Addition och subtraktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Addition och subtraktion"

Transkript

1 Addition och subtraktion Kapitel 7 Addition och subtraktion Talområdet i kapitlet omfattar tal upp till Eleverna lär sig att se på fyrsiffriga tal och bedöma vilket tusental och hundratal som ligger närmast. Den kunskapen används vid addition och subtraktion för att kunna bedöma om svaret är rimligt. Kapitlet fortsätter med färdighetsträning av addition och subtraktion med fyrsiffriga tal som ger två eller tre minnessiffror respektive två eller tre lån i uträkningarna. I genomgångsrutorna visas både talsortsräkning och algoritm som räknestrategier. På nästa sida här i lärarhandledningen står det mer om hur man via det matematiska samtalet med eleverna kan hitta och utveckla ytterligare räknestrategier. Därefter får eleverna lära sig räkna flerstegsuppgifter. Textuppgifterna är konstruerade så det krävs minst två uträkningar för att komma fram till svaret. På sista uppslaget innan diagnosen löser eleverna textuppgifter med hjälp av överslagsräkning och använder miniräknare för att kontrollera svaren. Borggården sidan 34 Diagnos sidan 47 Rustkammaren sidan 48 Tornet sidan 55 Sammanfattning sidan 63 Utmaningen sidan 64 Arbetsblad 7:1 Ungefär 7:2 Räkna på ett ungefär 7:3 Addition 7:4 Träna mer addition 7:5 Subtraktion 7:6 Träna mer subtraktion 7:7 Hemligt meddelande 7:8 Flerstegsuppgifter, på skeppet Queen Anne 7:9 Flerstegsuppgifter, på bio 7:10 Träna med miniräknaren 7:11 Addition med fler termer 7:12 Skepp ohoj 7:13 Min utvärdering Läxboken Läxa 4 efter sidan 39 Läxa 5 efter sidan 43 Läxa 6 efter sidan A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

2 Det matematiska samtalet kring räknestrategier Vår metodik utgår från det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever har olika förkunskaper kan de räknestrategier som används bli olika för olika elever. Varje nytt moment i boken bör inledas med en diskussion där eleverna ges möjlighet att upptäcka och förstå olika sätt att räkna. Vi tänker oss att man som utgångspunkt tillsammans diskuterar och provar de båda metoder som presenteras i grundkursens genomgångsrutor. Likhetstecknets betydelse Det är inte ovanligt att eleverna uppfattar likhetstecknet som en markör för att nu kommer svaret, i stället för det korrekta är lika mycket som, dvs. att värdet är det samma på båda sidor om likhetstecknet. Att förstå likhetstecknets innebörd är väsentligt för att förstå de typer av räkneoperationer som presenteras i boken, eftersom de ofta bygger på ett nedtecknat tankeled t.ex = = Det är också viktigt att eleverna använder likhetstecknet på ett riktigt sätt när de löser problem som kräver fler del beräkningar. En del elever sätter rutinmässigt ut ett likhetstecken mellan de olika beräkningarna trots att det inte alltid är likheter som följer efter varandra. Eleverna får här i kapitel 7 även lära sig att räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal och använda tecknet för ungefär lika med. Att förstå hur och när man använder sig av det tecknet blir svårt om man inte är förtrogen med likhetstecknets innebörd. När eleverna behärskar att räkna på ett ungefär och kan använda tecknet för ungefär lika med kan de göra överslagsberäkningar i huvudet. Eleverna har då verktyg för att kunna bedöma rimlighet vid addition och subtraktion med lite större tal. Att eleverna utvecklar förmågan och blir vana vid att göra rimlighetsbedömningar av sina beräkningar blir allt mer viktigt i takt med att termerna i additionerna och subtraktionerna blir så stora att man börjar använda digitala hjälpmedel. Räknestrategier i addition I läroboken presenteras parallellt två räknestrategier vad gäller addition: att var för sig addera en talsort i taget och algoritmräkning. Vid talsortsräkning adderas först tusentalen, sedan hundratalen, tiotalen och till slut entalen. Exempel (sidan 38, elevboken) = = De olika delresultaten skrivs i ett tankeled som slutligen adderas. Att addera talsorterna för sig behöver inte ske just så här. Ett alternativ är följande tankesätt: = = = = Detta kan se omständligt ut på papper, men vara enklare om man räknar i huvudet. Ett annat sätt att lösa additionen skulle kunna vara att flytta ental från den ena termen till den andra, så man får tal som är lättare att räkna ihop: = = = = Här måste man veta att summan är densamma även om man flyttar ental mellan termerna. Den andra metoden som presenteras är algoritmen. Det är viktigt att hela tiden föra en diskussion så att eleverna förstår vad som händer vid algoritmräkning. Metoden har sina fördelar när eleverna nu ska addera tal med fler talsorter, och tankeleden vid talsortsräkning blir långa och svårare att överskåda. Vid algoritmräkning börjar man att addera entalen, sedan tiotalen, hundratalen och till sist tusentalen. Om eleverna har svårt att förstå algoritmen kan man välja en medelväg mellan talsortsaddition och algoritmen A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 29

3 Räknestrategier i subtraktion Subtraktion är ofta svårare för eleverna att ta till sig. Strategierna här är också fler än vid addition. Om man intervjuar vuxna om hur de tänker när de löser en subtraktion, får man ofta förslag på flera olika lösningsmetoder. Därför är det svårare att hitta en grundläggande metod för subtraktion som alltid fungerar. Vi har genomgående i boken valt att visa två metoder, algoritmen och att minska med en talsort i taget. I detta kapitel börjar talen bli så höga att tankeleden vid talsortsräkning blir långa och krångliga. Fel kan lätt uppstå. Här förenklas uträkningen om man ställer upp talen i en algoritm. Algoritmen är därför den metod som visas i första hand. Även i subtraktion kan man tänka sig en alternativ algoritm där man skriver varje talsort för sig. Detta innebär dock att det kan bli både plus och minus i uträkningen Det fattas 40 i tiotalen. Det fattas 4 i entalen. Den andra metoden som visas i boken innebär att man börjar med den största talsorten och subtraherar en talsort i taget för att på så sätt få enklare uträkningar. Exempel (sidan 40) = = Det kan vara svårt att hålla delresultaten i huvudet. Man kan då skriva ner ytterligare tanke led = = = = Det är önskvärt att eleverna sätter sig in i och prövar de olika metoderna för att sedan välja en för dem passande metod i sitt fortsatta räknande. Om någon elev blir förvirrad av flera olika metoder, låt eleven koncentrera sig på den metod som passar eleven bäst. En annan metod som inte tas upp i kapitlet innebär att man subtraherar en talsort i taget i tur och ordning och skriver ner delresultatet i ett tankeled som adderas. Denna metod fungerar enkelt om det finns fler av alla talsorter i den första termen = = Metoden fungerar även vid andra subtraktioner, men då får man ibland plus och ibland minus i tankeledet, vilket kan vara svårt att förstå för en del elever = = (Det fattas 40 i tiotalen och 4 i entalen.) Ytterligare en annan metod, att räkna uppåt, utgår ifrån att man i subtraktionen ska avgöra hur stort avståndet är mellan talen. Metoden är enkel vid subtraktioner där talen ligger nära varandra som i exemplet: = = 3. Man utgår från det minsta talet och räknar ut skillnaden upp till (nästa större talsort) och sedan resterande ental upp till När däremot talen ligger långt ifrån varandra kan tankeledet bli långt. Det blir många steg när man vartefter fyller ut med ental, tiotal och hundratal till helt tusental och till sist resterande antal upp till första termen. Exempel = = A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

4 Sid Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > addera och subtrahera inom talområdet Matteord addition subtraktion ungefär lika med fyrsiffriga tal fler färre > räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal för att bedöma om svaret är rimligt > tecknet för ungefär lika med > använda addition och subtraktion i textuppgifter med flera uträkningar och vid problemlösning Kapitlets tema är pirater. Eleverna får möta en del av de mytomspunna pirater som funnits i verkligheten, men också många fantasifigurer. På ingressbilden ser vi hur piraterna träffas och gör affärer i skepps handeln. A Eleverna ska avgöra vilket tusental som ligger närmast B Här går vi steget längre och tittar på vilket hundratal som ligger närmast ett givet tal. Priset på kikaren är ungefär dukater. Fortsätt gärna fråga eleverna ungefär vad andra saker på bilden kostar och upp mana dem att välja det hundratal som ligger när mast. C För att veta på ett ungefär vad additionen av och blir så lär sig eleverna att tänka När eleverna lärt sig överslagsräkning kan de bättre bedöma rimligheten när de räknar addition och subtraktion med lite större tal. D Uppmana eleverna att komma med förslag till lösningar och förklara hur de räknar. Kapitlet inne håller uppgifter där eleverna ska räkna ut hur många år det är mellan två årtal. Addition och subtraktion Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > addera och subtrahera inom talområdet > räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal för att bedöma om svaret är rimligt > tecknet för "ungefär lika med" > använda addition och subtraktion i textuppgifter med flera uträkningar och vid problemlösning Matteord addition fyrsiffriga tal subtraktion fler färre ungefär lika med A B C D Ungefär hur många tusen dukater kostar kartan? D betyder dukater. Vad är det som kostar ungefär D? Ungefär hur mycket kostar loggboken och lanternan tillsammans? Piraten Svartnagel föddes år Han tittar på kartan över Karibien, där hans skepp förliste år Hur gammal var Svartnagel när det hände? Addition och subtraktion 31

5 Sid Uppslaget handlar om att avrunda tal till tusental och hundratal samt göra beräkningar efter avrundningen. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper, pennor, tavla eller snöre med klädnypor Rita en tallinje på tavlan (eller använd ett snöre) markera alla 500-tal mellan 0 och Be eleverna skriva var sitt fyrsiffrigt tal med fyra olika siffror på en lapp. Eleverna placerar sedan talet på rätt plats på tallinjen. Avgör tillsammans med eleverna vilket tusental/hundratal som ligger närmast deras tal. På sidan 37 kan eleverna använda rutans tallinje till uppgift 8. Därefter har de förhoppningsvis lärt sig hur de ska tänka för att lösa resten av uppgifterna. I uppgift 5 7 och gör eleverna ett överslag innan de gör beräkningen. Samtala med eleverna om när och varför man behöver kunna räkna på ett ungefär. När eleverna lärt sig överslagsräkning kan de lättare bedöma om svaret i en uträkning är rimligt. Ord som ofta används vid överslagsräkning är ungefär, omkring, cirka, i runda tal, lite mer/mindre än, närmare, knappt, drygt etc. Be gärna eleverna förklara orden och reflektera över i vilka sammanhang de har mött orden. > > Arbetsblad 7:1 och 7:2 Eleverna får här lära sig att räkna på ett ungefär med fyrsiffriga tal och använda tecknet för ungefär lika med. I genomgångsrutorna visas hur man med hjälp av tallinjen kan avgöra vilket tusental eller hundratal som ligger närmast ett givet tal markerat på tallinjen. Eleverna kan ta hjälp av tallinjen i rutan när de arbetar med uppgifterna på sidan 36. Sid Uppslaget handlar om att göra additionsberäkningar med tal som innehåller flera växlingar samt några uppgifter med överslagsberäkningar. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper och pennor Välj additioner från s i elevboken, skriv ner dem på lappar och dela ut till eleverna. Gör lappar med talen 2 000, upp till och sätt upp synligt i klassrummet. Be eleverna räkna ut additionerna på ett ungefär och placera sig med lappen vid rätt tusental. Blanda additionslapparna och dela ut på nytt till eleverna. Additionerna på uppslaget resulterar i fler växlingar. I genomgångsrutan visas strategierna uppställning och talsortsräkning. I uppgifterna 19 och 20 leds eleverna in på att göra ett överslag innan de adderar termerna. Detta är ett tillfälle att återigen uppmärksamma huvudräkning och rimlighetsbedömning. Att kunna resonera kring rimligheten i ett beräknat svar blir viktigare allt eftersom eleverna lär sig hantera större tal. > > Arbetsblad 7:3 och 7:4 > > Läxa 4 32 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

6 Ungefär hur mycket? Det hundratal som ligger närmast är Det tusental som ligger närmast är är ungefär lika med är ungefär lika med Vi har mynt i kistan. Oj, nästan Tecknet betyder "ungefär lika med" Vilket tusental ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) a) b) c) a) b) c) Vilket hundratal ligger närmast? Använd tecknet. På en liten ö utanför Afrika bodde en tid sjörövare. Ungefär hur många tusen var det? = a) b) c) a) b) c) a) b) c) Arrax har bilder på sjörövare. För att veta ungefär hur många det är tänker han ut vilket hundratal som ligger närmast Ungefär hur många bilder på sjörövare har Arrax? Välj först närmaste tusental och räkna sedan ut. Vilken av additionerna blir ungefär 8 800? a) b) c) a) b) c) a) b) c) Vilken av subtraktionerna blir ungefär 1 600? Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Addition Hjälp piraten att tänka på ett ungefär. Vilket moln bör han välja? = Räkna med uppställning Börja med entalen A B C Eller lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tusentalen = = Räkna på det sätt du tycker är bäst a) b) c) a) b) c) D E F B C Under en vecka såg 573 elever från Lextorpsskolan och elever från Silverviksskolan filmen Piraternas skatt. Hur många elever såg filmen den veckan? Kapten Kluring gömde sin skatt i en grotta. I en kista fanns guldmynt och 228 silvermynt. Hur många mynt fanns i kistan? Kluring hade också ädelstenar och 838 pärlor i en annan kista. Hur många ädelstenar och pärlor var det tillsammans? Till filmen syddes kostymer till kapten Silvers pirater och kostymer till kapten Enarms pirater. Hur många kostymer syddes sammanlagt? Vilket skepp hör till flaskan? Vilken nyckel passar till kistan? A A Addition och s ubtrak tion B C När kapten Enarm låste upp kistan hittade han stenar. Han lade i ytterligare stenar, låste kistan, och kastade nyckeln. Hur många stenar fanns det i kistan då? Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 33

7 Sid Uppslaget handlar om att göra subtraktionsberäkningar med tal som innehåller flera växlingar samt några uppgifter med överslagsberäkningar. Gemensam introduktion Här behövs: Tavla Välj en subtraktion från s i elevboken och skriv den på tavlan. Skriv ett riktigt och två felaktiga svarsalternativ under. Be eleverna välja ett alternativ och uppmana dem förklara/ motivera sitt svar. I genomgångsrutan visas strategierna uppställning och talsortsräkning. Vid metoden att räkna varje talsort för sig blir sammanräkningen komplicerad att hålla i huvudet. Detta motiverar att man här föredrar att räkna med uppställning. För att kunna utföra beräkningarna i uppgifterna 25 till 27 behöver man göra två växlingar och i efterföljande uppgifter tre växlingar. Uppmärksamma eleverna på att de i uppgift 30 ska avrunda alla tal till närmaste hundratal innan de gör beräkningen. Det är bra om man kan lära eleverna att avgöra om en subtraktion ger en stor eller liten differens, för att de inte ska behöva använda en mer invecklad beräkningsmetod än nödvändigt. En subtraktion som passar att lösa med algoritm, men däremot inte > > Arbetsblad 7:5, 7:6 och 7:7 Sid Uppslaget innehåller problemlösningsuppgifter där eleverna måste genomföra flera räkneoperationer för att lösa en uppgift. Gemensam introduktion Här behövs: Tavla, papper och sax Förbered introduktionsuppgiften genom att skriva talen 162, 85 och 115 på lappar som kan sättas upp på tavlan. Använd uppgiften i genomgångsrutan på s. 42 och skriv upp den på tavlan. Diskutera med eleverna vad man be höver ta reda på för att lösa uppgiften. Skriv precis som i genomgångsrutan båda askarna och ger bort under uppgiftstexten på tavlan. Sätt talkortet 162 och 85 på raden båda askarna och fråga vilket räknesätt som ska användas, skriv + och räkna ut. Sätt talkortet 115 på raden ger bort. Fråga efter räknesättet, var talet 247 ska skrivas och var talkortet 115 ska placeras. Räkna ut och fundera över rimligheten i svaret. På detta uppslag behöver eleven lära sig att tänka ut vilka olika (två eller tre) räkneoperationer och i vilken ordning de behöver göra dem för att hitta fram till svaret på uppgiften. Observera att eleverna precis som i genomgångsrutan gör varje räkneoperation för sig och inte skriver ihop dem på en rad så den matematiska innebörden av likhetstecknet blir felaktig. I uppgift 33 och 41 behövs tre räkneoperationer och i resten av uppgifterna två. > > Arbetsblad 7:8 och 7:9 > > Läxa 5 34 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

8 Subtraktion vilka vägar du ska följa = Räkna med uppställning Här räcker inte entalen och tiotalen till. Eller minska med en talsort i taget Välj väg Följ vägen tills du kommer till väg Ta den vägen i stället. Se dig noga för så att du ser väg och välj nu den. Fortsätt framåt tills du kommer till väg Sväng in på den vägen. Ta sedan väg Följ den så långt den går. Skatten finns i grottan i slutet av vägen. Vilken bokstav har grottan? = = a) b) c) a) b) c) Vilket ankare hör till skeppet? a) b) c) En av öarna hade ett vulkanutbrott år Vilken ö var det? St Lucia Aruba Jamaica Ungefär hur många fler silvermynt än guldmynt finns det i skattkistan? Välj närmaste hundratal innan du räknar. D E F G a) b) Silver Guld c) Silver Guld Addition och s ubtrak tion Silver Guld Ad di tion och subtrakti o n En uppgift flera uträkningar Fyra sjökort kostade tillsammans 484 mynt. Röding köpte tre likadana. Hur mycket skulle han betala? Ibland måste man göra flera uträkningar för att lösa en uppgift. Hur mycket billigare var det att köpa två segel som kostade dukater styck än en kompass för dukater? En pirat har en ask med 162 pärlor och en ask med 85 pärlor. Han ger bort 115 pärlor. Hur många pärlor har han kvar? Båda askarna: = 247 Ger bort: = 132 Vad kostar en säck? Piraten har 132 pärlor kvar. Black Bart hade tre påsar med 45 mynt i varje och en påse med 28 mynt. Hur många mynt hade Bart sammanlagt? Vad kostar en kista? Jack hade en låda med 185 skorpor och en med 239. Kocken hade 713 skorpor. Hur många fler skorpor hade kocken? Två lag tävlade i knopslagning. Det vinnande laget knöt 836 råbandsknopar och 589 pålstekar. Laget som förlorade knöt knopar. Hur många fler knopar gjorde det vinnande laget? Mary hade tre högar med 67 dukater i varje hög och två högar med 48 pund i varje hög. Hur många mynt hade Mary sammanlagt? Kocken lagade 347 bullar med kanel och 119 bullar utan. 78 av dem blev så brända att fiskmåsarna fick dem. Hur många bullar blev bra? Kapten Kidd och hans pirater bodde på en ö. Tillsammans var de pirater. En natt blev 387 pirater bortrövade av Enben och 145 pirater bortrövade av Black Bart. Hur många pirater fanns kvar på ön? Addition och s ubtrak tion Röding hade en tunna med silvermynt och en med 687 silvermynt. Han hade också en tunna med guldmynt och en med 836 guldmynt. Hur många fler guldmynt än silvermynt hade han? Ryktet gick att det fanns råttor i hamnen. Piraterna lyckades fånga råttor. Av de råttor som var kvar var hur många bruna råttor fanns kvar? Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 35

9 Sid Uppslaget handlar om att göra beräkningar med överslagsräkning samt exakta beräkningar med miniräknare. Gemensam introduktion Här behövs: A4-papper och pennor Skriv följande tal på lappar: 1 981, 1 990, 1 995, 1 997, 2 005, 2 989, 2 990, 2 999, 3 003, 3 012, 3 988, 3 994, 4 002, 4 010,4 991, 4 998, 5 001, 5 015, 5 987, 5 993, 5 996, 6 006, 6 992, 6 995, 7 007, Dela ut lapparna till eleverna. Skriv talen 4 000, 5 000, 6 000, 7 000, 8 000, och på var sin större lapp och sätt upp dessa i klassrummet. Be eleverna leta upp en kompis och addera sina tal med varandra. Uppmana eleverna att addera talen genom att räkna huvudräkning på ett ungefär och sen ställa sig vid rätt stor lapp. (Vill man addera två tal ska det vara ett jämnt antal elever, men man kan även välja att addera tre tal.) I uppgifterna är det inte tänkt att eleverna ska räkna exakt. Uppmana dem att räkna på ett ungefär. Här tränar de på överslagsräkning, huvudräkning och rimlighetsbedömning med räknesätten addition och subtraktion. Uppgift 50 passar bra att lösa i par. Eleverna räknar först huvudräkning på ett ungefär och använder sedan miniräknaren för att räkna ut exakt. Arbeta tillsammans uppgiften längst ner på sidan är också en bra uppgift att använda miniräknare till för att lära sig hur man använder hjälpmedlet. > > Arbetsblad 7:10 Sid I Arbeta tillsammans uppgiften förekommer begreppen fler färre. Om eleverna kör fast kan man tipsa dem om att först räkna ut hur många skorpor de får var om de delar lika. Sedan kan de pröva sig fram och skriva sina gissningar under respektive persons namn. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller i helklass. > > Arbetsblad 7:12 > > Läxa 6 Facit till diagnos 7 1 a) b) c) (51 53) 2 a) b) c) (54 57) 3 a) b) (65 67) 4 a) b) (75 77) pirater (68 74) dukater (78 84) dukater (85 90) (58 64) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven arbeta i Tornet på sidan 55. Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva på respektive moment. 36 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

10 Öarna i Västindien Segla till Västindien Räkna på ett ungefär och svara om det kan vara sant eller falskt. Kontrollera med miniräknare. Skriv vilka saker du väljer och tänk ut ungefär vad de kostar tillsammans. Räkna sedan med miniräknare och skriv det exakta priset. a) Välj tre saker b) Välj fyra saker c) Välj fem saker d) Välj sex saker A pirater B pirater D pirater E pirater C pirater Kan det vara rimligt? På ö B bodde det ungefär pirater. På öarna A och D bodde det sammanlagt pirater. Jag tror att stormköket och regnstället kostar ungefär kr tillsammmans. Det bodde fler pirater på ö B än på ö A. När pirater lämnade ö C fanns det lika många pirater kvar som det fanns på ö D. Arbeta tillsammans Det bodde färre pirater på ö C än på ö E. Sammanlagt hade öarna A och B fler pirater än öarna D och E. Det anlände pirater till ö E. Då blev de lika många som på öarna A och C sammanlagt. Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Arbeta tillsammans Diagnos Kaptenen, styrmannen och båtsmannen åt under en resa skeppsskorpor tillsammans. Styrmannen åt 150 skorpor färre än kaptenen och 150 fler än båtsmannen. Hur många skorpor åt a) kaptenen b) styrmannen c) båtsmannen Vilket tusental ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) Vilket hundratal ligger närmast? Använd tecknet. a) b) c) Räkna ut. a) b) a) b) Det var av kapten Enbens pirater som fick skörbjugg och 978 pirater som inte blev sjuka. Hur många pirater hade kapten Enben? Sant eller falskt? Kapten Kluring väljer mellan att köpa ett ankare som kostar dukater eller ett som kostar dukater. Hur stor är skillnaden i pris? Kapten Enben hade en kista med dukater och en med dukater. Kapten Svart hade dukater i sin kista. Hur många fler dukater hade Enben? Vilken av additionerna blir ungefär 6 500? Addition och s ubtrak tion Ad di tion och subtrakti o n Addition och subtraktion 37

11 Rustkammaren Sid För att underlätta för eleverna att hitta närmaste tusental och hundratal kan de ta hjälp av tallinjerna i rutorna. Samtliga uppgifter på uppslaget kan kopplas till dessa. Vid uppgift 56 vägleder Arrax eleverna att först skriva tusentalet och sedan fortsätta med närmaste Sid Additionsberäkningarna på uppslaget ger två växlingar. Detta motiverar att en algoritm visas i genomgångsrutan. Börja gärna med att tillsammans med eleverna lösa algoritmerna konkret med pengar enligt följande: Skapa ett rutmönster på ett stort papper. I stället för siffrorna lägger man motsvarande tal med pengar i rätt valör. Börja addera enkronorna/entalen: hundratal. Detta är för att undvika att eleverna skriver att är ungefär 800. På sidan 49 får eleverna göra beräkningar med överslagsräkning enkronor är 13 enkronor. Växla till en tia, placera den över tiorna och flytta ner 3 enkronor till svarsraden. Addera tiorna/tiotalen: tior är 11 tior. Växla till en hundralapp, placera den över hundralapparna och flytta ner 1 tia till svarsraden. Fortsätt med tusentalen och poängtera respektive talsorts talvärde. Sid Subtraktionsberäkningarna på uppslaget ger två växlingar. Arbeta gärna tillsammans med eleverna och lös uppgifterna på samma sätt som vid additionerna men visa här konkret vad ett lån från en större talsort innebär: Jag tar en tia och växlar till 10 enkronor. Jag tar en hundralapp och växlar den till 10 tior. Sid. 54 Sidan innehåller problemlösningsuppgifter av handlakaraktär där eleverna måste genomföra flera räkneoperationer för att lösa en uppgift. Här behöver eleven lära sig att tänka ut vilka olika räkneoperationer och i vilken ordning de behöver göra dem för att hitta fram till svaret på uppgiften. Observera att eleverna precis som i genomgångsrutan gör varje räkneoperation för sig och inte skriver ihop dem på en rad så den matematiska innebörden av likhetstecknet blir felaktig. 38 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

12 Tornet Sid. 55 I uppgift 91 bör läraren uppmana eleverna att använda tusenlappen väl och handla för så mycket att det inte blir pengar över till ytterligare en vara. Låt gärna eleverna använda miniräknare. Om eleverna använder division i uppgift 92, så går det inte jämnt upp, utan det blir portioner över. I uppgift 94 går det inte heller jämnt upp om eleverna använder division. Det är dock viktigt att eleverna får möta uppgifter av den här typen eftersom de ofta förekommer i vardagssituationer. Sid Sid Uppslaget I skeppshandeln innehåller blandade textuppgifter med addition och subtraktion, som ibland måste lösas i flera led. Som extrauppgift kan eleverna göra egna textuppgifter till bilden. Sidan 58 består av uppgifter där eleverna ska räkna ut hur många år det är mellan två årtal. Det finns olika sätt att räkna ut svaren men ett tips till eleverna är att rita upp en tidslinje som hjälp vid uträkningarna. Sidan 59 innehåller additioner med flera termer. > > Arbetsblad 7:11 Sid I genomgångsrutan visas en metod att lösa uppgifter där ena termen är nära ett jämnt hundratal. Ett exempel på denna metod är att i additionen byta ut termen 498 mot och sen utföra beräkningen = = Uppmana eleverna att i uppgifterna räkna på ett ungefär och uppskatta storleken på summan. Om de vill kan de sedan kontrollräkna med miniräknare. I uppgift 126 finns det som Arrax poängterar 24 olika varianter som skeppen kan segla på. Det är inte enkelt att hitta alla varianter men tipsa eleven om att låsa placeringen av de två första skeppen för att komma på hur många varianter som finns då. Då kan de metodiskt hitta de sex olika sätt skeppen kan segla på när skepp A seglar först, A B C D, A B D C, A C B D, A C D B, A D B C och A D C B osv. med de varianter som finns när skepp B seglar först. Sid På sidan 63 finns en Sammanfattning som kan användas tillsammans med Arbetsblad 7:13 för att utvärdera arbetet med kapitlet. > > Arbetsblad 7:13 Utmaningen Sid I uppgift 3 har Mary gjort tolv kast vilket innebär att hon träffat med fyra bollar. I uppgift 7 till 9 anges priset inte per styck på bilden utan eleven måste först göra en uträkning för att hitta styckepriset för varje klädesplagg. A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 39

13 Gemensamma aktiviteter Skattkistan Här behövs: Lappar till eleverna med tal mellan och 3 300, en lapp till varje elev, skattkistelappar med talen 4 000, 5 000, 6 000, 7 000, 8 000, och Vidareutveckla leken som beskrivs i den gemensamma introduktionen på sidan 36. Sätt upp skattkistelapparna och dela ut lapparna med tal. Uppmana eleverna att gå ihop tre och tre och addera sina tal på ett ungefär och sedan ställa sig vid skattkistan med rätt svar. Piratmynten Eleverna arbetar parvis. Läraren skriver ett intervall på tavlan t ex till Läraren har en lapp med + och en med i vardera handen och någon elev får välja hand (alltså räknesätt). Med hjälp av det valda räknesättet ska elevparen skriva en egen uppgift med fyrsiffriga termer och konkretisera den med pengar. Beräkningen ska ge ett svar i det intervall läraren skrivit på tavlan. Eleverna redovisar för varandra och då ges tillfälle att kommunicera, resonera, motivera och dra lärdom av hur uppgiften kan lösas på olika sätt. Hitta kompisen Alla elever får var sitt A4-papper. Sedan arbetar de parvis. Eleverna skriver ett fyrsiffrigt tal med fyra olika siffror på en av deras lappar. På den andra lappen skriver de det tusental som ligger närmast det valda talet. Samla ihop, blanda och dela ut alla papper. Be eleverna nu hitta sin kompis (närmaste tusental) och sätta sig ner när de funnit varandra. Skeppshandeln Använd bilden på sidan 45 eller i elevboken. Ge eleverna parvis/gruppvis olika uppdrag: Handla så få saker som möjligt för dukater/kronor, Handla så många saker som möjligt för dukater/kronor osv. 40 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n

14 arbetsblad 7:1 Ungefär > > Skriv närmaste tusental. Använd tecknet > > Hitta närmaste tusental. Dra streck till rätt kista > > Skriv närmaste hundratal. Använd tecknet > > Hitta närmaste hundratal. Dra streck till rätt kista kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 41

15 arbetsblad 7:2 Räkna på ett ungefär >> Närmaste tusental Närmaste hundratal Närmaste tusental > > Vilket tal ska stå i flaggan? = = = = = = = = = = = = > > Skriv rätt bokstav = A M S O T R = = = = 42 A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

16 arbetsblad 7:3 Addition > > Räkna på det sätt du tycker är bäst = = = = = = = = > > Vems är sjörövarflaggan? Under Henry Averys flagga finns summan av och Addera och så får du redan på vilken flagga som är Edward Englands. Jack Rackham kallades Calio-Jack. Under hans flagga finns summan av och kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 43

17 arbetsblad 7:4 Träna mer addition Vems är skatten? Räkna ut och dra streck till rätt sjörövare. >> mindre än större än mindre än Addition och subtraktion större än kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

18 arbetsblad 7:5 Subtraktion > > Räkna på det sätt du tycker är bäst = = = = = = = = = = = = kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 45

19 arbetsblad 7:6 Träna mer subtraktion > > På två av öarna finns lika många pirater. Måla dem > > Måla skeppet med största svaret blått. Måla skeppet med minsta svaret brunt > > Måla näsduken röd på piraten med största svaret A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B

20 arbetsblad 7:7 Hemligt meddelande > > Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = = = = = = = = = P L A S E K T O M R = = = = = = = = = = = > > Gör ett eget meddelande med hjälp av bokstäverna ovan. Gör uppgifter till ditt meddelande. Låt en kamrat försöka lösa ditt meddelande. kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 4B A d d i t i o n o c h s u b t r a k t i o n 47

Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60

Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60 2 Kapitlet inleds med repetition av additionstabellen med tiotalsövergång och även den generaliserade tabellen, t.ex. 49 + 3. Sedan presenteras två olika metoder för att addera två tvåsiffriga tal där

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan

Läs mer

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30 6 Tal Kapitlet tar upp tal upp till och med 000 och inleds med övningar som syftar till att ge eleverna en god uppfattning av talet 000. Eleverna får sedan arbeta vidare med positionssystemet där nu även

Läs mer

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54 2 Plus och minus Kapitlet behandlar addition och subtraktion inom talområdet 0-100 med uppgifter som 42 + 3 och 45 3. Vid uträkningen blir det inga tiotalsövergångar. Till en början får eleverna hjälp

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Safari A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som tar upp enheter enligt följande: Kapitel 1: Tid analog klocka Kapitel 2:

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.

Läs mer

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Addition. 7 Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter vikt sidan 60

Addition. 7 Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter vikt sidan 60 7 Addition Kapitlet inleds med en vidareutveckling av kapitel 6 och visar hur hela tusental, hundratal och tiotal adderas till fyrsiffriga tal. Sedan behandlas likheten vid addition av olika talsorter,

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS

Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS Matte Direkt Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 2A Lärarhandledning BONNIERS Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Internet: www.bonnierutbildning.se

Läs mer

Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt

Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du

Läs mer

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,

Läs mer

MatteSafari Kikaren 3B Facit

MatteSafari Kikaren 3B Facit MatteSafari 3B Facit Tal Till sidorna i MatteSafari 3B Varje rad med vagnar är lastad med. Skriv talen som fattas. 3 (Elevens egna förslag.) Hur mycket fattas till? Skriv tal så att svaret stämmer. + +

Läs mer

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20

Läs mer

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter. läsa, skriva och storleksordna tal antal Skriv talet som kommer efter. 6 7 79 80 699 700 869 870 Skriv talet som kommer före. 26 27 49 50 899 900 59 540 Fortsätt att skriva talen som kommer efter. 296

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Safari 3B Lärarhandledning Tal K Kapitlet tar upp tal upp till och med 000 och inleds med övningar som syftar till att ge eleverna en god uppfattning

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Analys Talet 7 OOOOOOO OOOO OOO OOOOOO OOOOO O O O 6 1 7 = 6 + 1 5 2 7 = 5 + 2 Syntes 4 + 3 = Räknar 5, 6, 7 2 + 5 = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Subtraktion 7-4 OOOOOOO OOOOOOO OOOO Taborttänkandebakåträknande

Läs mer

Pernill a Andersson Margareta Picetti. Matte. Borgen. Direkt. aa e B O N N I E R S

Pernill a Andersson Margareta Picetti. Matte. Borgen. Direkt. aa e B O N N I E R S Pernill a Andersson Margareta Picetti Matte Direkt Borgen Pernill a Andersson Margareta Picetti Matte Direkt Borgen B aa e B B O N N I E R S Pernilla Falck Margareta Picetti Matte Direkt Borgen Lärarhandledning

Läs mer

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Elever har rätt att få lära sig matematik Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 2006 upp frågan om standardalgoritmernas roll i matematikundervisningen. Jag

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32 Tid Kapitel 6 Tid 4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att Sid. 6 7 Stora tal Mål Matteord När du har arbetat med kapitlet ska du kunna tiotusental hundratusental rimligt romerska siffror > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000 Kapitel 1 Stora tal I

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2 Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje. En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal

Läs mer

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3

Läs mer

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Koordinatsystem och lägesmått

Koordinatsystem och lägesmått Koordinatsstem och lägesmått Kapitel Koordinatsstem och lägesmått I kapitlet får eleverna för första gången arbeta med koordinatsstem. De får lära sig innebörden av na begrepp som -ael, -ael, koordinat

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation LÄRARHANDLEDNING LH Tärningsövningar innehåller blandade matematikövningar inriktade på skolår F - 5 och kan med stor fördel användas som extra resursmaterial och idébank. Med korten som bas går det lätt

Läs mer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller = n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Geometri. Kapitel 2 Geometri. Borggården sidan 40 Diagnos sidan 53 Rustkammaren sidan 54 Tornet sidan 59 Sammanfattning sidan 65 Utmaningen sidan 66

Geometri. Kapitel 2 Geometri. Borggården sidan 40 Diagnos sidan 53 Rustkammaren sidan 54 Tornet sidan 59 Sammanfattning sidan 65 Utmaningen sidan 66 Kapitel 2 Kapitlet inleds med begreppet area och stor vikt läggs vid förståelse av begreppet. Eleverna får först beräkna arean genom att räkna hur många kvadratcentimeter som får plats i en figur. Därefter

Läs mer

Temperatur och diagram

Temperatur och diagram Temperatur och diagram Kapitel 5 Temperatur och diagram Kapitlet inleds med att eleverna får träna på att avläsa termometern och att räkna ut vilken temperaturen blir om den stiger eller sjunker ett visst

Läs mer

FACIT. Version 2015-02-25

FACIT. Version 2015-02-25 FACIT Version -- Version -- Tankenöt Vilka bilder är likadana som bilden i rutan? Siv. Tankenöt Hur många djur gömmer sig bakom draperiet? Ringa in. Sally Charlie Isa Kurre KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Skriver först en liten sammanfattande inledning, tar upp de områden vi samtalade om och mycket av det vi tog upp hittar ni i Förstå

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18 Veckobrev för Opalen 1 v 16-18!!! Hej alla barn och föräldrar! 23 april 2015 Så underbart att våren är här! Det är härligt att se hur glada barnen är ute på rasterna när det inte regnar eller blåser. Det

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden Ordlista 1A:1 Öva orden Dessa tio ord ska du träna siffra En siffra är ett tecken. Dessa är siffrorna: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 tal antal räkneord Ett tal skrivs med en eller flera siffror. Talet

Läs mer

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering. strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

Vad är pengarna värda?

Vad är pengarna värda? strävorna 2A Vad är pengarna värda? begrepp taluppfattning Avsikt och matematikinnehåll Syftet med aktiviteten är att ge exempel på hur pengars värde kan konkretiseras med hjälp av laborativt matematikmaterial.

Läs mer

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå

Läs mer

addition och subtraktion

addition och subtraktion Svikten addition och subtraktion Innehåll Addition och subtraktion utan övergång Skriftliga räknemetoder Plus och minus hör ihop Addition med övergång skriftliga räknemetoder Subtraktion med övergång skriftliga

Läs mer

EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B

EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B MATTE MOSAIK EKORREN gillar maskiner och teknik. GRÄVLINGEN funderar noga på allting. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg Bilder av Tomas Karlsson BÄVERN är duktig på att tillverka saker. STEG 1 Grundbok

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d) Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)

Läs mer

8KAPITEL 8 handlar om:

8KAPITEL 8 handlar om: S. I kapitel återkommer multiplikation och division från elevbok A. Eleverna får nu ytterligare erfarenheter av och kunskaper om vad räknesätten innebär. stabellerna och behandlas. I division tränar eleverna

Läs mer

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll Det första avsnittet handlar om multiplikation med tvåsiffriga faktorer och kort division där man måste lägga till en eller flera nollor för att divisionen ska gå jämnt

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

MULTIPLIKATION ISBN

MULTIPLIKATION ISBN Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

Borgen. MatteDirekt. Ett nytt läromedel för år 4-6! Borgen. Borgen Matte. Borgen. Borgen. Borgen. Borgen. Matte. Matte. Matte. Matte. Direkt.

Borgen. MatteDirekt. Ett nytt läromedel för år 4-6! Borgen. Borgen Matte. Borgen. Borgen. Borgen. Borgen. Matte. Matte. Matte. Matte. Direkt. Kerstin Sundin Pernill a Ande Ett nytt läromedel för år -! A A B O N N IER S A B B B O N N IER S B O N N IER S B Nu är här! har en enkel och tydlig struktur! är uppbyggd kring de nationella proven! betonar

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Matematik klass 1. Vår-terminen

Matematik klass 1. Vår-terminen Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1

Läs mer

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa). Allmänt Stora Plus Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa). I steg 1 är en av termerna högre än 10 t ex 11+3. Dessa tal bör vara enkla för barnen

Läs mer

DIVISION ISBN Till läraren

DIVISION ISBN Till läraren Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag MÄSTERKATTEN A FACIT VANTEN Problemlösning Arbeta två och två. Musen, i bild, har gömt några ostbitar i den gröna burken.. Hur många tror ni att han har gömt?. Hur många har han då sammanlagt? Vi har jämfört

Läs mer

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups. 3 Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Talraden Skriv färdigt talraden. 195 196 197 393 394 395 397 597 598 600 996 997 999 Addition 199 + 1 = 299 + 1 = 999 + 1 = 199 + 3 = 298 + 3 = 998 + 2 = 599 + 3 = 598 + 4 = 999

Läs mer

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport 2011vt4862 Subtraktionsmetoder under

Läs mer

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 2 får eleverna jobba med samtliga

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen

Läs mer