Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32"

Transkript

1 Tid Kapitel 6 Tid 4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för tid, skriva datum, läsa av klockan och skriva klockslag samt göra beräkningar med tid och tidsskillnader. De får också göra avläsningar och beräkningar utifrån enkla tidtabeller. När man arbetar med kapitlet är det bra att använda olika typer av klockor, både analoga och digitala. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32 Arbetsblad 6:1 Året datum 6:2 Timme, minut, sekund 6:3 Klockan 1 6:4 Klockan 2 6:5 En dag med Urban 6:6 Tidsskillnad 6:7 Tidtabell 6:8 Dominospel 6:9 Min utvärdering Läxboken Läxa 1 efter sidan 11 Läxa 2 efter sidan 14 Läxa 3 efter sidan 18 8 Tid

2 Sid. 8 9 Uppslaget handlar om att räkna med år, månader, veckor, dygn och att skriva datum. Gemensam introduktion till sidan 8 Utgå från bilden med solen, månen och jorden. Förklara att vår tidräkning bygger på dessa himlakroppars rörelser. Fråga eleverna om de vet hur lång tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen och hur lång tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden samt hur lång tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Resonera om vad som menas med ett skottår, hur ofta skottåret inträffar och vilken månad som får en extra dag. Begreppet dygn kan behöva förklaras. Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 8 och repetera omvandlingstalen mellan de olika tidsenheterna. Eleverna tränar sedan på egen hand att omvandla mellan enheterna. Uppmärksamma att det är antalet skoldagar under en vecka som efterfrågas i uppgift 6. Sid Uppslaget handlar om att räkna med timmar, minuter och sekunder. Gemensam introduktion Skriv enheterna timme, minut och sekund på tavlan. Repetera enheterna timme och minut. Enheten sekund kan vara ny för en del elever. Om möjlighet finns kan ni tillsammans på en stor klocka med sekundvisare följa sekundvisarens gång under en minut. Samtala t.ex. om hur lång tid det tar att äta lunch, springa 100 m osv. Fråga om eleverna vet hur många minuter det är på en timme och hur många sekunder det är på en minut. Repetera också hur många minuter en halvtimme, respektive en kvart är. Visa hur de olika enheterna förkortas. Ställ frågor som: Är 90 minuter mer eller mindre än en timme? Hur många timmar och minuter är 110 minuter? osv. Gemensam introduktion till sidan 9 Repetera månadernas namn och skriv dem gärna med sina respektive nummer på tavlan. Skriv dagens datum på de tre olika sätt som visas i genomgångsrutan. Nämn även att det finns andra sätt, t.ex. med sex siffror som i personnumret eller med ordningen dag-månad-år som ofta förekommer i datummärkning av matvaror. Diskutera gemensamt de tre olika sätten att skriva datum som visas i genomgångsrutan. En del elever har svårt att komma ihåg ordningen i de olika skrivsätten. För att underlätta visas därför exemplet med färgkodning. Uppmärksamma eleverna på att man vid skrivsättet år-månad-dag använder 8 siffror. Därför måste man ibland sätta ut nollor, t.ex I uppgifterna 13 och 14 kan eleverna arbeta i par och läsa datumen för varandra innan de skriver svaren. I Arbeta tillsammans kan det vara svårt att inse att den person som är yngst har ett senare födelseår än de andra. > > Arbetsblad 6:1 Diskutera tillsammans genomgångsrutan. Lägg märke till Arrax pratbubbla. Eleverna tränar sedan på att omvandla mellan de olika tidsenheterna. Arbeta tillsammans kan man upprepa vid några senare tillfällen så eleverna kan se om de förbättrar sina resultat. Låt dem berätta om de har något knep för att kunna uppskatta när det gått en minut. På sidan 11 får eleverna addera olika antal minuter och ge svaret i timmar och minuter samt addera olika antal sekunder och ge svaret i minuter och sekunder. > > Arbetsblad 6:2 > > Läxa 1 10 Tid

3 Sid Uppslaget handlar om klockan, dels att skriva klockslag med siffror, dels att utifrån ett visst klockslag räkna ut hur mycket klockan är/var ett antal timmar eller minuter senare/tidigare. Det är bra att ha en klocka i klassrummet där även timmarna efter klockan 12 finns utskrivna. I annat fall kan klockan på sidan 22 vara till hjälp. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Repetera hur man kan skriva klockslag på tre olika sätt. Samtala om begreppen förmiddag och eftermiddag. Uppmärksamma klockslaget 24.00/ Skriv några klockslag med siffror på tavlan och låt eleverna ställa in klockslagen på sina elevklockor. Övergå sedan till att låta eleverna visa hur mycket klockan är en eller några timmar senare/tidigare än någon heltimme. Arbeta på samma sätt även med ett visst antal minuter senare/tidigare än ett visst klockslag. På sidan 12 avläser eleverna först klockorna och skriver klockslaget på tre olika sätt. De får sedan avläsa klockor och beräkna hur mycket klockan är/var några timmar senare/tidigare. Uppgifterna på sidan 13 liknar dem på föregående sida, men här gör eleverna beräkningar med minuter. Till uppgifterna har eleverna inte hjälp av bilder av klockor. Några elever behöver kanske arbeta konkret med en klocka för att lösa uppgifterna. > > Arbetsblad 6:3, 6:4, 6:5, 6:8 Sid Uppslaget handlar om att beräkna tidsskillnaden mellan två klockslag. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Låt eleverna arbeta i par med elevklockor. Skriv t.ex och 9.00 på tavlan samt och Eleverna ställer in klockslagen på sina elevklockor och hjälps åt att räkna hur många timmar det är mellan dem. Fortsätt på samma sätt med t.ex och eller och Diskutera hur man kan tänka i två steg när timvisaren går förbi 00.00, att först räkna timmarna till midnatt och sedan lägga till resterande timmar. Öva sedan på att räkna hur många minuter det är mellan två klockslag, t.ex. mellan 7.45 och Först räknar man minuterna till nästa heltimme, från 7.45 till 8.00 är det 15 minuter; sedan från 8.00 till 8.10 är det ytterligare 10 minuter. Sammanlagt är det 25 minuter. Arbeta med ytterligare några exempel där minutvisaren går förbi en heltimme, t.ex och eller och På sidan 14 tränar eleverna att räkna ut hur många timmar det skiljer mellan två klockslag. Uppmärksamma uppgifterna 42c, 44 och 45 där timvisaren går förbi I uppgifterna på sidan 15 gäller det i stället att räkna ut tidsskillnaden i minuter. Här är klockslagen valda så att minutvisarna befinner sig på ömse sidor om en heltimme. > > Arbetsblad 6:6 > > Läxa 2 12 Tid

4 Sid Uppslaget handlar om att eleverna får träna på att avläsa enkla tidtabeller och beräkna restider utifrån en tidtabell. Gemensam introduktion till sidan 16 Titta gemensamt på tidtabellen på sid. 16 i elevboken. Den är ett exempel på en tidtabell som förutom ändhållplatsernas avgångs- och ankomsttider även anger avgångstid för några hållplatser utefter vägen. Diskutera hur man läser av tabellen. Utefter de vågräta raderna finns avgångstiderna från de olika hållplatserna och på raden längst ner ankomsttiden till ändhållplatsen. Ställ några liknande frågor som de som finns i elevboken. Sid Uppgifterna passar bra som paruppgifter. Lösningen till uppgifterna ligger i att komma fram till ett visst tal i en talföljd. Tipsa eleverna om att skriva ut talföljden ända fram till den dag som efterfrågas. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller under lärarens ledning i helklass. > > Läxa 3 Gemensam introduktion till sid. 17 Utgå från två klockslag t.ex och Låt eleverna parvis diskutera hur lång tidsskillnaden är mellan de två klockslagen. Några par kan redovisa och förklara hur de tänkte. Visa metoden att räkna i flera steg som finns i elevboken; att först räkna ut minuterna fram till nästa heltimme, sedan hela timmar och resterande minuter. Det finns även andra metoder. Upprepa med några liknande uppgifter. Titta gemensamt på genomgångsrutan och tidtabellen på sidan 17. Uppmärksamma eleverna på vad förkortningarna avg. och ank. betyder. Lägg märke till att tabellen bara visar ändstationernas avgångs- och ankomsttider. I rutan visas hur man kan räkna ut hur lång tid den första tågresan tar. Låt eleverna förklara beräkningen. I uppgifterna ska eleverna beräkna restider utifrån tid tabellen. Rekommendera dem att anteckna delstegen på samma sätt som i rutan. > > Arbetsblad 6:7 Facit till diagnos 6: 1 35 dygn (63 66) 2 7/ och (67 70) 3 a) (77 78) b) c) d) a) 70 min b) 90 min (71 76) 5 a) 1 min 30 s (71 76) b) 2 min 5 s 6 a) b) (79 82) 7 45 min (83 87) 8 1 h 40 min (88 92) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven att arbeta i Tornet (sid. 25). Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva respektive moment. 14 Tid

5 Rustkammaren Sid Här får eleven träna mer på omvandlingar mellan tidsenheterna år, månad, vecka och dygn. På denna sida kan eleven även träna på att skriva datum på olika sätt. Visa hur färgkodningen kan vara till hjälp. På sidan 21 finns uppgifter där omvandling från timme till minut och från minut till sekund kan övas. Sid Först finns några uppgifter som handlar om att skriva klockslag på de tre olika sätten. Klockan i rutan som även har timmarna efter 12 utskrivna kan vara till hjälp här. Till uppgifterna används bilden av klockan vid uppgift 79. Försäkra dig om att eleven är säker på begreppen senare och tidigare när det handlar om tid. På sidan 23 övar eleven att räkna ut hur många timmar eller hur många minuter det är mellan två klockslag. Vid dessa övningar kan det vara en fördel att eleven arbetar konkret med en klocka. Sid. 24 Den tidtabell som eleven får arbeta med här är enklare än den i Borggården. Den innehåller färre data och restiderna är kortare än en timme. Försäkra dig om att eleven förstår förkortningarna avg. och ank. Tornet Sid. 25 På sidan får eleverna göra beräkningar med minuter och sekunder. I uppgift 93 c (2 min 15 s 1 min 45 s) är antalet sekunder i den första termen färre än i den andra termen. Här kan man tänka sig olika metoder. > > att först växla till enheten sekunder och därefter göra beräkningen 135 s 105 s = 30 s > > att subtrahera i flera steg: 2 min 15 s 1 min 45 s = 1 min 15 s 45 s = 1 min 30 s = 30 s > > att utgå från 1 min 45 s och räkna skillnaden som en addition i två steg: från 1 min 45 s till 2 min är det 15 s från 2 min till 2 min 15 s är det 15 s 15 s + 15 s = 30 s. 16 Tid

6 Sid Hela uppslaget innehåller uppgifter där eleverna be räknar tidsskillnader. En del av problemlösningsuppgifterna är flerstegsuppgifter. Här är det viktigt att eleverna arbetar metodiskt och antecknar de olika delresultaten. Sid Här får eleverna bekanta sig med några svenska uppfinnare och deras uppfinningar. Uppgifterna går ut på att beräkna hur många år som skiljer mellan två årtal. I rutan visas metoden att beräkna avståndet mellan årtalen i två steg; fyll först ut till helt hundratal och lägg sedan till resten. Sid Sidan innehåller uppgifter med tidsberäkningar. En del av uppgifterna måste lösas i flera steg. Uppmana eleverna att vara noggranna och skriva upp alla tankeled vartefter. På sidan 31 finns en Sammanfattning som kan användas med Arbetsblad 6:9. > > Arbetsblad 6:9 Utmaningen Sid Uppgift 2 och 3: Svårigheten här är att inse att den som är född tidigast är äldst och den som är född senast är yngst. Uppgift 5: Om eleverna har svårt att komma igång kan de få som tips att börja med Carl och sedan leta efter ledtrådar för att placera de övriga personerna i rätt ordning. Uppgift 8: För att lösa uppgifterna är det lämpligt att först tänka ut vem som är äldst och vem som är yngst. Charlie är född i maj och följaktligen yngst, Boel är född i mars och alltså äldst. För att räkna ut vilken veckodag Charlie fyller år kan man naturligtvis utgå från Albins födelsedag, en söndag, och räkna framåt dag för dag. Ett enklare sätt är att se hur många hela veckor yngre Charlie är; 25/7 dagar är 3 hela veckor och dessutom 4 dagar. Då kan vi räkna framåt fyra veckodagar från söndag. Samma resonemang gäller för att räkna ut vilken veckodag Boel fyller år (37/7 dagar är 5 hela veckor och dessutom 2 dagar), men eftersom hon är äldre måste vi räkna bakåt 2 veckodagar från söndag. Tid 17

7 Gemensamma aktiviteter Bäst före Här behövs: Bäst före datum från olika livsmedelsförpackningar Klipp ut datummärkningen på olika livsmedelsförpackningar. Eleverna arbetar i grupp och tittar tillsammans på hur olika bäst före datum skrivs. Varje grupp gör en egen tidslinje och placerar in de olika bäst före datumen i rätt ordning på tidslinjen. Hinderbanan ute Här behövs: En hinderbana på skolgården, gymnastiksalen eller i naturen och ett tidtagarur som anger sekunder Eleverna gör en hinderbana, ute på skolgården, i gymnastiksalen, i skogen eller dylikt. Varje elev gör ett testvarv på hinderbanan och antecknar tiden i minuter och sekunder. Uppmaningen till eleverna blir att göra ett varv till på hinderbanan på exakt samma tid som testvarvet. Den som har minst tidsskillnad mellan varven vinner! En variant är att göra tävlingen parvis(två elever håller handen hela varvet). Tidsmaskinen Här behövs: lappar, dubbelt så många som antalet elever Gör grupper med lika många elever i varje grupp (3 4 st). Skriv på lappar: ett år, ett skottår, ett halvår, en månad, tre månader, en vecka, en arbetsvecka, tre veckor, fyra veckor, 10 veckor, sju dygn, ett dygn, nyårsafton eller dylikt (kan vara flera med samma text). Lägg lapp arna med texten ner och be varje elev att dra 2 lappar var som de tar med sig till sin grupp. Gruppen räknar ut hur många dagar de har samlat på sig samman lagt. Vilken grupp fick ihop mest tid? Tabellfrågor Här behövs: Lokal tidtabell för buss eller tåg, eller en tv-tablå Leta upp en tidtabell eller en tv-tablå som finns i elevernas närmiljö. Låt alla elever skriva en egen fråga om tidsskillnad till den valda tidtabellen, med tre olika svarsalternativ 1, X och 2. Elevernas egna frågor blir en tipspromenad. Eleverna går tipspromenaden utrustade med tabellen som de behöver för att ta reda på svaren. 18 Tid

8 arbetsblad 6:1 Året - datum > > Robin är 18 månader. Hur många år och månader är han? > > Lillan är fyra veckor och fyra dygn gammal. a) Hur många dygn är hon? b) Ungefär hur många månader är hon? > > Valter ska göra en jorden-runt-resa. Han räknar med att vara borta 64 veckor. a) Hur många år och veckor är det? b) Hur många dygn är det? > > Milva har hyrt en stuga på västkusten i 45 dygn. Hur många veckor och dygn är det? > > Ungefär hur många dygn är tre månader? > > År 2024 är ett skottår. Skriv årtalen för de två följande skottåren. och > > Bob fyller år den trettioförsta december. Skriv med siffror datumet på hans födelsedag i år på två sätt. > > Rita fyller 10 år den 15 april Skriv datumet för hennes tioårsdag med siffror på två sätt. Matte Direkt Borgen 4B Tid 19

9 arbetsblad 6:2 Timme, minut, sekund 1 timme = 60 minuter Timme förkortas h 1 minut = 60 sekunder Minut förkortas min Sekund förkortas s Räkna ut. Ordna sedan svaren i storleksordning. Börja med den minsta och skriv bokstaven i rätt ruta. > > Hur många minuter är > Hur många timmar och minuter är 3 h N 70 min + 55 min D en halv timme D 85 min A två och en halv timme E 145 min R 240 s I 100 min + 90 min G 110 s + 70 s T 110 min L 75 min + 85 min I > > Hur många minuter och sekunder är > Hur många sekunder är 135 s Å 3 min I 190 s R en och en halv minut S 85 s + 20 s S 5 min A 30 s + 20 s + 75 s T 2 min 45 s T tre och en halv minut L 4 min 35 s L 20 Tid Matte Direkt Borgen 4B

10 arbetsblad 6:3 Klockan 1 > > Para ihop de digitala klockorna med rätt klocka. A B C D > > Hur mycket är klockan? Skriv med siffror Matte Direkt Borgen 4B Tid 21

11 arbetsblad 6:4 Klockan 2 22 Tid Matte Direkt Borgen 4B

12 arbetsblad 6:5 En dag med Urban > > Urban vaknar klockan Efter 50 minuter har han ätit frukost, läst tidningen och borstat tänderna. Då beger han sig ut på sin vanliga joggingrunda. Hur mycket är klockan då? Joggingrundan tar 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är hemma igen? > > Klockan 9.15 börjar Urban jobba med matteproblem. Det håller han på med i två timmar fram till lunch. Vad visar klockan då? Det tar 40 minuter för Urban att laga och äta sin lunch. Sedan cyklar han till badhuset. Cykelturen tar 20 minuter. Hur dags är han framme? > > Urban börjar träna svanhopp från höga svikten klockan Det håller han på med i 50 minuter. Sen badar han bastu i 20 minuter och klär sig i 15 minuter. Hur dags är han klar att lämna badhuset? > > Klockan är Då har Urban arbetat vid datorn i tre timmar. Hur dags började han med det? > > Klockan har familjen ätit middag. Urban tar hand om disken och städar upp lite i en halvtimme. Sedan hjälper han sina barn med läxorna i 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är klar med det? > > Innan Urban går och lägger sig har han tittat på två inspelade avsnitt av sitt favoritprogram Drakguldet. Varje avsnitt är 35 minuter långt. Hur dags började Urban titta på programmen om han tittat klart 22.15? Matte Direkt Borgen 4B Tid 23

13 arbetsblad 6:6 Tidsskillnad > > Hur många timmar är det mellan > > Hur många timmar är det mellan 2.00 och och och 2.00 > > På tisdagar är Silverviks bibliotek öppet mellan och Hur länge är biblioteket öppet då? > > Hur många minuter är det mellan > > Hur många minuter är det mellan 9.45 och och och > > Sarah började städa sitt rum klockan Hon var klar Hur lång tid tog städningen? > > David och Arrax spelade två partier schack. Klockan var när de började och när de slutade. Mellan partierna tog de fikapaus i 10 minuter. Hur länge höll de på med själva schackspelandet? 24 Tid Matte Direkt Borgen 4B

14 arbetsblad 6:7 Tidtabell Tidtabell Silvervik Fiskholma Avg. Silvervik Loheda Svanskär Ank. Fiskholma > > Felix kommer till stationen i Silvervik klockan a) När går nästa tåg? b) Hur länge får han vänta? c) Hur dags är tåget framme i Fiskholma? > > Frida åker med tåget från Loheda med avgång a) Hur dags är hon framme i Fiskholma? b) Hur lång tid tar tågresan? > > Enid bor i Svanskär. Hon ska träffa en kompis på stationen i Fiskholma klockan a) När avgår det tåg från Svanskär som hon bör ta? b) Tåget blir 10 minuter försenat utefter vägen. Hur lång tid tar resan då? > > Elmer tar tåget 9.30 från Silvervik. Han gör ett uppehåll i Loheda för att uträtta ett ärende. Sedan fortsätter han med nästa tåg till Fiskholma. a) Hur dags avgår det tåget? b) När är han då framme i Fiskholma? c) Hur lång tid tar hela resan med uppehållet inräknat? > > Jämför restiderna mellan Silvervik och Fiskholma. Tar de lika eller olika lång tid? Matte Direkt Borgen 4B Tid 25

15 arbetsblad 6:8 Dominospel > > Klipp ut Dominokorten. Lägg dem som dominobrickor efter varandra i en lång kedja. Börja med startkortet. Lägg sedan rätt analog klocka bredvid den digitala tiden. Start Mål 26 Tid Matte Direkt Borgen 4B

16 arbetsblad 6:9 Min utvärdering Kapitel 6: Tid MatteBorgen 4B Datum: När jag ska: känner jag mig: Säker Ganska säker Osäker veta hur många dygn det är på ett år förklara vad ett skottår är avläsa och skriva datum på tre olika sätt räkna ut hur många minuter 1h 20 min är skriva klockslag med siffror räkna ut hur mycket klockan är 45 minuter senare än räkna ut hur lång tid det är mellan två klockslag läsa av en tidtabell Vad i kapitlet var roligast och varför? Matte Direkt Borgen 4B Tid 27

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Addition och subtraktion

Addition och subtraktion Addition och subtraktion Kapitel 7 Addition och subtraktion Talområdet i kapitlet omfattar tal upp till 10 000. Eleverna lär sig att se på fyrsiffriga tal och bedöma vilket tusental och hundratal som ligger

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.

Läs mer

Övningsblad 1, sida 1. Övningsblad 1, sida 2. 1 a 1 h = min b 3 h = min c 6 h = min d 9 h = min

Övningsblad 1, sida 1. Övningsblad 1, sida 2. 1 a 1 h = min b 3 h = min c 6 h = min d 9 h = min Övningsblad, sida Övningsblad, sida a h = min b h = min c h = min d h = min a 0 min = h b 0 min = h c 00 min = h d 0 min = h 0 Vilka tider är samma som 0 min? A h B, h C h 0 min D,0 h E, h 0 Detta är de

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar

4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar 4-1 Tid och tidmätning Namn: Inledning Vad är tid? Har du någon aning? Ett enkelt svar är att det är någonting man måste passa om man har avtalat ett möte, men det rymmer ju inte hela sanningen. Tid tycks

Läs mer

Tips för hur träna tidsbegreppen och klockslagen

Tips för hur träna tidsbegreppen och klockslagen Tips för hur träna tidsbegreppen och klockslagen Följande tips för hur träna tid och klockan är tänkta för arbete i klass men tipsen kan även tillämpas för träning hemma. 1. Två olika synsätt När man talar

Läs mer

Besöka grannen Simma Laga mat

Besöka grannen Simma Laga mat Kapitel 3 - Veckodagar och månader Aktivering 3.1. Kalender - att stämma träff. Vi övar oss på veckodagar. Del 1. Kursledaren tar fram ett stort veckoschema på väggen, deltagarna går igenom veckodagarna

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18 Veckobrev för Opalen 1 v 16-18!!! Hej alla barn och föräldrar! 23 april 2015 Så underbart att våren är här! Det är härligt att se hur glada barnen är ute på rasterna när det inte regnar eller blåser. Det

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att

Mål. > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000. A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att Sid. 6 7 Stora tal Mål Matteord När du har arbetat med kapitlet ska du kunna tiotusental hundratusental rimligt romerska siffror > läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000 Kapitel 1 Stora tal I

Läs mer

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1 Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Hur köper man en biljett på SJ s hemsida?

Hur köper man en biljett på SJ s hemsida? Hur köper man en biljett på SJ s hemsida? 1. Börja med att gå in på hemsidan www.sj.se 2. Långt upp på hemsidan syns ett område (Se figur 1) där man manuellt skriver in var ifrån man åker och var man hade

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

KVARTURET BRUKSANVISNING. Gewa AB

KVARTURET BRUKSANVISNING. Gewa AB KVARTURET BRUKSANVISNING Innehåll Sida Beskrivning av funktionen 1 Inkodning av tidpunkt på ett bildkort 2 Lägga i och ta ur bildkort 3 Kontroll och inställning av den inbyggda klockan 3 Användning av

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR?

Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR? Vardagsmatematik 1. SUSANNE SPARAR 10 KR I VECKAN. HUR MYCKET BLIR DET PÅ ETT ÅR? 2. VID EN HASTIGHETSKONTROLL STOPPADE POLISEN EN BILIST SOM KÖRDE 69 KM/H. HÖGSTA TILLÅTNA HASTIGHET VAR 50KM/H. HUR MYCKET

Läs mer

Att använda svenska 4

Att använda svenska 4 Att använda svenska 4 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Flygbussen. Sundsvall > Midlanda flygplats. Gäller 25 feb - 9 mars 2008 tidtabell tom 30/3 se nedan

Flygbussen. Sundsvall > Midlanda flygplats. Gäller 25 feb - 9 mars 2008 tidtabell tom 30/3 se nedan Gäller 25 feb - 9 mars 2008 tidtabell tom 30/3 se nedan Midlanda 05.35* 05.35* 05.35* 05.35 05.35 05.30*/06.15 08.35 08.35 08.35 08.35 08.35 09.15 14.50 14.50 14.50 14.50 14.50 15.30 17.30 17.30 17.30

Läs mer

STYRANDE SATSER. 1) Skriv ett program som räknar ut hur många år du har till pensionen. Vi räknar här med att man pensioneras det år man fyller 65 år.

STYRANDE SATSER. 1) Skriv ett program som räknar ut hur många år du har till pensionen. Vi räknar här med att man pensioneras det år man fyller 65 år. STYRANDE SATSER 1) Skriv ett program som räknar ut hur många år du har till pensionen. Vi räknar här med att man pensioneras det år man fyller 65 år. Vilket år är du född? 1971 Då har du bara 35 år kvar

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp

Läs mer

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 2014 Student sida 1 / 8 NAMN GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala poängantal.

Läs mer

antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Tabeller och diagram Mål När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna: hämta fakta ur tabeller läsa av och tolka olika typer av diagram beräkna medelvärde bestämma median göra en enkel undersökning

Läs mer

Berätta om din vecka DAGSTIDNING GRAFIK UPPGIFT SKICKA IN

Berätta om din vecka DAGSTIDNING GRAFIK UPPGIFT SKICKA IN din vecka DAGSTIDNING Dagstidningarna berättar om människor. Bredvid texten finns ofta en bild av personen som man berättar om. Någon journalist som jobbar på dagstidningen har kanske intervjuat en person

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass Inledning Utdrag ur kursplanen i matematik LGR11 Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ö formulera och lösa problem med

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida

Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida Bokningssystem för kulturbuss Den här manualen beskriver hur du ska göra för att boka din kulturbussbiljett. Om din skola inte redan har inloggningsuppgifter

Läs mer

Att köpa biljett på mobil.sj.se

Att köpa biljett på mobil.sj.se Att köpa biljett på mobil.sj.se Mobil.sj.se är den hemsida som är utformad för och används när du vill köpa biljett via din mobiltelefon. 1. Öppna den webbläsare ni använder på mobilen och skriv in mobil.sj.se

Läs mer

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Personspår Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Vad är personspåret för hunden? Innan vi tränat hunden till något så kan vi konstatera att hunden har ett välutvecklat luktsinne. Om hunden inte hittar ett

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Vår LP (8766) Flik 0 Förtest (Lev vc).qxd 00-0-6 :5 Sida Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå vidare i sin

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 1A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning Hur många och lika många 1Hur många? Skriv. III 3 I IIII II IIII III 1 4 2 5 3 Rita lika många. valfri valfri 2 KAPITEL

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Räknar du med hur barn tänker?

Räknar du med hur barn tänker? Räknar du med hur barn tänker? ULF SÖDERSTRÖM Vid en föreläsning kom tillvalskursen i matematik på M-linjen vid Högskolan i Växjö läsåret 80/81 i kontakt med problemställningen Hur tänker barn när de räknar?

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen Chans och risk ål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förklara vad som menas med begreppet sannolikhet räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa känna till hur sannolikhet

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR

Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR Bilaga 14 Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR Kontrollera att du i denna mapp har fått: 1. 1 ex av matdagboken 2. 1 ex av Matmallen 3. 1 ex av enkäten 4. Skriftlig information till rektor / föräldrar Övrigt

Läs mer

Visingsöfärjorna tidtabell 2014

Visingsöfärjorna tidtabell 2014 Visingsöfärjorna tidtabell 2014 1 Kön? A. Man 101 46,5 B. Kvinna 116 53,5 Total 217 100 97,7% (217/222) 2 Ålder? A. Upp till 16 år 3 1,4 B. 17-29 år 30 13,8 C. 30-49 år 76 34,9 D. 50-69 år 91 41,7 E. 70

Läs mer

3Procent. Mål. Grunddel K 3

3Procent. Mål. Grunddel K 3 Procent Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkningar räkna ut delen räkna ut hur många procent något är räkna ut det hela använda

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Till läraren. Författarna. Språkvägen 2012 Sanoma Utbildning AB 1

Till läraren. Författarna. Språkvägen 2012 Sanoma Utbildning AB 1 Till läraren Är du sfi-lärare med elever som har kort studiebakgrund? Har du kört fast i samma arbetsmetoder eller är du stressad över hur du ska hinna planera? Känner du att dina elever behöver mer struktur

Läs mer

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och Område Elevsidor Övrigt Symbolerna och 28 Introbild K 1 Mattelappar 2 A 29 Undersök och K 1 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal eller Öva mer Bonus s 9, K 1 Träna och Räknesätten + och + Lägga till, ökning.

Läs mer

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial. Rev A SE

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial. Rev A SE Idéhäfte Idéhäfte MEMOdayplanner 3 Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial Rev A SE 2 1. Inledning I detta idéhäfte vill vi ge tips om hur man kan använda tid- och planeringshjälpmedlet

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: IDAN 1 Boken handlar om: Erik vill så gärna ha en egen hund, men det går inte för att hans pappa är allergisk. Ibland brukar han låna tant veas hund, Bus. Bus måste gå i koppel, för annars kan han rymma.

Läs mer

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7 Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5

Läs mer

UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8)

UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8) UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8) Utöver dessa anvisningar är det viktigt att föräldrarna diskuterar internettryggheten och strävar att tillsammans skapa egna spelregler för

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN Berit Sefastsson Alla kan lära sig multiplikation Kopieringsunderlag 2003 Berit Sefastsson och SICA Läromedel. ISBN 13: 978-91-7762-648-0 ISBN 10: 91-7762-648-6 Sica Läromedel AB Box 133, 191 22 Sollentuna

Läs mer