Min man kommer ursprungligen från

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min man kommer ursprungligen från"

Transkript

1 t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars metoder för de fyra räknesätten och undersökningen följdes upp med intervjuer. Min man kommer ursprungligen från Ungern. När han hade försökt hjälpa dottern att räkna på ett sätt som kallas för Ungersk algoritm tyckte läraren att två olika räknemetoder skulle förvirra dottern i hennes tänkande, därför skulle han låta bli att hjälpa henne. Han skulle inte hjälpa till med matteläxor eftersom han inte räknade som läraren lärde ut. Här nedan är ett exempel på den svenska standardalgoritmen, hämtad från Paulsson (1989) och den metod som jag har lärt mig i skolan i Ungern. Standardalgoritm Ungersk algoritm Läroplanen poängterar att skolan ska samarbeta med hemmen samt anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar, bakgrund och tidigare erfarenheter. Om föräldrar och lärare räknar med olika metoder kan det bli svårt för föräldrarna att hjälpa sina barn med läxorna. Därför är det viktigt att lärare och föräldrar förstår varandras metoder och tillsammans gör så att undervisningen och läxhjälpen fungerar. Mitt examensarbete beskriver hur föräldrar, lärare och elever räknar de fyra räknesätten. Jag har gjort min undersökning med olika etniska grupper, och upptäckt flera olika räknemetoder. Undersökningen gjordes i sex skolor i tre kommuner och bestod av enkät, uppgifter samt intervjuer. Enkäten besvarades av elever, 14 föräldrar och tio lärare och utöver detta intervjuades fem lärare. Resultatet visar att det fortfarande finns lärare som tycker att det är föräldrarna och eleverna som ska lära sig att räkna på det sättet som skolan lär ut. Räknemetoder Den mest använda metoden för addition hos invandrarföräldrar var algoritm räkning med olika dialekter. Kilborn (1995) tar också upp dialekter i räknemetoder i sin undersökning. Hos lärarna kunde jag finna både algoritm och skriftlig huvudräkning men med olika varianter på skriftlig huvudräkning, medan jag hos svenska föräldrar fann en enkel skriftlig huvudräkning eller algoritmräkning. Här följer några av föräldrarnas och lärarnas lösningar för addition, multi plikation och division: 1

2 Addition: Ex.1a Skriftlig huvudräkning = 8 Ex.1b Skriftlig huvudräkning = = = = Ex. 1 Skriftlig huvudräkning = Ex. 1 Skriftlig huvudräkning 2000 sparar jag = = = = = = Ex. Algoritmräkning Multiplikation: = x

3 Division: / Ex. 1 Överslagsräkning 6000 / = 2000 Svar: Strax under 2000 Ex. 2 Kort division = Ex. Trappa Ex.1 Skriftlig huvudräkning I) 6000 / = 2000 II) III) 129 / = 4 (räknar i huvudet) IV) = Ex. 2 Trappa Svar: Ex. Liggande stolen Ex. 1 Kort division 5871 / = = = Ex. 2 Celsius I algoritm 5871 : = = = == Ex. Italiensk algoritm 5871 == I subtraktion kunde jag finna olika metoder med olika dialekter. Dessa var bland annat bakifrån med addition, skriftlig huvudräkning, algoritmräkning samt uträkning i huvudet. Bland lärarnas lösningar har jag funnit fyra olika dialekter i att räkna bakifrån med addition samt två olika sätt att lösa uppgiften med skriftlig huvudräkning. De svenska föräldrarna löste subtraktionsuppgiften på två olika sätt, algoritmräkning och att räkna i huvudet. Invandrarföräldrarna använde skriftlig huvudräkning eller algoritmer med andra placeringar av plus- och minustecknen. Ni kan här se att lärarnas och de svenska föräldrarnas metoder är ganska lika för addition. Skillnaden syns när vi jämför lärarnas och invandrarföräldrars sätt att räkna. De största skillnaderna bland uträkningarna av fyra räknesätten fann jag för multi plikation och division. Som ni ser så skiljer sig metoderna åt en hel del. En av de svenska för-

4 äldrarna använder sig av en ovanlig metod för att lösa multiplikationsuppgiften. Denna metod är en form av skriftlig huvudräkning. Om vi däremot tittar på lärarens och invandrarförälderns lösning, kan vi se att de liknar varandra men olika bokföring används. Med olika bokföring menar jag här att tankegången är densamma men att den skrivs på olika sätt. För att lösa divisionsuppgiften användes också olika metoder där tankegången är densamma men bokföringen olika. Vi kan till exempel se att lärare och svenska föräldrar använder sig av trappan, men medan den svenska föräldern i exemplet skriver ut minustecknet gör inte läraren detta. Det är anmärkningsvärt att ingen lärare använde sig av liggande stolen. Vi kan också se två olika varianter av kort division som skiljer sig helt och hållet till utseendet. En av de svenska föräldrarna presenterar ett ovanligt sätt att räkna division. Där används både överslagsräkning, huvudräkning och algoritmräkning. Enkät- och intervjusvar När jag frågade en elev om han lärt sig att räkna på ett annat sätt än det som skolan lär ut fick jag detta svar: Ja. Det var de (föräldrarna: min kommentar) som visade mig om det är ett högt tal så att jag ska ta den minsta först. Vad kan fördelen vara med att få läxhjälp hemma fastän föräldrarna räknar på sitt sätt? Några av eleverna tyckte att: det vore bra för då kan man lära sig något som är lättare. det vore bra för om det är ett svårt tal så lär jag mig att lösa på olika sätt. Föräldrarna tyckte nästan detsamma som eleverna men de uttryckte sig på annat sätt än barnen. Här är några av deras kommentarer: Många olika lösningar på samma tal kan ju finnas, så mitt barn kanske kan förstå min lösning lättare än lärarens. Riktigt bra är det väl inte. Det hade varit bra om skolan gjort klart för föräldrarna vilka regler som gäller för uppställning/ uträkning av matteläxan. Vi kan bara förmedla vad vi en gång lärde oss i skolan. Det blir positivt för hon kan få två olika sätt att räkna och välja det som passar henne. Det är upp till henne hur hon vill göra bara hon förstår. Bland lärarna var det bara någon som tyckte att det skulle vara en fördel och hade positiva kommentarer: Fördelen är ju om det ger rätt svar för eleven se på fler sätt att räkna samma uppgifter och att de får hjälp. Nackdelen att det kan förvirra och att det kan vara att vi bygger upp kunskapen utefter en viss mall. En annan lärare tyckte däremot att läxhjälp inte skulle förvirra barnet så länge de känner sig trygga med sin metod. Alternativa metoder och lösningar är alltid bra. Vad tyckte föräldrarna om kraven på läraren? Några av deras svar: Att läraren tillåter att man räknar på olika sätt. Om läraren vill att vi ska hjälpa våra barn med läxorna så får läraren också tala om hur! Inga krav ställs på lärarna för de bryr sig inte om hur vi räknar. De tänker bara på sitt sätt att räkna och de behöver inte kunna de olika ländernas sätt att räkna. Som vi ser här har inte alla föräldrar tillit till sitt barns lärare. Jag tror också att kommunikationen mellan lärare och föräldrar inte alltid fungerar så bra. Vid föräldramöten kan man ta upp hur vi lär ut och kanske fråga föräldrarna hur de har lärt sig. När lärarna besvarade frågan om sin egen roll tyckte de flesta att det är föräldrarna som ska lära sig det sättet som läraren lär ut och att läraren inte behöver ha vetskap om föräldrarnas sätt att räkna. Själv tycker jag som jag skrev tidigare att bådas perspektiv är viktiga för att åstadkomma en bra samverkan mellan läraren och föräldrarna och för att skapa en bra utveckling för våra elever. Några av lärarnas svar: Att jag gör föräldrarna medvetna om hur vi räknar och att de försöker förstå metoderna. Att jag är medveten att det förekommer olika sätt att lösa problem. 16

5 Reflektioner Det är positivt att ha läxhjälp hemma fastän föräldrarna inte räknar som skolan lär ut. Jag anser att det inte är räknemetoden som är avgörande för om en uppgift är rätt eller fel utan resultaten. Kunskaper om många olika lösningsmetoder kan leda till bättre möjligheter att förstå och stödja elevernas färdigheter. Det finns elever som tycker att det är besvärligt att det används olika sätt för att lösa en divisions- eller multiplikationsuppgift i skolan och hemma. Det skulle kunna vara lättare för dem att i skolan få använda de metoder som de redan har lärt sig eller det sättet som deras föräldrar har lärt sig. Då får också föräldrarna vara delaktiga i barnens lärande. Detta är viktigt om vi vill följa läroplanens bestämmelser om föräldrarnas delaktighet i barnens kunskapsutveckling. Jag har funnit både negativa och positiva kommentarer men jag har här främst sett till de positiva. Jag anser att det skulle vara bra att få reda på om föräldrarna har lärt sina barn räkna på ett annat sätt än det jag lär ut. Jag tycker att vi måste ha kontakt med elevens tidigare lärare om olika räknemetoder men vi behöver också fråga föräldrarna om de har lärt sina barn räkna på det sättet som de lärde sig när de gick i skolan. Vid ett föräldramöte eller vid utvecklingssamtal kan man ta upp hur vi lär ut och också diskutera med föräldrarna hur de har lärt sig. Bådas perspektiv är viktiga för att åstadkomma en bra samverkan mellan läraren och föräldrarna och för att skapa en bra utveckling för eleverna. Varför ska barnet tvingas att räkna som läraren lär ut om de tycker att det är mycket enklare att räkna på föräldrarnas sätt? Det här var en kort sammanfattning av mitt arbete som jag hoppas kan leda till ett intresse för de olika matematiska metoder som föräldrar kan erbjuda. Räknemetoderna hos föräldrar och lärare skiljer sig en hel del åt vilket gör att föräldrarna får svårigheter när de ska hjälpa sina barn med matteläxor. Det spelar inte så stor roll om föräldrarna är svenskar eller om de kommer från ett annat land, deras metoder kan skilja sig från de metoder som skolan tar upp. En gemensam uppgift för föräldrarna och skolan är att hålla en öppen dialog kring räknemetoderna. Med den öppna dialogen kan vi uppnå att föräldrarna ska kunna vara delaktiga i elevernas kunskapsutveckling. Litteratur Dani, T. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen. Varför räknar du just så? En studie kring elevers läxhjälp när föräldrarna inte räknar som de. Växjö Universitet. Kilborn, W. (1995). Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 1 Grundläggande aritmetik. Malmö: Liber Ekonomi Paulsson, KA. (1989). Hur räknar du människa? En rapport om aritmetikalgoritmer i bruk världen över. (Häften för didaktiska studier nr 9). Stockholms lärarhögskola, Didaktikcentrum för lärarutbildningen, Stockholm.

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Räknar du med hur barn tänker?

Räknar du med hur barn tänker? Räknar du med hur barn tänker? ULF SÖDERSTRÖM Vid en föreläsning kom tillvalskursen i matematik på M-linjen vid Högskolan i Växjö läsåret 80/81 i kontakt med problemställningen Hur tänker barn när de räknar?

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015 Matematik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015 Tal Vad kan subtraktionen 4 7 innebära? Kan något vara mindre än noll? De här frågorna sysselsatte matematiker i många århundranden. Så länge

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 4 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Eleverna behöver få möta aktiviteter där de får möjlighet att konkret uppleva ett nytt begrepp eller en ny metod, reflektera gemensamt och med

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar.

En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar. 1 Södertörns högskola Institution för lärarutbildningen Examensarbete 15 hp Utbildningsvetenskap VT terminen 2010. (Frivilligt: Programmet för xxx) En studie om elevers val av metoder vid subtraktionsberäkningar.

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren

Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport 2011vt4862 Subtraktionsmetoder under

Läs mer

Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler. Lena Pareto Högskolan Väst

Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler. Lena Pareto Högskolan Väst Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler Lena Pareto Högskolan Väst 1 Idé: matematik i ny förklädnad koncept: positiva tal negativa tal decimal systemet addition subtraktion multiplikation

Läs mer

MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp

MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp Kurs 4 Inriktning LIMGB3 Kursuppläggning/Studiehandledning Flödesschema Fältstudier Litteraturseminarier Examinationer Bedömningsgrunder Referenslista

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

Detaljplanering. Matematik 1A LÅ 2013/2014. Jonas Bengtsson

Detaljplanering. Matematik 1A LÅ 2013/2014. Jonas Bengtsson Detaljplanering Matematik 1A Jonas Bengtsson Läromedel: Matematik 00 1a, Natur & Kultur Information Detta är en detaljplan i kursen Matematik 1A för läsåret 2013/2014. Varje vecka innehåller 3 st lektionspass

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik Utveckla din bedömarkompetens Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik En teoretisk bakgrund av Astrid Pettersson, professor vid Stockholms universitet 1 Bedömning är en ständig följeslagare

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Wiggo Kilborn. Om tal i bråkoch decimalform en röd tråd

Wiggo Kilborn. Om tal i bråkoch decimalform en röd tråd Wiggo Kilborn Om tal i bråkoch decimalform en röd tråd Tal i bråkoch decimalform en röd tråd Wiggo Kilborn Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet 20 Detta verk är licensierad

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Matematiksvårigheter i skolan eller Skolsvårigheter i matematik.

Matematiksvårigheter i skolan eller Skolsvårigheter i matematik. Ett kärnämne i ord och siffror. Vad visar forskningen? Birgitta Rudenius 1 Matematikämnet livslångt lärande. * Intresse * Motivation * Nyfikenhet * Matematiksvårigheter Vad säger forskningen? 2 Kärnämnet

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Räkna med C# Inledande programmering med C# (1DV402)

Räkna med C# Inledande programmering med C# (1DV402) Räkna med C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i verket

Läs mer

Addition och subtraktion

Addition och subtraktion Addition och subtraktion Kapitel 7 Addition och subtraktion Talområdet i kapitlet omfattar tal upp till 10 000. Eleverna lär sig att se på fyrsiffriga tal och bedöma vilket tusental och hundratal som ligger

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

De negativa talens kontext och uttryck En studie i elevers uppfattning och skolväsendets påverkan

De negativa talens kontext och uttryck En studie i elevers uppfattning och skolväsendets påverkan Matematiska Institutionen Uppsala Universitet De negativa talens kontext och uttryck En studie i elevers uppfattning och skolväsendets påverkan Författare: Tina Thorsell Handledare: Veronica Crispin Självständigt

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning.

I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning. PEDER CLAESSON I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning. Ett problem man ofta har som lärare är att snabbt få fram

Läs mer

KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009

KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009 1(10) Lärare som ingår i kursteamet: Joakim Samuelsson Cecilia Sveider Ingrid Häggström (IH) Margareta Lindkvist (ML) Christina Wiklund CW) Övriga lärare: KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009 Detta är endast en

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

UTVECKLINGSPLANENS OLIKA DELAR OCH UTFORMNING... 5 Innehållet utvecklingsplanen består av:... 5

UTVECKLINGSPLANENS OLIKA DELAR OCH UTFORMNING... 5 Innehållet utvecklingsplanen består av:... 5 Augusti 2012 Kom igång med Unikum Guide för vårdnadshavare - Grundskola Den här guiden beskriver hur du hittar i Unikum, vad som finns i ditt barns individuella utvecklingsplan, varför och hur skolan dokumenterar

Läs mer

Likhetstecknet i årskurs 1

Likhetstecknet i årskurs 1 Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Diagnostiska uppgifter i matematik. för användning i de tidiga skolåren

Diagnostiska uppgifter i matematik. för användning i de tidiga skolåren Diagnostiska uppgifter i matematik för användning i de tidiga skolåren Dokumentet kan kostnadsfritt hämtas från www.skolverket.se ISBN: 978-91-85545-85-8 Form: Ordförrådet AB Illustratör: Pia Niemi Stockholm

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 1A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning Hur många och lika många 1Hur många? Skriv. III 3 I IIII II IIII III 1 4 2 5 3 Rita lika många. valfri valfri 2 KAPITEL

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

För att min lärare har sagt det En hermeneutisk studie om svårigheter med skriftliga subtraktionsberäkningar

För att min lärare har sagt det En hermeneutisk studie om svårigheter med skriftliga subtraktionsberäkningar ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik För att min lärare har sagt det En hermeneutisk studie om svårigheter med skriftliga subtraktionsberäkningar

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter Magnus Jacobsson och Inger Sigstam Matematiska institutionen 1. Introduktion Matematik på grundnivå är till stor del ett övningsämne, man lär sig matematik

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Handbok Niilo Mäki Institutet, 2011 Koponen, T., Salminen, J., Aunio, P., Polet, J., & Hellstrand, H. LukiMat - Bedömning av lärandet: Identifiering

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng. Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9.

Examensarbete 15 högskolepoäng. Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9. Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9 Students' perceptions

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)

HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se) Högskolan Dalarna Skolrapport 1 Rika problem HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se) Bakgrund Skolan är en mindre

Läs mer