Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009"

Transkript

1 Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Skriver först en liten sammanfattande inledning, tar upp de områden vi samtalade om och mycket av det vi tog upp hittar ni i Förstå och använda tal en handbok och i BeMapärmen. Ordningen på innehållet var lite olika de två eftermiddagarna. Kanske tycker en del att allt inte stämmer. Helt rätt, det kommer alltid upp lite olika saker. Mycket finns med här men naturligtvis inte detaljer. Jag hoppas att sammanfattningen ska komma till nytta. Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och givande resa in i matematikens spännande värld och att de ska kunna känna sig trygga med och intresserade av matematik och utveckla ett gott självförtroende. Tyvärr vet vi att somliga elever i stället upplever skolmatematiken svår och därmed tråkig. Vad är det som är svårt för dem? Var har de tappat fotfästet? Kan vår undervisning hjälpa dessa elever att lyckas då kan även vi känna att vi verkligen lyckats. Matematik och inte bara räkning Regeringens uppdrag är att fokus ska ligga på matematik. Det innebär att undervisningens fokus kommer att ligga på vägen fram till svaret och inte bara svaret. Att lyckas i matematik innebär bl a att kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och genom bilder, att kunna se, att kunna utnyttja samband och mönster, att kunna generalisera och därmed använda det man redan kan i nya sammanhang, att kunna tänka med mentala bilder och att kunna reflektera. Språket och arbete med konkret materiel blir då viktiga faktorer, varför aktiviteter som innebär kommunikation mellan lärare elever och elever elever får en framträdande roll. Allt detta innefattas av de förmågor som tas upp i målen. Progression kunskap som håller att bygga vidare på Det man lär sig i de tidiga åren är en förkunskap till det man lär sig sedan. Därför måste eleverna ha en begreppsförståelse som håller att bygga vidare på. Hur det ska användas senare avgör vilken kvalitet som krävs. Matematik är roligt när man förstår. Vi måste försöka hjälpa alla att få förstå. Elever ska inte rabbla tabellkunskaper utan först utveckla förståelse och ha en bra tankeform att sedan färdighetsträna och nöta in. Förståelse kan inte överföras. Var och en måste skapa förståelse själv av sina egna råvaror. Läraren hjälper till i processen. Konkret abstrakt - konkret Det kanske svåraste i matematik är att klara steget från det konkreta, där man kan se egenskaper, följa processer och flytta och sedan till att abstrakt hantera detta i tanken som mönster, strukturer. Språket är ett kraftfullt verktyg för att organisera tänkandet kring matematiska begrepp. Inre bilder hjälper oss att laborera i huvudet. Tänk på tärningsfemman där ni delade upp prickarna i olika femkamrater. Bra träning är att lyssna på sagor och ha inre bilder/mentala bilder i huvudet eller att t ex spela schack. Men vi får inte glömma att det är lika viktigt att kunna gå andra vägen, att översätta t ex till konkret händelse. Risken är stor att en del elever bara kan hantera siffror och tal, men inte vet vad det står för.

2 TANKEN abstrakt SPRÅKET INRE BILDER OBS! Pilar i båda riktningarna! VERKLIGHETEN konkret Ett laborativt materiel ska hjälpa mig att utveckla en tankeform, som jag sedan kan använda utan materiel. Tyvärr är det många materiel som hjälper elever till rätta svar, men inte till en effektiv tankeform. Grundkunskaper för att lyckas med tal och räkning Vi utgick från några uppgifter och samtalade om vilka grunder eleverna behöver för att kunna beräkna och känna sig trygga med uppgifterna. Vi skrev upp följande områden: 1.Tal och talfakta 2.Talramsan, tallinjen 3.Tiobassystemet, positionssystemet 4Huvudräkning, skriftliga räknemetoder, räkneregler 5. Likhetstecknet. Bråk Efter samtalade vi gemensamt om de fem områdena ovan. Tyvärr kan jag inte skriva ut allt och en del klarar jag inte att forma på datorn. Alla grupper diskuterade någon/några av områdena ovan utifrån frågeställningar från Learning study : Vad innebär det att kunna? Vad är kritiskt för lärandet här? Kritiska aspekter Vad måste komma fram i undervisningen? Vad får vi inte ta för givet? Ulla Runesson Göteborg är en av projektledarna i Learning study. Läs mer om Learning study som betonar förståelse och att vi lärare blir medvetna om vilken kvalitet som behövs och vilka aspekter som måste komma fram i undervisningen. Genom att planera gemensamt kan vi dra nytta av allas erfarenhet och kunskap. Detta är ett bra sätt att gemensamt utveckla matematikundervisningen på skolan. Det eleverna har fått möta bestämmer vad de haft möjlighet att lära sig. (Learning study. Nämnaren artikelsök och ncm.gu.se matematikutvecklare (till vänster)) Till nationella provet i 3:an kan vi läsa motsvarande, nämligen att när vi har resultatet så ska vi först titta på undervisningen och reflektera över varför eleverna lyckats bra med vissa moment men kanske mindre bra med andra och hur vi skulle ändra undervisningen för att hjälpa eleverna till ännu bättre resultat. I andra hand tittar vi på organisationen. Kanske vi skulle behöva lite mer tid med en del elever eller kanske vi kan dela på annat sätt. I tredje hand tittar vi på eleven.

3 1. Tal, talfakta Det räcker inte att kunna räkna till åtta föremål och skriva en åtta utan talet 8 måste säga innebära så mycket mer för eleverna. Talen måste verkligen säga eleverna något och de måste kunna leka med dem på olika sätt. T ex talet 8: Relationer inom talet: Vilka två tärningar är åtta tillsammans? Hur många kottedjur kan du göra av 8 stickor? Hur många kottefåglar? Hur många par skor behövs för att det ska vara åtta skor? Relationer mellan tal: Jämför med talet 5. Åtta är fem och tre. Använd starka femtalet som gör att kan ses som 5 och och 3. Det är enkelt att addera femmorna och sedan treorna. Åtta är för många saker för att kunna se på en gång, men grupperar vi så blir det enklare, en god hjälp för många elever. Åtta är två mindre än tio. Bra när man ska räkna t ex Då kan man addera 46 och 40 och sedan dra bort 2 som man la till för mycket. Relationer till vardagen Vi har två bilar. Det blir åtta hjul tillsammans. Min lillasyster och jag ha två kusiner. När deras familj är hos oss är vi åtta vid bordet. Genom att inte bara räkna utan att arbeta med tal innebär taluppfattningsövningar även nyheter för de elever som redan kan räkna en hel del och som verkligen behöver även dessa kunskaper. Jag visade förslag på ett fyrdelat blad för att rita och skriva om tal t ex 24. Rita talet på olika sätt med tiobasmateriel Dela upp talet på olika sätt. Rita och skriv Skriv talet på olika tallinjer Skriv uppgifter som ger talet som svar, använd alla räknesätt. Låt elever berätta för en kamrat hur de gjort., och ibland skriva på skrivfilm och visa på OH:n och berätta för klassen. Visa konkret ibland på OH:n. Handboken s Starka femtalet visade jag ett exempel på ifrån min mattebok i ettan nämligen bilden med 17 pennor som en tiobunt och sedan 5 pennor och 2 pennor en bit ifrån. Att konsekvent använda starka femtalet hjälper eleverna att utveckla inre mentala talbilder som de kan använda sig av. Talfakta, (talkamrater, tabellkunskaper) alla räknesätt. Vi samtalade om att eleverna måste inse att målet med sidor som = och 5 2 = är att alla dessa kombinationer ska automatiseras. Talfakta kan eleverna leka in, med

4 förståelse, och utveckla inre bilder till hjälp. Först förstå hur de kan tänka sedan memorera. Symboler som + och kan införas senare. Tyvärr finns det många elever, och föräldrar, som tror att det viktiga är att skriva rätt svar till varje uppgift. Det handlar inte om att räkna fram svar utan att memorera kombinationerna så att man enkelt kan plocka fram dem. Arbetsminnet är begränsat och för att få det att räcka till för hela uppgiften måste man kunna plocka fram talfakta direkt. Men innan eleverna memorerar dessa måste talen betyda något för dem!!!! I multiplikation tog vi upp att kunna utnyttja kunskaper som de redan är säkra på t ex om de kan 3 x 8 = 24 så är 6 x 8= 48 och 7 x 8 = Det innebär att eleverna behöver förstå de räknelagar som används där. Miniräknaren visades som hjälpmedel för att färdighetsträna. Den samt kortlek och tärningar blir aldrig för barnsligt högre upp. Jag gav exempel på att i åk 3 eller 4 kan det vara bättre att på miniräknaren träna tal som blir 99 eller 999 i st f enbart 9. De tränar 9-kamraterna, men det verkar inte barnsligt. Understanding how to make links is as important as memorizing the facts. Anghileri, Teaching Number Sense Vi måste hjälpa eleverna att få det att blixtra, att kunna koppla ihop sina olika kunskaper och erfarenheter i matematik samt att kunna utnyttja sina kunskaper i nya situationer. Jag visade en OH med 5 + 3= 8 i mitten och sedan flikar hur detta kan utnyttja t ex , , osv. 3 bollar + 2 bollar = 5 bollar = 5 Generalisering 3 miljoner + 3 miljoner = 5 miljoner = 500 Det är bra att kunna talkamraterna ända till 20, men vänta med dem till 2:an. De elever som har svårt att memorera klarar sig med 1 10 om de får träning på att gå över 10 t ex som Talramsan, tallinjen Vi samtalade om att osäkra elever ofta inte har förstått talradens uppbyggnad, vilket kräver förståelse att tiobassystemets växlingar. Någon påminde om att ha tallinjen uppsatt i klassrummet och att vi borde arbeta mer den. Ett sätt att visa på uppbyggnaden och mönster är att skriva upp talraden på rutat papper ( t ex från blädderblock) och sedan kunna klippa remsor som 0 9, 10 19, osv och sätta remsorna under varandra så att en hundraruta bildas. Gör upptäckter tillsammans där! Sedan kan remsorna tejpas ihop igen och vi har talraden. Låt gärna eleverna göra detta själva, flera gånger. Visa hopp i hundrarutan. Gör motsvarande hopp på tallinjen genom att ha en tillklippt färgad remsa som t ex är 10 cm och starta på olika tal och gör 10-hopp. Gör på motsvarande sätt med 2-hopp. Använd en klädlina och klädnypor med tal, eller med kort med tal om det ska synas på långt håll. Sätt upp 0 och 10 och låt eleverna placera ut 5, 1 osv. Ändra enkelt genom att flytta t ex klädnypan med 10. Vad händer om 10:an flyttas? Alla måste flytta. Vad händer om..0:an flyttas? 100 flyttas?... Det är lätt att förändra tallinjen. Låt elever göra ute i grupper.

5 3. Tiobassystemet, positionssystemet Alla elever måste få möjlighet att förstå varför vi har ett tiobasystem. De måste få göra tiogrupper och senare växla 10 tiogrupper till en hundragrupp. Börja gärna med historiska symboler för tiopotenserna. Jag visade det egyptiska symbolerna som är enkla för barnen att använda. Låt eleverna konstruera egna system. Arbeta med tiobasmateriel. Detta kan hjälpa många elever att börja förstå vad tal innebär!!! Låt eleverna rita och visa tal med tiobasmateriel. Det är ett stort steg till positionsystemet och att varje position anger vad en siffra är värd. Även här fungerar kulturhistoria bra. De hinduiska köpmännens räknande i fåror för ental, tiotal, hundratal osv blir konkret och ger bra inre bilder. Här kan + och också visas enkelt. OBS! Alla elever bör få uppleva att skriva tal utifrån fårorna och möta behovet av NOLLAN! Det arbeta ni lägger ned på dessa områden lovar jag att ni har igen flerfalt!!!! Utan förståelse här blir tal bara siffror för många elever och de kan aldrig känna trygghet med tal!!! Skilj på siffra och tal. Vi har tio siffror 0 9 och om vi har många av varje så kan vi med de tio siffrorna bilda oändligt många tal. 4. Huvudräkning, skriftliga räknemetoder, räkneregler När vi ska skruva isär något, tittar vi först hur skruven ser ut, plattskruv eller stjärnskruv, vilken dimension, och sedan hämtar vi en passande mejsel. Eleverna ska behärska olika räknevrktyg och sedan titta på talen i uppgiften och därefter välja verktyg! = Här ska alla direkt se svaret. Ingen övergång = Här blir det övergång. Vad väljer jag nu?? = Här ska alla direkt se svaret för alla talsorterna räcker till = Här räcker inte entalen i 51. Vad väljer jag då??? Här måste varje lärare bestämma vilka strategier olika elever ska lära sig. De elever som har jobbigt med matten ska inte möta alltför många olika utan kunna effektiva strategier som håller även om de finns enklare lösningar som flertalet elever kan använda. Jag visade på möjligheterna att tidigt låta barn leka med tal. Börja t ex med 3 elever i en grupp och 2 i en annan. Hur många är de tillsammans? Vad händer om en elev flyttar över till den andra gruppen? Fortfarande är de lika många. Gör på samma sätt med konkreta föremål, rita och skriv sedan på mattespråket = = 5 osv. Vad händer om det är 9 + 5? Tänk om det vore 10 i första gruppen. Då gör vi det och det blir 10 och något konkret arbete med att flytta över en sak Hur kan man tänka här? Hur skulle du kunna tänka om det var 8 + något? 7 + något

6 Hur fungerar det vid övergångar? Om man använder denna strategi vid addition så måste man visa vad som händer vid subtraktion differensen, skillnaden är hela tiden 2 om båda talen adderas eller subtraheras med samma tal som här 3, 10 och 2. Det är enklast om man fixar till så att den andra termen inte innehåller ental utan en nolla. OBS! Olika elever klarar olika strategier vid olika tidpunkter. Man måste förstå en strategi och kunna visa den konkret och förklara den för att träna in och använda den. Talsortsräkning addition har också hög lösningsfrekvens. Men Se upp med talsortsräkning subtraktion. Min rekommendation är att inte använda den. I subtraktion finns det mycket smartare strategier. Samtala om 21 2 och Skriv olika typuppgifter på kort och låt elever parvis sortera utifrån strategier och diskutera. Då ligger fokus på processen/tankeformerna och inte bara på rätta svar. Vi ska inte förbjuda elever att räkna på fingrarna, men vi ska hjälpa dem till bättre tankeformer så att de ser att det är bättre än att räkna ett och ett på fingrarna, en tankeform som inte är utvecklingsbar i högre talområden. Att låta elever fortsätta att räkna ett och ett steg framåt på fingrarna är den största räknefällan!!! Bättre strategier kommer inte av sig självt. Ingen elev ska behöva räkna på fingrarna i årskurs 2. Alla ska direkt kunna se att det är 57. Standardalgoritmerna. Varför har så många struntat i dem? Tanken i kursplanen var att ändra på ordningen och nu börja med taluppfattning och huvudräkning och sedan algoritmerna. Nu har huvudräkning ibland drivits till absurdum och en del svaga elever har inget räkneverktyg som de är trygga med. Vad är enklare att addera fem tal vågrätt eller lodrätt? Nog är det enklare med lodrätt och tänk när det kommer in tiondelar och ibland hundradelar. Om eleverna har goda kunskaper i taluppfattning som nämnts ovan så är det ENKELT att låta dem upptäcka standardalgoritmen i addition. När eleverna gör den med konkret materiel och med mattespråket så lägg minnestian där du vill att minnessiffran ska vara. Om eleverna kan tiobasväxlingarna så är detta lätt!!! Subtraktionsalgoritmen kan väl komma något senare och även där är det tiobasväxlingarna som är grunden och sedan konkret materiel. Vilket räkneverktyg passar: överslagsräkning, huvudräkning, algoritmer, miniräknare!! 5. Likhetstecknet, bråk

7 Problemet med = är att många elever uppfattar symbolen som att det är efter det man skriver svaret och det håller inte när man ska räkna med ekvationer och likheter. Luckuppgifter som = + 1 och vågen för likheter är bra träning. Jag rekommenderade även att introducera = och samtidigt. T ex och Vilken symbol ska man välja i resp ruta. Då måste man ta ställning! Detta är variationspedagogik. Om man ska lära ett barn gul färg så kan inte bara visa gult. Man måste även visa saker som inte är gula. Bråk Vi samtalade om att börja dela helheter och bara stambråk, med en del. * Skilj på 1 fjärdedel där alla fyra delarna är lika stora och 1 del av fyra olika stora delar * Fjärdedelar av olika helheter kan vara olika stora. Helheten som delas avgör. * ¼ kan se olika ut. Dela en kvadrat i fjärdedelar på olika sätt. * Olika delar. Klipp, rita ½, 1/3, ¼, 1/5 osv * Jämför olika delar t ex ¼ av en stor tårta kan vara större än ½ av en liten tårta. * Del av helhet Del av antal. * ¾ av helhet och antal * 1. hur många delar blir det av tredjedelar, fjärdedelar osv. * Generalisera ½ > ¼ ¼ > 1/5 ¼ > 1/88 jämför 1/75 och 1/25

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik!

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och

Läs mer

Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Vad är matematik? Matematiska processer

Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Vad är matematik? Matematiska processer Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Dokumentation från Matematikbiennalen 2008, Ingrid Olsson En deltagare påpekade att rubriken kunde misstolkas innan föreläsningen. Av den hoppas jag att

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Elever har rätt att få lära sig matematik Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 2006 upp frågan om standardalgoritmernas roll i matematikundervisningen. Jag

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Kunskap om samband mellan lässvårigheter

Kunskap om samband mellan lässvårigheter görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser

Läs mer

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Analys Talet 7 OOOOOOO OOOO OOO OOOOOO OOOOO O O O 6 1 7 = 6 + 1 5 2 7 = 5 + 2 Syntes 4 + 3 = Räknar 5, 6, 7 2 + 5 = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Subtraktion 7-4 OOOOOOO OOOOOOO OOOO Taborttänkandebakåträknande

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok för stöd och stimulans Alistair McIntosh NCM NSMO Alistair McIntosh Professor emeritus, University of Tasmania Australien Nya vägar i räkneundervisningen

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Alistair McIntosh NSMO NCM

Alistair McIntosh NSMO NCM Alistair McIntosh NSMO NCM Syfte Hjälpa lärare att förebygga missuppfattningar och svårigheter genom god undervisning Utveckla elevers taluppfattning så långt deras förmåga räcker för fortsatta studier,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Taluppfattning 0-100

Taluppfattning 0-100 Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-

Läs mer

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik . Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Eleverna behöver få möta aktiviteter där de får möjlighet att konkret uppleva ett nytt begrepp eller en ny metod, reflektera gemensamt och med

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Laborationen ett måste

Laborationen ett måste Laborationen ett måste WIVI GUSTAFSSON Vi laborerar inte för laborationens egen skull. Laborationen skapar en gemensam upplevelsebakgrund till det språk som används på matematiklektionerna. Med några exempel

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+

Läs mer

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer

TESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS.

TESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS. Aritmetik. A Diagnoserna inom området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken.

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Aritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här:

Aritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här: . Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken. Området består

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande I Kommentarmaterialets inledning står att läsa: Avsikten med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Taluppfattning 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 PROVSIDA

Taluppfattning 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 PROVSIDA Taluppfattning 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 2016 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11 Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område

Läs mer

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Subtraktionsberäkningar

Subtraktionsberäkningar Kerstin Larsson Subtraktionsberäkningar I förra numret av Nämnaren beskrev författaren olika situationer inom subtraktion och addition. Här fortsätter hon att behandla beräkningsstrategier för subtraktion

Läs mer

Multiplikation genom århundraden

Multiplikation genom århundraden Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de

Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte

Läs mer

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret. Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Räkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10

Räkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10 Räkneflyt 3 Multiplikation och Division Tabeller 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-

Läs mer

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Del B, C och D samt gruppuppgifter Del A: Du och matematiken Information om Del A Beskrivning: I Del A ska eleverna bedöma hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Det är en fördel att börja med Del A innan

Läs mer

48 p G: 29 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p 11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1. Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

Taluppfattning Utan tiotalsövergångar. Systematisk genomgång av talområden

Taluppfattning Utan tiotalsövergångar. Systematisk genomgång av talområden Taluppfattning 0-100 Utan tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna

Läs mer

Addition och subtraktion generalisering

Addition och subtraktion generalisering Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt

Läs mer

När vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation

När vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation

Läs mer

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth Utmanande uppgifter som utvecklar Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-12 Vilka förmågor ska utvecklas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Bedömningsstöd i taluppfattning

Bedömningsstöd i taluppfattning Bedömningsstöd i taluppfattning Elisabeth Pettersson Pedagogisk Inspiration Malmö elisabeth.pettersson@malmo.se Christina Svensson Pedagogisk Inspiration Malmö christina.svensson@malmo.se Årskurs 1 och

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer