnas rörd 7 Granitvägen lämnas rörd (farlig krsning) (2) MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING 7 Förbättra krsningen Glimmervägen-Granitvägen Få brt rätlinjigheten ch stelheten (2) Mer skg (2) Mer grönt ch fler gröna stråk (2) Arbeta brt parkeringar längs gatan 13

16 N Y R É N S U T L Å T A N D E G R U P P E N S S Y N P U N K T E R Förslaget tar avstamp i stadsdelens nuvarande landskapsbild, kulturhistria ch byggnadsstruktur vilket ger en tyngd ch en upplevelse av att det är väl förankrat. Förslaget bygger vidare på ursprungstänket med hus i park genm försiktiga tillägg sm adderar ett likadant lager sm det befintliga med str hänsyn till tpgrafin. Dck uppnår inte stadsdelen in den täthet sm är nödvändig för att tillskapa intima ch attraktiva rum sm ger en levande stadsdel. Det är utmaning att förena stadsbyggnadsidén med den attraktiva staden sm i förslaget skulle behöva utvecklas ch mtiveras. Den ffentliga miljön mellan husen bibehåller i förslaget samma karaktär ch relatin sinsemellan. Strukturmässigt blir uppfattningen att stadsdelen till str del blickar till histrien istället för framtiden. Knceptet för att bli en än mer attraktiv stadsdel baserar sig mycket på eklgisk hållbarhet. I temat Mat ch Odling finns en möjlighet att skapa en attraktivitet ch det är ett intressant angreppssätt. Det är dck tveksamt m det är tillräckligt tydligt ch bärande sm stadsbyggnadskncept. Det ställer även stra krav på förvaltning för att upprätthålla en hög ch tilldragande nivå. Förslaget presenterar flera intressanta tankar inm hållbarhetsspektrumet ch har ett strt fkus på att vara långsiktigt klimatsmart. Nybyggnatin i trämaterial, stadsanpassade våtmarker ch samverkan med universitet är alla intressanta ur en eklgisk synvinkel ch möjligheter sm bör studeras i en förlängning för en hållbar framtid. Mt dessa ska ställas en visin m att uppnå innerstadskänsla ch en långsiktig förvaltning. Förslaget varieras med byggnadstyplgier ner på kvartersnivå ch kmbineras med dling på både gata ch innergård vilket ger intressanta matprducerande mötesplatser. Det är viktigt i en frtsättning att studera efterfrågan på dling för att finna en balans ch undvika övergivna dlingar. Likaså att skapa ett system där dessa efterhålls. Variatinen av byggnadstyplgier skulle kunna vara större för att undvika mntni samtidigt sm det finns en tanke i upprepningar ch återanvändande vilket ger gd eknmisk hållbarhet i ett genmförande. Förslaget har relativt strskaliga rum ch kan i vissa delar brista i tydliga ch spntana mötesplatser. Skalan skulle ibland må bra av att brytas ner någt för att skapa mer intimitet ch känsla. Strukturen i förslaget angriper inte tillräckligt nya Eriksbergs visin m en uppluckring av mrådesöarna där gränserna är svåra att skönja. I förslaget behålls de större huvudgatrna i Granit- ch Nrbyvägen ch kmpletteras delvis med ett nytt internt vägnät. Täljstenen ch Bldstenen kpplas ihp med övrig bebyggelse på ett bra sätt ch ger mrådet sm helhet en bättre sammanhållning där kvarteren blir tillgängliga ch får möjlighet till genmströmning av flöden. Gatunätet ges en tydlig hierarki sm ger stadsdelen distinkta huvudstråk ch en bra variatin med lika karaktärer på gaturummet. Det finns en gd grund i gatustrukturen att bygga vidare på. Kmmunikatinsmöjligheterna får en begränsning i nrd-sydlig riktning genm parkstråket ch dess nd i anslutning till sklan ch Västertrg. För det mänskliga mötet skapar parknden en bra platsbildning samtidigt sm känslan av det naturliga flödet genm knutpunkten saknas. Det gör ckså att sklan inte integreras i särskilt hög grad ch mrådet sm helhet saknar entrépunkter nrrifrån. Parkstråket blir även begränsning för knnektiviteten ch vissa kvarter måste anslutas med återvändsgatr. En kppling över parkstråket bör övervägas kntra en enhetlig park. Vissa tillkmmande platsbildningar ch mindre stråk är tydliga i dess innehåll ch funktin ch behöver närmare studeras för att skapa mervärden till stadsdelen. 14

17 I förslaget saknas en tydlig kppling sm sammanbinder reservaten med varandra. Entrépunkterna till dessa upplevs annyma ch skulle behöva förstärkas ch lyftas fram tydligare. Förslaget skulle ckså behöva ses över för att undvika enkelsidigt nyttjande av gatrna för att berika gatulivet. Parkeringsfrågan löses främst genm användandet av källargarage under gårdar ch byggnader. En lösning sm i framtiden kan leda till utnyttjade utrymmen utan mvandlingsmöjlighet. En mer kreativ ch framtidssäkrad lösning behöver arbetas fram. Vägnätet ger till den största delen gda möjligheter till en gd kllektivtrafikförsörjning med närhet till hållplats. Handel ch verksamheter föreslås pririteras kring Västertrg samt vid krsningen Nrbyvägen- Granitvägen, samt däremellan. I en frtsättning är det viktigt att studera hur dessa centrala nder ska ch kan fungera tillsammans ch inte mtverka varandra. Förslaget pekar även på användningen av mer utspridda verksamheter, vilket ger en frågande ställning till deras mtiv. En marknadsanalys krävs sm underbygger placeringen av verksamheter i syfte att bidra till ett levande gatuliv ch samtidigt ge gd företagsamhet. En intressant idé är tillkmsten av ett Naturum sm skulle kunna ge både vägledning ch samlingsplats för naturreservaten. Föreslagen placering känns däremt säker. En placering i anslutning till bstadsmrådet skulle istället sannlikt förstärka mrådet. Inga byggnader föreslås rivas, utöver mindre justeringar, vilket medför att förslaget har en någt begränsad flexibilitet sm ckså skapar ett relativt lågt markutnyttjande. Sklbyggnaderna i mrådet lämnas till str del rörda ch de mindre förändringarna berör främst marken mellan sklbyggnaden ch övrig bebyggelse. Förslaget är ckså försiktigt i sina ingrepp på större kmmunikatinsstråk ch infrastruktur. Genmförbarheten av förslaget är gd i ch med att det är relativt berende av yttre faktrer sm Uppsalahem inte råder över. 15

18 N Y R É N S S Y N P U N K T E R F R Å N A L L M Ä N H E T E N GENERELLA PLATSSPECIFIKA S T Y R K O R Ordning ch reda bland husen med tydliga innergårdar (2) Hållbarheten är central i tanken (2) Mycket luft mellan husen (4) Olika typer av bstadshus (2) Det förslag sm inte rör m för mycket Parkeringar under jrd (2) Känns grönt på ett bra vis (3) Tema mat med dlingsmöjligheter (4) Trevligt med dammar ch vattendrag Bevarar mycket av det befintliga (2) Det finns en plan för minskad biltrafik Klimatsmart ch ektänk, trähus (2) Känns genmförbart S T Y R K O R 1 Lägre lamellhus mt Hågadalen (2) 2 Orangeri ch trädgård (3) 3 Möjlighet till isbana vintertid 4 Centralt grönstråk (2) S V A G H E T E R Orealistiskt mycket lkalytr (2) För tråkigt, inget nytt För tätt (2) För tätt S V A G H E T E R 5 För höga ch murliknande byggnader mt villamrådet (3) 6 Använder skgen bakm sklan (4) MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING Passa på att ändra Granitvägens sträckning Bevara pulkabacken vid scutstugan Arbeta in mindre hus Utveckla arbetet med slfångare Bevara Västertrgs nuvarande vackra stenläggning 16

19 K J E L L AN D E R & S J Ö B E R G U T L Å T A N D E G R U P P E N S S Y N P U N K T E R Förslaget grundas på ett hållbart perspektiv där fkus ligger på den lekfullt barnptimerade stadsdelen. Visinen är att genm en lång prcess skapa en levande stadsdel med mångfald, grönska ch livskvalité. Nya Eriksberg ska få ett varierat innehåll med möjligheter för lika verksamheter, bstadstyper, invånare ch livsstilar. Förslaget främjar ett uttalad cmmunityperspektiv. Förslaget är nytänkande ch tänjer på gränserna m vad en hållbar ch klimatsmart lekfullt barnptimerad stad skulle kunna innebära. Det är utpräglat resurs, effektivitet ch klimatanpassat ch är i många avseenden exemplifierat, exempelvis genm tanken att en stad är att dela; utrymme, tjänster, service, infrastruktur ch knsumtin. Knceptet i förslaget skapar en tydlig tankeram att förhålla sig till ch lätt att skapa ett engagemang kring, vilket är en styrka. Dck förutsätts i förslaget att alla bende står bakm dessa tankar. Den nytänkande byggnads- ch landskapsarkitektniska gestaltningen tar en intressant riktning ch visar en ny epk inm stadsbyggnad, sm läggs till det befintliga, dck väl dminant. En svaghet är att det inte framgår vad sm gör att detta kncept appliceras just på stadsdelen Eriksberg, det skulle kunna appliceras på många andra ställen ch är inte platstypiskt. Nytänkandet ger sig bland annat uttryck i en övergång från traditinell trafikplanering till någt nytt, vilket visar på vilja att utveckla, men där det saknas en knsekvensanalys eller strategi för hur denna ska genmföras. Strukturen har blivit alltför starkt styrd av förslagets visin. Kvartersstrukturen är dck intressant, med variatin i utfrmning av gårdar ch uppbruten bebyggelse med mycket släpp samtidigt sm den är igenkännbar ch enkel. Det är en fin samrdning mellan ny ch befintlig arkitektur ch tillkmmande byggnader visar respekt mt den befintliga, framförallt i den nrra delen av mrådet där de befintliga lamellhusen får stiga fram i strukturen. Förslaget är uppbyggt kring en bearbetad, prgrammerad lp där strt fkus lagts vid skla/campusmråde sm integreras med bstäder då nybyggnatin föreslås ända ut till reservatsgränsen mt Hågadalen. Det förutsätter att sklan förnyas ch utvecklas vilket är en risk för genmförbarheten, då rådigheten ligger utanför Uppsalahems ramar. Förslaget saknar flexibilitet då det bygger på idén m en redan prgrammerad lp. Det finns en risk att m den inte utförs i sin helhet kmmer mrådet att upplevas färdigt. Gd flexibilitet återfinns dck på kvartersnivå. Kvartersstrukturen gynnar ckså en enkel byggherrefördelning för en blandning av upplåtelsefrmer, vilket är psitivt. Dck saknas en plan för hur förslaget ska genmföras, exempelvis genm en etappindelningsbeskrivning. Då ytrna är starkt prgrammerade, saknas ett förhållningssätt till de befintliga utmhusmiljöerna. Området sm har en identitet i sin tpgrafi idag, upplevs i förslaget utraderat. Lpen i sig är dck en stark identitetsskapande möjlighet för stadsdelen men den stadsmiljö sm uppstår genm en sammankppling av de befintliga enklaverna skapar samtidigt skapat ett nytt enklaver mt mkringliggande stadsdelar. Strukturen tar ingen hänsyn till redan detaljplanelagt mråde inm uppdragsmrådet, vilket gör att förslaget kmmer att påverkas mycket i sin helhet. En anpassning av förslaget enligt denna 17

20 plan medför att bstadsyta försvinner. Det förekmmer ckså förslag på nybyggnatin utanför uppdragsmrådets gränser. Inm mrådet ökar knnektiviteten både i nrd-syd ch öst-västlig riktning, exempelvis genm de infrmella stråk ch kpplingar sm lämnats i kvartersstrukturen för gång- ch cykel vilket är psitivt. Lpen sm sammanlänkar mrådet består av en sekvens av rum ch skapar en intressant, visinär, lösning men en med en tveksamhet till genmförande med avseende på exempelvis säkerhet. Gaturummet i lpen upplevs ckså sm brett ch blir alltför dminerande i den ttala strukturen. Det är klart hur gatrna kan ch ska hantera lika trafikslag ch hur en ny kppling till Enköpingsvägen, med eventuellt ökad trafik, tas mhand i förslaget. I förslaget tar man in den idag ganska tungt trafikerade Granitvägen med busstrafik, vilket är negativt. Tanken m en på sikt bilfri stadsdel är starkt kpplad till visinen i förslaget, men är inte trligt i en nära framtid. Parkeringsytr saknas helt i förslaget vilket är en svaghet i det fall vi inte uppnår en bilfri stadsdel eller har frdn drivna på alternativa bränslen. Tanken m ett kultur- ch utbildningskluster är en bra idé ch är en psitiv möjlighet för mrådet sm kan utvecklas med det är klart hur man hanterar trafikflöden till skla med hämtning- ch lämning samt transprter till mrådet. Det är ckså svårt att tyda på vilket sätt kllektivtrafiken ska fungera för mrådet. Det finns ett kncept kring utfrmning av bttenvåningarna, lpen ska få ett innehåll med mini-parker, kaféer ch mötesplatser, ch planeras utifrån en mänsklig skala. Men det saknas ett marknadsunderlag för alla de verksamheter sm föreslås. Naturreservaten Hågadalen ch Stadsskgen kpplas samman med en barftapark, vilken i sitt innehåll är nytänkande, men sm inte har bearbetats i kpplingarna till reservaten. Detsamma gäller kpplingar till mkringliggande gatunät för buss ch biltrafik. Det saknas en idé m Västertrgs rll i den nya strukturen, sm i förslaget hamnar utanför lpen där nya verksamheter kncentreras. Förslaget innehåller flera attraktiva attribut sm lckar flera målgrupper. Lpen är en möjlighet med avseende på attraktin sm bidra till upplevelse med sin blandning av handel, kultur, rekreatin ch näringsliv. Mycket av attraktiviteten i förslaget ligger i den nytänkande arkitekturen, helheten ch den klara presentatinen av ett tydligt kncept. Förslaget genmsyras av knkreta exempel på hållbarhet utifrån perspektiven eklgisk-, eknmisk- ch scial hållbarhet ch är en styrka. Exempelvis eklgisk hållbarhet med dagvattenstråk sm lekmöjlighet samt att plats åt den vilda vegetatinen med ät- ch lekbart växtmaterial. Scial hållbarhet med exempelvis hubbar, mikreknmier ch kluster är möjliga, attraktiva tankar m hur man vill skapa en livligare stadsdel liksm aktivitetshus för både yngre ch äldre i samma, återanvända, byggnader. Dck finns, sm nämnts, en risk att förslaget är alltför starkt strukturmässigt utfrmat, snabbt blir mdernt ch därmed ej hållbart över tid. I förslaget finns en idé m tillägg till befintliga hus med gestaltande med gröna tak, rangerier, växthus ch hängande trädgårdar med fkus på eklgisk hållbarhet vilket känns tilltalande för knceptet men klart hur genmförande ch förvaltning av detta ska ske. Beskrivningen av förslaget i text är visinärt ch visar ett starkt engagemang i genmförande av uppgiften men ändå knkret ch i delar tilltalande ch skulle kunna appliceras på en mindre statisk struktur än lpen. En styrka i förslaget är de knkreta mätbara mål sm redgörs ch vilken verktygslåda sm skall användas för att uppnå detta 18

21 KJE L L AN D E R & S J Ö B E R G S Y N P U N K T E R F R Å N A L L M Ä N H E T E N GENERELLA PLATSSPECIFIKA MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING S T Y R K O R Gröna tak med dling ch växthus (8) Grönskan integreras med husen på innvativt sätt Förtätning med lika hus ch frm (5) Gröna tänket med stra grönytr (4) Plan för lite biltrafik ch inga fler bilvägar (3) Småstadskänsla/stadsdelskänsla med mångfald (3) Närhet till aktiviteter Bra att det inte planeras för htell.dyl. ch istället för dem sm br i Eriksberg Variatinen ch skalan Ett spännande mråde man vill b i (3) Klimatsmart ch hållbart (2) Tillsktt fint anpassat till det gamla Allaktivitetshus för gemenskap över generatinsgränserna S T Y R K O R 1 Gröna stråket med barftaparken (7) 2 Lpen sm ger sammanhållning ch inte är rak 3 Servicen ch butikerna längs lpen 4 Utvecklingen av idrttsplanen S V A G H E T E R Rörig kvartersstruktur Växthus behövs inte Trafiklösningen upplevs sm genmtänkt (2) För tätt (6) För plttrigt (2) Befintlig skg försvinner, speciellt de karakteristiska tallarna (3) Klaustrfbiskt Byggnatin för nära Hågadalen (2) Förstör dagens miljö, behöver mindre av allt (3) Vissa utpiska inslag sm sannlikt inte blir verklighet S V A G H E T E R Mer skg behövs (2) ch naturupplevelse utvecklas Diagnal kppling mellan villamrådet ch sklan Husen målas i lika färger Utveckla fler lekplatser Mer perspektiv m vad sm är hälssamt ch friskvårdande Mer utrymme för ungdmsaktiviteter Utveckla arbetet med slfångare 5 Byggnatin för nära Hågadalen (4) 19

22