Addition. 7 Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter vikt sidan 60

Transkript

1 7 Addition Kapitlet inleds med en vidareutveckling av kapitel 6 och visar hur hela tusental, hundratal och tiotal adderas till fyrsiffriga tal. Sedan behandlas likheten vid addition av olika talsorter, t.ex = 3 och = 30 osv. Kapitlet fortsätter med addition av två tvåsiffriga tal med både tiotalsövergång och hundratalsövergång, vilket presenteras med två olika metoder, att räkna med talsorter och med uppställning. Nästa steg blir addition av två tresiffriga tal med både hundratals- och tiotalsövergång. Även här visas additionerna med de två metoderna, att räkna med talsorter och med uppställning. Kapitlet avslutas med mönster, både bildmönster och talmönster. Eleverna får även prova på sannolikhetslära i de 3 experimenten singla slant, välj hand och lång eller kort, som finns på arbetsblad 7:9. Eleverna arbetar i par, provar, fyller i tabeller och upptäcker hur stor chans/risk det är att t.ex. få upp den ena eller andra sidan av myntet. Övningen passar att ledas av läraren i helklasss för att eleverna gemensamt ska kunna dra lärdom av sina iakttagelser. Enhetsdelen behandlar vikt och tar upp enheterna kilogram, hektogram och gram. Här är det bra att ha viktsatser och olika slags vågar till hands. Det kan också vara bra att ha olika förpackningar, både tomma och fulla. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter vikt sidan 60 Arbetsblad Läxbok 7: Addition med tusental Läxa 4 till sidorna :2 Mer addition med tusental 7:3 Addition med mönster 7:4 Lägg ihop tiotal och ental Läxa 5 till sidorna :5 Välj hur du vill räkna 7:6 Lägg ihop hundratal, tiotal och ental 7:7 I affären Läxa 6 till sidorna :8 Mönster 7:9 Tre experiment 7:0 Memory 7: Kilogram, hektogram och gram 7:2 Min utvärdering Addition 37

2 Det matematiska samtalet kring räknestrategier Vår metodik utgår ifrån det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever är olika kan valet av räknestrategier variera mellan olika elevgrupper och även skilja sig åt från elev till elev. De nya momenten i boken bör inledas med konkret arbete och/eller samtal där eleverna ges möjlighet att upptäcka strategier och förstå olika sätt att räkna. När två alternativa metoder presenteras visas de på var sin sida av samma uppslag. Exemplen som används är lika, för att ge möjlighet till jämförelser. Vi tänker oss att man tillsammans diskuterar de båda metoderna och uppmärksammar likheter och olikheter. Det är önskvärt att eleverna i sitt enskilda arbete prövar båda metoderna (eller annan alternativ metod, se nedan) för att sedan kunna välja den metod som passar dem bäst. Räknestrategier i addition De två strategier som presenteras i kapitlet är att räkna med talsorter och att räkna med uppställning. Vi vill dock poängtera att om eleven hittar andra strategier eller variationer inom de strategier som presenteras, så kan eleven givetvis välja att räkna på det sättet, förutsatt att svaret blir korrekt. Vid talsortsräkning är strategin att addera en talsort i taget och då börja med den största talsorten. Exempel på talsortsräkning: (sidan 40 i elevboken) = = 32 (sidan 42 i elevboken) = = 433 Att addera talsorterna för sig behöver inte se ut just på detta vis. Man kan också tänka sig följande tankesätt: = = = = = 433 Detta kan se mer omständligt ut på papper, men kan vara enklare om man räknar i huvudet. Ett annat sätt att lösa uppgiften kan vara att man flyttar över ental för att få en enkl are uträkning: = (89 + ) + (43 ) = = = ( ) + (35 2) = = 433 Vi har valt att ta med uträkning med uppställning när det blir tiotalsövergång och/ eller hundratalsövergång, eftersom sammanräkningen av delsummorna vid talsortsräkningen då blir något mer komplicerad. Det pågår diskussioner runt användandet av algoritm och vi vill därför poängtera att det är valfritt om och när du vill introducera den. Det finns dock fördelar med att kunna använda uppställning. Kan man additionstabellerna kan man då utföra alla slags additioner. Vid addition med fler än två termer blir tankeledet vid talsortsräkning långt och det blir mycket att hålla reda på, medan uträkningen i en uppställning är lättöverskådlig. Argument som förts mot algoritmräkningen är att den är en mekanisk kunskap och att eleven lär in ett tillvägagångssätt utan att få förståelse för de räkneoperationer som utförs. Vid huvudräkning försöker många elever att tänka algoritmen i huvudet och misslyckas då ofta. Vi menar dock att om man medvetet arbetar parallellt med taluppfattning, jämför olika strategier och hela tiden för en diskussion, så får eleverna en god förståelse för vad som sker även vid algoritmräkning. Vi anser också att det är en fördel att eleverna blir förtrogna med både talsortsräkning och algoritmräkning. Det ger dem möjlighet att i det framtida arbetet lättare kunna välja den strategi som för tillfället är lämpligast. 38 Addition

3 Sid Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna lägga ihop tal som innehåller tusental, till exempel , , se likheter när du lägger ihop lägga ihop tal med tiotal och ental, till exempel lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, till exempel upptäcka mönster Här kommer förslag till pratuppgifter att samtala kring: Trixi orkar göra 200 hopp utan hoppskor. Med hoppskor orkar hon 200 hopp till. Hur många hopp orkar hon göra med hoppskor? Hur många guldstjärnor är det sammanlagt i askarna? Titta på hattarna. Hur mycket är 2 + som står i den gula hatten? och hur mycket är då som står i hatten med fjädern? Det är 3 mörka maskar och 8 ljusa som kryper på hyllan i Magishopen. Hur många är de tillsammans? Hur många maskar är det då tillsammans i påsarna? och hur många häxbönor är det sammanlagt i burkarna? Hur mycket kostar de två billigaste mjukisdjuren tillsammans? Vilka två djur kostar sammanlagt 555 kr? Titta på de blå flaggorna. Hur många prickar bör det vara i den näst sista flaggan? och i den sista? I det här kapitlet får vi följa med Tanja, Tim och Trixi till ett besynnerligt varuhus med avdelningar för ovanliga varor, som fantasifulla mjukisdjur, magiska föremål och fantastiska tekniska prylar. Hur skulle nästa figur i mönstret under skylten där det står HATTAR se ut? Det finns ett mönster utmed rulltrappan. Vilka figurer har blivit gömda under rutan där målen står? 7 Addition Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna lägga ihop tal som innehåller tusental, till exempel , , se likheter när du lägger ihop lägga ihop tal med tiotal och ental, till exempel lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, till exempel upptäcka mönster Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

4 Sid På uppslaget visas metoden att till ett fyrsiffrigt tal addera hela tusen-, hundra- eller tiotal. Gemensam introduktion Här behövs: Talsortsbilder (Arbetsblad 6:), pengar (Arbetsblad : i Lärarhandledning 3A) eller annan tiobasmateriel Visa ett tal, t.ex. 4320, med konkret materiel och låt eleverna tala om vilket talet är. Lägg sedan till t.ex. 2 tusental och fråga hur mycket det blir sammanlagt. Skriv additionen på tavlan och samtala om att det bara är tusentalssiffran som ändras. När eleverna förstått strategin fortsätter ni att på samma sätt lägga till enbart några hundratal (utan att det blir tusentalsövergång). Fokusera på att det nu bara är hundratalssiffran som ändras. Övergå sedan till att lägga till tiotal och uppmärksamma hur tiotalssiffran ändras. Samtala gemensamt om genomgångsrutorna på sidorna 36 och 37. Anknyt gärna till kapitel 6 där eleverna tränade att addera 000, 00 och 0 till fyrsiffriga tal. Här lägger vi i stället till fler tusental, hundratal eller tiotal. Talen är valda så att det inte blir några talsortsövergångar. För att förtydliga är siffran i den talsort där additionen sker färgkodad i genomgångsrutorna. När eleverna arbetar på egen hand kan de själva färgkoda den aktuella talsorten om de har svårt att hålla reda på alla siffrorna. De två sista övningarna på sidorna är lucktal, men eleverna har svarsalternativ att välja bland. Tipsa om att jämföra siffrorna i talen talsort för talsort för att förstå vilket tal som saknas. Sid Sidan 38 tar upp likheten när samma två tal adderas i olika talsorter. Gemensam introduktion Här behövs: Talsortsbilder (Arbetsblad 6:), pengar (Arbetsblad : i Lärarhandledning 3A) eller annan tiobasmateriel Visa t.ex. additionerna 9 + 5, och med konkret materiel och skriv dem under varandra på tavlan. Samtala om att additionen utförs i alla tre additionerna, men i olika talsorter. Låt eleverna upptäcka likheter och olikheter i svaren. Var uppmärksam på att eleverna verkligen förstår att 9 tiotal + 5 tiotal = 4 tiotal, vilket är värt 40, likasom 9 hundratal + 5 hundratal = 4 hundratal som har värdet 400. I genomgångsrutan är de siffror som man använder vid själva uträkningen markerade för att framhäva mönstret. Låt eleverna berätta om vad de tror rutan vill lära ut. I de första uppgifterna följer additionerna samma mönster som i genomgångsrutan. Sedan kommer blandade uppgifter. Elever som behöver kan gärna använda någon sorts tiobasmateriel för att kontrollera sina svar. På sidan 39 får eleverna tillämpa sina nyvunna kunskaper och lösa några textuppgifter. 40 Addition

5 Här får du lära dig att lägga ihop tal som innehåller tusental Kom ihåg hundratalen och tiotalen också! Lägg ihop tusentalen = Lägg ihop hundratalen. Lägg ihop tiotalen = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = 7680 Skriv talet som fattas. Välj bland talen på bilden. Ett tal blir över = = = 9 80 Vilket tal fattas? Välj bland talen i hjulet. Skriv talet och rätt bokstav. = = = M = = A = = G = I Arbetsblad 7:, 7:2 Elsa köper båda askarna med magiska sudd. Hur många sudd köper hon? Här får du lära dig att se likheter när du lägger ihop = 40 Svar: Ser du mönstret? = = = 300 Leo köper maskinerna på bilden. Hur mycket ska han betala? = = = = = = = = = = = = = 20 Svar: 5400 kr I häxgrytan ligger 900 magiska frön. Urban lägger i 700 till. Hur många frön ligger då i grytan? Dra streck till rätt svar sudd = = = = = = = 600 Svar: 600 frön Den gula jeepen kostar 700 kr mer än den gröna. Vad kostar den gula jeepen? = 6990 Svar: 6990 kr Arbetsblad 7:3, 7:0 Läxboken Läxa 4 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

6 Sid Addition av två tvåsiffriga tal med både tiotalsövergång och hundratalsövergång presenteras med två olika metoder, att räkna med talsorter och med uppställning. Eleverna har i MatteSafari 3A redan mött liknande additioner, men då med endast tiotalsövergång. För att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika metoderna är talen i exemplen desamma. Gemensam introduktion Här behövs: en 00-kronorssedel, ca 8 tior och enkronor eller motsvarande i annan tiobasmateriel Skriv en addition med två tvåsiffriga tal som ger både hundratals- och tiotalsövergång, t.ex Låt eleverna komma med förslag på hur additionen ska räknas ut. Repetera att man vid talsortsräkning börjar med tiotalen och lägg konkret ihop först tiotalen och sedan entalen. Titta på resultatet och gör växlingarna till hundratal och till tiotal. Låt sedan eleverna parvis lösa några liknande additioner konkret och göra de växlingar som behövs. Samtala gemensamt om genomgångsrutan på sidan 40, hur tankeledet skrivs och hur delresultaten i tankeledet läggs ihop. Talsorterna i talen är färgkodade för att förtydliga. När eleverna arbetar på egen hand kan de utföra några av uppgifterna konkret jämsides med att de skriver tankeled och slutsumma. Vi rekommenderar att eleverna åtminstone till en början skriver ner tankeledet i sina uträkningar. De behöver dock inte nödvändigtvis skriva exakt på samma sätt som i rutan. När eleverna arbetar med uppställning på sidan 4 är det viktigt att de förstår vad de gör och tänker på siffrornas verkliga värden. Visa gärna additionen i genomgångsrutan med pengar i ett rutnät på tavlan och jämför med algoritmen i boken. Repetera hur man vid uppställning börjar med entalen och skriver eventuell minnessiffra. Summan av tiotalen ger här hundratalsövergång; så uppmärksamma eleverna på hur hundratalssiffran skrivs framför tiotalen. Jämför gärna metoderna efteråt och tala om vad som är bra och dåligt med respektive metod. Sid Nästa steg blir att addera två tresiffriga tal. Momentet visas även här med de två metoderna att räkna med talsorter och med uppställning och talen i exemplen är desamma. Tidigare har eleverna mött addition av tresiffriga tal med tiotalsövergång, nu tillkommer även hundratalsövergång. Gemensam introduktion Här behövs: 9 stycken 00-kronorssedlar, ca 8 tior och enkronor eller motsvarande i annan tiobasmateriel Arbeta på samma sätt som i introduktionen till sid. 40-4, men utgå nu från tresiffriga tal med både tiotals- och hundratalsövergång, t.ex Börja med hundratalen, fortsätt med tiotalen och entalen och gör de växlingar som krävs. Därefter kan eleverna konkret få utföra några liknande additioner och göra växlingarna. Metoden vid talsortsräkning är alltid densamma, man börjar med den största talsorten, adderar varje talsort för sig och skriver delsummorna i ett tankeled. Eftersom det här blir övergång till både hundratal och tiotal blir slutsummeringen av tankeledet lite svårare. Inför arbetet med algoritmer på sidan 43 kan du även här visa exemplet från genomgångsrutan med pengar i ett rutnät, så att eleverna lättare kan följa de olika deloperationerna. Addera pengarna talsort för talsort, gör växlingar och skriv vartefter ner resultatet av varje deloperation i algoritmen. När eleverna arbetar på egen hand är det bra om de praktiskt utför några av algoritmerna jämsides med arbetet i boken. 42 Addition

7 Här får du lära dig att lägga ihop tal med tiotal och ental på olika sätt Räkna med uppställning. Skriv talen under varandra. Lägg först ihop entalen Räkna med talsorter = = 3 3 tiotal är hundratal och 3 tiotal. Lägg först ihop tiotalen och sedan entalen = = 32 och sedan tiotalen = = = = = 50 + = = = = = = = 36 Vad köper Trixi? Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = 20 + = 3 F = = 63 J Ställ upp talen själv = = 44 Ä = 0 + = 2 D = = 75 E = = 52 R Trixi köper en fjäder Arbetsblad 7:4, 7:5 Här får du lära dig att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental på olika sätt Räkna med talsorter. Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med hundratalen = = = = Räkna med uppställning. Skriv talen under varandra. p Lägg först ihop sedan s entalen tiotalen = 3 3 tiotal är hundratal och 3 tiotal och sist hundratalen = 3 +2+= = = = = 540 Dra streck till rätt skylt. Räkna ut svaret = = = = = = Här får du själv ställa upp = = = = = = Arbetsblad 7:6 Läxboken Läxa 5 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

8 Sid Gemensam introduktion till sidan 45 Här behövs: Bilder på olika varor med priser mellan 00 kr och 500 kr (kan antingen ritas på tavlan eller klippas ur kataloger) Placera ett antal bilder på varor på tavlan eller hitta på och rita varor gemensamt. Varorna bör ha priser som t.ex. 20 kr, 95 kr, 238 kr, 249 kr, 289 kr, 35 kr, 395 kr. Ställ sedan frågor som t.ex. Du har 300 kr. Räcker pengarna till att köpa både varan som kostar 20 kr och varan som kostar 95 kr? Diskutera hur man kan tänka, att man måste tänka sig för och inte bara tänker att 20 kr är ungefär 00 kr och att 95 kr ungefär är 200 kr, för i så fall skulle ju 300 kr räcka. Det är viktigt att tänka på hur mycket som skiljer talen från det tal man avrundar till så att man gör ungefär lika. Fortsätt ställ frågor på liknande sätt. Om tid finns kan eleverna själva klippa ut bilder, hitta på priser och skriva frågor till. På sidan 44 finns blandade uppgifter med de olika additioner eleverna mött i kapitlet. Här kan eleverna själva välja metod. Det är inte meningen att de ska räkna samma uppgift med olika metoder för att visa att de kan. Vägled elever som har svårt att välja. De tre första uppgifterna handlar om att räkna ut hur mycket två saker kostar sammanlagt. Den sista uppgiften skiljer sig från de övriga genom att det här handlar om begreppet fler och att öka en viss mängd. Till de två översta uppgifterna på sidan 45 finns ingen rad för uträkning eller rutnät för uppställning. Här är det tänkt att eleverna ska träna att göra överslag. Uppmana dem att noga titta på siffrorna i de olika talen och försöka avgöra om pengarna räcker för att köpa de båda sakerna eller inte. Låt sedan gärna några elever redovisa sina lösningar och berätta hur de tänkte. I Arbeta tillsammans finns bara en skrivrad och ett rutnät för uppställning, men om man ska pröva sig fram behövs kanske fler; använd i så fall kladdpapper. Tipsa eleverna att även här titta noga på siffrorna och försöka se vilka kombinationer som är möjliga eller omöjliga. När eleverna resonerat sig fram till svaret kan de kontrollräkna på valfritt sätt. Sid Uppslaget tar upp olika typer av mönster, bildmönster och talmönster. Gemensam introduktion Låt eleverna diskutera parvis om vad ett mönster är, var man kan se mönster och vad som skiljer ett mönster från en vanlig bild. Samtala sedan gemensamt om vad eleverna kommit fram till. Led in diskussionen på att det i bildmönster ofta är ett eller flera motiv som regelbundet upprepas. Titta er omkring och se om ni kan hitta något mönster; kanske på någons kläder, en bordduk osv. Undersök hur mönstret är uppbyggt. Låt eleverna parvis gå ut och hitta mönster i omgivningen alternativt konstruera ett mönster på rutat papper. Eleverna ska sedan upptäcka strukturer i bildmönstren och måla dem färdigt. Någon kanske såg framträdande figurer som de målade först, andra kanske målade en sekvens i taget. I nedersta uppgiften på sidan gäller det att hitta nästa figur i mönstret. Låt eleverna förklara vilken strategi de använde. På sidan 47 arbetar eleverna med talmönster. Samtala om genomgångsrutan, hur mönstret bildats. Fråga eleverna hur mönstret skulle fortsätta. I uppgiften under rutan bygger talmönstren på att man ökar med ett visst tal gång på gång, medan det sista bygger på att fördubbla närmast föregående tal. I Arbeta tillsammans målar eleven ett eget mönster som kompisen gör färdigt. Man kan arbeta vidare på centimeterrutat papper som extrauppgift. Samtala om genomgångsrutan på sidan 46 och om hur Trixis mönster är uppbyggt. Hon har använt två mindre mönsterdelar som hon upprepar växelvis. Det kan vara lättare att se ett mönster om man på detta sätt delar upp det i mindre delar. Låt eleverna förklara hur mönstret är uppbyggt. Gå vidare med att göra arbetsblad 7:9, som handlar om sannolikhet, parvis gemensamt i klassen. Eleverna provar och upptäcker i 3 olika experiment hur stor chans/risk det är för olika utfall. Samtala gemensamt för att dra lärdom av varandras iakttagelser. 44 Addition

9 Tim har 400 kr. Räcker hans pengar om han vill köpa båda maskinerna? Välj hur du vill räkna. Hur mycket kostar det sammanlagt? NEJ JA = = 45 Svar: 45 kr Tanja har 500 kr. Räcker hennes pengar om hon vill köpa båda maskinerna? JA NEJ = = 447 Arbeta tillsammans Svar: 447 kr Ali köpte två av hattarna och betalade 338 kr. Vilka två hattar köpte han? = = = = 338 Svar: C och D Svar: 52 kr Trixi köpte två par hoppskor och betalade 85 kr. Vilka skor köpte hon? På fredagen var det 578 barn som handlade leksaker i affären. På lördagen var det 55 fler. Hur många barn handlade på lördagen? = = 733 Svar: 733 barn = = 85 Svar: E och G Arbetsblad 7:7 Här får du lära dig mer om mönster. Trixi har lagt ett mönster. Här har jag lagt till 2 i taget. Tal kan bilda talmönster. 2 Jag använde de här bitarna Fortsätt på talmönstret. Gör färdigt mönstret Vad kommer sedan? Rita och skriv. A 8 P 4 A 8 P 4 A 8 P A P 4 Arbeta tillsammans Hitta på ett eget mönster. Måla början på mönstret. Låt en kompis göra färdigt. Vilken av figurerna kommer sedan? Ringa in den Arbetsblad 7:8, 7:9 Läxboken Läxa 6 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

10 Sid De olika uppgifterna i diagnosen tar upp följande moment: Uppgift : Uppgift 2: Uppgift 3: Att lägga ihop tal som innehåller tusental Att se likheter vid addition Att lägga ihop tal som innehåller tusental Uppgift 4-5: Att lägga ihop tal med tiotal och ental, med tiotals- och hundratalsövergång Om diagnosen gått bra går eleven vidare till Kikaren (sid. 55). Elever som behöver träna vidare på grundmomenten fortsätter att arbeta med Förstoringsglaset på nästa sida. Om eleven gjort fel på någon enstaka uppgift kan han/hon träna mer på enbart detta moment. Parenteserna i facit visar vilken sida i Förstoringsglaset som övar momentet. Uppgift 6-8: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, med övergångar Uppgift 9: Att fortsätta på ett påbörjat talmönster Sid Förstoringsglaset Uppgifterna i Förstoringsglaset är lättare än i Safaridelen och eleverna får mer hjälp genom att talen inledningsvis visas med talbilder och de olika talsorterna är färgkodade. De elever som har svårt att hålla isär de olika talsorterna kan sedan själva färgkoda siffrorna i talen innan de räknar ut. Låt gärna eleverna jämsides med arbetet i boken lägga uppgifterna med konkret materiel. Algoritmen tas inte upp i Förstoringsglaset. Sidan 50 repeterar momentet att lägga till hela tusen-, hundra- eller tiotal till ett fyrsiffrigt tal. Eleven har här talkort med respektive talsort till hjälp i den första uppgiften och siffrorna för talsorten där additionen sker är färgkodade i de första uppgifterna. Det blir många siffror för de olika talsorterna att hålla reda på, så eleven kan själv färgkoda motsvarande siffror i övriga uppgifter. Det är lämpligt att eleven praktiskt bygger några uppgifter av varje typ för att få en konkret bild av vad som sker. Mönstret när samma två tal adderas i olika talsorter tas upp på sidan 5 och konkretiseras med talkort för de olika talsorterna. En växling behöver göras i alla tre fallen, vilket visas genom att ringa in 0 stycken av respektive talsort. Eleven bör själv konkret utföra några av additionerna på sidan för att tydligt se sambandet. Nederst på sidan räknar eleven ut hur mycket varje par av saker kostar och drar streck till rätt belopp. 46 Addition

11 Diagnos = = = = = = = 822 ( sid. 50) = = = = = = = 0 sid. 5) ( 3 Hur många trollstavar är det tillsammans? ( sid ) = Tanja köper ett par hoppskor och en trollstav. Svar: 4450 st ( Vad får hon betala? sid. 50) = = 665 Svar: 665 kr Räkna på det sätt du tycker är bäst = 20 + = = = 42 ( sid. 52) 5 Trixi köper de båda mössorna Svar: 85 kr ( sid ) 8 Tim vill köpa mjukisdjuret. Han har 288 kr, men det fattas 43 kr. Hur mycket kostar mjukisdjuret? = = = = 85 ( Hur mycket ska hon betala? Svar: 43 kr ( sid ) 9 Fortsätt på talmönstret. sid. 52) ( sid. 54) Förstoringsglaset Lägg ihop tusentalen = = = = = = = = = = = = = = = = = = 200 Lägg ihop hundratalen = = = = = = = = = 200 Vem har köpt vad? Dra streck. Lägg ihop tiotalen Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

12 Sid Addition med två tvåsiffriga tal tränas på sidan 52. Summan av tiotalen medför här alltid en hundratalsövergång. Till den första uppgiften får eleven hjälp av talkorten. Förklara tillvägagångssättet och hur tankeledet skrivs. Låt eleven lägga upp talen i några följande uppgifter med konkret materiel och berätta hur han/hon tänker under uträkningens gång. Arbeta på samma sätt med uppgifterna på mitten av sidan. Här blir det tiotalsövergång även från entalen, så var uppmärksam på att eleven förstår hur talen i tankeledet ska summeras. På sidan 53 tränar eleven att lägga ihop två tresiffriga tal, till en början tal där entalen alltid är noll och sedan även med ental. I alla additionerna på sidan blir det hundratalsövergång när tiotalen adderas. Låt eleven lägga talen med konkret materiel. Samtala om hur talsorterna ska adderas och hur tankeledet skrivs. Utför konkret växlingen från tiotalen och jämför med talen i tankeledet. Det blir många siffror för de olika talsorterna att hålla reda på när även entalen kommer till, så här är det extra viktigt att eleven arbetar konkret för att få förståelse. Sid. 54 Sid. 55 Kikaren Som sista steg tränar eleven additioner med två tresiffriga tal med tiotalsövergång. Uppgifterna i Förstoringsglaset är enklare än i Safaridelen genom att eleverna här behöver göra endast en växling. Arbeta som beskrivits tidigare med samtal och konkret materiel. Som avslutning på Förstoringsglaset kommer några talmönster. Titta tillsammans på Trixis skylt och pratbubbla och samtala om hur talmönstret bildats. Eleven får sedan själv försöka genomskåda några enkla talmönster och fortsätta på dem. I de två första mönstren lägger man till två i taget. I det sista lägger man till tio. Kikaren inleds med att eleverna lägger till hundratal, tiotal eller ental till fyrsiffriga tal och målar de rutor där svaret är Här gäller det att hålla rätt på de olika talsorterna och kunna växla till högre talsort/ talsorter. Kassarna i mitten på sidan ska ringas in tre och tre. Det går att ringa in samtliga kassar, så tipsa eleverna om att hitta de kassar som står nära varandra. Nederst på sidan ger eleverna förslag på två tal som sammanlagda ger en given summa. 48 Addition

13 Förstoringsglaset Förstoringsglaset = = Lägg ihop tiotalen först och entalen sedan = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = 20 + = = 0 + = = = = = = = = = = = = = = = 96 Du köper sakerna på bilden. Hur mycket ska du betala? = = 67 Svar: 67 kr Du köper sakerna på bilden. Hur mycket ska du betala? = = 759 Svar: 759 kr = = = = 46 Kikaren Måla alla rutor där svaret är Dra streck och räkna ut = = = = = = Ringa in kassarna tre och tre. De ska bli 30 tillsammans = = = = = = = = 772 Jag la till 2 i taget. Då blev det ett talmönster Skriv egna tal så att det stämmer. Alla tal ska vara mindre än 00. Fortsätt på talmönstret. + = 50 + = Skriv egna tal så att det stämmer. Alla tal ska vara mindre än = 00 + = Addition 49

14 Sid Överst på sidan 56 ska eleverna hjälpa Tanja, Tim och Trixi att hitta var sin väg förbi tre tal vars summa är 400. Det finns flera möjliga lösningar. På mitten av sidan ska eleverna titta noga på talen och försöka förstå vilket av svarsalternativen som är rätt. De räknar sedan ut på valfritt sätt och kontrollerar. Nederst på sidan finns mer träning på att addera hela hundratal eller tiotal, men här i form av lucktal, dvs. eleverna skriver talet som fattas för att få svaret. Lägg märke till att luckorna finns på olika plats. På sidan 57 räknar eleverna på ett ungefär och tänker ut om två varor sammanlagt kostar mer eller mindre än ett givet belopp. Innan eleverna börjar arbeta med sidan kan ni gärna repetera gemensamt i klassen hur man kan tänka: 79 kr är nästan 80 kr och 23 kr är mer än 20 kr. Nederst på sidan försöker eleverna sluta sig till vilka varor som funnits i vilken kasse. Låt dem gärna själva kontrollera sina svar med en miniräknare. Några elever kan sedan redovisa sina svar och berätta hur de tänkt. Det finns olika strategier. Sid Överst på sidan 59 ska ett tresiffrigt och ett tvåsiffrigt tal adderas. I den första uppgiften visas hur man i tankeledet först skriver hundratalen från det tresiffriga talet och därefter summorna av tiotalen, respektive entalen. Eleverna räknar ut, väljer rätt svarsalternativ och skriver motsvarande bokstav i rutan. Bokstäverna bildar ett ord. De följande uppgifterna är öppna; eleverna föreslår två saker som kan köpas för 200 kr och räknar ut kostnaden. Det finns olika möjligheter, man kan välja två saker som kostar under 00 kr eller välja hatten (5 kr) och någon av de billigare sakerna. Slutligen föreslår eleverna saker som går att köpa för 500 kr. De kan välja bland alla sakerna och köpa två eller flera varor. Bildmönstret på sidan 59 är svårare än de i Safaridelen genom att det dels innehåller fyra rader och dels har diagonala linjer. Mönstret i halsbandet kan tänkas på olika sätt, antingen som sekvenser av sex figurer eller som ett mönster bestående av växelvis blå och gula figurer med sekvensen cirkel + kvadrat + kvadrat. Talmönstren där man adderar, respektive 9, är intressant om man studerar vad som händer i tiotalen och entalen. Uppgiften längst ner på sidan är en kluring där eleverna måste resonera sig fram i flera led till lösningen. Eleverna kan här gärna arbeta parvis. Samtala gärna i klassen om hur eleverna tänkte när de löste de olika uppgifterna på sidan. Snabba elever kan som extrauppgift hitta på egna liknande uppgifter som dem på sidan. 50 Addition

15 Kikaren Trixi, Tim och Tanja går var sin väg. Talen de går förbi ska tillsammans bli 400. Måla hur de går Räkna på ett ungefär. Vad blir det tillsammans? Ringa in det bästa svaret. mindre än 300 kr mer än 300 kr mindre än 350 kr mer än 350 kr. mindre än 400 kr mer än 400 kr = 400 Ringa först in det tal du tror är rätt svar. Räkna sedan ut och kolla = = = = = = = = Vems är kassen? Skriv namnet under. Kassen som blir över får du! Vilket tal ska stå på strecket? = = = = = = = = = = = = 300 Tims Tanjas min Trixis Kikaren Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = = 427 A = = 650 F = = 325 F = = 756 Ä = = 538 Trixi har 200 kr. Skriv två saker hon kan köpa. R 427 A 327 R 640 A 650 F 325 F 335 K 656 E 756 Ä 548 T 538 R Gör färdigt mönstret. Rita och måla nästa figur i mönstret. Fortsätt på talmönstret Hur mycket ska hon betala? Svar: Hur mycket kostar saken? Skriv på prislappen. 60 kr 30 kr Välj saker du kan köpa om du har 500 kr. Hur mycket ska du betala? 25 kr 70 kr Svar: Arbetsblad 7:2 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

16 Sid Enheter Vikt Enhetsdelen tar upp viktenheterna kilogram, hektogram och gram. Det är bra att ha olika typer av vågar och viktsatser med kilogram, hektogram och gram till hands och även några lämpliga föremål att väga. Gemensam introduktion Här behövs: en viktsats med kilogram, hektogram och gram Låt eleverna känna på vikterna kg och hg och be dem ge förslag på saker som kan vägas i kilogram/ hektogram. Eleverna kan sedan leta efter saker som väger ungefär kg/ hg. Visa olika saker och fråga om eleverna tror att de väger mer eller mindre än kg/ hg och kontrollväg. Fortsätt inför sidan 6 med att låta eleverna känna på en gramvikt och komma med förslag på andra saker som väger ungefär gram. Låt dem fundera ut olika saker som kan vara lämpliga att väga i gram. Titta gemensamt på balansvågarna i genomgångsrutan på sidan 60. Låt eleverna berätta om vikterna på vågarna och aktualisera omvandlingen mellan kilogram och hektogram. Repetera även hur kilogram och hektogram skrivs med förkortning. Eleverna skriver i boken egna förslag på någonting som väger kg/ hg. På vågarna ritar de till hektovikter så att de väger jämnt mot kg. Nederst på sidan frågas efter hur många hektogram som fattas till ett kilogram. På sidan 6 introduceras viktenheten gram. Samtala om genomgångsrutan och om när man använder enheten gram. Vågarna på bilden visar vikten i gram på tre olika föremål. Uppmärksamma eleverna på hur gram skrivs med förkortning. I sitt enskilda arbete ringar eleverna in föremål som lämpligen vägs i gram. Nederst på sidan jämför de vikten på två föremål och ringar in föremålet som väger mest. Sid Sidan 62 behandlar omvandling mellan kilogram och gram och mellan hektogram och gram. Samtala om genomgångsrutan på sidan 62. Titta på vågarna; kilogram väger lika mycket som 000 gram; kg och 000 g är två olika sätt att beskriva samma vikt. Fråga hur många gram 2 kilogram/4 kilogram är. Samtala på samma sätt om vikterna hg och 00 g. I uppgifterna på sidan ska eleverna först para ihop lådor med samma vikt, men angiven i olika enheter. Därefter ska de jämföra par av föremål med viktangivelser i olika enheter och avgöra vilket som väger mest. Slutligen visar eleverna att de har förståelse för storleken av de olika enheterna genom att de parar ihop rätt bild med rätt vikt. På sidan 63 ska eleverna fundera över hur mycket föremålen väger och ringa in det bästa svarsalternativet. Skeden på bilden är en matsked. Slutligen kommer några uppgifter där eleverna ska välja den enhet som är rimlig. Om det finns möjlighet är det värdefullt om eleverna får väga olika föremål och skaffa sig praktisk erfarenhet av storleken av olika vikter. Tipsa gärna föräldrar om att låta sitt barn vara med vid matlagning när olika ingredienser ska vägas upp. 52 Addition

17 Vikt Här får du lära dig hur många hektogram ett kilogram är. Här får du lära dig hur mycket ett gram är. Gram skrivs g. Lätta saker väger man i gram. Gemet väger gram. Kilogram skrivs kg. Hektogram skrivs hg. kilogram är 0 hektogram. Brödet väger 0 gram. Tvålen väger 00 gram. Ringa in de saker du skulle väga i gram. Skriv någonting som väger ungefär kg. Skriv någonting som väger ungefär hg. Rita vikter så vågen väger jämnt. Ringa in det som väger mest. Påsarna väger tillsammans kg. Skriv hur många hektogram den andra påsen väger. 8 hg + 2 hg = kg 3 hg + 7 hg = kg 6 hg + 4 hg = kg hg + 9 hg = kg 32 g 9 g 2 g 02 g 32 g 92 g 350 g 500 g 60 6 Här får du lära dig hur många gram kg och hg är. Hur mycket väger det? Ringa in det förslag som passar bäst. hg kilogram är 000 gram. kg = 000 g kg 0 kg 6g 6 hg 6 kg 3g 3 hg 3 kg hektogram är 00 gram. hg = 00 g 4g 4 hg 4 kg 3 hg 3 kg 30 kg hg kg 4g 40 g 40 hg 8g 80 kg 800 g 2 hg 20 hg kg Dra streck mellan de lådor som väger lika mycket. Jämför de saker som har samma färg. Ringa in den som väger mest. Skriv rätt enhet. kg En påse potatis kan väga 3 g. En 9-åring kan väga 35 kg Ett sudd kan väga 6 Välj och skriv rätt vikt. 3g 3 hg 30 g 30 kg 30 kg 30 g 3 hg 3g Välj kg, hg eller g... En påse godis kan väga 3 hg g. En tepåse kan väga 2 20 kg. En fullpackad resväska kan väga 8 kg Arbetsblad 7:, 7:2 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

18 Gemensamma aktiviteter Byt plats Här behövs: En lapp till varje elev med uppgifter som dem på sidan 38 i elevboken. Skriv flera uppgifter som ger samma svar, t.ex , 8 + 4, 7 + 5, 6 + 6; , , , Ställ stolar i en ring till alla elever utom en. Alla utom en sätter sig. Eleverna drar var sin lapp. Säg t.ex.: Alla som har 200 byter plats. Eleven som var utan stol försöker då ta en ledig stol och det blir en ny elev som blir utan. Fortsätt tills alla har fått byta plats. Titta sedan gemensamt på de lappar som hör till vart och ett av svaren. Bygg ett mönster UTE Låt eleverna parvis bygga mönster på marken med föremål som finns i naturen, t.ex. löv, pinnar, stenar, kottar, barr osv. När paren är färdiga kan de gå runt och titta på och samtala om varandras mönster. Hur är mönstret uppbyggt? Hur skulle mönstret fortsätta? Vilket tal fattas? UTE INNE Här behövs: Ett plus- och ett likhetstecken till varje grupp. (Om leken leks ute kan eleverna lägga tecknen med pinnar.) Visa först hur leken går till. Välj ut ett föremål som ska symbolisera var och en av de fyra talsorterna, ute kan det var kvistar, stenar, barr, blad m.m. och inne sudd, kritor, gem, klossar osv. Lägg fram 9 stycken av varje symbol. Använd sedan symbolerna och lägg ett fyrsiffrigt tal följt av ett plustecken, gör ett mellanrum och lägg sedan ett likhetstecken. Lägg talet igen som svar, men öka nu någon av talsorterna, t.ex. hundratalen, så här: + = Fråga: Vilket tal är det som fattas för att få svaret? En elev väljer bland symbolerna, fyller ut luckan och talar om vilket talet är. Dela in klassen i par eller smågrupper när de förstått hur leken går till. Varje grupp tänker ut sina egna symboler för 000-tal, 00-tal, 0-tal och -tal och lägger en luckuppgift med symbolerna. Grupper kan sedan parvis lösa varandras uppgifter. Vem kommer närmast? UTE INNE Här behövs: 6 ärtpåsar. En uppritad spelplan med 4 4 eller 5 5 rutor med ett tal i varje t.ex. så här: Dela in eleverna i grupper om tre. Eleverna i varje grupp tävlar sinsemellan om att komma så nära en given summa som möjligt, t.ex Var och en i gruppen kastar 2 ärtpåsar i spelplanen och lägger ihop sina tal. Jämför summorna. Den som kom närmast den givna summan vinner. Tävla gärna flera gånger och utgå ifrån olika summor. Andra sätt att tänka Skriv på tavlan ett annat sätt att tänka vid addition, t.ex = = 524. Säg: Så här skrev Omar när han skulle räkna ut Hur tänkte han? Låt eleverna diskutera parvis en stund och försöka förstå hur Omar tänkte. Låt något par förklara. Skriv sedan några liknande uppgifter på tavlan och låt paren försöka lösa dem på Omars sätt. Några par kan redovisa hur de tänkte. 54 Addition

19 Arbetsblad 7: Namn: Addition med tusental = = = = = = = = Måla alla kassar där svaret blir Måla de två väskor som har samma svar Skriv talet som du ska lägga till för att få svaret = = = = = = = = 570 Addition 55

20 Arbetsblad 7:2 Namn: Mer addition med tusental Lägg till 200 i taget Lägg till 50 i taget Skriv talet som du ska lägga till för att få svaret. Leta rätt på talet och skriv bokstaven i rutan = E = 480 R = L = 7 50 R = O = I = L = T E Skriv i ditt räknehäfte.. Börja med Lägg till 20 i taget till Börja med Lägg till 500 i taget till Trixigt! 56 Addition

21 Arbetsblad 7:3 Namn: Addition med mönster Räkna och måla. 2 = röd 3 = blå 20 = lila 30 = gul 200 = grön 300 = brun 4 = grön 40 = blå 400 = röd Para ihop kassar med samma svar. Dra streck Vilket tal ska du lägga till för att få svaret? = = = = 400 = 0 = = = = 30 Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

22 Arbetsblad 7:4 Namn: Lägg ihop tiotal och ental Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tiotalen = = = = = = = = = = = = = = = = = Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen Här får du själv ställa upp Addition

23 Arbetsblad X:X 7:5 Välj hur du vill räkna Namn: Välj själv om du vill räkna med talsorter eller med uppställning. I hattaffären finns 85 hattar med fjädrar och 67 hattar utan fjädrar. Hur många hattar finns det i affären? Svar: Hattaffären säljer också prydnader till hattar. En fjäder kostar 78 kr och en blomma 43 kr. Hur mycket kostar en fjäder och en blomma tillsammans? Svar: Trixi samlar på hattar. Hon har redan 96 stycken och köper 7 till. Hur många hattar har hon då? Svar: Måla hatten som har det största svaret Skriv av och räkna i ditt räknehäfte Addition 59

24 Arbetsblad 7:6 Namn: Lägg ihop hundratal, tiotal och ental Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med hundratalen = = = = = = = = = Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen Här får du själv ställa upp Addition

25 Arbetsblad X:X 7:7 Namn: I affären Du köper sakerna på bilden. Hur mycket ska du betala? Svar: Maja väljer mellan två trollerilådor. Den ena kostar 286 kr. Den andra kostar 25 kr mer. Hur mycket kostar den dyraste lådan? Svar: Leo har 450 kr. Räcker hans pengar om han vill köpa båda sakerna? JA NEJ Linda har 550 kr. Räcker hennes pengar om hon vill köpa båda sakerna? JA NEJ Skriv av och räkna i ditt räknehäfte Addition MDSafari_3B_LH_kap7.indd

26 Arbetsblad 7:8 Namn: Mönster Rita färdigt mönstren och måla dem. Rita och måla egna mönster. Fortsätt på talmönstret Vad kommer sedan? Rita och skriv. B 4 B 4 62 Addition

27 Arbetsblad 7:9 Namn: Tre experiment (sannolikhet) Singla slant Ni behöver en enkrona. Bestäm vilken sida av myntet som är kungen och vilken som är kronan. Kasta myntet 20 gånger. Skriv ett streck i rätt ruta i tabellen vid varje kast. Vilken sida av myntet kom upp? Titta i tabellen. Fick ni upp varje sida lika många gånger? Svar: Kung Krona Välja hand Ni behöver en papperstuss. Göm händerna bakom ryggen och lägg papperstussen i ena handen. Håll fram två knutna händer och be kompisen välja. Gör det 20 gånger och skriv varje gång ett streck i rätt ruta i tabellen. Valde du handen med tussen? Ja Nej Titta i tabellen. Fick ni lika många av varje? Svar: Lång eller kort Ni behöver två olika långa blyertspennor. Håll båda i handen så de sticker upp lika mycket. Man ska inte se vilken som är lång eller kort. Kompisen väljer en penna. Öppna handen och se om det är den långa eller korta pennan. Prova 20 gånger och skriv ett streck i tabellen för varje omgång. Vilken penna fick du? Titta i tabellen. Fick ni den korta och den långa pennan lika många gånger? Svar: Den långa Den korta Addition 63

28 Arbetsblad X:X 7:0 Namn: Memory Spel för 2-3 deltagare. Klipp ut och blanda korten. Lägg ut dem med baksidan uppåt. En i taget vänder upp två kort. Om uppgifterna på korten har samma svar får man behålla paret och vända upp två nya kort. Om svaren är olika läggs korten tillbaka med baksidan uppåt och spelet går vidare till nästa. Vinnare är den som har flest par när det inte finns några kort kvar.! Addition

29 Arbetsblad X:X 7: Namn: Kilogram, hektogram och gram Ringa in påsarna tre och tre. De ska väga kg tillsammans. 4 hg 3 hg 2 hg 5 hg 4 hg 6 hg 3 hg 3 hg 4 hg 2 hg 3 hg hg Hur många gram fattas till kg? 500 g + g = kg 300 g + g = kg 950 g + g = kg 650 g + g = kg Hur många gram fattas till hg? 50 g + g = hg 90 g + g = hg 75 g + g = hg 35 g + g = hg Ringa in den som väger mest. Jämför kassarna. Jämför burkarna. Trixigt! Ringa in de tre som väger lika mycket. Addition 65

30 Arbetsblad 7:2 Namn: Min utvärdering MatteSafari 3B Kapitel 7: Addition När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt lägga till tusental, t.ex veta hur mycket är lägga till tiotal, t.ex räkna ut lägga ihop tal med tiotal och ental, t.ex lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, t.ex fortsätta på ett mönster Vad i kapitlet var roligast? När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt säga hur många gram det går på ett kilogram tala om vilket som väger mest av 300 g och 4 hg veta vilken enhet jag ska använda när jag väger en penna 66 Addition