Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. förskoleklassen. Lärarhandledning

Transkript

1 Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari förskoleklassen Lärarhandledning B O N N I E R S

2 Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Internet: E-post: Order/Läromedelsinformation Telefon Telefax Matte Direkt Safari, Lärarhandledning förskoleklassen ISBN Siw Elofsdotter Meijer, Pernilla Falck, Margareta Picetti och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Redaktör: Eva Johansson och Ann de Bourgh Grafisk form: Typoform/Andreas Lilius Layout: Typoform/Anna Guttorp Omslag: Typoform/Yann Robardey Illustrationer: Typoform/Yann Robardey Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag från kopieringsförbudet: I denna lärarhandledning får sidor märkta Arbetsblad kopieras för användning i den egna klassen. Printed in Lettland Livonia Print AB 2010

3 Lärarhandledningens innehåll och struktur Välkommen till MatteSafari förskoleklassen 4 Lärarhandledningen inleds med en allmän introduktion av MatteSafari. MS Mål och kommentarer kapitelvis Därefter följer kapitelvis kommentarer, anvisningar, bilder med facit till bokens uppslag samt arbetsblad enligt följande uppdelning: Mål och allmän översikt över kapitlet Kommentarer till kapitlets ingressidor Kommentarer och pedagogiska anvisningar till elevbokens uppslag Förslag till aktiviteter och lekar Bild med facit till elevbokens uppslag Kommentarer till arbetsblad Kapitel 1 8 Arbetsblad 1:1 1:10 20 Kapitel 2 Talen Arbetsblad 2:1 2:14 48 Kapitel 3 Mäta och jämföra 62 Arbetsblad 3:1 3:10 76 K2 K3 Kapitel 4 Talen Arbetsblad 4:1 4: K4 Kapitel 5 Tid och rum 122 Arbetsblad 5:1 5: K5 Lärarhandledningens digitala version 144 Bruksanvisning till den cd som medföljer lärarhandledningen CD

4 Välkommen till MatteSafari MS Tankar om arbetet med matematik i MatteSafari MatteSafaris enkla och tydliga struktur underlättar arbetet för både lärare och elev. I boken finns en klar gång i de olika momenten, där eleverna stegvis ges möjlighet att utveckla sin förståelse av begrepp och sina kunskaper om tal. Vår tanke är att en stor del av det inledande arbetet till varje moment upptas av gemensamma samtal, laborativa övningar, praktiska aktiviteter och lekar. Eleverna bör få många tillfällen att arbeta med konkret materiel; det kan röra sig om att uppleva former, om olika slags jämförelser av storlek eller antal, om att sortera och strukturera. I anslutning till övningarna får eleverna reflektera och beskriva i ord hur de tänkt och/eller vad de kommit fram till. När eleven sätter ord på sina tankar blir tanken mer tydlig. Samtidigt utvecklas språket. Genom aktiva handlingar och samtal kan eleverna förstå och tillägna sig begrepp samt få en god uppfattning av talen. De får därigenom viktiga förkunskaper för det matematiska språk och logiska tänkande som de senare kommer att möta. Samtalen kring de olika momenten kan ske både i helklass, i smågrupper eller parvis mellan elever. Samtalen bör utgöra en central del av undervisningen. Du får därigenom som lärare en uppfattning om elevernas förkunskaper och kan knyta an till dessa när nya begrepp och moment ska läras in. Genom utbytet av tankar kan eleverna lära av varandra. Det ger också tillfälle att lyfta fram olika sätt att tänka och lösa uppgifter. Vid arbetet med konkret materiel utvecklas även elevernas finmotorik. I vissa av de lekar och aktiviteter vi tipsar om i lärarhandledningen tränar eleverna dessutom sin grovmotorik. I elevboken får eleverna sedan träna vidare och befästa sina kunskaper. Instruktionerna är enkla och tydliga och kompletteras med symboler för olika typer av uppgifter. Övningarna är direkt kopplade till de olika momenten. Detta gör att eleverna känner igen sig från det inledande arbetet och får dem att känna att de lyckas. Varje kapitel har ett tema. Dessa teman har anknytning till elevernas vardag. Den inbjudande layouten och kontexten tror vi kommer att fånga elevernas intresse och med varierade, fantasifulla, men ändå vardagsnära, uppgifter är vår förhoppning att eleverna ska tycka att matematik är ett roligt och stimulerande ämne. MatteSafari förskoleklassen innehåller fem kapitel med följande rubriker: Talen Mäta och jämföra 4. Talen Tid och rum 4 Välkommen till MatteSafari

5 Lärarhandledningen Varje kapitel i handledningen inleds med en målbeskrivning över vad eleverna bör kunna när de arbetat färdigt med kapitlet. Målen visas också inne i kapitlet inför de nya momenten. I kapitlets inledning finns också en allmän översikt över kapitlet och en förteckning över tillhörande arbetsblad. Till varje uppslag i elevboken ger lärarhandledningen förslag på hur nya moment kan introduceras samt förklaringar till elevbokens övningar och andra praktiska tips. Här finns också förslag på gemensamma aktiviteter och lekar som kan förstärka elevernas förståelse för de begrepp och nya moment som tas upp i kapitlet. Till elevbokens ingressidor finns kommentarer och förslag på frågor som ger en introduktion till de moment som tas upp i kapitlet och även ger en utgångspunkt för matematiska resonemang. Till varje moment finns arbetsblad (för kopiering) och till varje kapitel finns även ett arbetsblad för elevens utvärdering av kapitlet. MS Gemensam introduktion Till varje nytt moment som presenteras finns i handledningen en ruta med tips på konkreta övningar som man kan välja att göra som gemensam introduktion. Överst i rutan står det vilken materiel som behövs för övningen. Gemensamma aktiviteter och lekar Till varje nytt moment har vi samlat tips på olika aktiviteter och lekar som passar att göra i anslutning till momentet. En del av övningarna passar att göra parvis, andra i smågrupper eller alla elever tillsammans. Övningarna har en markering för om de lämpar sig bäst att göra inomhus eller utomhus. Arbetsblad I slutet av varje kapitel i handledningen finns arbetsblad. Arbetsbladen får kopieras. Här finns konkret arbetsmateriel, färdighetsträning, mattespel och Min utvärdering. Hänvisningar och kommentarer till arbetsbladen finns här i lärarhandledningen i en ruta under bilden av elevbokens uppslag. Facit Facit till sidorna i elevboken finns dels på de uppslag som är avbildade intill dve metodiska tipsen i lärarhandledningen, dels på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Facit till arbetsbladen finns endast på cd:n. Utvärdering Som sista arbetsblad till varje kapitel finns Min utvärdering som kan användas som en sammanfattning av kapitlet. På arbetsbladet visas små bilder av varje uppslag i elevboken tillsammans med tre gubbar med olika ansiktsuttryck. Eleverna tittar på en bild i taget, tänker efter hur de kände när de arbetade med uppslaget och markerar den gubbe som passar. Cd På insidan av pärmen i lärarhandledningen finns en cd med innehållet i lärarhandledningen. (Mer information om cd:n finns på sidan 144.) Välkommen till MatteSafari 5

6 Elevbokens struktur Det är tänkt att man arbetar med elevboken uppslagsvis. Varje uppslag tar upp ett visst moment. Arbetet med varje uppslag med laborationer och aktiviteter är tänkt att ta ca en vecka. Övningarna i elevboken är en del av arbetet med inlärningen av det som står i målen, men samtal och laborationer är nödvändiga för att befästa och utveckla förståelsen. MS Mål Varje kapitel här i lärarhandledningen inleds med en målbeskrivning över vad eleverna bör kunna när de arbetat med kapitlet. De olika delmålen visas även inne i kapitlet inför de nya momenten. Det är viktigt att eleverna förstår vad deras arbete syftar till och vad det är de ska lära sig. Förklara därför målen för eleverna och samtala om dem. Återkom också till målen efter att ha övat momentet, för att repetera och befästa vad eleverna lärt sig. Samtalsbild Varje kapitel inleds med en samtalsbild. Avsikten med uppslaget är att väcka intresse och lust samt att stimulera fantasin. I lärarhandledningen finns i kommentarerna till samtalsbilden förslag på frågor som både fungerar som utgångspunkt för matematiska resonemang och ger en introduktion till de moment som tas upp i kapitlet. Genomgångsrutor Inför varje nytt moment finns en genomgångsruta, som kan användas för att introducera övningarna i elevboken. I rutorna förklaras de moment/begrepp som ska läras ut i första hand av bilder. Ibland kompletteras dessa bilder av ord. Orden är tänkta att användas som ordbilder och kan hjälpa eleven att förstå anvisningarna till övningarna. Titta på rutan tillsammans och samtala om vad den vill lära ut. Elevövningar Efter varje genomgångsruta följer elevövningar kring det som uppslaget syftar till att lära ut. Till varje elevövning finns en kort instruktion. Eftersom inte alla elever kan läsa, finns även ikoner som visar vad man ska göra: måla, rita, ringa in eller dra streck. Rita Dra streck Måla Ringa in 6 Välkommen till MatteSafari

7 1 MS 4 5 Samtalsbilder inleder varje kapitel. Frågor till bilden finns i lärarhandledningen. Varje uppslag behandlar ett visst moment. Genomgångsrutan används som introduktion till elevövningarna. Jämför storlek Måla den som är minst. Lika stora. stor större störst liten mindre minst Rita en som är mindre. Måla den som är störst. en mindre rektangel en mindre kvadrat Måla alla som är mindre. Rita en som är större. Måla de som är lika stora. en större triangel en större cirkel 8 9 Ikoner förtydligar instruktionen för de elever som inte kan läsa. Välkommen till MatteSafari 7

8 1 Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna känna igen och kunna namnge de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel jämföra och beskriva storlek sortera föremål eller former efter färg, form, storlek osv. förstå begreppen hel och halv samt veta att två halvor är en hel upptäcka mönster, fortsätta påbörjade mönster och konstruera egna mönster Innan eleverna tar itu med övningarna i elevboken bör de arbeta konkret med varje nytt moment. I lärarhandledningen finns fortlöpande förslag på aktiviteter och lekar till varje uppslag i elevboken. I kapitlet får eleverna först arbeta med de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. De tränar på att känna igen de olika formerna och lär sig formernas namn. Därefter får eleverna jämföra bilder av samma form, men i olika storlek. Viktiga ord att förstå och kunna använda är då: lika stora; stor, större, störst; liten, mindre, minst. Arbetet går vidare med olika sorteringsövningar. Eleverna får träna att sortera utifrån olika kriterier, såsom t.ex. färg, form, storlek. Begreppen en hel och en halv presenteras sedan. Kapitlet avslutas med mönster. Eleverna får lära sig att se och beskriva mönster i en sekvens eller i en serie i färg och/eller form. De får även träna på att konstruera egna mönster. Arbetsblad 1:1 1:2 Bygg ett lok av former 1:3 Bygg ett hus av former 1:4 Bygg med former 1:5 Jämför storlek 1:6 Sortera 1:7 Hel och halv 1:8 Mönster 1:9 Formbingo 1:10 Min utvärdering 8

9 Sid. 4 5 Samtalsbilden visar en förskoleklass i arbete i sitt klassrum. Bilden är tänkt att fungera som introduktion till de moment som tas upp i kapitlet. Avsikten är också att bilden ska anknyta till verkligheten och väcka intresse och stimulera fantasin. Låt eleverna först få berätta spontant om bilden. De kan få leta efter kängurun Trixi som finns med som en röd tråd i boken. Led sedan in samtalet på former och mönster i bilden. Var kan man se en rad med lika stora kvadrater? Var finns det många lika stora cirklar? Två flickor spelar kort. Vilken form har korten? Vilka två former finns i den blå bården under taket? na i bården bildar ett mönster. Berätta om mönstret. Titta på gardinen till höger. Vilken färg har den största rektangeln/den minsta triangeln? osv. Här kommer förslag till pratuppgifter: Visa en cirkel. Den här runda formen kallas cirkel. Ser du en cirkel någonstans i bilden? Visa på samma sätt formerna kvadrat, rektangel och triangel och låt eleverna leta i bilden. På den andra gardinen finns det hela cirklar och cirklar som delats i två lika stora delar. Vet du vad en sådan del kallas?

10 Sid. 6-7 Känna igen och kunna namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Gemensam introduktion Här behövs: Logiska block, eventuellt lappar med formernas namn Visa en form i taget ur de logiska blocken och låt eleverna beskriva formen. Fråga om eleverna vet vad formen heter. Vanliga svar kan vara rund, fyrkant eller trekant. Förklara att så säger man ibland, men att de i matematiken kallas cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Lägg gärna en lapp med formens namn vid formen. Det är inte meningen att eleverna ska läsa namnen, utan de används endast som ordbilder. Eleverna kan sedan försöka hitta någonting i klassrummet som har den aktuella formen. Fäst gärna en lapp med ordbilden vid föremålet med formen. Visa och tala om begreppen sida och hörn. Ta fram en kvadrat och en rektangel. Fråga hur många sidor och hörn de olika formerna har. Båda har lika många sidor och lika många hörn. Hur kan man då veta om det är en kvadrat eller en rektangel? För att träna mer på namnen kan du dela ut logiska block till eleverna och låta dem peka på olika former som du säger. Arbeta även omvänt, håll upp en form och fråga vad den heter. Eleverna kan sedan arbeta parvis, använda logiska block och turas om att be kompisen att få en viss form. Sid. 6 Sid. 7 Titta gemensamt på genomgångsrutan och repetera de olika formernas namn. Ställ frågor som: Vad heter den röda formen? Vilken färg har triangeln? Hur många sidor har en kvadrat/rektangel? osv. Håll upp en rektangel, men vrid den på olika sätt och samtala om att det fortfarande är en rektangel. Gör likadant med triangeln. Visa också att trianglar kan se ut på olika sätt, med olika stora vinklar och olika långa sidor. Överst på sidan letar eleverna efter och målar alla rektanglar respektive trianglar. Även här målas formerna i samma färg som i genomgångsrutan. Trianglar och rektanglar kan här vara vridna eller ha olika utseende än de i genomgångsrutan. Nederst på sidan ska alla former målas, varje form i en given färg. I övningen på sidan tränar eleverna att bland olika former hitta alla cirklar, respektive kvadrater och måla dem i rätt färg. 10

11 Aktiviteter och lekar Bygga med logiska block INNE Här behövs: Logiska block UTE Spring till rätt form INNE Här behövs: Stora bilder av en kvadrat, en cirkel, en triangel och en rektangel Placera ut bilderna i varsitt hörn av rummet eller utspridda ute. Placera alla elever i mitten. Ropa ut namnet på en form i taget. Det gäller för eleverna att då springa till rätt bild. Barnen använder de logiska blocken och bygger figurer, såsom blommor, gubbar, hus osv. som i övningen nederst på sidan 7. De kan sedan berätta för sina kompisar vilka former de använt till figuren och fråga kompisarna hur många det finns av varje form. Figuren kan sedan överföras till en bild, genom att eleverna lägger ett block i taget på ett papper och ritar runt det. När bilden är klar målar eleven den. Rita och måla INNE Vilken form är det? INNE Eleverna arbetar parvis och turas om. Den ene väljer ut ett hemligt block och gömmer det i en påse, under ett tygstycke eller liknande. Den andre känner på formen och talar om vilken form det är. Eleverna använder ett valfritt block och ritar runt formen, flyttar sedan formen och ritar samma form upprepade gånger. Det färdiga resultatet kan bli en nonfigurativ eller föreställande bild. Måla alla rektanglar a. cirkel kvadrat rektangel Måla alla trianglar blå. blå triangel Måla alla cirklar gröna. Måla alla kvadrater röda. blå blå grön blå röd grön röd grön röd Måla alla kvadrater blå. Måla alla cirklar a. Måla alla rektanglar gröna. Måla alla trianglar röda. röd grön grön blå grön blå grön röd röd röd grön grön grön grön 6 7 Arbetsblad 1:1: Börja med att hjälpas åt att färglägga formerna överst. Låt sedan eleverna hitta formerna i bilden och måla dem i rätt färg. 1:2, 1:3: Låt eleverna måla formerna i valfri färg och sedan klippa ut dem. De ska sedan hitta formerna i bilden och klistra in dem på rätt plats. Använd bilderna som samtalsövning och fråga vad formerna kallas och hur eleverna färglagt dem. 1:4: Här ska eleverna måla alla former, klippa ut dem, bygga och klistra en egen bild. Låt sedan eleverna berätta om sina bilder och hur de använt formerna. 11

12 Sid. 8-9 Kunna jämföra storlek och beskriva jämförelsen med ord. Gemensam introduktion Här behövs: Två A4-papper, föremål för att jämföra storlek, t.ex. fyra bollar, tärningar, askar, koner eller liknande, gärna i olika färger. Två av föremålen har lika storlek och de övriga avvikande. Håll upp de båda A4-pappren och fråga om de är lika stora eller inte. Kontrollera genom att lägga pappren så de täcker varandra och låt eleverna förklara hur man på så sätt säkert kan få svar på frågan. Visa t.ex. de fyra bollarna utan någon särskild ordning. Låt eleverna avgöra vilka två bollar som är lika stora. Lägg undan en av dem. Upptäck tillsammans att alla de kvarvarande bollarna är olika stora. Låt eleverna komma med förslag på hur man skulle kunna lägga bollarna så de kommer i någon slags ordning. Samtala om ordningen och använd orden stor, större, störst/liten, mindre, minst vid jämförelserna. Ställ frågor som t.ex. Vilken boll är större/mindre än den röda bollen?, Vilka bollar är större/mindre än den a bollen? Vilken av dem är allra störst/minst?. Upprepa med andra föremål. Låt eleverna storleksordna och förklara i ord hur de tänker. Sid. 8 Sid. 9 Samtala om genomgångsrutan. Titta på rektanglarna som Trixi håller upp och läs texten i pratbubblan. Alla de andra rektanglarna har olika storlek. Läs jämförelseorden och låt eleverna peka på bilderna som hör till. I den första övningen jämför eleverna storleken på de tre cirklarna, målar den som är störst och fortsätter på samma sätt med kvadraterna och trianglarna. I nästa övning ska eleverna rita en triangel, respektive cirkel, som är större än förlagan. Överst på sidan målar eleverna den triangel, cirkel och kvadrat som är minst. I den andra övningen ritar eleverna en rektangel, respektive kvadrat, som är mindre än förlagan. Följande övning visar en lila cirkel och uppgiften är att måla alla de cirklar som är mindre. Nederst på sidan ska de figurer som är lika stora målas. 12

13 Aktiviteter och lekar Stor, större, störst och liten, mindre, minst UTE Låt eleverna arbeta två och två. De letar efter tre liknande saker i naturen, men med olika storlek, såsom stenar, pinnar, blad, kottar. När alla återsamlas lägger eleverna sakerna på marken, antingen i ordning stor, större, störst eller liten, mindre, minst. Gå tillsammans runt och titta på sakerna och låt paren berätta hur de har tänkt. De kan också hitta på uppgifter till sina kompisar som: Vilken sak är störst/ minst? Peka på en sak som är större/mindre än den här. Leken kan varieras. Eleverna arbetar i smågrupper om 4-5 elever. Ge varje grupp någonting från naturen, t.ex. en kotte och be dem hämta en kotte var som är större/mindre. När gruppen kommer tillbaka får de lägga kottarna i en serie från minst till störst eller tvärtom. Hitta rätt snabbt INNE Här behövs: Logiska block, knappar eller annat plockmateriel i olika storlekar Dela in eleverna i lag om tre. Lägg plockmaterielet i mitten och placera lagen på led runtom på lika avstånd från det. När leken startar ska den första i varje led springa fram, hämta en sak i högen och springa tillbaka till sitt lag. Nästa tittar på saken, springer fram, hämtar samma typ av sak, men i en annan storlek och springer tillbaka. Sedan gäller det för den sista i ledet att också hitta samma typ av sak, men inte samma storlek som någon av de andra två. När detta är avklarat ska laget placera sina tre saker i storleksordning och sätta sig ner. Det lag som hinner först vinner, under förutsättning att de med ord kan förklara sin storleksordning med antingen stor, större, störst eller liten, mindre, minst. Jämför storlek Måla den som är minst. Lika stora. stor större störst liten mindre minst Rita en som är mindre. Måla den som är störst. en mindre rektangel en mindre kvadrat Måla alla som är mindre. Rita en som är större. Måla de som är lika stora. en större triangel en större cirkel 8 9 Arbetsblad 1:5: Eleverna behöver kritor. Läs instruktionen tillsammans och låt eleverna göra den första uppgiften innan ni läser och gör nästa. 1:9: Här får eleverna spela bingo parvis. Ett arbetsblad räcker till två elever. Eleverna klipper ut och tar var sin bricka. De klipper sedan ut korten med former, lägger i en hög och turas om att dra. Den som först får en rad vinner. 13

14 Sid Kunna sortera föremål eller former efter färg, form, storlek osv. Gemensam introduktion Här behövs: Konkret materiel som kapsyler, knappar, klossar, gummisnoddar m.m. i olika färg, form, storlek, material osv., logiska block, Arbetsblad 1:6. Samtala om vad som menas med att sortera saker och låt eleverna berätta huruvida de i sin vardag sorterar saker ibland. Gör konkreta sorteringsövningar vid flera olika tillfällen. Använd till en början olika typer av föremål. Låt eleverna få upptäcka att man kan sortera efter olika kriterier, t.ex. färg, form, storlek. Titta gemensamt på de olika sorteringarna. Eleven som utfört den får berätta hur han eller hon tänkte eller fråga sina kompisar om de kan förstå hur sorteringen är gjord. Fortsätt med sorteringsövningar med mer formella föremål som t.ex. logiska block och/eller Arbetsblad 1:6. Sid. 10 Sid. 11 I genomgångsrutan visas en grupp från tre olika sorteringar. Förklara att Trixi sorterat former vid tre olika tillfällen och ritat av en av grupperna varje gång. Låt eleverna fundera och berätta hur Trixi tänkte, vad som är gemensamt för figurerna i respektive sortering. I den första övningen sorterar eleverna figurerna efter färg och drar streck från varje figur till den säck som har samma färgmarkering. I nästa övning ska sorteringen göras efter figurernas form. Eleverna drar streck från figurerna till lådan som har samma formmarkering. Tipsa om att det kan finnas trianglar som är vända. Överst ska kvadraterna sorteras efter storlek. Visa att kvadraterna är placerade tre och tre och att alla tre ska hamna i olika korgar. På nedre delen av sidan finns i varje uppgift fyra figurer, varav tre logiskt hör ihop, medan den fjärde avviker och därför ska strykas. I den första uppgiften finns tre cirklar. Den fjärde figuren är en rektangel och ska alltså bort. I de följande uppgifterna är kriterierna storlek, färg, respektive form. Diskutera gärna gemensamt när eleverna är klara med övningen och låt dem motivera sina lösningar. 14

15 Aktiviteter och lekar Sortera kort INNE Här behövs: Kortlek Hitta rätt kompisar INNE Här behövs: Logiska block UTE Sortera först kortleken efter färg, röda och svarta kort. Fortsätt sedan att sortera de röda korten i ruter och hjärter samt de svarta korten i klöver och spader. En del kortlekar för barn kan också vara lämpliga till sorteringsövningar. En ska bort INNE Här behövs: Fyra bilder, leksaker eller föremål, varav tre har någonting gemensamt och den fjärde är avvikande. Det kan t.ex. vara tre fyrbenta djur och en fågel, tre bilar och en cykel osv. Visa de fyra föremålen och tala om att tre stycken hör ihop på något sätt, men ett är annorlunda och ska bort. Vilket? Eleverna får ge förslag och motivera sitt svar. Ibland kanske det blir möjligt att tänka på olika sätt. Ge eleverna var sitt logiskt block. Förklara att du kommer att tala om på vilket sätt de ska sortera sig. Om du ropar färg, så gäller det för alla med samma färg att hitta varandra. Om du ropar form, ska de hitta alla med samma form. Be gärna eleverna berätta vilken form de har när de har ställt sig rätt. Du kan också ropa storlek. Då gäller det att hitta alla med samma storlek. Här kan det bli intressanta diskussioner; om man har den största cirkeln respektive den största triangeln, ska man stå i samma grupp då? Det kan vara bra att föra den diskussionen innan och bestämma hur man ska göra. Låt eleverna byta logiskt block när ni sorterat på alla möjliga sätt och börja om från början. Sortera Sortera efter storlek. Lika storlek. lika färg lika form lika stora Sortera efter färg. Lika färg. Vilken ska bort? Sortera efter form. Lika form Arbetsblad 1:6: Hjälps åt att måla formerna i rätt färg och klipp sedan ut dem. Låt eleverna sortera sina former och sedan berätta för en kompis hur de tänkte när de sorterade. 15

16 Sid Förstå begreppen hel och halv och veta att två halvor är en hel. Gemensam introduktion Här behövs: Några olika saker som enkelt går att dela som t.ex. mjuk brödskiva, gurkskiva, lakritssnöre, pappersfigurer med olika form eller liknande samt ett A4-papper Visa t.ex. en brödskiva och säg: Det här är en hel brödskiva. Dela skivan mitt itu, lägg den ena delen så den täcker den andra och konstatera tillsammans att delarna är lika stora. Förklara att när man delat något i två lika stora delar kallas varje del en halv. Sätt ihop delarna igen och låt eleverna se att två halvor är lika mycket som en hel. Dela några andra saker och lägg dem huller om buller. Håll sedan upp en halva i taget och låt en elev leta upp den andra halvan. Fortsätt med att dela A4-pappret i två olika stora delar och diskutera om delarna kan kallas för en halv eller inte. Sid. 12 Sid. 13 Titta gemensamt på genomgångsrutan och samtala om den. Trixi har en hel pepparkaka som hon delar i två lika stora delar. Vad kallas varje del? Hur många halvor blev det? På sidan finns halva bilder av olika föremål. Eleverna ritar och målar den andra halvan så att bilden blir hel. Samtala om hur man kan tänka. I den första uppgiften finns halvor av några vägmärken. Eleverna letar efter den andra halvan och drar streck mellan de halvor som hör ihop. Nederst på sidan delar eleverna varje figur i två lika stora delar och målar sedan ena halvan. När eleverna är klara kan ni jämföra deras lösningar. Delade alla på samma sätt? 16

17 Aktiviteter och lekar Hela och halva frukter INNE Pussla ihop halvorna INNE Aktiviteten passar bra att göra i samband med elevernas fruktstund. Dela några av elevernas frukter och lägg dem på ett fat. Samtala samtidigt om begreppen hel och halv och repetera att när man delar någonting i två lika stora delar får man två halvor. Diskutera vilka halvor som ska paras ihop för att få en hel. Här behövs: Papper, kritor, sax och klister Eleverna viker ett papper mitt itu, ritar och klipper ut en figur (se bild). De viker sedan ut pappret och målar de båda halvorna i olika färger. Klipp isär halvorna. Lägg alla halvor i en hög och blanda. Låt en elev i taget komma fram och dra en halva. Hjälps sedan åt att hitta den andra halvan. Klistra upp figurerna på ett stort papper. Två halvor är en hel INNE Här behövs: Pappersark och/eller pappersremsor i olika format, 2 lika stora till varje elevpar, sax Eleverna arbetar två och två. Varje par får två lika stora pappersark. De hjälps åt att vika det ena arket i två lika stora delar och klippa itu det i två halvor. Lägg sedan alla de hela arken utspridda på golvet. Låt ett elevpar i taget visa sina halvor. De övriga eleverna gissar vilket helt ark de hör ihop med. Kolla genom att lägga de båda halvorna ovanpå det hela och se om de sammanfaller i storlek. Hel halv en hel Vikt kant Uppvikt figur Klipp isär Rita och måla den andra halvan. Två halvor. en halv en halv Vilka halvor hör ihop? Dela i två lika stora delar. Måla en halv. Här finns olika lösningar Arbetsblad 1:7: Här behövs förutom arbetsbladet ett papper att klistra på. Samtala om vilka halvor som hör ihop och låt eleverna måla dem i samma färg. Därefter klipps halvorna ut och klistras ihop till en hel bild på ett annat papper. 17

18 Sid Kunna upptäcka mönster, fortsätta påbörjade mönster och konstruera egna mönster. Gemensam introduktion Här behövs: Småsaker för att kunna konstruera mönster, såsom knappar, klossar, gem, pennor och sudd eller liknande Visa (eller rita) ett enkelt mönster t.ex. penna, sudd, penna, sudd, penna, sudd och förklara att du lagt ett mönster med pennor och sudd. Fråga om det ska vara en penna eller ett sudd som ska komma sedan och be någon förklara hur man kan veta det. Titta gemensamt på ytterligare några enkla mönster och låt eleverna berätta om hur mönstren är uppbyggda. Visa sedan några föremål slumpvis i rad utan något mönster. Diskutera varför de här sakerna inte bildar något mönster och försök gemensamt komma fram till att mönster är någonting som upprepar sig på ett regelbundet sätt. Titta er omkring i klassrummet och försök upptäcka mönster. Det kan finnas i inredningen, på elevernas kläder osv. Eleverna kan sedan parvis göra egna mönster genom att lägga olikfärgade knappar/klossar eller olika föremål i rad. De turas om att påbörja ett mönster som den andre fortsätter en bit på. Sid. 14 Sid.15 Diskutera gemensamt mönstren i genomgångsrutan och låt eleverna berätta hur de är uppbyggda. Innan eleverna arbetar på egen hand med mönstren på uppslaget kan det vara bra att gå igenom dem muntligt och resonera om hur de är uppbyggda och hur de ska fullföljas. Eleverna målar sedan färdigt mönstren. I den första övningen är mönstren lite mer avancerade. Eleverna målar likadana mönster i de tomma rutorna till höger. Uppmana dem att titta noga på förlagan. Kapitlet avslutas med att eleverna målar strumporna på klädstrecket så att dessa bildar ett mönster samt hittar på ett eget mönster på mattan. Titta gemensamt på elevernas lösningar och låt dem förklara hur de tänkte. 18

19 Aktiviteter och lekar Leta mönster UTE Gör egna mönster INNE Gå ut på en promenad och låt eleverna upptäcka mönster i omgivningarna. Det kan vara staket, gatstenar, murar osv. Låt eleverna beskriva mönstren. Här behövs: Centimeterrutat papper, penna och färgpennor/kritor Gör ett arm- eller halsband INNE Eleverna konstruerar och målar egna mönster på centimeterrutat papper. Mönstret kan innehålla en, två eller tre rader. Här behövs: Pärlor i olika färger att trä upp, nål och kraftig tråd Som variation kan en elev påbörja ett mönster som en kompis får komplettera. Eleverna väljer pärlor i några olika färger. De trär upp pärlorna på tråden så de bildar ett mönster. Knyt ihop ändarna på tråden när längden är lagom till ett armeller halsband. Leta mönster i tidningar INNE Här behövs: Tidningar/reklamblad, sax, klister och ett stort papper Eleverna kan leta efter mönster i tidningar eller reklamblad, klippa ut dem och klistra upp dem på ett trevligt sätt på ett stort papper. Mönster Måla likadant. Här ser jag mönster. blå blå blå Måla färdigt. röd blå röd blå Måla egna mönster. röd blå röd grön Arbetsblad 1:8: Eleverna behöver penna och kritor. Läs instruktionen till den första uppgiften och låt eleverna göra den. I den andra uppgiften kan eleverna arbeta enskilt eller parvis. Om de arbetar parvis ska den ena eleven påbörja ett mönster som den andra avslutar. Vartefter de blir klara kan de göra den sista uppgiften där de ska rita likadant som bilden visar och sedan måla. 1:10: Elevernas egen utvärdering. Titta på de små bilderna av uppslagen en i taget. Fråga hur eleverna kände när de arbetade med uppslaget och be dem ringa in eller måla den gubbe som passar. 19

20 Arbetsblad Arbetsblad X:X 1:1 Namn: Måla. 20 blå röd grön

21 Arbetsblad 1:2 X:X Namn: Bygg ett lok av former Måla formerna och klipp ut. Klistra in dina målade former på tåget. 21

22 Arbetsblad X:X 1:3 Namn: Bygg ett hus av former Måla formerna och klipp ut. Klistra in dina målade former på slottet. 22

23 Arbetsblad 1:4 X:X Namn: Bygg med former Måla alla former. Klipp ut, bygg och klistra en egen bild. 23

24 Arbetsblad X:X 1:5 Jämför storlek Namn: Måla de som är lika stora i samma färg. Måla alla som är större röda. Måla alla som är mindre a. Måla den största grön. Måla den minsta blå. 24

25 Arbetsblad 1:6 X:X Namn: Sortera Måla och klipp ut. Sortera som du vill. RÖD RÖD RÖD GUL RÖD BLÅ GUL GUL GUL BLÅ BLÅ BLÅ 25

26 Arbetsblad X:X 1:7 Hel och halv Namn: Måla de halvor som hör ihop i samma färg. Klipp ut och klistra de halvor som hör ihop bredvid varandra så bilden blir hel. 26

27 Arbetsblad 1:8 X:X Namn: Mönster Måla mönstret. Rita färdigt och måla klart. Gör egna mönster. Rita likadant. Måla mönstren. 27

28 Arbetsblad X:X 1:9 Namn: Formbingo Spel för 2 deltagare. Ni behöver spelmarker i var sin färg. Klipp ut korten med formerna längst ner på sidan, blanda och lägg dem i en hög med framsidan ner. Välj var sin spelplan. Turas om att dra det översta kortet. Leta efter en form på den egna spelplanen som är exakt likadan, både i form, storlek och färg. Om formen finns på din spelplan markerar du rutan med en spelmarker, annars lägger du det dragna kortet åt sidan. Den som först markerat 3 rutor i rad, vågrätt, lodrätt eller diagonalt vinner. 28

29 Arbetsblad Arbetsblad 1:10 X:X Namn: Min utvärdering MatteSafari förskoleklassen Kapitel 1: Måla alla rektanglar a. Jämför storlek Måla alla trianglar blå. Måla den som är minst. Lika stora. cirkel kvadrat rektangel triangel stor större störst liten mindre minst Rita en som är mindre. Måla alla cirklar gröna. Måla alla kvadrater röda. Måla den som är störst. Måla alla som är mindre. Måla alla kvadrater blå. Måla alla cirklar a. Måla alla rektanglar gröna. Måla alla trianglar röda. Rita en som är större. Måla de som är lika stora. 6 7 Sortera Sortera efter storlek. 8 9 Hel halv Lika storlek. lika färg lika form en hel Rita och måla den andra halvan. Två halvor. en halv en halv lika stora Vilka halvor hör ihop? Sortera efter färg. Lika färg. Vilken ska bort? Sortera efter form. Dela i två lika stora delar. Måla en halv. Lika form Mönster Måla likadant. Här ser jag mönster. Måla färdigt. Måla egna mönster