Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32
|
|
- Arne Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tid Kapitel 6 Tid 4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för tid, skriva datum, läsa av klockan och skriva klockslag samt göra beräkningar med tid och tidsskillnader. De får också göra avläsningar och beräkningar utifrån enkla tidtabeller. När man arbetar med kapitlet är det bra att använda olika typer av klockor, både analoga och digitala. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32 Arbetsblad 6:1 Året datum 6:2 Timme, minut, sekund 6:3 Klockan 1 6:4 Klockan 2 6:5 En dag med Urban 6:6 Tidsskillnad 6:7 Tidtabell 6:8 Dominospel 6:9 Min utvärdering Läxboken Läxa 1 efter sidan 11 Läxa 2 efter sidan 14 Läxa 3 efter sidan 18 8 Tid
2 Sid. 8 9 Uppslaget handlar om att räkna med år, månader, veckor, dygn och att skriva datum. Gemensam introduktion till sidan 8 Utgå från bilden med solen, månen och jorden. Förklara att vår tidräkning bygger på dessa himlakroppars rörelser. Fråga eleverna om de vet hur lång tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen och hur lång tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden samt hur lång tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Resonera om vad som menas med ett skottår, hur ofta skottåret inträffar och vilken månad som får en extra dag. Begreppet dygn kan behöva förklaras. Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 8 och repetera omvandlingstalen mellan de olika tidsenheterna. Eleverna tränar sedan på egen hand att omvandla mellan enheterna. Uppmärksamma att det är antalet skoldagar under en vecka som efterfrågas i uppgift 6. Sid Uppslaget handlar om att räkna med timmar, minuter och sekunder. Gemensam introduktion Skriv enheterna timme, minut och sekund på tavlan. Repetera enheterna timme och minut. Enheten sekund kan vara ny för en del elever. Om möjlighet finns kan ni tillsammans på en stor klocka med sekundvisare följa sekundvisarens gång under en minut. Samtala t.ex. om hur lång tid det tar att äta lunch, springa 100 m osv. Fråga om eleverna vet hur många minuter det är på en timme och hur många sekunder det är på en minut. Repetera också hur många minuter en halvtimme, respektive en kvart är. Visa hur de olika enheterna förkortas. Ställ frågor som: Är 90 minuter mer eller mindre än en timme? Hur många timmar och minuter är 110 minuter? osv. Gemensam introduktion till sidan 9 Repetera månadernas namn och skriv dem gärna med sina respektive nummer på tavlan. Skriv dagens datum på de tre olika sätt som visas i genomgångsrutan. Nämn även att det finns andra sätt, t.ex. med sex siffror som i personnumret eller med ordningen dag-månad-år som ofta förekommer i datummärkning av matvaror. Diskutera gemensamt de tre olika sätten att skriva datum som visas i genomgångsrutan. En del elever har svårt att komma ihåg ordningen i de olika skrivsätten. För att underlätta visas därför exemplet med färgkodning. Uppmärksamma eleverna på att man vid skrivsättet år-månad-dag använder 8 siffror. Därför måste man ibland sätta ut nollor, t.ex I uppgifterna 13 och 14 kan eleverna arbeta i par och läsa datumen för varandra innan de skriver svaren. I Arbeta tillsammans kan det vara svårt att inse att den person som är yngst har ett senare födelseår än de andra. > > Arbetsblad 6:1 Diskutera tillsammans genomgångsrutan. Lägg märke till Arrax pratbubbla. Eleverna tränar sedan på att omvandla mellan de olika tidsenheterna. Arbeta tillsammans kan man upprepa vid några senare tillfällen så eleverna kan se om de förbättrar sina resultat. Låt dem berätta om de har något knep för att kunna uppskatta när det gått en minut. På sidan 11 får eleverna addera olika antal minuter och ge svaret i timmar och minuter samt addera olika antal sekunder och ge svaret i minuter och sekunder. > > Arbetsblad 6:2 > > Läxa 1 10 Tid
3 Sid Uppslaget handlar om klockan, dels att skriva klockslag med siffror, dels att utifrån ett visst klockslag räkna ut hur mycket klockan är/var ett antal timmar eller minuter senare/tidigare. Det är bra att ha en klocka i klassrummet där även timmarna efter klockan 12 finns utskrivna. I annat fall kan klockan på sidan 22 vara till hjälp. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Repetera hur man kan skriva klockslag på tre olika sätt. Samtala om begreppen förmiddag och eftermiddag. Uppmärksamma klockslaget 24.00/ Skriv några klockslag med siffror på tavlan och låt eleverna ställa in klockslagen på sina elevklockor. Övergå sedan till att låta eleverna visa hur mycket klockan är en eller några timmar senare/tidigare än någon heltimme. Arbeta på samma sätt även med ett visst antal minuter senare/tidigare än ett visst klockslag. På sidan 12 avläser eleverna först klockorna och skriver klockslaget på tre olika sätt. De får sedan avläsa klockor och beräkna hur mycket klockan är/var några timmar senare/tidigare. Uppgifterna på sidan 13 liknar dem på föregående sida, men här gör eleverna beräkningar med minuter. Till uppgifterna har eleverna inte hjälp av bilder av klockor. Några elever behöver kanske arbeta konkret med en klocka för att lösa uppgifterna. > > Arbetsblad 6:3, 6:4, 6:5, 6:8 Sid Uppslaget handlar om att beräkna tidsskillnaden mellan två klockslag. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Låt eleverna arbeta i par med elevklockor. Skriv t.ex och 9.00 på tavlan samt och Eleverna ställer in klockslagen på sina elevklockor och hjälps åt att räkna hur många timmar det är mellan dem. Fortsätt på samma sätt med t.ex och eller och Diskutera hur man kan tänka i två steg när timvisaren går förbi 00.00, att först räkna timmarna till midnatt och sedan lägga till resterande timmar. Öva sedan på att räkna hur många minuter det är mellan två klockslag, t.ex. mellan 7.45 och Först räknar man minuterna till nästa heltimme, från 7.45 till 8.00 är det 15 minuter; sedan från 8.00 till 8.10 är det ytterligare 10 minuter. Sammanlagt är det 25 minuter. Arbeta med ytterligare några exempel där minutvisaren går förbi en heltimme, t.ex och eller och På sidan 14 tränar eleverna att räkna ut hur många timmar det skiljer mellan två klockslag. Uppmärksamma uppgifterna 42c, 44 och 45 där timvisaren går förbi I uppgifterna på sidan 15 gäller det i stället att räkna ut tidsskillnaden i minuter. Här är klockslagen valda så att minutvisarna befinner sig på ömse sidor om en heltimme. > > Arbetsblad 6:6 > > Läxa 2 12 Tid
4 Sid Uppslaget handlar om att eleverna får träna på att avläsa enkla tidtabeller och beräkna restider utifrån en tidtabell. Gemensam introduktion till sidan 16 Titta gemensamt på tidtabellen på sid. 16 i elevboken. Den är ett exempel på en tidtabell som förutom ändhållplatsernas avgångs- och ankomsttider även anger avgångstid för några hållplatser utefter vägen. Diskutera hur man läser av tabellen. Utefter de vågräta raderna finns avgångstiderna från de olika hållplatserna och på raden längst ner ankomsttiden till ändhållplatsen. Ställ några liknande frågor som de som finns i elevboken. Sid Uppgifterna passar bra som paruppgifter. Lösningen till uppgifterna ligger i att komma fram till ett visst tal i en talföljd. Tipsa eleverna om att skriva ut talföljden ända fram till den dag som efterfrågas. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller under lärarens ledning i helklass. > > Läxa 3 Gemensam introduktion till sid. 17 Utgå från två klockslag t.ex och Låt eleverna parvis diskutera hur lång tidsskillnaden är mellan de två klockslagen. Några par kan redovisa och förklara hur de tänkte. Visa metoden att räkna i flera steg som finns i elevboken; att först räkna ut minuterna fram till nästa heltimme, sedan hela timmar och resterande minuter. Det finns även andra metoder. Upprepa med några liknande uppgifter. Titta gemensamt på genomgångsrutan och tidtabellen på sidan 17. Uppmärksamma eleverna på vad förkortningarna avg. och ank. betyder. Lägg märke till att tabellen bara visar ändstationernas avgångs- och ankomsttider. I rutan visas hur man kan räkna ut hur lång tid den första tågresan tar. Låt eleverna förklara beräkningen. I uppgifterna ska eleverna beräkna restider utifrån tid tabellen. Rekommendera dem att anteckna delstegen på samma sätt som i rutan. > > Arbetsblad 6:7 Facit till diagnos 6: 1 35 dygn (63 66) 2 7/ och (67 70) 3 a) (77 78) b) c) d) a) 70 min b) 90 min (71 76) 5 a) 1 min 30 s (71 76) b) 2 min 5 s 6 a) b) (79 82) 7 45 min (83 87) 8 1 h 40 min (88 92) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven att arbeta i Tornet (sid. 25). Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva respektive moment. 14 Tid
5 Rustkammaren Sid Här får eleven träna mer på omvandlingar mellan tidsenheterna år, månad, vecka och dygn. På denna sida kan eleven även träna på att skriva datum på olika sätt. Visa hur färgkodningen kan vara till hjälp. På sidan 21 finns uppgifter där omvandling från timme till minut och från minut till sekund kan övas. Sid Först finns några uppgifter som handlar om att skriva klockslag på de tre olika sätten. Klockan i rutan som även har timmarna efter 12 utskrivna kan vara till hjälp här. Till uppgifterna används bilden av klockan vid uppgift 79. Försäkra dig om att eleven är säker på begreppen senare och tidigare när det handlar om tid. På sidan 23 övar eleven att räkna ut hur många timmar eller hur många minuter det är mellan två klockslag. Vid dessa övningar kan det vara en fördel att eleven arbetar konkret med en klocka. Sid. 24 Den tidtabell som eleven får arbeta med här är enklare än den i Borggården. Den innehåller färre data och restiderna är kortare än en timme. Försäkra dig om att eleven förstår förkortningarna avg. och ank. Tornet Sid. 25 På sidan får eleverna göra beräkningar med minuter och sekunder. I uppgift 93 c (2 min 15 s 1 min 45 s) är antalet sekunder i den första termen färre än i den andra termen. Här kan man tänka sig olika metoder. > > att först växla till enheten sekunder och därefter göra beräkningen 135 s 105 s = 30 s > > att subtrahera i flera steg: 2 min 15 s 1 min 45 s = 1 min 15 s 45 s = 1 min 30 s = 30 s > > att utgå från 1 min 45 s och räkna skillnaden som en addition i två steg: från 1 min 45 s till 2 min är det 15 s från 2 min till 2 min 15 s är det 15 s 15 s + 15 s = 30 s. 16 Tid
6 Sid Hela uppslaget innehåller uppgifter där eleverna be räknar tidsskillnader. En del av problemlösningsuppgifterna är flerstegsuppgifter. Här är det viktigt att eleverna arbetar metodiskt och antecknar de olika delresultaten. Sid Här får eleverna bekanta sig med några svenska uppfinnare och deras uppfinningar. Uppgifterna går ut på att beräkna hur många år som skiljer mellan två årtal. I rutan visas metoden att beräkna avståndet mellan årtalen i två steg; fyll först ut till helt hundratal och lägg sedan till resten. Sid Sidan innehåller uppgifter med tidsberäkningar. En del av uppgifterna måste lösas i flera steg. Uppmana eleverna att vara noggranna och skriva upp alla tankeled vartefter. På sidan 31 finns en Sammanfattning som kan användas med Arbetsblad 6:9. > > Arbetsblad 6:9 Utmaningen Sid Uppgift 2 och 3: Svårigheten här är att inse att den som är född tidigast är äldst och den som är född senast är yngst. Uppgift 5: Om eleverna har svårt att komma igång kan de få som tips att börja med Carl och sedan leta efter ledtrådar för att placera de övriga personerna i rätt ordning. Uppgift 8: För att lösa uppgifterna är det lämpligt att först tänka ut vem som är äldst och vem som är yngst. Charlie är född i maj och följaktligen yngst, Boel är född i mars och alltså äldst. För att räkna ut vilken veckodag Charlie fyller år kan man naturligtvis utgå från Albins födelsedag, en söndag, och räkna framåt dag för dag. Ett enklare sätt är att se hur många hela veckor yngre Charlie är; 25/7 dagar är 3 hela veckor och dessutom 4 dagar. Då kan vi räkna framåt fyra veckodagar från söndag. Samma resonemang gäller för att räkna ut vilken veckodag Boel fyller år (37/7 dagar är 5 hela veckor och dessutom 2 dagar), men eftersom hon är äldre måste vi räkna bakåt 2 veckodagar från söndag. Tid 17
7 Gemensamma aktiviteter Bäst före Här behövs: Bäst före datum från olika livsmedelsförpackningar Klipp ut datummärkningen på olika livsmedelsförpackningar. Eleverna arbetar i grupp och tittar tillsammans på hur olika bäst före datum skrivs. Varje grupp gör en egen tidslinje och placerar in de olika bäst före datumen i rätt ordning på tidslinjen. Hinderbanan ute Här behövs: En hinderbana på skolgården, gymnastiksalen eller i naturen och ett tidtagarur som anger sekunder Eleverna gör en hinderbana, ute på skolgården, i gymnastiksalen, i skogen eller dylikt. Varje elev gör ett testvarv på hinderbanan och antecknar tiden i minuter och sekunder. Uppmaningen till eleverna blir att göra ett varv till på hinderbanan på exakt samma tid som testvarvet. Den som har minst tidsskillnad mellan varven vinner! En variant är att göra tävlingen parvis(två elever håller handen hela varvet). Tidsmaskinen Här behövs: lappar, dubbelt så många som antalet elever Gör grupper med lika många elever i varje grupp (3 4 st). Skriv på lappar: ett år, ett skottår, ett halvår, en månad, tre månader, en vecka, en arbetsvecka, tre veckor, fyra veckor, 10 veckor, sju dygn, ett dygn, nyårsafton eller dylikt (kan vara flera med samma text). Lägg lapp arna med texten ner och be varje elev att dra 2 lappar var som de tar med sig till sin grupp. Gruppen räknar ut hur många dagar de har samlat på sig samman lagt. Vilken grupp fick ihop mest tid? Tabellfrågor Här behövs: Lokal tidtabell för buss eller tåg, eller en tv-tablå Leta upp en tidtabell eller en tv-tablå som finns i elevernas närmiljö. Låt alla elever skriva en egen fråga om tidsskillnad till den valda tidtabellen, med tre olika svarsalternativ 1, X och 2. Elevernas egna frågor blir en tipspromenad. Eleverna går tipspromenaden utrustade med tabellen som de behöver för att ta reda på svaren. 18 Tid
8 arbetsblad 6:1 Året - datum > > Robin är 18 månader. Hur många år och månader är han? > > Lillan är fyra veckor och fyra dygn gammal. a) Hur många dygn är hon? b) Ungefär hur många månader är hon? > > Valter ska göra en jorden-runt-resa. Han räknar med att vara borta 64 veckor. a) Hur många år och veckor är det? b) Hur många dygn är det? > > Milva har hyrt en stuga på västkusten i 45 dygn. Hur många veckor och dygn är det? > > Ungefär hur många dygn är tre månader? > > År 2024 är ett skottår. Skriv årtalen för de två följande skottåren. och > > Bob fyller år den trettioförsta december. Skriv med siffror datumet på hans födelsedag i år på två sätt. > > Rita fyller 10 år den 15 april Skriv datumet för hennes tioårsdag med siffror på två sätt. Matte Direkt Borgen 4B Tid 19
9 arbetsblad 6:2 Timme, minut, sekund 1 timme = 60 minuter Timme förkortas h 1 minut = 60 sekunder Minut förkortas min Sekund förkortas s Räkna ut. Ordna sedan svaren i storleksordning. Börja med den minsta och skriv bokstaven i rätt ruta. > > Hur många minuter är > Hur många timmar och minuter är 3 h N 70 min + 55 min D en halv timme D 85 min A två och en halv timme E 145 min R 240 s I 100 min + 90 min G 110 s + 70 s T 110 min L 75 min + 85 min I > > Hur många minuter och sekunder är > Hur många sekunder är 135 s Å 3 min I 190 s R en och en halv minut S 85 s + 20 s S 5 min A 30 s + 20 s + 75 s T 2 min 45 s T tre och en halv minut L 4 min 35 s L 20 Tid Matte Direkt Borgen 4B
10 arbetsblad 6:3 Klockan 1 > > Para ihop de digitala klockorna med rätt klocka. A B C D > > Hur mycket är klockan? Skriv med siffror Matte Direkt Borgen 4B Tid 21
11 arbetsblad 6:4 Klockan 2 22 Tid Matte Direkt Borgen 4B
12 arbetsblad 6:5 En dag med Urban > > Urban vaknar klockan Efter 50 minuter har han ätit frukost, läst tidningen och borstat tänderna. Då beger han sig ut på sin vanliga joggingrunda. Hur mycket är klockan då? Joggingrundan tar 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är hemma igen? > > Klockan 9.15 börjar Urban jobba med matteproblem. Det håller han på med i två timmar fram till lunch. Vad visar klockan då? Det tar 40 minuter för Urban att laga och äta sin lunch. Sedan cyklar han till badhuset. Cykelturen tar 20 minuter. Hur dags är han framme? > > Urban börjar träna svanhopp från höga svikten klockan Det håller han på med i 50 minuter. Sen badar han bastu i 20 minuter och klär sig i 15 minuter. Hur dags är han klar att lämna badhuset? > > Klockan är Då har Urban arbetat vid datorn i tre timmar. Hur dags började han med det? > > Klockan har familjen ätit middag. Urban tar hand om disken och städar upp lite i en halvtimme. Sedan hjälper han sina barn med läxorna i 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är klar med det? > > Innan Urban går och lägger sig har han tittat på två inspelade avsnitt av sitt favoritprogram Drakguldet. Varje avsnitt är 35 minuter långt. Hur dags började Urban titta på programmen om han tittat klart 22.15? Matte Direkt Borgen 4B Tid 23
13 arbetsblad 6:6 Tidsskillnad > > Hur många timmar är det mellan > > Hur många timmar är det mellan 2.00 och och och 2.00 > > På tisdagar är Silverviks bibliotek öppet mellan och Hur länge är biblioteket öppet då? > > Hur många minuter är det mellan > > Hur många minuter är det mellan 9.45 och och och > > Sarah började städa sitt rum klockan Hon var klar Hur lång tid tog städningen? > > David och Arrax spelade två partier schack. Klockan var när de började och när de slutade. Mellan partierna tog de fikapaus i 10 minuter. Hur länge höll de på med själva schackspelandet? 24 Tid Matte Direkt Borgen 4B
14 arbetsblad 6:7 Tidtabell Tidtabell Silvervik Fiskholma Avg. Silvervik Loheda Svanskär Ank. Fiskholma > > Felix kommer till stationen i Silvervik klockan a) När går nästa tåg? b) Hur länge får han vänta? c) Hur dags är tåget framme i Fiskholma? > > Frida åker med tåget från Loheda med avgång a) Hur dags är hon framme i Fiskholma? b) Hur lång tid tar tågresan? > > Enid bor i Svanskär. Hon ska träffa en kompis på stationen i Fiskholma klockan a) När avgår det tåg från Svanskär som hon bör ta? b) Tåget blir 10 minuter försenat utefter vägen. Hur lång tid tar resan då? > > Elmer tar tåget 9.30 från Silvervik. Han gör ett uppehåll i Loheda för att uträtta ett ärende. Sedan fortsätter han med nästa tåg till Fiskholma. a) Hur dags avgår det tåget? b) När är han då framme i Fiskholma? c) Hur lång tid tar hela resan med uppehållet inräknat? > > Jämför restiderna mellan Silvervik och Fiskholma. Tar de lika eller olika lång tid? Matte Direkt Borgen 4B Tid 25
15 arbetsblad 6:8 Dominospel > > Klipp ut Dominokorten. Lägg dem som dominobrickor efter varandra i en lång kedja. Börja med startkortet. Lägg sedan rätt analog klocka bredvid den digitala tiden. Start Mål 26 Tid Matte Direkt Borgen 4B
16 arbetsblad 6:9 Min utvärdering Kapitel 6: Tid MatteBorgen 4B Datum: När jag ska: känner jag mig: Säker Ganska säker Osäker veta hur många dygn det är på ett år förklara vad ett skottår är avläsa och skriva datum på tre olika sätt räkna ut hur många minuter 1h 20 min är skriva klockslag med siffror räkna ut hur mycket klockan är 45 minuter senare än räkna ut hur lång tid det är mellan två klockslag läsa av en tidtabell Vad i kapitlet var roligast och varför? Matte Direkt Borgen 4B Tid 27
Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Klockan Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten Denna bok inleds med att eleverna får repetera klockan och dess funktion samt tidsenheterna timme, halv timme
Läs merVikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym
Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,
Läs merKlockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Klockan Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Boken inleds med en presentation av olika typer av klockor eller redskap som vi använder för att mäta tid.
Läs merTräna svenska A och B. Häfte 7 Klockan
Träna svenska A och B Häfte Klockan 0 Del analog klocka Vad är klockan? Läs klockan är tolv klockan är ett klockan är två klockan är tre klockan är fyra klockan är fem klockan är sex klockan är sju klockan
Läs mer8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30
6 Tal Kapitlet tar upp tal upp till och med 000 och inleds med övningar som syftar till att ge eleverna en god uppfattning av talet 000. Eleverna får sedan arbeta vidare med positionssystemet där nu även
Läs merPernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar
Läs mer34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54
2 Plus och minus Kapitlet behandlar addition och subtraktion inom talområdet 0-100 med uppgifter som 42 + 3 och 45 3. Vid uträkningen blir det inga tiotalsövergångar. Till en början får eleverna hjälp
Läs merDecimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4
Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på
Läs merPernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan
Läs merMatte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
THOMAS HALLING SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle ska åka till sin farmor. Han ska ta tåget alldeles själv, men farmor ska möta honom på stationen. Efter en stund på tåget blir han kissnödig,
Läs merOrdlista 1B:1. modell. hel timme. halv timme. timvisare. Dessa ord ska du träna. Öva orden. När du bygger efter en ritning, får du en modell.
Ordlista 1B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna modell När du bygger efter en ritning, får du en modell. hel timme På en timme går timvisaren ett steg på klockan. halv timme På en halvtimme går minutvisaren
Läs merÖvningsblad 1, sida 1. Övningsblad 1, sida 2. 1 a 1 h = min b 3 h = min c 6 h = min d 9 h = min
Övningsblad, sida Övningsblad, sida a h = min b h = min c h = min d h = min a 0 min = h b 0 min = h c 00 min = h d 0 min = h 0 Vilka tider är samma som 0 min? A h B, h C h 0 min D,0 h E, h 0 Detta är de
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.
Läs merSid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd
Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har
Läs merTemperatur och diagram
Temperatur och diagram Kapitel 5 Temperatur och diagram Kapitlet inleds med att eleverna får träna på att avläsa termometern och att räkna ut vilken temperaturen blir om den stiger eller sjunker ett visst
Läs merGeometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90
Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merAddition och subtraktion
Addition och subtraktion Kapitel 7 Addition och subtraktion Talområdet i kapitlet omfattar tal upp till 10 000. Eleverna lär sig att se på fyrsiffriga tal och bedöma vilket tusental och hundratal som ligger
Läs merDetta arbetshäfte tillhör:
Detta arbetshäfte tillhör: Hallå där! Trevligt att råkas. Mitt namn är Baloo. I det här häftet kommer du att få lära dig klockan tillsammans med mig och min lille kompis Ville. Du kommer att få lära dig
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
Läs merBerätta om din vecka DAGSTIDNING GRAFIK UPPGIFT SKICKA IN
din vecka DAGSTIDNING Dagstidningarna berättar om människor. Bredvid texten finns ofta en bild av personen som man berättar om. Någon journalist som jobbar på dagstidningen har kanske intervjuat en person
Läs merAddition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60
2 Kapitlet inleds med repetition av additionstabellen med tiotalsövergång och även den generaliserade tabellen, t.ex. 49 + 3. Sedan presenteras två olika metoder för att addera två tvåsiffriga tal där
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning Dra streck från 0-000. Talet 000, positionssystemet 000 000 000 000 000 000 1 000 000 000 0 000 000 000 000 000 + 000
Läs merTankenötter. från a till e
Tankenötter från a till e H O L M S T R Ö M S M E D H A M R E Matematikserier av Holmström och smedhamre Kära Läsare Det här är den 4:e boken med tankenötter. Vissa nötter är enkla att knäcka, medan andra
Läs merGeometri. Kapitel 2 Geometri. Borggården sidan 40 Diagnos sidan 53 Rustkammaren sidan 54 Tornet sidan 59 Sammanfattning sidan 65 Utmaningen sidan 66
Kapitel 2 Kapitlet inleds med begreppet area och stor vikt läggs vid förståelse av begreppet. Eleverna får först beräkna arean genom att räkna hur många kvadratcentimeter som får plats i en figur. Därefter
Läs merPengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 2 får eleverna jobba med samtliga
Läs merMargareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS
Matte Direkt Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 2A Lärarhandledning BONNIERS Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Internet: www.bonnierutbildning.se
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merBesöka grannen Simma Laga mat
Kapitel 3 - Veckodagar och månader Aktivering 3.1. Kalender - att stämma träff. Vi övar oss på veckodagar. Del 1. Kursledaren tar fram ett stort veckoschema på väggen, deltagarna går igenom veckodagarna
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Läs merFYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN
FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs merHanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok
Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på A matematik Läxbok Koll på A matematik Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1 Hela tusental -1 Skriv tusentalen som fattas. 1 7 9 1 Skriv talet
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merFACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Vi repeterar talen 0 till 0 000. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkna. är ett fyrsiffrigt tal a. 000 + 00 + 0 + T H T E 0 0 000 Tal skrivs med siffror. Siffrorna är 0,,,,,,,,,
Läs merFACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Version -0- Version -0- Vi repeterar talen 0 till 0 000 Öva begreppen.. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkn är ett fyrsiffrigt tal 000 + 00 + 0 + 0 0 000 Tal skrivs med siffror.
Läs merCatherine Bergman Maria Österlund
Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv
Läs mer1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod
Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merArbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion
Läs merPengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 1 får eleverna bekanta sig med 1-krona,
Läs merSteg-Vis. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15
Läs merMål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Läs merVeckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merMa Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Läs merSvenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.
Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet
Läs mer8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet
8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri
Läs merPernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Safari A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som tar upp enheter enligt följande: Kapitel 1: Tid analog klocka Kapitel 2:
Läs merKOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA
Programmering KOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA 2 Lektion Sanoma Utbildning POSTADRESS: Box 009, 0 25 Stockholm BESÖKSADRESS: Alströmergatan 2, Stockholm HEMSIDA: www.sanomautbildning.se E-POST:
Läs mer1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Läs merARBETA CUISENAIRESTAVAR
ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,
Läs mer4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar
4-1 Tid och tidmätning Namn: Inledning Vad är tid? Har du någon aning? Ett enkelt svar är att det är någonting man måste passa om man har avtalat ett möte, men det rymmer ju inte hela sanningen. Tid tycks
Läs merLEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller
Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs merKurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)
Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser
Läs merMin matematikordlista
1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv
Läs merTjugofyra koltrastar
Tjugofyra koltrastar Detta är en övning som passar från åk 4 och uppåt. Den tränar addition, mönsterletning och problemlösning. Den tar mellan 1 3 lektioner. Sammanfattning: En morgon när drottningen öppnade
Läs merMatteSafari Kikaren 2A Facit
MatteSafari A Facit 1 Tal Kom ihåg enheterna! Matilda ger 30 bananer till Fredrik och 8 bananer till Elise. Hur många bananer ger Matilda bort? Till sidorna 6 10 i MatteSafari A 30 + 8 = 38 38 bananer
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merInnehåll och förslag till användning
Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merGruppuppgift II. Resonemang om tid
Gruppuppgift II. Resonemang om tid Introduktion till eleverna I den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att ni ska hjälpas åt med uppgiften. Det är viktigt att alla får säga vad de
Läs merVolym liter och deciliter
Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.
Läs merMatteSafari Kikaren 2B Facit
MatteSafari B Facit Tal Hur mycket kostar de tillsammans? Till sidorna i MatteSafari B Skriv talet som fattas. + + + + + + + + + + + + + + kr Böckerna kostar kr tillsammans. Hur mycket kostar den blå boken?
Läs merArbeta vidare med aritmetik 2018
Arbeta vidare med aritmetik 2018 I det här materialet har vi samlat problem inom aritmetik från flera olika tävlingsklasser, från Ecolier till Student. Årtal Varje år förekommer det problem som utgår från
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 1B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Hälften och dubbelt av antal, strategier Rita dubbelt så många. Skriv. 2 4 6 4 8 5 Minska med 1. Öka med 1. 1 + 1
Läs mer17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass
Inledning Utdrag ur kursplanen i matematik LGR11 Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ö formulera och lösa problem med
Läs merPedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola
Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Gäller för första delen av VT15 Syfte Du ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla din förmåga att:
Läs merOrdlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden
Ordlista 2B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna väggklocka En väggklocka är en klocka som är gjord för att hänga på en vägg. armbandsklocka En armbandsklocka är en klocka som du ska bära runt din handled.
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som cyklar till skogen med sin pappa. De ska plocka bär så att mamma kan göra paj och saft. De hittar många bär i skogen.
Läs mer7Drömresan. Mål. Grunddelen K 7
Drömresan Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: tolka enkla tidtabeler räkna med olika valutor räkna med avstånd, tid, tidzoner och hastighet räkna med avstånd på kartor räkna på
Läs merÅret. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Året 1 Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I denna bok tränas grundläggande begrepp om året. Dag och natt, morgon och kväll, veckor, månader, datum och
Läs merSkapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3
MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs mer100 tips till 100-rutan
100 tips till 100-rutan 1. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, uppåt från 1 till 100. 2. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, nedåt från 100 till 1. 3. Ställ er i en ring, deltagare A säger talet 1,
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merVeckobrev för Opalen 1 v 16-18
Veckobrev för Opalen 1 v 16-18!!! Hej alla barn och föräldrar! 23 april 2015 Så underbart att våren är här! Det är härligt att se hur glada barnen är ute på rasterna när det inte regnar eller blåser. Det
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merMatte Direkt Borgen Läxbok 4B Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 31382
Matte Direkt Borgen Läxbok 4B Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 31382 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt
Läs merNjut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!
Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka där huvudbudskapet är att minska TV / datortid att göra något tillsammans
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Läs merTurbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har
Läs merKänguru 2013 Junior sida 1 / 8 (gymnasiet åk 1) i samarbete med Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium
Känguru 2013 Junior sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Läs merAtt be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF
Att be om hjälp Syfte med lektionen Förberedelser 6-8 elever 90 min SF Syftet är att medvetandegöra att alla människor behöver hjälp ibland både i stort och i smått och förstå vinsterna med att be om hjälp.
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs mera) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Läs merVAD HANDLAR BOKEN OM?
ANN GOMÉR Sidan 1 Mimmi, valpen och branden Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Mimmi som åker och campar med sin familj och sin hund Bonita. Bonita får en hundkompis som heter Sven och
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs mer