Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4"

Transkript

1 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0, , , Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1, Sätt ut pilar som pekar på talen: D = 0,8 E = 1,2 F = 2,

2 Arbetsblad 1:2 Hundradelar på tallinjen Skriv rätt tal på pilarna. 1 0,05 0 0,1 2 0,2 0,3 3 0,5 0,6 4 0, ,9 2 6 Sätt ut pilar som pekar på talen A = 0,02 B = 0,06 C = 0,13 0 0,1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen D = 1,04 E = 1,11 F = 1,14 1 1,1

3 Arbetsblad 1:3 Decimaltal 1 Skriv rätt tal på tallinjen 0 0, , Ordna talen i storleksordning med det minsta först 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer sen? 1 1,5 2 0,3 0,5 0,7 0 0,3 0,6 1,2 2 2,8 4 Vilket tal ska du subtrahera? a) 4,65 _ = 0,65 c) 0,361 _ = 0,36 4,65 _ = 4,05 0,361 _ = 0,061 4,65 _ = 4,6 0,361 _ = 0,301 b) 3,46 _ = 3,42 d) 5,478 _ = 5,47 3,46 _ = 3,16 5,478 _ = 5,46 3,46 _ = 2,26 5,478 _ = 4,444

4 Arbetsblad 1:4 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1 Avrunda till hundratal 6 a) b) 538 c) a) 93,68 b) 153,5 c) 936,9 Avrunda till en decimal 8 a) 6,44 b) 12,62 c) 0,391 9 a) 27,15 b) 510,88 c) 7,77 10 a) 31,96 b) 38,02 c) 41,95 Avrunda till två decimaler 11 a) 4,123 b) 58,457 c) 139, a) 0,648 b) 0,0756 c) 1, a) 6,309 b) 14,992 c) 28,896

5 Arbetsblad 1:5 Addition Räkna ut. Välj själv metod. Räkna ut 6,79 + 5,4 Talsortsräkna 6,79 + 5,4 = = ,1 + 0,09 = 12,19 Ställa upp , 7 5, 4 2, Decimaltecknen under varandra. Fyll ut med nolla. Börja räkna här. 3,85 + 4,12 = 5,63 + 3,15 = 9,3 + 4,55 = 8,3 + 5,72 = 2, ,68 = 23,6 + 4,54 = 3,6 + 6,7 = 6,85 + 8,9 = 7, ,7 =

6 Arbetsblad 1:6 Subtraktion Räkna ut. Välj själv metod. Räkna ut 8,4 5,83 Räkna uppåt 8,4 5,83 = 0,17 + 2,4 = 2,57 Räkna uppåt till 6. Sedan är det 2,4 kvar till 8,4. Ställa upp , 4 5, 8 2, Decimaltecknen under varandra. Fyll ut med nolla. Börja räkna här. 19,7 8,4 = 6,75 2,55 = 3,92 1,4 = 2,25 1,95 = 12,81 4,95 = 29,05 1,4 = 11,7 4,35 = 23,65 7,8 = 35,46 8,9 =

7 Arbetsblad 1:7 Multiplikation 1 (en faktor ensiffrig) Räkna ut. Välj själv metod. Räkna ut 3 8,45 Talsortsräkna 3. 8,45 = = ,2 + 0,15 = 25,35 Ställa upp. 2 8, 4 5, Talet med flest siffror skriver man överst. Lika många decimaler i svaret som i talen. 3 4,2 = 4 2,25 = 6 5,42 = 2,93 4 = 4,83 7 = 12,8 6 = 7 45,5 = 3,27 4 = 8 6,54 =

8 Arbetsblad 1:8 Multiplikation 2 (båda faktorerna flersiffriga) Räkna ut 12 2,4 2,5 3,8 2, ,8 + 3, 8. 2, , När man räknar med uppställning är det lika många decimaler i svaret som i de tal man multiplicerar. Tänk efter hur stort svaret bör bli. Sätt ut decimaltecken i svaret. 12 2,4 = 28,8 2,5 3,8 = 9,5 Nollan kommer med i uppställningen men egentligen behövs den inte eftersom 9,50 = 9, ,4 = _ 28 2,3 = _ 52 2,6 = _ 3,2 9,3 = _ 5,4 2,7 = _ 4,3 6,5 = _ 14 3,9 = _ 35 4,2 = _ 5,1 2,7 = _

9 Arbetsblad 1:9 Division 1 Räkna ut 5, ,8 = 1, 5,80 = 1,4 5, = 1,45 4 i 5 går 1 gång. Stryk 5. 1 kvar. Sätt ut decimaltecknet. 4 i 18 går 4 gånger. Stryk 8. 2 kvar. Lägg till en nolla. 4 i 20 går 5 gånger. 6,48 3 = 61,5 3 = 94,4 4 = 1,24 4 = 1,65 3 = 2,48 8 = 94,2 6 = 87,5 7 = 65,7 9 = 8,6 4 = 24,9 6 = 52,4 8 = 3,6 8 = 10,4 4 = 64,5 6 = 31,8 3 = 54,8 5 = 82,8 4 = 56,88 _ 3 = _ 92,54 7 = 22,8 8 = 63,2 5 = 14,6 4 = 25,2 8 = 98,4 6 = 74,2 5 = 95,8 4 =

10 Arbetsblad 1:10 Division 2 Räkna ut 7, ,4 = 1, 7,40 = 1,8 7, = 1,85 4 i 7 går 1 gång. Stryk 7. 3 kvar. Sätt ut decimaltecknet. 4 i 34 går 8 gånger. Stryk 4. 2 kvar. Lägg till en nolla. 4 i 20 går 5 gånger. 4,7 2 = 13,5 6 = 59,9 2 = 62,6 5 = 19,4 5 = 66,6 4 = 94,2 4 = 70,4 4 = 39,9 5 = Räkna ut = 2 94,0 = 23, 94,0 = 23, i 9 går 2 gånger. Stryk 9. 1 kvar. 4 i 14 går 3 gånger. Stryk 4. 2 kvar. Sätt ut decimaltecken. Lägg till en nolla. 4 i 20 går 5 gånger. Heltalen är slut. Sätt ut decimaltecknet. Lägg till en nolla = 66 4 = = 93 6 = 20 8 = 42 5 = = 30 4 = 69 6 =

11 Arbetsblad 1:11 Alla fyra räknesätten = 32,5 + 8,6 = 6, ,8 = 7,74 6,62 = 39,6 8,2 = 51,2 4,37 = 6 54 = 48 3,6 = 9,2 4,2 = 56,5 = 61,5 5 3 = 26 8 =

12 Arbetsblad 1:12 Prioriteringsordning 1 Räkna ut = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = 5 2 Räkna ut (3 + 7) = = (9 2) 8 = = 6(15 8) = _ = 6( ) = _ = 4(18 4) = _ = 20(75 25) = _ = 3 Räkna ut 7, = 23,5 2, = 1, ,3 = 0, ,3 = 4 0,4 0,2 6 = 15 0,5 9 0,2 = 3,2 0,5 2,5 0,2 = 0,5(7 0,8) = 5 0,2(3,4 0,8) =

13 Arbetsblad 1:13 Negativa tal 1 Temperaturen är +8 C. Vad blir temperaturen om den a) stiger 5 grader b) sjunker 4 grader c) sjunker 12 grader 2 Temperaturen är 4 C. Vad blir den om den a) stiger 3 grader b) sjunker 6 grader c) stiger 14 grader Vilken är temperaturskillnaden mellan 2 C och 3 C? 2 ( 3) = = 5 C 2 ( 3)=5 3 Hur stor är temperaturskillnaden mellan a) +14 C och +8 C _ b) +8 C och 4 C _ c) 8 C och 14 C _ Räkna ut 4 a) 7 9 = b) 15 + ( 3) = c) 21 + ( 8) = 5 a) 8 + ( 3) = b) 6 + ( 15) = c) 9 + ( 7) = 6 a) 16 ( 4) = b) 8 ( 12) = c) 17 ( 8) = 7 Vilket tal ska stå i stället för x? a) x + ( 4) = 7 b) 8 + x = 12 c) x + ( 5) = 1 x = x = x = 8 Skriv negativa tal i rutorna så att likheten stämmer. a) + = 4 b) + = 5 c) = 6

14 Arbetsblad 1:14 Multiplikation med 10 och = ,7 = ,75 = 57,5 hundratal tiotal 5, , 5 ental tiondelar hundradelar = 10 4 = 10 9,51 = 10 6,1 = 10 4,1 = _ 10 12,5 = 10 6,15 = 10 4,15 = 10 0,67 = = ,3 = ,31 = 231 hundratal tiotal 2, ental tiondelar hundradelar = _ = _ 100 5,09 = _ 100 5,9 = 100 3,26 = 100 3,7 = 100 5,93 = 100 3,06 = 100 0,12 = ,5 = _ 100 7,52 = 10 92,5 = _ 100 1,5 = 10 6,03 = _ 100 9,51 = _ 100 6,05 = 10 8,75 = _ 10 12,65 = _ 100 0,605 = 10 0,875 = 10 0,3 =

15 Arbetsblad 1:15 Division med 10 och = = 3,4 34,2 = 3,42 10 hundratal tiotal 3 4, 2 3, 4 2 ental tiondelar hundradelar = = = = = = 52,7 10 = 27,5 10 = = = = 4,2 hundratal tiotal ental tiondelar hundradelar = 4,26 4, = = _ = _ = = = = _ 216,3 100 = = _ = = _ = _ 48,6 10 = = _ = _ = = 475,8 100 =

16 Arbetsblad 1:16 Multiplicera och dividera med tal mellan 0 och 1 1 Ringa in den beräkning som ger det största talet och gör en ruta kring den beräkning som ger det minsta talet. a) 12 0,6 12 0,6 12 0, ,06 b) 0, , , ,93 c) 0, ,05 0, , = 9 2 = 6 3 = 0,3 5 = 9 0,2 = 6 0,3 = 0,3 0,5 = 0,9 0,2= 0,6 0,3 = 3 0,1 15 = 0,1 32,5 = 0,1 4 = 0,01 15 = 0,01 32,5 = 0,01 4 = 0, = 0,001 32,5 = 0,001 4 = = 6 2 = 6 3 = 6 0,1 = 6 0,2 = 6 0,3 = 6 = 6 0,01 0,02 = 6 0,03 = 5 Dra streck till de som har samma värde , , ,5 2 0,1 1,5 0,5 2 0,5 50 0,3 0,5 5 0,1

17 Arbetsblad 1:17 Tiopotenser och grundpotensform 1 Skriv talen i tiopotensform 100 = = en miljon = = = en miljard = 2 Skriv talen på vanligt sätt 10 3 = = 1, = 10 2 = = 6, = 3 Skriv talen på vanligt sätt = = 2, = 2, = 2, = 2, = _ = = 3, = 8, = 3, = 8, = _ 4 Skriv talen i grundpotensform = = = = = = 8 tusen = 4 miljoner = 6 miljarder =

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d) Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)

Läs mer

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje. En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal

Läs mer

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Arbetsblad 1:10 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) 164 4 a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1

Läs mer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller = n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

Avrundning till heltal

Avrundning till heltal arbetsblad 9:1 Avrundning till heltal Avrunda till närmaste heltal. > > 6,2 6,6 7,1 6 7 7 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 > > 34,3 34 35,8 36 35,5 36 34,0 34,5 35,0 35,5 36,0 > > Avrunda till närmaste heltal. 8,1

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken Decimaltal Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > förstå vad som menas med ett decimaltal > storleksordna decimaltal > multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 > räkna med överslagsräkning

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad : Hela tal på tallinjen Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 00 0 0 0 0 00 00 00 00 00 5 000 000 50 000 0 000 7 00 000 00 000 Arbetsblad : Positionssystemet Skriv talen med siffror. Placera in

Läs mer

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. 2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > < Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22 Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0,8 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0,9 1 8 1,9 2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Matematik klass 1. Vår-terminen

Matematik klass 1. Vår-terminen Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är. Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform

Läs mer

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas

Läs mer

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem? 2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.

Läs mer

Blandade uppgifter om tal

Blandade uppgifter om tal Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal

Läs mer

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20

Läs mer

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Facit följer uppgifternas placering i häftet.

Facit följer uppgifternas placering i häftet. Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Ringa in talet som är närmast en hel. 0,9 Skriv talet i decimalform. tre tiondelar 0,3 en tiondel 0,1 två tiondelar 0,2 sex tiondelar 0,6 sju tiondelar

Läs mer

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk. täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek

Läs mer

1. TAL P PENGAR TILLBAKA. Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr.

1. TAL P PENGAR TILLBAKA. Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr. 1. TAL P PENGAR TILLBAKA Du handlar tre liter mjölk för 9,35 kr per liter, en påse bananer för 14,95 kr och en tidning för 29 kr. K Vad får du tillbaka på en hundralapp? Avrunda svaret till närmsta heltal.

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna

Läs mer

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var

Läs mer

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

KW ht-17. Övningsuppgifter

KW ht-17. Övningsuppgifter Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal

Läs mer

Att förstå bråk och decimaltal

Att förstå bråk och decimaltal Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7 Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Grunder i Matematik 1

Grunder i Matematik 1 Grunder i Matematik 1 version 017-07-31 Simon Fall 1 Tal 1.1 De fyra räknesätten När vi använder räknesätten har delarna och svaren speciella namn som är mycket viktiga att kunna: addition: subtraktion:

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för

Läs mer

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Jaana Karppinen Päivi Kiviluoma Timo Urpiola. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn:

Jaana Karppinen Päivi Kiviluoma Timo Urpiola. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn: 6B Bas Favorit matematik Jaana Karppinen Päivi Kiviluoma Timo Urpiola Illustrationer: Maisa Rajamäki Namn: Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tfn 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Namn: 3 dm = m 5 dm = m 6 dm = m. 9 dm = m 11 dm = m 23 dm = m. 3 cm = m 5 cm = m 6 cm = m. 12 cm= m 25 cm = m 80 cm = m

Namn: 3 dm = m 5 dm = m 6 dm = m. 9 dm = m 11 dm = m 23 dm = m. 3 cm = m 5 cm = m 6 cm = m. 12 cm= m 25 cm = m 80 cm = m Arbetsblad : Deci, centi, milli Skriv som meter. Du kan ha hjälp av att titta på linjalen. 0, 0, 0, dm = m dm = m dm = m 0,,, dm = m dm = m dm = m 0,0 0,0 0,0 cm = m cm = m cm = m 0, 0, 0, cm= m cm = m

Läs mer

Extra-bok nummer 3. i matematik

Extra-bok nummer 3. i matematik Extra-bok nummer 3 i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femte tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. -70-65 -35-25 -20 0 25 75 Sätt ut < = eller > i rutan.

Läs mer

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket. Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden. Volym Välj olika kärl. Uppskatta hur mycket du tror att varje kärl rymmer. Mät sedan kärlets volym. 1 :1 Mönster i talföljder Fortsätt talföljden. 1 -hopp. : Kärl Jag uppskattar kärlets volym Kärlets volym

Läs mer

Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn:

Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn: 6B Mera Favorit matematik Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas Illustrationer: Maisa Rajamäki Namn: Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31

Läs mer

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+

Läs mer

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in

Läs mer

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11 TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö 1 Största delen av boken ligger på höstadienivå med en mindre del på gymnasienivå Den har ej för avsikt att följa läroplanen men kan med fördel användas

Läs mer

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik . Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk

Läs mer

1Tal. Mål K 1. Tal 11

1Tal. Mål K 1. Tal 11 Tal Mål När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå hur vårt talsystem är uppbyggt använda de matematiska orden som hör ihop med de fyra räknesätten storleksordna hela tal och tal i decimalform

Läs mer

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret. Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå

Läs mer

Matematik repetition

Matematik repetition Matematik repetition Matematik repetition Fastighetsakademin, 03 Fjärde upplagen, rev. a Tryckt på Fastighetsakademin Fastighetsakademin J A Wettergrens gata 4, 4 30 Västra Frölunda www.fastighetsakademin.se

Läs mer

På Nya Elementar, en grundskola i Stockholm, har vi matematiklärare

På Nya Elementar, en grundskola i Stockholm, har vi matematiklärare Tina Edner Multiplikation och division med 10, 100 och 1000 en Learning study i praktiken Denna artikel är en förkortad version av ett utvecklingsarbete som finns att läsa i sin helhet på Pedagog Stockholm.

Läs mer

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll Det första avsnittet handlar om multiplikation med tvåsiffriga faktorer och kort division där man måste lägga till en eller flera nollor för att divisionen ska gå jämnt

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet 8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och

Läs mer

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk Innehåll Vårt talsystem... 4 Heltal till och med en miljon... 4 Decimaltal... 5 Heltal upp till en miljard... 6 Heltal upp till en kvadriljon... 6 Räknesätten... 7 Addition och subtraktion... 7 Addition

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?

Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen? Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer

Läs mer

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,

Läs mer

Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm.

Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm. Läa a) b) c) a) 6,8 b) 8, c) 66 a),99,09,,8,8 b) 0,0 Hon får 9 kr tillbaka. a) 00 b) 00 c) 00 6 a) 0 längder b) 7 m c) kr 7 Decimaltecknet skiljer heltalen från decimaltalen. Placeringen avgör om siffran

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7 Potensform Uppgift nr Vad menas i matematiken med skrivsättet 3 6? (Skall inte räknas ut.) Uppgift nr 2 värdet av potensen 3 2 Uppgift nr 3 Skriv 8 8 8 i potensform Uppgift nr 4 Skriv 4 3 som upprepad

Läs mer

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Talraden Skriv färdigt talraden. 195 196 197 393 394 395 397 597 598 600 996 997 999 Addition 199 + 1 = 299 + 1 = 999 + 1 = 199 + 3 = 298 + 3 = 998 + 2 = 599 + 3 = 598 + 4 = 999

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000 EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH LEARNING STUDY I PRAKTIKEN Författare: Tina Edner E-post: tina.edner@stockholm.se Skola:

Läs mer

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9 Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Höst LP 1-2 Flik 02 Förtest (8768) Lev 1.qxd 2004-01-20 18:10 Sida 1 Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser

Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser Detta är en artikel av Evastina Blomgren, Göteborg, som är baserad på en uppsats inom ramen för den första 10 -poängskursen i påbyggnadsutbildningen i

Läs mer

Uttryck med alla räknesätt

Uttryck med alla räknesätt Här får du lära dig att beräkna uttryck med flera räknesätt och parenteser om negativa tal multiplikation och division av decimaltal att göra beräkningar med vikt och volym 'MEM "MU Kulramen, eller abakusen

Läs mer

Förhandsexemplar av kapitel 1

Förhandsexemplar av kapitel 1 5B Mera Favorit matematik Förhandsexemplar av kapitel 1 Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas Illustrationer: Maisa Rajamäki Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress

Läs mer

Extra-bok nummer 3B. i matematik

Extra-bok nummer 3B. i matematik Extra-bok nummer 3B i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femtonde tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. 0 15 30 90 240 390 540 Större än, mindre än eller

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna

Läs mer