a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?"

Transkript

1 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) Hur många? 4. Beräkna. Exempel = 3 a) = 4 a) 4 b) 5 b) = 6 c) = 6 c) 3 d) 2 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING BLÅ. SKOLVERKET 2016

2 1. Skriv talets grannar. Exempel Storleksordna talen. Börja med det minsta. Exempel a) b) a) c) b) Vilket tal ska stå i ringen? Exempel 4. Vilka tal visas här? Exempel Tal kan visas på olika sätt. 4 3 a) a) b) 1 6 b) GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING BRUN. SKOLVERKET 2016

3 5. Beräkna. a) = 4 b) = 7 6. Beräkna. a) 4 1 = 3 b) 3 2 = 1 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING BRUN. SKOLVERKET 2016

4 1. Skriv talets grannar. Exempel 2. Vilket tal ska stå i ringen? Exempel a) a) b) c) b) Dela upp talet. 4. Beräkna. Exempel 4 a) = 5 b) = c) = 7 d) = 8 a) b) c) Beräkna. a) 9 1 = 8 b) 5 3 = 2 c) 10 5 = 5 d) 6 5= 1 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING RÖD. SKOLVERKET 2016

5 1. Skriv talets grannar. Exempel Vilka tal visas här? Exempel Talet 12 kan visas på olika sätt. a) b) a) b) c) c) Storleksordna talen. Börja med det minsta talet. 4. Dela upp talet. Exempel Exempel a) a) b) b) c) GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING GRÖN. SKOLVERKET 2016

6 5. Beräkna. a) = 16 b) = 11 c) = 20 d) = 7 7. Du köper kritorna och pysselboken. Vad kostar de tillsammans? Visa hur du löser uppgiften. 66 (kronor) 6. Beräkna. a) 7 6 = 1 b) 13 3 = 10 c) 8 4 = 4 d) 9 2 = 7 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING GRÖN. SKOLVERKET 2016

7 1. Skriv talets grannar. 2. Dela upp talet. a) Exempel b) a) 7 c) b) c) Beräkna. 5. Skriv talet som saknas. a) = 36 b) = 16 a) 2 = c) = 29 d) = 20 b) = 6 c) 10 = Beräkna. a) 19 2 = 17 b) 32 2 = 30 c) 13 4 = 9 d) = 1 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING LILA. SKOLVERKET 2016

8 8. Visa med en skriftlig räknemetod hur du löser uppgiften och skriv svar = 6. Du köper bilen och bollen. Vad kostar de tillsammans? Visa hur du löser uppgiften. 89 (kronor) = Svar: Du köper nallen och betalar med 100 kronor. Hur många kronor får du tillbaka? Visa hur du löser uppgiften. 27 (kronor) Svar: 33 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING LILA. SKOLVERKET 2016

9 1. Storleksordna talen. Börja med det minsta talet. Exempel Dra streck till rätt plats på tallinjen. Exempel a) a) b) b) Beräkna. 5. Skriv talet som saknas. a) = 24 b) = 49 a) 10 = c) = 17 d) = 102 b) = 13 c) 14 = Beräkna. a) 45 4 = 41 b) 18 8 = 10 c) = 2 d) 12 6 = 6 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING ROSA. SKOLVERKET 2016

10 6. Mia har 500 kr. Hon köper jackan. Hur många kronor får Mia tillbaka? Visa hur du löser uppgiften. 7. Anton köper bilen och bollen. Han lämnar fram 100 kr. Hur många kronor får Anton tillbaka? Visa hur du löser uppgiften. 30 (kronor) 11 (kronor) 8. Visa med en skriftlig räknemetod hur du löser uppgiften och skriv svar = = Svar: = Svar: = Svar: 129 Svar: 360 GILLA MATEMATIK. FACIT SKRIFTLIGA UPPGIFTER. TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING ROSA. SKOLVERKET 2016

11 Sammanställning Taluppfattning skriftliga uppgifter Namn: Del Det här visar eleven Så här går vi vidare Blå Antal kopplat till tal Talraden efter Addition Brun Talraden före Talraden efter Storleksordna tal Tallinje Representationer av tal Addition Subtraktion Röd Talraden före Talraden efter Tallinje Uppdelning av tal Addition Subtraktion Grön Talraden före Talraden efter Representationer av tal Storleksordna tal Uppdelning av tal Addition Subtraktion Problemlösning Lila Talraden före Talraden efter Uppdelning av tal Addition Subtraktion Likhetstecknet Problemlösning Skriftliga räknemetoder Rosa Storleksordna tal Tallinje Addition Subtraktion Likhetstecknet Problemlösning Skriftliga räknemetoder Datum: GILLA MATEMATIK. SAMMANSTÄLLNING. TALUPPFATTNING SKRIFTLIGA. SKOLVERKET 2016

12 Kommenterade exempel på elevsvar till skriftliga uppgifter Nedan finns kommentarer till elevsvar. Felaktigheter i svar och lösning kan bero på missuppfattningar och/eller brister i begreppsförståelsen men också att en uppgift är obekant för eleven. Läraren behöver ta reda på vad orsaken är att eleven inte har klarat att lösa uppgiften. Här finns också kommentarer till elevsvar i problemlösningsuppgifter och skriftliga räknemetoder. I dessa elevsvar finns exempel på olika uttrycksformer, som bild, ord och matematiska symboler, samt kvaliteter i elevens sätt att lösa uppgiften. Blå Uppgift 2. Talet efter Eleven skriver talet efter 1 därefter försöker eleven troligtvis att göra en talrad 3, 4, 5, 6 från höger till vänster. Här måste läraren försäkra sig om huruvida eleven har missuppfattat uppgiften eller om det är vilka tal som kommer efter 4 och 6 som är svårt. Uppgift 3. Hur många? Eleven har räknat alla figurer i rutan men också den figur som finns bredvid svarsraden. Eleven visar förståelse för antal och skriver utifrån sin beräkning korrekt tal. Uppgift 4. Beräkna addition I b- och c-uppgifterna markerar eleven streck för de olika talen. Om en elev måste göra markeringar för alla tal har eleven troligtvis inte befäst metoden att räkna vidare från det första eller största talet. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

13 Brun Uppgift 1. Talets grannar Eleven visar vilka tal som kommer efter i talraden men skriver inte vilka tal som kommer före. Oftast är det svårare att veta vilket tal som kommer före än efter. Här bör läraren försäkra sig om huruvida eleven har missuppfattat uppgiften eller om det är talet före som är svårt för eleven. Eleven skriver endast de två tal som kommer efter det angivna talet. Eleven skriver talen i rutorna, först till vänster och sen till höger. Läraren bör försäkra sig om huruvida eleven har missuppfattat uppgiften eller om det är talet före som är svårt för eleven. Uppgift 2. Storleksordna tal I a-uppgiften löser eleven uppgiften korrekt även om det största talet skrivs först. Även i b-uppgiften börjar eleven med de största talen men här visas en osäkerhet kring talen 7 och 9. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

14 Röd Uppgift 2. Tallinje Eleven har troligtvis inte uppmärksammat nollan och räknar den första markeringen som ett. Att räkna varje streck på tallinjen och inte ta hänsyn till de angivna talen är en vanlig missuppfattning. Här kan vi jämföra med mätandets princip där eleven räknar 1 på linjalen där det första strecket är markerat. Risk finns också att eleven vid additionen räknar 4, 5, 6 och ger svaret 6. Uppgift 3. Dela upp tal Troligtvis utgår eleven från exemplet och skriver ett mönster som följer talraden. Läraren behöver förtydliga uppgiften ännu en gång för eleven. Uppgift 5. Beräkna subtraktion Eleven gör korrekta subtraktionsberäkningar i tre av uppgifterna men i d-uppgiften svarar eleven 0. I den här uppgiften ligger talen nära varandra och troligtvis tänker eleven att det inte finns något tal mellan 5 och 6 och svarar därför 0. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

15 Grön Uppgift 1. Talets grannar Eleven vet vilka tal som kommer före respektive efter på talraden men för talen 20 respektive 50 har siffrorna skrivits i fel ordning. Här kan läraren be eleven att läsa talet högt. Uppgift 3. Storleksordna tal Eleven tolkar sannolikt talen 12 och 14 som 21 respektive 41. Detta innebär att eleven troligtvis kan storleksordna tal. För att försäkra sig om detta behöver läraren ta reda på om eleven tolkar 12 och 14 som 21 respektive 41. Till exempel kan läraren be eleven att säga vilka tal som är skrivna. Uppgift 5. Beräkna addition Eleven har svarat att = 20 men för talet 20 har siffrorna skrivits i fel ordning. Här kan läraren be eleven att läsa talet högt. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

16 Grön Uppgift 6. Beräkna subtraktion Eleven löser alla uppgifter korrekt förutom b-upp-giften. Eleven ser troligtvis inte att 13 är lika mycket som utan räknar i stället 3 steg bakåt. Här är det troligt att eleven räknar 13, 12, 11 och får svaret 11. Uppgift 7. Problemlösning Eleven tolkar uppgiften och skriver vad kritor och pysselbok kostar tillsammans. Eleven använder räknesättet addition och kommer fram till ett korrekt svar. Eleven löser uppgiften med en standardalgoritm som skriftlig räknemetod och kommer fram till ett korrekt svar. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

17 Lila Uppgift 1. Talets grannar Eleven tolkar troligtvis 109 som 901. Därefter skriver eleven de tal som kommer före respektive efter 901 helt korrekt. Uppgiften blir på detta sätt förenklad eftersom det är svårare att uppfatta talens grannar till talet 109. Uppgift 4. Beräkna subtraktion Eleven löser a- och b-uppgifterna korrekt. I övriga uppgifter räknar eleven stegen nedåt eller uppåt och kommer fram till svar som är ett för mycket. Troligtvis utgår eleven i d-uppgiften från talet 11 och räknar 11, 12, det är 2 steg. Uppgift 6. Problemlösning Eleven tolkar uppgiften och skriver vad bilen och bollen kostar. Eleven använder sedan talen i en addition och visar med streck vilka talsorter som ska adderas. Eleven skriver vad varje siffra i talet har för värde. Därefter adderar eleven tiotalen för sig och entalen för sig och skriver detta med tal och tecken. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

18 Lila Uppgift 7. Problemlösning Eleven använder talen i uppgiften, 73 och 100, och adderar dessa. Eleven tar inte hänsyn till om svaret är rimligt. Eleven visar sin lösning med symbolspråk och kommer fram till rätt svar. Eleven är troligtvis inte säker på hur man tecknar en subtraktion. Uppgift 8. Skriftliga räknemetoder Eleven visar uppgiftens tal med tior och enkronor. Eleven använder en informell skriftlig räknemetod som i uppgiften kan anses som effektiv. Eleven använder en standardalgoritm som skriftlig räknemetod och kommer fram till ett korrekt svar. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

19 Rosa Uppgift 3. Beräkna addition I b-uppgiften räknar eleven troligtvis talet 10 som värdet ett och får svaret 40. = Eleven räknar alla uppgifter rätt förutom d-uppgiften. Eleven kan ha tänkt men sedan troligtvis glömt att subtrahera med ett. Uppgift 4. Beräkna subtraktion I c-uppgiften gör eleven en standardalgoritm för att komma fram till sitt svar. Vid beräkningen 1 9 räknar eleven 9 1, tar störst först. Eleven har troligtvis inte mött subtraktioner där talen ligger nära varandra. Uppgift 5. Likhetstecknets innebörd Eleven kan hantera likhetstecknet i b- och c-uppgiften. I a-uppgiften adderar eleven över likhetstecknet. Att utgå från helheten, i det här fallet talet 10, kan vara en obekant form för eleven. Troligtvis är eleven mer van vid att helheten är det som efterfrågas. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

20 Rosa Uppgift 6. Problemlösning Eleven använder talen i uppgiften, 500 och 470, och adderar dessa. Eleven tar inte hänsyn till om svaret är rimligt. Eleven visar heller inte sin lösning utan skriver endast svar. Eleven gör en standardalgoritm för att ta reda på hur mycket Mia får tillbaka. Eleven visar förståelse för att man ska subtrahera 470 från 500. Däremot behärskar inte eleven räknemetoden och kommer fram till ett felaktigt svar. Eleven visar vad jackan kostar, 470 kronor, med hundralappar och tiokronor. Därefter visar eleven de tre tiokronor som behövs för att komma fram till 500. Eleven skriver det korrekta svaret 30 kronor. Troligtvis använder eleven uppåträkning från 470 till 500. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

21 Rosa Uppgift 7. Problemlösning Eleven tolkar uppgiften felaktigt och räknar i stället ut hur mycket mer bilen kostar än bollen. Eleven behärskar inte den skriftliga räknemetoden standardalgoritm. Eleven visar med en addition vad bilen och bollen kostar tillsammans. Därefter subtraheras denna summa från 100 kronor. Eleven kommer fram till ett korrekt svar. Eleven visar med symboler för pengar vad bilen respektive bollen kostar. Därefter skriver eleven och kommer fram till ett korrekt svar. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

22 Rosa Uppgift 8. Skriftliga räknemetoder Eleven beskriver med ord och symboler, där eleven visar en talsortsvis beräkning. Detta är början till en skriftlig räknemetod där eleven ska kunna använda enbart tal och tecken. I uppgiften ritar eleven talen 18 och 19 som 18 respektive 19 cirklar med en etta i. Därefter räknar eleven cirklarna en och en. Metoden får anses som osäker och ineffektiv då det är många moment att hålla reda på. Eleven skriver det första talet i subtraktionen med tiokronor och enkronor. Därefter kryssar eleven de tiokronor som ska tas bort. För att kunna ta bort entalen/enkronorna växlar eleven en tia, kryssar den och ritar dit 10 ental/enkronor. Resterande kronor som ska subtraheras stryks sedan över. Eleven visar förståelse för subtraktion och tals olika värden men metoden får anses som ineffektiv. GILLA MATEMATIK. KOMMENTERADE EXEMPEL PÅ ELEVSVAR. SKOLVERKET 2016

23 Exempel för betygssteg E-, C- och A-nivå I följande text ges exempel på olika betygsnivåer. Här bedöms elevens visade kunskaper och det stöd som eleven har fått av läraren vid genomförandet är också beskrivet. Dessa exempel på elevsvar ska kunna fungera som stöd för lärarens samlade bedömning. För att kunna sätta betyg i ämnet matematik måste läraren bedöma elevens prestationer utifrån samtliga kunskapskrav och under en längre tid. De elevexempel som har valts ut är hämtade från tals värde, problemlösning och skriftliga räknemetoder. För varje uppgift finns kvaliteter för nivå E, C och A. Genom att tillsammans med kollegor diskutera dessa exempel och egna elevexempel kan lärare utveckla sin sambedömning. Sambedömning kan öka likvärdigheten i lärares tolkningar av styrdokument och elevarbeten, genom att lärarna utvecklar en gemensam förståelse för kunskapskrav och kvaliteter i elevernas prestationer. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

24 Tals värde I de skriftliga uppgifterna ska eleverna svara på frågor om tals värden. Det kan då till exempel vara att koppla olika representationer till ett tal, att skriva ut tal på en tallinje och att skriva vilket tal som kommer före respektive efter ett angivet tal. Här nedan redovisas vilket centralt innehåll som uppgifterna svarar mot. Centralt innehåll, Taluppfattning och tals användning ρρ Naturliga tal mellan 1 och 1000 och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning. ρρ Naturliga tal och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler bilder och på tallinje. Vilka tal visas här? I uppgiften Vilka tal visas här? ska eleven tolka talen utifrån olika representationer. Representationerna är i dessa fall olika föremål, en 10-krona och enkronor i respektive staplar. På den lägre nivån ska eleverna räkna antalet föremål och skriva talet. I a-uppgiften ska eleverna uppfatta att en 10-krona har värdet 10 och övriga värdet 1. Dessa ska sedan räknas samman och skrivas som talet 17. I b- och c-uppgiften ska eleverna tolka tiostapeln som värdet 10. Eleverna kan behöva kontrollera och räkna att det är 10 i en stapel. Därefter ska de kunna generalisera detta till att samma höjd på stapeln innebär samma värde. När de använder denna generalisering måste de kunna räkna 10 steg i taget. I b- och c-uppgiften kan eleven räkna varje ruta var för sig. Det får i sammanhanget räknas som en delvis fungerande lösning. BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som är på nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven har svårt att komma igång och läraren ger stöd genom att säga du kan räkna dem en och en. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

25 BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften med visst stöd av läraren. Eleven har kommit fram till korrekta svar för alla tre deluppgifter. Eleven har löst a- och b-uppgifterna på egen hand men när eleven ska lösa c-uppgiften blir det svårare. Här har eleven markerat varje ruta i staplarna förutom i den första stapeln. Eleven kan troligtvis se att den första stapeln är 10 men generaliserar inte till övriga staplar. Troligtvis beror detta på att c-uppgiften är inom ett högre talområde. Eleven löser uppgiften med visst stöd av läraren som ger stödet att räkna varje ruta för sig. BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand. Eleven väljer en metod som leder fram till väl fungerande lösningar. I c-uppgiften skriver eleven 10, 20, 30, 40 ovanför staplarna och summerar antalet för varje stapel. Denna strategi får anses som väl fungerande då den underlättar för eleven att komma fram till det korrekta svaret 47. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

26 Skriv talets grannar Eleven ska skriva vilket tal som kommer före respektive efter inom ett givet talområde. BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. Eleven kan skriva de naturliga talen i talraden. När eleven ska komma fram till vilka tal som kommer före måste eleven dock räkna högt från ett varje gång. Att skriva vilket tal som kommer före är oftast svårare än att skriva vilket tal som kommer efter. Talet efter följer här uppräknandet i talraden. När eleven ska komma fram till vilket tal som ska komma före måste eleven antingen ha automatiserat vilka tal som kommer före eller använda en metod som är effektiv. Att räkna upp talen från början för att höra vilket tal som kommer före är oftast en ineffektiv metod. Risken att eleven svarar fel är stor. BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. Eleven löser uppgifterna a och c korrekt. I uppgift b skriver eleven talen 110 och 111 som 1010 och Eleven visar inte att siffrans värde motsvaras av platsen i talet. Att skriva talet 110 är svårt även om eleven i c-uppgiften kan svara på frågan vilket tal kommer efter 199. När elever utvecklar förståelse om positionssystemet kan elever skriva talet 110 som Då tas ingen hänsyn till att siffrans värde bestäms utifrån var siffran är placerad i talet. Eleven skriver talet så att det svarar mot hur det sägs. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

27 BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekta svar. Eleven har automatiserat talraden. Vilket tal ska stå i ringen? Eleven ska utifrån en tallinje, som går från 0 10 respektive 0 20, skriva ett tal i ringen så detta stämmer mot angivna tal. Eleven ska tolka talen under tallinjen, markeringarna samt var tallinjen börjar och slutar. BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven skriver de efterfrågade talen i ringarna. Eleven har fått stöd av läraren som föreslår att eleven kan skriva alla tal på tallinjen. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

28 BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. I b-uppgiften skriver eleven talet som kommer före 10. Talet 10 finns här utskrivet på tallinjen. Eleven ska också skriva talet som kommer före fem samt talet 15. Här finns inte dessa tal utskrivna utan är endast markerade med ett längre streck. Eleven kan inte använda de markeringarna utan måste utgå från talet 10 i båda fallen. Denna metod är inte lika säker och eleven skriver talet 5 i stället för 4. BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekt svar. Eleven tar hjälp av de tal som finns utskrivna på tallinjen och skriver alla efterfrågade tal korrekt. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

29 Problemlösningar I de skriftliga uppgifterna finns också problemlösningsuppgifter i addition och subtraktion. För dessa elevsvar finns möjlighet att se olika uttrycksformer, till exempel bild, ord och/eller matematiska symboler, och kvaliteter i elevens sätt att lösa uppgiften. Problemlösningsuppgifterna finns med ökad progression i de olika delarna. Progressionen går från enstegsuppgifter till uppgifter i två steg. För att få kunskap om elevens rimlighetsbedömning behöver läraren ställa frågor till eleven. Detta visas inte i alla elevsvar men när läraren har ställt en fråga om rimlighet finns det beskrivet i elevsvaret. Här nedan redovisas vilket centralt innehåll som uppgifterna svarar mot. Centralt innehåll, Taluppfattning och tals användning ρρ De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Likhetstecknets innebörd. ρρ Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, skriftliga metoder och med hjälp av digital teknik. ρρ Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer. Eleven ska tolka en text utifrån en bild med saker. Sakerna kostar olika mycket och eleven ska hitta informationen i bilden som behövs för att lösa uppgiften. Därefter ska eleven kunna svara på olika frågeställningar. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

30 Enstegsuppgift BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räkne-metoder. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven tecknar de ingående talen korrekt men kommer fram till ett felaktigt svar. Eleven får stöd av läraren som pekar på bollen och bilen. Eleven skriver sedan kostnaden för sakerna och med stödfrågor som: Vilket räknesätt ska du använda? Eleven svarar plus. Eleven visar inte någon metod för sin beräkning. BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till delvis fungerande lösningar. Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. Eleven visar sin räknemetod och skriver fyra tior för 40 kronor och två tior för 20 kronor. Därefter adderar eleven troligtvis fyra ental med två ental och skriver 6. Eleven kommer fram till ett felaktigt svar troligtvis för att det är många tior som ska adderas. Metoden får anses som delvis fungerande eftersom den är för omständlig och eleven därmed inte kommer fram till ett korrekt svar. Läraren har lagt fram konkret material som hjälper eleven att dela upp talen i tiotal och ental. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

31 BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till väl fungerande lösningar. Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Eleven ger också välutvecklade omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekt svar. Eleven tolkar vilka tal som ingår i uppgiften samt vilket räknesätt som ska användas. Eleven använder en talsortsvis skriftlig räknemetod för att lösa uppgiften. Eleven använder också likhetstecknet på ett delvis korrekt sätt. Räknemetoden får anses som väl fungerande. Eleven visar välutvecklat omdöme om rimlighet när eleven tittar på sin lösning och kommenterar Vad billigt det blev för pysselboken och kritorna. När jag köpte en pysselbok kostade den 79 kronor. Tvåstegsuppgift BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven har fått hjälp med stödfrågorna: Vad kostar bilen? Vad kostar bollen? När läraren sedan frågar vad gör man nu svarar eleven att man ska plussa. Eleven adderar själv kostnaden för bilen och bollen med hjälp av miniräknare. Eleven visar inte hur mycket Anton får tillbaka. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

32 BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till delvis fungerande lösningar. Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. Eleven tolkar vilka tal som ingår i uppgiften samt vilka räknesätt som ska användas. Eleven använder en standardalgoritm för addition och kommer fram till korrekt svar. Därefter genomför eleven subtraktionen. Eleven räknar troligtvis nerifrån i algoritmen och tar inte hänsyn till ordningen i subtraktionen. Detta är ett vanligt fel i subtraktion. När läraren frågar om svaret kan vara rimligt blir eleven tveksam men kan ändå inte komma fram till rätt svar. BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till väl fungerande lösningar. Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekt svar. Eleven visar med en addition vad bilen och bollen kostar tillsammans. Därefter subtraheras genomför eleven subtraktionen. Eleven använder väl fungerande räknemetoder som leder fram till korrekt svar. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

33 Skriftliga räknemetoder Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion avses att prövas i de två sista delarna, lila och rosa. Progressionen går från uppgifter utan tiotalsövergång till uppgifter med tiotalsövergång. Eftersom det är användandet av skriftliga räknemetoder som avses att prövas är det endast det som bedöms på C- och A-nivå. På E-nivå kan inte enbart skriftliga räknemetoder bedömas eftersom eleven får använda olika centrala metoder och hjälpmedel som till exempel miniräknare för att göra sin beräkning. Här nedan redovisas vilket centralt innehåll som uppgifterna svarar mot. Centralt innehåll, Taluppfattning och tals användning ρρ De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Likhetstecknets innebörd. ρρ Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, skriftliga metoder och med hjälp av digital teknik. Skriftliga räknemetoder utan övergång Eleven ska visa sin metod med en skriftlig räknemetod, hur han/hon löser uppgifter och skriva svar. I de första uppgifterna ska eleven lösa uppgifter utan tiotalsövergång. BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven har svårt att komma igång med att använda någon skriftlig räknemetod. Läraren föreslår då att eleven kan använda pengar som konkret material vid sin beräkning. Eleven tar fram rätt antal 10-kronor och enkronor, därefter ritar eleven av dessa och räknar ihop antalet av respektive 10-kronor och enkronor för att komma fram till svaret. Metoden, som eleven använder, är inte en skriftlig räknemetod. På E-nivå är det dock godtagbart att använda konkret material för att visa sin beräkning. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

34 BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften i stort på egen hand. Eleven använder en delvis fungerande räknemetod och börjar med att subtrahera tiotalen och skriver 30 under uppgiften. Därefter markerar eleven entalen med en båge. Eleven beräknar först svaret med huvudräkning och när läraren påminner om att man ska visa sin metod gör eleven på detta sätt. Eleven använder en talsortsvis räknemetod där alla stegen inte visas i elevens redovisning. BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekt svar. Eleven löser uppgiften genom att skriva vilka tiotal respektive ental som ska adderas. Eleven använder en talsortsvis räknemetod genom att skriva med både symboler och ord. Eleven visar kunskap om tiotalens värde. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

35 Skriftliga räknemetoder med övergång Eleven ska visa sin metod med en skriftlig räknemetod, hur han/hon löser uppgifter och skriva svar. I följande uppgifter ska eleven lösa uppgifter med tiotalsövergång. BETYGSSTEGET E Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Exempel på E-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå E. Eleven löser uppgiften med stöd av läraren. Eleven säger att han/hon inte kan visa någon skriftlig räknemetod. Läraren frågar om eleven vill använda en miniräknare. Eleven knappar in uppgiften på miniräknaren och kommer fram till ett korrekt svar. Metoden, som eleven använder, är inte en skriftlig räknemetod. På E-nivå är det dock godtagbart att använda digitala verktyg för att visa sin beräkning. BETYGSSTEGET C Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Exempel på C-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå C. Eleven löser uppgiften på egen hand. Eleven använder en standardalgoritm som räknemetod. Eleven adderar entalen men kommer fram till det felaktiga svaret 15. Tiotalet i 15 placeras i entalens kolumn men eleven räknar med det som ett tiotal när tiotalen ska adderas. Metoden får anses som delvis fungerande eftersom eleven inte visar att han/hon till fullo behärskar den. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

36 BETYGSSTEGET A Del av kunskapskraven i slutet av årskurs 6 Dessutom beräknar och löser eleven additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Exempel på A-nivå Den här lösningen motsvarar en kvalitet som når nivå A. Eleven löser uppgiften helt på egen hand och kommer fram till korrekt svar. Här visas två uppgifter från samma elev. Eleven använder en talsortsvis skriftlig räknemetod i uppgiften Eleven adderar först tiotalen och skriver 20 därefter adderar eleven entalen och skriver 17. Talsorterna räknas sedan samman. I uppgiften använder eleven en standardalgoritm som skriftlig räknemetod. Eleven väljer och behärskar olika skriftliga räknemetoder utifrån vilka ingående tal som uppgiften har. GILLA MATEMATIK. EXEMPEL FÖR BETYGSSTEG E-, C- OCH A-NIVÅ. SKOLVERKET 2016

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54 2 Plus och minus Kapitlet behandlar addition och subtraktion inom talområdet 0-100 med uppgifter som 42 + 3 och 45 3. Vid uträkningen blir det inga tiotalsövergångar. Till en början får eleverna hjälp

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Bedömningsstöd i taluppfattning

Bedömningsstöd i taluppfattning Bedömningsstöd i taluppfattning Elisabeth Pettersson Pedagogisk Inspiration Malmö elisabeth.pettersson@malmo.se Christina Svensson Pedagogisk Inspiration Malmö christina.svensson@malmo.se Årskurs 1 och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Skriver först en liten sammanfattande inledning, tar upp de områden vi samtalade om och mycket av det vi tog upp hittar ni i Förstå

Läs mer

TESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS.

TESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS. Aritmetik. A Diagnoserna inom området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken.

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet

Läs mer

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Del B, C och D samt gruppuppgifter Del A: Du och matematiken Information om Del A Beskrivning: I Del A ska eleverna bedöma hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Det är en fördel att börja med Del A innan

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter. Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna

Läs mer

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet

Läs mer

Aritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här:

Aritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här: . Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken. Området består

Läs mer

1 Fortsätt talmönstret. (2) 46, 47, 48, 49, 50, Fortsätt talmönstret. (2) 64, 63, 62, 61, 60, 59

1 Fortsätt talmönstret. (2) 46, 47, 48, 49, 50, Fortsätt talmönstret. (2) 64, 63, 62, 61, 60, 59 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som för testet i den ursprungliga versionen. I denna version är små förändringar av ingående tal gjorda och någon uppgift är formulerad på annat sätt.

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret. Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30 6 Tal Kapitlet tar upp tal upp till och med 000 och inleds med övningar som syftar till att ge eleverna en god uppfattning av talet 000. Eleverna får sedan arbeta vidare med positionssystemet där nu även

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-68-4 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

addition och subtraktion

addition och subtraktion Svikten addition och subtraktion Innehåll Addition och subtraktion utan övergång Skriftliga räknemetoder Plus och minus hör ihop Addition med övergång skriftliga räknemetoder Subtraktion med övergång skriftliga

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

7 Gör två tal mellan femtio och etthundra. (3) Använd alla de fyra siffrorna 4, 6, 3 och 8. Antingen 84 och 63 eller 83 och 64

7 Gör två tal mellan femtio och etthundra. (3) Använd alla de fyra siffrorna 4, 6, 3 och 8. Antingen 84 och 63 eller 83 och 64 Elevtest 2, version 2, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som för testet i den ursprungliga versionen. I denna version är små förändringar av ingående tal gjorda. 1 Fortsätt

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

48 p G: 29 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p 11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter. läsa, skriva och storleksordna tal antal Skriv talet som kommer efter. 6 7 79 80 699 700 869 870 Skriv talet som kommer före. 26 27 49 50 899 900 59 540 Fortsätt att skriva talen som kommer efter. 296

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik . Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Kunskap om samband mellan lässvårigheter

Kunskap om samband mellan lässvårigheter görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser

Läs mer

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Analys Talet 7 OOOOOOO OOOO OOO OOOOOO OOOOO O O O 6 1 7 = 6 + 1 5 2 7 = 5 + 2 Syntes 4 + 3 = Räknar 5, 6, 7 2 + 5 = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Subtraktion 7-4 OOOOOOO OOOOOOO OOOO Taborttänkandebakåträknande

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11 Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område

Läs mer

Vad är det som gör skillnad?

Vad är det som gör skillnad? Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Matematik klass 1. Vår-terminen

Matematik klass 1. Vår-terminen Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok för stöd och stimulans Alistair McIntosh NCM NSMO Alistair McIntosh Professor emeritus, University of Tasmania Australien Nya vägar i räkneundervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer