Addition och subtraktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Addition och subtraktion"

Transkript

1 Addition och subtraktion Kapitel 7 Addition och subtraktion Talområdet i kapitlet omfattar tal upp till Eleverna lär sig att se på fyrsiffriga tal och bedöma vilket tusental och hundratal som ligger närmast. Den kunskapen används vid addition och subtraktion för att kunna bedöma om svaret är rimligt. Kapitlet fortsätter med färdighetsträning av addition och subtraktion med fyrsiffriga tal som ger två eller tre minnessiffror respektive två eller tre lån i uträkningarna. I genomgångsrutorna visas både talsortsräkning och algoritm som räknestrategier. På nästa sida här i lärarhandledningen står det mer om hur man via det matematiska samtalet med eleverna kan hitta och utveckla ytterligare räknestrategier. Därefter får eleverna lära sig räkna flerstegsuppgifter. Textuppgifterna är konstruerade så det krävs minst två uträkningar för att komma fram till svaret. På sista uppslaget innan diagnosen löser eleverna textuppgifter med hjälp av överslagsräkning och använder miniräknare för att kontrollera svaren. Borggården sidan 34 Diagnos sidan 47 Rustkammaren sidan 48 Tornet sidan 55 Sammanfattning sidan 63 Utmaningen sidan 64 Arbetsblad 7:1 Ungefär 7:2 Räkna på ett ungefär 7:3 Addition 7:4 Träna mer addition 7:5 Subtraktion 7:6 Träna mer subtraktion 7:7 Hemligt meddelande 7:8 Flerstegsuppgifter, på skeppet Queen Anne 7:9 Flerstegsuppgifter, på bio 7:10 Träna med miniräknaren 7:11 Addition med fler termer 7:12 Skepp ohoj 7:13 Min utvärdering Läxboken Läxa 4 efter sidan 39 Läxa 5 efter sidan 43 Läxa 6 efter sidan A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

2 Det matematiska samtalet kring räknestrategier Vår metodik utgår från det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever har olika förkunskaper kan de räknestrategier som används bli olika för olika elever. Varje nytt moment i boken bör inledas med en diskussion där eleverna ges möjlighet att upptäcka och förstå olika sätt att räkna. Vi tänker oss att man som utgångspunkt tillsammans diskuterar och provar de båda metoder som presenteras i grundkursens genomgångsrutor. Likhetstecknets betydelse Det är inte ovanligt att eleverna uppfattar likhetstecknet som en markör för att nu kommer svaret, i stället för det korrekta är lika mycket som, dvs. att värdet är det samma på båda sidor om likhetstecknet. Att förstå likhetstecknets innebörd är väsentligt för att förstå de typer av räkneoperationer som presenteras i boken, eftersom de ofta bygger på ett nedtecknat tankeled t.ex = = Det är också viktigt att eleverna använder likhetstecknet på ett riktigt sätt när de löser problem som kräver fler del beräkningar. En del elever sätter rutinmässigt ut ett likhetstecken mellan de olika beräkningarna trots att det inte alltid är likheter som följer efter varandra. Eleverna får här i kapitel 7 även lära sig att räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal och använda tecknet för ungefär lika med. Att förstå hur och när man använder sig av det tecknet blir svårt om man inte är förtrogen med likhetstecknets innebörd. När eleverna behärskar att räkna på ett ungefär och kan använda tecknet för ungefär lika med kan de göra överslagsberäkningar i huvudet. Eleverna har då verktyg för att kunna bedöma rimlighet vid addition och subtraktion med lite större tal. Att eleverna utvecklar förmågan och blir vana vid att göra rimlighetsbedömningar av sina beräkningar blir allt mer viktigt i takt med att termerna i additionerna och subtraktionerna blir så stora att man börjar använda digitala hjälpmedel. Räknestrategier i addition I läroboken presenteras parallellt två räknestrategier vad gäller addition: att var för sig addera en talsort i taget och algoritmräkning. Vid talsortsräkning adderas först tusentalen, sedan hundratalen, tiotalen och till slut entalen. Exempel (sidan 38, elevboken) = = De olika delresultaten skrivs i ett tankeled som slutligen adderas. Att addera talsorterna för sig behöver inte ske just så här. Ett alternativ är följande tankesätt: = = = = Detta kan se omständligt ut på papper, men vara enklare om man räknar i huvudet. Ett annat sätt att lösa additionen skulle kunna vara att flytta ental från den ena termen till den andra, så man får tal som är lättare att räkna ihop: = = = = Här måste man veta att summan är densamma även om man flyttar ental mellan termerna. Den andra metoden som presenteras är algoritmen. Det är viktigt att hela tiden föra en diskussion så att eleverna förstår vad som händer vid algoritmräkning. Metoden har sina fördelar när eleverna nu ska addera tal med fler talsorter, och tankeleden vid talsortsräkning blir långa och svårare att överskåda. Vid algoritmräkning börjar man att addera entalen, sedan tiotalen, hundratalen och till sist tusentalen. Om eleverna har svårt att förstå algoritmen kan man välja en medelväg mellan talsortsaddition och algoritmen A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 29

3 Räknestrategier i subtraktion Subtraktion är ofta svårare för eleverna att ta till sig. Strategierna här är också fler än vid addition. Om man intervjuar vuxna om hur de tänker när de löser en subtraktion, får man ofta förslag på flera olika lösningsmetoder. Därför är det svårare att hitta en grundläggande metod för subtraktion som alltid fungerar. Vi har genomgående i boken valt att visa två metoder, algoritmen och att minska med en talsort i taget. I detta kapitel börjar talen bli så höga att tankeleden vid talsortsräkning blir långa och krångliga. Fel kan lätt uppstå. Här förenklas uträkningen om man ställer upp talen i en algoritm. Algoritmen är därför den metod som visas i första hand. Även i subtraktion kan man tänka sig en alternativ algoritm där man skriver varje talsort för sig. Detta innebär dock att det kan bli både plus och minus i uträkningen Det fattas 40 i tiotalen. Det fattas 4 i entalen. Den andra metoden som visas i boken innebär att man börjar med den största talsorten och subtraherar en talsort i taget för att på så sätt få enklare uträkningar. Exempel (sidan 40) = = Det kan vara svårt att hålla delresultaten i huvudet. Man kan då skriva ner ytterligare tanke led = = = = Det är önskvärt att eleverna sätter sig in i och prövar de olika metoderna för att sedan välja en för dem passande metod i sitt fortsatta räknande. Om någon elev blir förvirrad av flera olika metoder, låt eleven koncentrera sig på den metod som passar eleven bäst. En annan metod som inte tas upp i kapitlet innebär att man subtraherar en talsort i taget i tur och ordning och skriver ner delresultatet i ett tankeled som adderas. Denna metod fungerar enkelt om det finns fler av alla talsorter i den första termen = = Metoden fungerar även vid andra subtraktioner, men då får man ibland plus och ibland minus i tankeledet, vilket kan vara svårt att förstå för en del elever = = (Det fattas 40 i tiotalen och 4 i entalen.) Ytterligare en annan metod, att räkna uppåt, utgår ifrån att man i subtraktionen ska avgöra hur stort avståndet är mellan talen. Metoden är enkel vid subtraktioner där talen ligger nära varandra som i exemplet: = = 3. Man utgår från det minsta talet och räknar ut skillnaden upp till (nästa större talsort) och sedan resterande ental upp till När däremot talen ligger långt ifrån varandra kan tankeledet bli långt. Det blir många steg när man vartefter fyller ut med ental, tiotal och hundratal till helt tusental och till sist resterande antal upp till första termen. Exempel = = A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

4 Sid Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > addera och subtrahera inom talområdet Matteord addition subtraktion ungefär lika med fyrsiffriga tal fler färre > räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal för att bedöma om svaret är rimligt > tecknet för ungefär lika med > använda addition och subtraktion i textuppgifter med flera uträkningar och vid problemlösning Kapitlets tema är pirater. Eleverna får möta en del av de mytomspunna pirater som funnits i verkligheten, men också många fantasifigurer. På ingressbilden ser vi hur piraterna träffas och gör affärer i skepps handeln. A Eleverna ska avgöra vilket tusental som ligger närmast B Här går vi steget längre och tittar på vilket hundratal som ligger närmast ett givet tal. Priset på kikaren är ungefär dukater. Fortsätt gärna fråga eleverna ungefär vad andra saker på bilden kostar och upp mana dem att välja det hundratal som ligger när mast. C För att veta på ett ungefär vad additionen av och blir så lär sig eleverna att tänka När eleverna lärt sig överslagsräkning kan de bättre bedöma rimligheten när de räknar addition och subtraktion med lite större tal. D Uppmana eleverna att komma med förslag till lösningar och förklara hur de räknar. Kapitlet inne håller uppgifter där eleverna ska räkna ut hur många år det är mellan två årtal. Addition och subtraktion Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > addera och subtrahera inom talområdet > räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal för att bedöma om svaret är rimligt > tecknet för "ungefär lika med" > använda addition och subtraktion i textuppgifter med flera uträkningar och vid problemlösning Matteord addition fyrsiffriga tal subtraktion fler färre ungefär lika med A B C D Ungefär hur många tusen dukater kostar kartan? D betyder dukater. Vad är det som kostar ungefär D? Ungefär hur mycket kostar loggboken och lanternan tillsammans? Piraten Svartnagel föddes år Han tittar på kartan över Karibien, där hans skepp förliste år Hur gammal var Svartnagel när det hände? Addition och subtraktion 31

5 Sid Uppslaget handlar om att avrunda tal till tusental och hundratal samt göra beräkningar efter avrundningen. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper, pennor, tavla eller snöre med klädnypor Rita en tallinje på tavlan (eller använd ett snöre) markera alla 500-tal mellan 0 och Be eleverna skriva var sitt fyrsiffrigt tal med fyra olika siffror på en lapp. Eleverna placerar sedan talet på rätt plats på tallinjen. Avgör tillsammans med eleverna vilket tusental/hundratal som ligger närmast deras tal. På sidan 37 kan eleverna använda rutans tallinje till uppgift 8. Därefter har de förhoppningsvis lärt sig hur de ska tänka för att lösa resten av uppgifterna. I uppgift 5 7 och gör eleverna ett överslag innan de gör beräkningen. Samtala med eleverna om när och varför man behöver kunna räkna på ett ungefär. När eleverna lärt sig överslagsräkning kan de lättare bedöma om svaret i en uträkning är rimligt. Ord som ofta används vid överslagsräkning är ungefär, omkring, cirka, i runda tal, lite mer/mindre än, närmare, knappt, drygt etc. Be gärna eleverna förklara orden och reflektera över i vilka sammanhang de har mött orden. > > Arbetsblad 7:1 och 7:2 Eleverna får här lära sig att räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal och använda tecknet för ungefär lika med. I genomgångsrutorna visas hur man med hjälp av tallinjen kan avgöra vilket tusental eller hundratal som ligger närmast ett givet tal markerat på tallinjen. Eleverna kan ta hjälp av tallinjen i rutan när de arbetar med uppgifterna på sidan 36. Sid Uppslaget handlar om att göra additionsberäkningar med tal som innehåller flera växlingar samt några uppgifter med överslagsberäkningar. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper och pennor Välj additioner från s i elevboken, skriv ner dem på lappar och dela ut till eleverna. Gör lappar med talen 2 000, upp till och sätt upp synligt i klassrummet. Be eleverna räkna ut additionerna på ett ungefär och placera sig med lappen vid rätt tusental. Blanda additionslapparna och dela ut på nytt till eleverna. Additionerna på uppslaget resulterar i fler växlingar. I genomgångsrutan visas strategierna uppställning och talsortsräkning. I uppgifterna 19 och 20 leds eleverna in på att göra ett överslag innan de adderar termerna. Detta är ett tillfälle att återigen uppmärksamma huvudräkning och rimlighetsbedömning. Att kunna resonera kring rimligheten i ett beräknat svar blir viktigare allt eftersom eleverna lär sig hantera större tal. > > Arbetsblad 7:3 och 7:4 > > Läxa 4 32 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

6 Ungefär hur mycket? Det hundratal som ligger närmast är Det tusental som ligger närmast är är ungefär lika med är ungefär lika med Vi har mynt i kistan. Oj, nästan Tecknet betyder "ungefär lika med" Vilket tusental ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) a) b) c) a) b) c) Vilket hundratal ligger närmast? Använd tecknet. På en liten ö utanför Afrika bodde en tid sjörövare. Ungefär hur många tusen var det? = a) b) c) a) b) c) a) b) c) Arrax har bilder på sjörövare. För att veta ungefär hur många det är tänker han ut vilket hundratal som ligger närmast Ungefär hur många bilder på sjörövare har Arrax? Välj först närmaste tusental och räkna sedan ut. Vilken av additionerna blir ungefär 8 800? a) b) c) a) b) c) a) b) c) Vilken av subtraktionerna blir ungefär 1 600? Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Addition Hjälp piraten att tänka på ett ungefär. Vilket moln bör han välja? = Räkna med uppställning Börja med entalen A B C Eller lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tusentalen = = Räkna på det sätt du tycker är bäst a) b) c) a) b) c) D E F B C Under en vecka såg 573 elever från Lextorpsskolan och elever från Silverviksskolan filmen Piraternas skatt. Hur många elever såg filmen den veckan? Kapten Kluring gömde sin skatt i en grotta. I en kista fanns guldmynt och 228 silvermynt. Hur många mynt fanns i kistan? Kluring hade också ädelstenar och 838 pärlor i en annan kista. Hur många ädelstenar och pärlor var det tillsammans? Till filmen syddes kostymer till kapten Silvers pirater och kostymer till kapten Enarms pirater. Hur många kostymer syddes sammanlagt? Vilket skepp hör till flaskan? Vilken nyckel passar till kistan? A A Addition och s ubtrak tion B C När kapten Enarm låste upp kistan hittade han stenar. Han lade i ytterligare stenar, låste kistan, och kastade nyckeln. Hur många stenar fanns det i kistan då? Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 33

7 Sid Uppslaget handlar om att göra subtraktionsberäkningar med tal som innehåller flera växlingar samt några uppgifter med överslagsberäkningar. Gemensam introduktion Här behövs: Tavla Välj en subtraktion från s i elevboken och skriv den på tavlan. Skriv ett riktigt och två felaktiga svarsalternativ under. Be eleverna välja ett alternativ och uppmana dem förklara/ motivera sitt svar. I genomgångsrutan visas strategierna uppställning och talsortsräkning. Vid metoden att räkna varje talsort för sig blir sammanräkningen komplicerad att hålla i huvudet. Detta motiverar att man här föredrar att räkna med uppställning. För att kunna utföra beräkningarna i uppgifterna 25 till 27 behöver man göra två växlingar och i efterföljande uppgifter tre växlingar. Uppmärksamma eleverna på att de i uppgift 30 ska avrunda alla tal till närmaste hundratal innan de gör beräkningen. Det är bra om man kan lära eleverna att avgöra om en subtraktion ger en stor eller liten differens, för att de inte ska behöva använda en mer invecklad beräkningsmetod än nödvändigt. En subtraktion som passar att lösa med algoritm, men däremot inte > > Arbetsblad 7:5, 7:6 och 7:7 Sid Uppslaget innehåller problemlösningsuppgifter där eleverna måste genomföra flera räkneoperationer för att lösa en uppgift. Gemensam introduktion Här behövs: Tavla, papper och sax Förbered introduktionsuppgiften genom att skriva talen 162, 85 och 115 på lappar som kan sättas upp på tavlan. Använd uppgiften i genomgångsrutan på s. 42 och skriv upp den på tavlan. Diskutera med eleverna vad man be höver ta reda på för att lösa uppgiften. Skriv precis som i genomgångsrutan båda askarna och ger bort under uppgiftstexten på tavlan. Sätt talkortet 162 och 85 på raden båda askarna och fråga vilket räknesätt som ska användas, skriv + och räkna ut. Sätt talkortet 115 på raden ger bort. Fråga efter räknesättet, var talet 247 ska skrivas och var talkortet 115 ska placeras. Räkna ut och fundera över rimligheten i svaret. På detta uppslag behöver eleven lära sig att tänka ut vilka olika (två eller tre) räkneoperationer och i vilken ordning de behöver göra dem för att hitta fram till svaret på uppgiften. Observera att eleverna precis som i genomgångsrutan gör varje räkneoperation för sig och inte skriver ihop dem på en rad så den matematiska innebörden av likhetstecknet blir felaktig. I uppgift 33 och 41 behövs tre räkneoperationer och i resten av uppgifterna två. > > Arbetsblad 7:8 och 7:9 > > Läxa 5 34 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

8 Subtraktion vilka vägar du ska följa = Räkna med uppställning Här räcker inte entalen och tiotalen till. Eller minska med en talsort i taget Välj väg Följ vägen tills du kommer till väg Ta den vägen i stället. Se dig noga för så att du ser väg och välj nu den. Fortsätt framåt tills du kommer till väg Sväng in på den vägen. Ta sedan väg Följ den så långt den går. Skatten finns i grottan i slutet av vägen. Vilken bokstav har grottan? = = a) b) c) a) b) c) Vilket ankare hör till skeppet? a) b) c) En av öarna hade ett vulkanutbrott år Vilken ö var det? St Lucia Aruba Jamaica Ungefär hur många fler silvermynt än guldmynt finns det i skattkistan? Välj närmaste hundratal innan du räknar. D E F G a) b) Silver Guld c) Silver Guld Addition och s ubtrak tion Silver Guld Ad di tion och subtrakti o n En uppgift flera uträkningar Fyra sjökort kostade tillsammans 484 mynt. Röding köpte tre likadana. Hur mycket skulle han betala? Ibland måste man göra flera uträkningar för att lösa en uppgift. Hur mycket billigare var det att köpa två segel som kostade dukater styck än en kompass för dukater? En pirat har en ask med 162 pärlor och en ask med 85 pärlor. Han ger bort 115 pärlor. Hur många pärlor har han kvar? Båda askarna: = 247 Ger bort: = 132 Vad kostar en säck? Piraten har 132 pärlor kvar. Black Bart hade tre påsar med 45 mynt i varje och en påse med 28 mynt. Hur många mynt hade Bart sammanlagt? Vad kostar en kista? Jack hade en låda med 185 skorpor och en med 239. Kocken hade 713 skorpor. Hur många fler skorpor hade kocken? Två lag tävlade i knopslagning. Det vinnande laget knöt 836 råbandsknopar och 589 pålstekar. Laget som förlorade knöt knopar. Hur många fler knopar gjorde det vinnande laget? Mary hade tre högar med 67 dukater i varje hög och två högar med 48 pund i varje hög. Hur många mynt hade Mary sammanlagt? Kocken lagade 347 bullar med kanel och 119 bullar utan. 78 av dem blev så brända att fiskmåsarna fick dem. Hur många bullar blev bra? Kapten Kidd och hans pirater bodde på en ö. Tillsammans var de pirater. En natt blev 387 pirater bortrövade av Enben och 145 pirater bortrövade av Black Bart. Hur många pirater fanns kvar på ön? Addition och s ubtrak tion Röding hade en tunna med silvermynt och en med 687 silvermynt. Han hade också en tunna med guldmynt och en med 836 guldmynt. Hur många fler guldmynt än silvermynt hade han? Ryktet gick att det fanns råttor i hamnen. Piraterna lyckades fånga råttor. Av de råttor som var kvar var hur många bruna råttor fanns kvar? Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 35

9 Sid Uppslaget handlar om att göra beräkningar med överslagsräkning samt exakta beräkningar med miniräknare. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper och pennor Skriv följande tal på lappar: 1 981, 1 990, 1 995, 1 997, 2 005, 2 989, 2 990, 2 999, 3 003, 3 012, 3 988, 3 994, 4 002, 4 010,4 991, 4 998, 5 001, 5 015, 5 987, 5 993, 5 996, 6 006, 6 992, 6 995, 7 007, Dela ut lapparna till eleverna. Skriv talen 4 000, 5 000, 6 000, 7 000, 8 000, och på var sin större lapp och sätt upp dessa i klassrummet. Be eleverna leta upp en kompis och addera sina tal med varandra. Uppmana eleverna att addera talen genom att räkna huvudräkning på ett ungefär och sen ställa sig vid rätt stor lapp. (Vill man addera två tal ska det vara ett jämnt antal elever, men man kan även välja att addera tre tal.) I uppgifterna är det inte tänkt att eleverna ska räkna exakt. Uppmana dem att räkna på ett ungefär. Här tränar de på överslagsräkning, huvudräkning och rimlighetsbedömning med räknesätten addition och subtraktion. Uppgift 50 passar bra att lösa i par. Eleverna räknar först huvudräkning på ett ungefär och använder sedan miniräknaren för att räkna ut exakt. Arbeta tillsammans uppgiften längst ner på sidan är också en bra uppgift att använda miniräknare till för att lära sig hur man använder hjälpmedlet. > > Arbetsblad 7:10 Sid I Arbeta tillsammans uppgiften förekommer begreppen fler färre. Om eleverna kör fast kan man tipsa dem om att först räkna ut hur många skorpor de får var om de delar lika. Sedan kan de pröva sig fram och skriva sina gissningar under respektive persons namn. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller i helklass. > > Arbetsblad 7:12 > > Läxa 6 Facit till diagnos 7 1 a) b) c) (51 53) 2 a) b) c) (54 57) 3 a) b) (65 67) 4 a) b) (75 77) pirater (68 74) dukater (78 84) dukater (85 90) (58 64) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven arbeta i Tornet på sidan 55. Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva på respektive moment. 36 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

10 Öarna i Västindien Segla till Västindien Räkna på ett ungefär och svara om det kan vara sant eller falskt. Kontrollera med miniräknare. Skriv vilka saker du väljer och tänk ut ungefär vad de kostar tillsammans. Räkna sedan med miniräknare och skriv det exakta priset. a) Välj tre saker b) Välj fyra saker c) Välj fem saker d) Välj sex saker A pirater B pirater D pirater E pirater C pirater Kan det vara rimligt? På ö B bodde det ungefär pirater. På öarna A och D bodde det sammanlagt pirater. Jag tror att stormköket och regnstället kostar ungefär kr tillsammmans. Det bodde fler pirater på ö B än på ö A. När pirater lämnade ö C fanns det lika många pirater kvar som det fanns på ö D. Arbeta tillsammans Det bodde färre pirater på ö C än på ö E. Sammanlagt hade öarna A och B fler pirater än öarna D och E. Det anlände pirater till ö E. Då blev de lika många som på öarna A och C sammanlagt. Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Arbeta tillsammans Diagnos Kaptenen, styrmannen och båtsmannen åt under en resa skeppsskorpor tillsammans. Styrmannen åt 150 skorpor färre än kaptenen och 150 fler än båtsmannen. Hur många skorpor åt a) kaptenen b) styrmannen c) båtsmannen Vilket tusental ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) Vilket hundratal ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) Räkna ut. a) b) a) b) Det var av kapten Enbens pirater som fick skörbjugg och 978 pirater som inte blev sjuka. Hur många pirater hade kapten Enben? Sant eller falskt? Kapten Kluring väljer mellan att köpa ett ankare som kostar dukater eller ett som kostar dukater. Hur stor är skillnaden i pris? Kapten Enben hade en kista med dukater och en med dukater. Kapten Svart hade dukater i sin kista. Hur många fler dukater hade Enben? Vilken av additionerna blir ungefär 6 500? Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 37

11 Rustkammaren Sid För att underlätta för eleverna att hitta närmaste tusental och hundratal kan de ta hjälp av tallinjerna i rutorna. Samtliga uppgifter på uppslaget kan kopplas till dessa. Vid uppgift 56 vägleder Arrax eleverna att först skriva tusentalet och sedan fortsätta med närmaste Sid Additionsberäkningarna på uppslaget ger två växlingar. Detta motiverar att en algoritm visas i genomgångsrutan. Börja gärna med att tillsammans med eleverna lösa algoritmerna konkret med pengar enligt följande: Skapa ett rutmönster på ett stort papper. I stället för siffrorna lägger man motsvarande tal med pengar i rätt valör. Börja addera enkronorna/entalen: hundratal. Detta är för att undvika att eleverna skriver att är ungefär 800. På sidan 49 får eleverna göra beräkningar med överslagsräkning enkronor är 13 enkronor. Växla till en tia, placera den över tiorna och flytta ner 3 enkronor till svarsraden. Addera tiorna/tiotalen: tior är 11 tior. Växla till en hundralapp, placera den över hundralapparna och flytta ner 1 tia till svarsraden. Fortsätt med tusentalen och poängtera respektive talsorts talvärde. Sid Subtraktionsberäkningarna på uppslaget ger två växlingar. Arbeta gärna tillsammans med eleverna och lös uppgifterna på samma sätt som vid additionerna men visa här konkret vad ett lån från en större talsort innebär: Jag tar en tia och växlar till 10 enkronor. Jag tar en hundralapp och växlar den till 10 tior. Sid. 54 Sidan innehåller problemlösningsuppgifter av handlakaraktär där eleverna måste genomföra flera räkneoperationer för att lösa en uppgift. Här behöver eleven lära sig att tänka ut vilka olika räkneoperationer och i vilken ordning de behöver göra dem för att hitta fram till svaret på uppgiften. Observera att eleverna precis som i genomgångsrutan gör varje räkneoperation för sig och inte skriver ihop dem på en rad så den matematiska innebörden av likhetstecknet blir felaktig. 38 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

12 Tornet Sid. 55 I uppgift 91 bör läraren uppmana eleverna att använda tusenlappen väl och handla för så mycket att det inte blir pengar över till ytterligare en vara. Låt gärna eleverna använda miniräknare. Om eleverna använder division i uppgift 92, så går det inte jämnt upp, utan det blir portioner över. I uppgift 94 går det inte heller jämnt upp om eleverna använder division. Det är dock viktigt att eleverna får möta uppgifter av den här typen eftersom de ofta förekommer i vardagssituationer. Sid Sid Uppslaget I skeppshandeln innehåller blandade textuppgifter med addition och subtraktion, som ibland måste lösas i flera led. Som extrauppgift kan eleverna göra egna textuppgifter till bilden. Sidan 58 består av uppgifter där eleverna ska räkna ut hur många år det är mellan två årtal. Det finns olika sätt att räkna ut svaren men ett tips till eleverna är att rita upp en tidslinje som hjälp vid uträkningarna. Sidan 59 innehåller additioner med flera termer. > > Arbetsblad 7:11 Sid I genomgångsrutan visas en metod att lösa uppgifter där ena termen är nära ett jämnt hundratal. Ett exempel på denna metod är att i additionen byta ut termen 498 mot och sen utföra beräkningen = = Uppmana eleverna att i uppgifterna räkna på ett ungefär och uppskatta storleken på summan. Om de vill kan de sedan kontrollräkna med miniräknare. I uppgift 126 finns det som Arrax poängterar 24 olika varianter som skeppen kan segla på. Det är inte enkelt att hitta alla varianter men tipsa eleven om att låsa placeringen av de två första skeppen för att komma på hur många varianter som finns då. Då kan de metodiskt hitta de sex olika sätt skeppen kan segla på när skepp A seglar först, A B C D, A B D C, A C B D, A C D B, A D B C och A D C B osv. med de varianter som finns när skepp B seglar först. Sid På sidan 63 finns en Sammanfattning som kan användas tillsammans med Arbetsblad 7:13 för att utvärdera arbetet med kapitlet. > > Arbetsblad 7:13 Utmaningen Sid I uppgift 3 har Mary gjort tolv kast vilket innebär att hon träffat med fyra bollar. I uppgift 7 till 9 anges priset inte per styck på bilden utan eleven måste först göra en uträkning för att hitta styckepriset för varje klädesplagg. A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 39

13 Gemensamma aktiviteter Skattkistan Här behövs: Lappar till eleverna med tal mellan och 3 300, en lapp till varje elev, skattkistelappar med talen 4 000, 5 000, 6 000, 7 000, 8 000, och Vidareutveckla leken som beskrivs i den gemensamma introduktionen på sidan 36. Sätt upp skattkistelapparna och dela ut lapparna med tal. Uppmana eleverna att gå ihop tre och tre och addera sina tal på ett ungefär och sedan ställa sig vid skattkistan med rätt svar. Piratmynten Eleverna arbetar parvis. Läraren skriver ett intervall på tavlan t ex till Läraren har en lapp med + och en med i vardera handen och någon elev får välja hand (alltså räknesätt). Med hjälp av det valda räknesättet ska elevparen skriva en egen uppgift med fyrsiffriga termer och konkretisera den med pengar. Beräkningen ska ge ett svar i det intervall läraren skrivit på tavlan. Eleverna redovisar för varandra och då ges tillfälle att kommunicera, resonera, motivera och dra lärdom av hur uppgiften kan lösas på olika sätt. Hitta kompisen Alla elever får var sitt A4-papper. Sedan arbetar de parvis. Eleverna skriver ett fyrsiffrigt tal med fyra olika siffror på en av deras lappar. På den andra lappen skriver de det tusental som ligger närmast det valda talet. Samla ihop, blanda och dela ut alla papper. Be eleverna nu hitta sin kompis (närmaste tusental) och sätta sig ner när de funnit varandra. Skeppshandeln Använd bilden på sidan 45 eller i elevboken. Ge eleverna parvis/gruppvis olika uppdrag: Handla så få saker som möjligt för dukater/kronor, Handla så många saker som möjligt för dukater/kronor osv. 40 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

14 arbetsblad 7:1 Ungefär > > Skriv närmaste tusental. Använd tecknet > > Hitta närmaste tusental. Dra streck till rätt kista > > Skriv närmaste hundratal. Använd tecknet > > Hitta närmaste hundratal. Dra streck till rätt kista kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 41

15 arbetsblad 7:2 Räkna på ett ungefär >> Närmaste tusental Närmaste hundratal Närmaste tusental > > Vilket tal ska stå i flaggan? = = = = = = = = = = = = > > Skriv rätt bokstav = A M S O T R = = = = 42 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

16 arbetsblad 7:3 Addition > > Räkna på det sätt du tycker är bäst = = = = = = = = > > Vems är sjörövarflaggan? Under Henry Averys flagga finns summan av och Addera och så får du redan på vilken flagga som är Edward Englands. Jack Rackham kallades Calio-Jack. Under hans flagga finns summan av och kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 43

17 arbetsblad 7:4 Träna mer addition Vems är skatten? Räkna ut och dra streck till rätt sjörövare. >> mindre än större än mindre än Addition och subtraktion större än kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

18 arbetsblad 7:5 Subtraktion > > Räkna på det sätt du tycker är bäst = = = = = = = = = = = = kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 45

19 arbetsblad 7:6 Träna mer subtraktion > > På två av öarna finns lika många pirater. Måla dem > > Måla skeppet med största svaret blått. Måla skeppet med minsta svaret brunt > > Måla näsduken röd på piraten med största svaret A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

20 arbetsblad 7:7 Hemligt meddelande > > Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = = = = = = = = = P L A S E K T O M R = = = = = = = = = = = > > Gör ett eget meddelande med hjälp av bokstäverna ovan. Gör uppgifter till ditt meddelande. Låt en kamrat försöka lösa ditt meddelande. kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 47

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,

Läs mer

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32 Tid Kapitel 6 Tid 4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att Sid. 6 7 Stora tal Mål Matteord När du har arbetat med kapitlet ska du kunna tiotusental hundratusental rimligt romerska siffror > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000 Kapitel 1 Stora tal I

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje. En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18 Veckobrev för Opalen 1 v 16-18!!! Hej alla barn och föräldrar! 23 april 2015 Så underbart att våren är här! Det är härligt att se hur glada barnen är ute på rasterna när det inte regnar eller blåser. Det

Läs mer

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport 2011vt4862 Subtraktionsmetoder under

Läs mer

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups. Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och Område Elevsidor Övrigt Symbolerna och 28 Introbild K 1 Mattelappar 2 A 29 Undersök och K 1 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal eller Öva mer Bonus s 9, K 1 Träna och Räknesätten + och + Lägga till, ökning.

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 1A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning Hur många och lika många 1Hur många? Skriv. III 3 I IIII II IIII III 1 4 2 5 3 Rita lika många. valfri valfri 2 KAPITEL

Läs mer

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7 Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5

Läs mer

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Eleverna behöver få möta aktiviteter där de får möjlighet att konkret uppleva ett nytt begrepp eller en ny metod, reflektera gemensamt och med

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! Hoppas att allt är bara bra med er inför den stundande All Helgonahelgen. Dagen idag bjuder ju på ett härligt höstväder. Vi får hoppas det håller i sig

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

3Procent. Mål. Grunddel K 3

3Procent. Mål. Grunddel K 3 Procent Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkningar räkna ut delen räkna ut hur många procent något är räkna ut det hela använda

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass Inledning Utdrag ur kursplanen i matematik LGR11 Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ö formulera och lösa problem med

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

subtraktion addition division multiplikation 366 4 = 362 362 + 4 = 366 7 4 = 28 28 4 = 7 term term summa term term differens faktor faktor produkt

subtraktion addition division multiplikation 366 4 = 362 362 + 4 = 366 7 4 = 28 28 4 = 7 term term summa term term differens faktor faktor produkt OCH 2a I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups utvecklar alltid läromedel tillsammans med lärare och elever. Gleerups läromedel skrivs av lärare, bedöms och utvecklas tillsammans med

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

3-5 Miniräknaren Namn:

3-5 Miniräknaren Namn: 3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,

Läs mer

Örebro naturskola, e-post naturskolan@orebro.se

Örebro naturskola, e-post naturskolan@orebro.se ST 19: HEMLIGT MÅL (MH) Matematiskt innehåll: Fyra räknesätten Huvudräkning Procent (H) Centralt innehåll ur kursplanen som berörs: Åk 4-6: Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

MatteSafari Kikaren 1B Facit

MatteSafari Kikaren 1B Facit MatteSafari 1B Facit Till sidorna 73 i MatteSafari 1B Vilka har samma svar? Måla dem i samma färg. 2 1 2 6 18 4 3 Nina har fiskar. Olle har 6 färre. 4 18 3 4 4 4 1 5 5 3 18 6 Hur många fiskar har Olle?

Läs mer

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Likhetstecknet i årskurs 1

Likhetstecknet i årskurs 1 Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande I Kommentarmaterialets inledning står att läsa: Avsikten med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden

Läs mer

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen Chans och risk ål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förklara vad som menas med begreppet sannolikhet räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa känna till hur sannolikhet

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Maria Österlund. Klassresan. Mattecirkeln Subtraktion 2

Maria Österlund. Klassresan. Mattecirkeln Subtraktion 2 Maria Österlund Klassresan Mattecirkeln Subtraktion 2 MatteCirkel Subtraktion 2 04 02 18 21.45 Sida 2 KLASSRESAN MATTECIRKELN SUBTRAKTION 2 NAMN: Ett annat förslag är att cykla på Gotland. Klass 5B planerar

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Arbetsblad 1:10 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) 164 4 a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Matematik klass 2. lärarhandledning

Matematik klass 2. lärarhandledning Matematik klass 2 lärarhandledning Aritmetik höstterminen åk 2 sidan 2-14 Aritmetik vårterminen åk 2 sidan 15-30 Problemlösning nummer 2 sidan 31-37 Laborativt materiel sidan 38 Litteratur sidan 39 Anneli

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Tabeller och diagram Mål När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna: hämta fakta ur tabeller läsa av och tolka olika typer av diagram beräkna medelvärde bestämma median göra en enkel undersökning

Läs mer

Räkna med tusental. Addera. Subtrahera. Använd > eller <.

Räkna med tusental. Addera. Subtrahera. Använd > eller <. Räkna 00 i taget. 0 00 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kr Räkna med tusental. 00+000= 000 000-000= 000 000+000= 000 000-000= 000 000+ 000 = 000 000 +000= 000 000+ 000 = 000 000-000 =000 000-00

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

7-2 Sammansatta händelser.

7-2 Sammansatta händelser. Namn: 7-2 Sammansatta händelser. Inledning Du vet nu vad som menas med sannolikhet. Det lärde du dig i kapitlet om just sannolikhet. Nu skall du tränga lite djupare i sannolikhetens underbara värld och

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp

Läs mer

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik!

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och

Läs mer

1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik

1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik 1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik Beskriver några projekt, laborationer och alternativa arbetsformer som gett goda resultat. Diskussion om tillvägagångssätt

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR?

Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR? Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR? 2. VID EN HASTIGHETSKONTROLL STOPPADE POLISEN EN BILIST SOM KÖRDE 69 KM/H. HÖGSTA TILLÅTNA HASTIGHET VAR 50KM/H. HUR MYCKET

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt

Läs mer

Mål för kapitel 1. Sidan 4. Sidan 5

Mål för kapitel 1. Sidan 4. Sidan 5 Kapitel Mål för kapitel är att kunna förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder avrundning med stora tal formulera slutsatser utifrån mönster förstå och använda koordinatsstem en potens 0

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar.

En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar. 1 Södertörns högskola Institution för lärarutbildningen Examensarbete 15 hp Utbildningsvetenskap VT terminen 2010. (Frivilligt: Programmet för xxx) En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar.

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod

Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Att sätta ord på sin matematik Solveig Eriksson Kompetensutveckling för sfi lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling www.lhs.se/ruc/sfi

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Matematik klass 3 lärarhandledning

Matematik klass 3 lärarhandledning Matematik klass 3 lärarhandledning Aritmetik höstterminen åk 3 Sidan 3-10 Aritmetik vårterminen åk 3 sidan 11-19 Problemlösning nummer 3 sidan 20-24 Laborativt materiel Sidan 25 Litteratur sidan 26 Anneli

Läs mer

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN Berit Sefastsson Alla kan lära sig multiplikation Kopieringsunderlag 2003 Berit Sefastsson och SICA Läromedel. ISBN 13: 978-91-7762-648-0 ISBN 10: 91-7762-648-6 Sica Läromedel AB Box 133, 191 22 Sollentuna

Läs mer

Dyskalkyli & Matematik

Dyskalkyli & Matematik Björn Adler Dyskalkyli & Matematik En handbok i dyskalkyli NU-förlaget Förord Matematik är livet. Den finns runt omkring oss på olika sätt och genomsyrar hela vår vardag. Den finns i samtalet om hur man

Läs mer