Kvalitetsredovisning 2008/2009 Westmannaskolan

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Westmannaskolan 1

Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans namn... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning... 4 Särskola förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål... 6 Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, särskola... 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 18 Bilagor... 21 2

Sammanfattning av läsåret 2008/2009 Trygghet och arbetsro Under läsåret 2008/2009 har speciellt enskild undervisning, där eleven får sitta i en specifik undervisningssituation ensam med undervisande vuxen gett effekt på elevens trygghet dels genom att eleven kommer i fokus på ett sätt som stimulerar dess utveckling dels genom att eleven upplever trygghet när samma vuxen återkommer i samma undervisningssituation. Eleverna har också arbetat i grupper vilket har lett till att de blir trygga i samspelet med varandra. Ytterligare ett viktigt inslag i undervisningen för att skapa trygghet är tydliga rutiner och strukturer, vilket ger eleverna en känsla av förståelse för sammanhang och kontinuitet. Inför nästa läsår skall arbetslaget arbeta mera med den gemensamma planeringen och öka tiden där alla klasslag planerar för hela skolans verksamhet. En genomtänkt gemensam planering ökar elevernas trygghet där olika former kommer att provas som Klassövergripande gruppkonstellationer Grupper inom klassen Aktiviteter som utvecklar elevens trygghet Teoretiska och praktiska kunskaper Under läsåret 2008/2209 har vi använt oss av handledning från logopeder, sjukgymnaster etc. samt fortbildat oss som arbetslag i ämnet kommunikation. Det har lett till att vi blivit säkrare och mer målfokuserade i arbetet med eleverna. I ämnet kommunikation kan vi konstatera att eleverna som av vårt arbete blivit mera motiverade att kommunicera när vi övertolkar, härmar och ger gensvar på deras initiativ till kommunikation. Vid det sociala samspelet behövs en lekpedagog och vi konstaterar att det är viktigt att eleverna inte störs i sin lek så att fokus hamnar på den vuxne istället för på kamraten. Vid träning av elevernas sociala samspelsförmåga kan konstateras att färre vuxna krävs i vissa grupper för att hjälpa eleverna, då uppmärksamhet mot den vuxne annars kan ta överhanden. I ämnet motorik handlar det för de flesta elever om att kunna bibehålla mjukhet och förmågor som finns. Inför nästa läsår är tanken att arbeta med tydliggörande processer och fokusera på vilka processer som är aktuella vid t.ex. bakning. Satsa mer på strukturerad teckenträning för vissa elever. Fortbildning i grunderna för social träning för att bygga vidare på det redan påbörjade arbetet med att stärka elevernas kontaktskapande kommunikation. Öka kontaktpunkterna med grundskolan t.ex. i musik och under rastverksamhet. Fokusera mera på badet och utveckla badsituationen inom motorik. Ta tillvara all kompetens som finns på skolan för att utveckla träningen i badet samt ta handledning av sjukgymnaster för en del elever. Önskemål om fortbildning i Hallowick, för att öka kunnandet om olika hjälpmedel/pedagogik i vattnet. Grundfakta om Westmannaskolan Westmannaskolan är en särskola med verksamhetsformerna, träningsskola och gymnasiesärskola. Den 3

ligger på T1-området i centrala Linköping. Skolan har för närvarande 18 elever fördelade från år 1 till och med gymnasiets år 4. Elever och personal är indelade i tre arbetslag. I grundskolan är det uppdelat i år 1-5 resp. 6-10. Gymnasiet utgör ett arbetslag. Personalgruppen består av lärare och assistenter. En del av eleverna har också personliga assistenter under skoldagen.personalen arbetar dels i sitt lilla arbetslag(klasslaget) dels i hela skolans arbetslag, som leds av en arbetslagsledare. Skolan har en rektor samt administrativt stöd bestående av administrativ assistent och ekonomiassistent.skolans lokaler är välfungerande och rymliga samt i gott skick. Det finns gott om fysiska hjälpmedel såsom liftar, gå- och ståstöd etc. för att hantera undervisningssituationen för eleverna. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Personalen gör en självvärdering utifrån mål i läroplanen som rektor tillsammans med arbetslagen valt att arbeta med. Personalen har utgått från verksamhetsplanen och fokuserat på de förbättringsåtgärder som har varit aktuella under tidsperioden. Arbetslagen diskuterar och analyserar måluppfyllelsen och ger förslag till förbättringsåtgärder. Arbetslagstid samt studiedagstid har använts för att få fram underlag till kvalitetsredovisningen. Rektor skriver kvalitetsredovisning utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning samt efter den egna kommunens riktlinjer och mall. Den färdiga kvalitetsredovisningen läggs ut på skolans hemsida. Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning Sett över rutinerna med åtgärdsprogram och utvecklingsplaner Utvecklat matriser/underlag till elevernas IUP(individuella utvecklingsplaner) Satsat på kontaktskapande kommunikation med eleverna Arbetat med inkludering i förskola och grundskola Strukturerat mötesagendan vid personalmöten Haft kontinuerlig information emellan lagen om varje elevs pedagogiska situation Arbetat fram tydligare rutiner omkring de basala hygienreglerna Utfört en föräldraenkät 4

Särskola förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse De flesta i personalgruppen har mångårig erfarenhet av arbete med elever i träningsskolan och har stor kompetens inom områdena specialpedagogik och teckenkommunikation. Erfaren personal tar på ett föredömligt sätt emot ny personal på skolan som introduceras i skolans rutiner, värdegrund och skolans olika handlingsplaner. Ett inbyggt system av mentorskap finns på skolan. Lokalerna är specialbyggda för träningsskolverksamhet och gymnasiesärskola. Det finns plats för ca 21 elever på skolan. Skolan är kopplad till Tonhagens/T1:s hälsoteam. Skolsköterskan besöker skolan och handleder personal samt utför undersökningar på eleverna. Extern konsulthjälp såsom sjukgymnast, psykolog, talpedagog och musikterapeut har anlitats under verksamhetsåret. Kontinuitet i personalgruppen skapar ett nära förhållande till eleverna som skapar trygghet. Eleverna känner sig omtyckta och kan tolka personalen som i sin tur utvecklar djup kunskap för att kunna tolka den enskilda eleven. Det är viktigt att personalen är lyhörd för elevernas signaler och deras förmågor att uttrycka sig. Planeringsarbetet som sker i stora arbetslaget och klasslaget är viktigt för att kunna ta stor hänsyn till elevernas individuella behov. För att skapa lustbetonade inlärningssituationer krävs ständigt pågående diskussioner omkring elevernas utveckling och dagsform. Personalens olika förmågor och intressen tas tillvara i arbetslagsarbetet.en förutsättning för elevernas kunskapsutveckling kräver en gemensam grundsyn på elevernas utvecklingsmöjligheter. Personalen observerar elevernas faktiska utvecklingsnivå men också elevernas potentiella utvecklingsnivå. Man strävar efter att bibehålla förmågor men också att utveckla nya. Alla elever, men framförallt de otrygga eleverna, kräver särskilda insatser för att på ett lustfyllt sätt utföra moment bli säkrare och kunna utvecklas vidare.hög struktur under alla skoldagens alla moment är av högsta vikt I likabehandlingsplanen framgår tydligt skolans målsättning när det gäller samtliga diskrimineringspunkter i diskrimineringslagen. Eftersom kommunikation är ett av de viktigaste redskapen i undervisningen gagnar det elever som har annat modersmål än svenska. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2006 2007 2008 24,1 18 21,1 Kommunsnitt 24,1 18 21,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 2006 2007 2008 80 80 100 Kommunsnitt 93 87 90 5

2006 2007 2008 Andel lärare (heltidstjänster) med 40 40 40 specialpedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt 52 57 48 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden: Eleverna utvecklar sin förmåga att känna in, ta hänsyn och vilja hjälpa andra En bärande tanke på skolan är förståelse för att alla har lika värde. Elevers ansvar och inflytande: Eleverna bereds möjlighet till val av aktiviteter, rastverksamhet vid matsituationen etc. Pedagogerna avvaktar och hjälper inte till mer än nödvändigt för att utveckla självständigheten. Elevernas lärande/undervisning Eleverna utvecklar kunskaper av betydelse för att de ska fungera så självständigt som möjligt i vardagliga situationer. Hälsa och livsstil: Skolan använder sig av aktiviteter i den dagliga undervisningen som främjar elevernas hälsa. Det handlar om rörelselekar, utedagar och olika temadagar som aktiverar eleverna att röra på sig. På skolans aktuella hemsida finns många aktiviteter dokumenterade i form av bildserier. IUP/skriftliga omdömen/åtgärdsprogram Varje elev har en egen IUP med egna individuella mål. Planen görs i samråd med elevens vårdnadshavare. Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, särskola Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Förväntat resultat Eleven skall utvecklas och tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina förutsättningar. Ökad kunskap i det svenska språket för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället. Insatser för att nå målen 6

Ljudproduktion: Vi har under året arbetat med elevernas egen röst och förmåga att frambringa och särskilja olika ljud. Det har vi gjort genom sång, dator, munmotorik, lek med dockor. Vi upprepar dessutom elevernas eget joller, övertolkat jollret och vi tolkar eleverna. Valsituationer: Vi har jobbat med att ge eleverna möjlighet att välja med hjälp av ljud (t.ex. eleven får välja mellan två föremål som låter), med hjälp av bilder (välja mellan två bilder) eller mellan saker som symboliserar en aktivitet eller föremålen själv; touchkontakter har använts för att välja mellan två föremål med hjälp av frågor där eleven får markera vad den vill. För val har också rena frågor där eleven får svara muntligen använts i valsituationer. Vissa elever har använt ögonpekning för att välja. En elev har använt dator för att kunna skriva brev, intervjuer och sagor genom att välja mellan alternativ Tydliggörande: Bilder har också använts för att tydliggöra en process t.ex. i hemkunskap. Tidsförlopp tydliggörs med hjälp av bilder t.ex. genom scheman. Saker har på samma sätt används för att tydliggöra vad som händer t.ex. presentera en aktivitet med hjälp av sak/bild. Ytterligare har touchkontakter använts för att ge eleven en möjlighet att berätta vad den gjort hemma/skolan. Touchkontakter används också för att tydliggöra tidsförlopp där schemat ligger inspelat med ljud. Tecken har använts på skolan i syfte att förstärka talet. Teckenträning har förekommit för enstaka elever och tillfällen. Språkförståelse: Vi uppmuntrar de elever som kan tala att ta kontakt med andra genom att t.ex. ställa frågor till andra talande barn. Ordförståelse har tränats genom att tala om bestämda ämnen under en längre tid så att eleverna blir bekanta med sammanhangen och ordens innebörd. Vi har också jobbat med begreppsförståelse för att kunna tolka föremåls egenskaper. Social träning: Under samling har aktiviteter använts som uppmuntrar eleverna att ta kontakt med varandra. Särskild träning har planerats för alla elever på skolan där de ska få möjlighet att kunna ta kontakt med varandra. En elev har fått ett särskilt dataprogram som möjliggör för honom att genom val kunna skriva brev till personer han vill ha kontakt med ett. Varje försök till att säga ord eller att jollra med egen talapparat ses som vilja till kommunikation och besvaras. Därmed visas att deras prat är viktigt.. Motorik arbetssätt Finmotorik: Vi tränar aktivt eleverna att kunna greppa, trycka, klippa, riva, trä på, hålla kvar och ge. Detta har gjorts t.ex. genom musikterapi, särskilda finmotorikpass och musikpass.. Vissa elever har hand- /fotmassage för att stimulera händerna och mjuka upp dem. I ansiktet har vissa elever tränats speciellt genom att muskler tränats genom munmotorikpass och sinnesstimulering där ögonrörelser tränas. Grovmotorik: 7

Dagligen används hjälpmedel som stimulerar t.ex. stående, gående, krypande, hasande, hoppande. I fri lek uppmuntras eleverna att använda dessa förmågor. Kontrakturprofylax används för flera elever för att bibehålla mjukheten. I badet har grovmotoriska färdigheter tränats som att stå, gå, trampa, plaska. Koordination: Vissa elever tränar på korsvisa rörelser vid datoranvändning. Andra tränar öga-handkoordination genom att t.ex. kunna ta emot bollar/ballonger. Kroppsuppfattning: Vissa elever har med sånger och rim arbetat med kroppsdelarna, andra elever har ingått i en kroppsuppfattningsgrupp där vissa kroppsdelar fokuseras och där problem skall lösas. Övergripande kroppsuppfattningsträning ingår t.ex. i påklädning, mat.m. Balans har tränats som ett sätt att praktiskt ge uttryck för kroppsuppfattning genom flytträning i vattnet, kunna sitta på rulle eller hoppboll. Föräldramedverkan Vi har inkluderat föräldrarna i arbetet med att stärka elevernas kommunikation genom att använda oss av kontaktböcker och pratapparater och bildkommunikation som går emellan hem och skola. Vi har regelbunden kontakt med föräldrarna där syfet är att de skall få påverka innehåll och metod i undervisningen genom telefonsamtal och utvecklingssamtal. Föräldrarna har besökt skolan när kontakt med sjukgymnast eller logoped tagits och viktiga frågor diskuterats som berör elevens hela välbefinnande. Samverkan med olika verksamheter Vi har under året samverkat med grundskolan för att stärka eleverna kontaktskapande kommunikation. En elev går integrerat med 6-årsverksamhetens samling, pyssel, fri lek. I leken stödjer läraren eleven och övriga elever att vilja/kunna ta kontakt med varandra. En elev är integrerad på rastaktiviteter med 5-6 åringar. Flera elever är integrerade i slöjden. För att öka möjligheterna till spontan kontakt har bland annat grundskoleelever bjudits in till skolan för att lära känna våra elever. I slöjden ber lärarna aktivt grundskoleeleverna om hjälp för att hjälpa dem att närma sig våra elever. Den elev som äter i matsalen har uppmuntrats till att ta kontakt med andra grundskoleelever genom att läraren aktivt bjuder in grundskoleeleverna i samtal där eleven inkluderas. En elev åker regelbundet till Berzeliusskolan för att sjunga och knyta kontakter med kompisar där, en annan elev åker till Rydskolan för att behålla kontakten med en kamrat. Två elever går upp till hantverkshuset i syfte att träna sin sociala kompetens och finmotoriska förmågor. Resultat och måluppfyllelse Enkätundersökning: En enkät har skickats ut till föräldrarna för att ge dem möjlighet att utvärdera skolan. 8

Kommunikation: Ljudproduktion: vi har märk att flera av eleverna har fått mer varierade ljud, de experimenterar mer med sin röst både vad gäller tonlägen, tonhöjder och konsonant och vokalsammansättningar. Valsituationer: Vi har märkt att eleverna blir mer aktiva och medvetna och fokuserade när de får välja. Några elever har börjat använda bilderna för att själva berätta vad de vill. Och en del elever använder endast sin röst för att förmedla vad de vill välja. Den elev som använt Clicker för att skriva brev m.m har tyckt att det är roligt och har lyckats uttrycka sig själv. Vissa elever har visat genom hela sitt sätt att vara att de stärkts som person av att bli uppmärksammade och getts självständighet genom att själva få välja. Det märks genom att eleven blir med ljudlig, och vågar ta för sig mer. De eleverna som använder bildscheman eller får sin dag strukturerad blir märkbart lugna och trygga. Att aktiviteterna presenteras innan aktiviteten sätter igång har samma tydliga resultat. Den elev som använder 4-talk4 uttrycker också att de tycker om att få dagen strukturerad. Social samvaro: Några elever har blivit lugnare och mindre hårdhänta mot sina kamrater när de tränats i social samvaro, medan andra har blivit tryggare och mindre rädda för andra jämnåriga. Några har utvecklat ett samspelsmönster mellan varandra där de svarar på varandras försök till kontakt. De som arbetat med att öka sitt ordförråd har blivit mer intresserade av att prata om de ämnen de lärt sig. Motorik: Finmotorik: För de flesta eleverna handlar träningen om att bibehålla förmågor. För vissa elever har utveckling skett vad gäller förmågan att viljemässigt kunna styra tunga och kind- och läppmuskler. När finmotoriken i ansiktet förbättrats har det lett till att eleven blivit säkrare i sin ljudproduktion. När motoriken ökar i nacke, armar har det lett till att eleven kan använda touchkontakter för att förmedla sig. Visa elever tuggar bättre. Flera elever har fått ökad gripförmåga och klarar att under längre tid hålla i ett föremål. Grovmotorik För flertalet elever handlar det om att bibehålla mjukhet och förmågor som finns. För vissa elever har grovmotoriska förmågor som att krypa kommit. Kroppsuppfattning: Vissa elever har utvecklat sin balans, vissa har blivit säkrare och vågar nu balansera mer eller ta emot ansikts- eller handmassage. 9

Analys och bedömning av måluppfyllelse Kommunikation: Vi har utnyttjat handledning från logoped och vi har två ggr under året haft föreläsning om ljudstimulering som har lett till att vi har blivit säkrare i vårt arbete med eleverna. Vi kan sammantaget konstatera att vi arbetat inom ett brett spektrum för att öka elevernas kommunikationsförmåga. Vi ser att eleverna stärkt sin förmåga att inleda och upprätthålla kontakt. Vi ser att motivationen till att kommunicera ökar när vi övertolkar, härmar och gensvarar på elevernas försökt till kontakt. Vid social träning kan vi konstatera att vuxna aktivt behövs för att hela tiden skapa en lekstimulerande miljö. Det är på samma sätt viktigt att vi som vuxna inte stör leken så att eleverna tappar koncentrationen på varandra och istället riktar den mot oss som vuxna. Motorik: Vi kan sammantaget konstatera att vi har jobbat målmedvetet med motorik. Vi har haft mycket handledning från logopeder och sjukgymnaster vilket har förbättrat vårt arbete. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Kommunikation Vi tänker använda bilder i flera ämnen för att tydliggöra processer och vad som används i processen t.ex. vid bakning. Mer strukturerad teckenträning för vissa elever. Färre vuxna i den sociala träningen i vissa grupper för att hjälpa eleverna att inte dra sin uppmärksamhet till de vuxna. Vi vill försöka få fortbildning i grunderna för social träning för att bygga vidare på de vi redan börjat arbeta med för att stärka elevernas kontaktskapande kommunikation. Vi vill till nästa år hitta fler kontaktpunkter med grundskolan t.ex. i musik och rast Motorik: En idé till nästa år är att fokusera mer på badet och hur vi kan utveckla badsituationen inom motorik. Försöka sätta ord på den erfarenhetsbank som finns på skolan samt koppla in sjukgymnasters handledning för vissa elever. Vi skulle vilja ha fortbildning i Hallowick, hur man använder västarna/nackkuddar och t.ex. poolponny. 10

Alla elever ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Förväntat resultat Elever i särskolan upplever att skolmiljön är trygg och att de har arbetsro i skolan. Insatser för att nå målen För att eleverna på Westmannaskolan ska känna sig trygga och ha arbetsro har vi under året uppmärksammat varje enskild individ genom att tolka elevernas signaler. T.ex. kan en elev visa att något inte är bra genom att skruva på sig i stolen. Personalen bemöter eleven för att hitta lösningar tills eleven är nöjd. Vi ger respons på elevernas kommunikation även om vi ibland feltolkar. Vi uppmärksammar varje elev genom att sätta dem i fokus t.ex. under morgonsamling och när vi arbetar enskilt. Vi utgår alltid från vad den enskilda eleven behöver och vilka förmågor de har. Vi tar vara på det eleven är bra på och utgår från det. Detta visar vi också i våra individuella studieplaner och utvärderingar, där varje enskild elev är i fokus. Vi bemöter elevernas kommunikation genom att alltid ge dem gensvar även om vi inte alltid kan göra det de ber om. En elev kan visa att den inte vill vänta på sin tur i samlingen, eller vill sitta i knät. Personalen bekräftar elevernas känslor och förklarar varför eleven inte får som den vill. Många av eleverna är svårtolkade och därför är det oerhört viktigt att lära känna dem ordentligt. Detta tar lång tid. Personalen brukar ta hjälp av varandra för att se om vi har sett samma sak i samma situation, och på så sätt stärka och utveckla eleverna ännu mer. Dessutom är de enskilda undervisningstillfällena ett bra tillfälle att komma eleverna närmare. Trygghet för våra elever innebär också att ha tydliga rutiner. Alla elever har sitt eget personliga schema som är till hjälp för elevens känsla av trygghet och kontinuitet. För att hjälpa eleven använder vi oss av dagens färg, dagens doft, speciella musikstycken m.m. För att få struktur på tiden använder sig eleverna av bildscheman, saksymboler, for talk for, teckenkommunikation m.m. För att utveckla elevernas tolerans gentemot varandra och skapa trygghet i samvarosituationer har vi flera gemensamma aktiviteter för hela skolan. Vid social samvarotillfällen tränas eleverna i att samspela med varandra. Vi har rullstolsdans en gång i veckan, lek, bad m.m. Vi uppmärksammar även högtider såsom fettisdagen, våffeldagen, påsk, jul, och Valborg. Ett par gånger under året har vi haft friluftsdagar då vi varit ute i skogen, dels med bara vår skola, dels med en annan skola. Vi är en öppen skola och har i många fall daglig kontakt med föräldrar, dels via telefon, dels via kontaktböcker och besök. Vi inbjuder våra föräldrar att vara med i skolan när de vill och har en öppet husdag under vårterminen. Varje hösttermin har vi föräldramöte där de får insyn i vår verksamhet. En gång per termin har vi utvecklingssamtal med varje enskild elevs vårdnadshavare. Detta är ett led i att skapa trygghet 11

Resultat och måluppfyllelse Skolan har inga kommunala undersökningar att hänvisa till. Skolans enkätundersökning visar stor nöjdhetsgrad hos föräldrarna. Man har ett stort förtroende för skolans personal och de olika kontakterna man har med skolan. Undersökningen visar att man får ett medelmåttigt värde på vad eleverna lär sig. Förklaringen kan vara följande: Elever med stora funktionshinder behöver arbeta hårt för att bibehålla sina kunskaper och då kan framstegen upplevas små trots stora ansträngningar från eleverna. 12

13

14

15

16

Analys och bedömning av måluppfyllelse Trots att vi inte haft lika hög bemanning som tidigare år har vi ändå kunnat erbjuda alla elever enskild undervisning under året. Vi har velat fokusera på den enskilda undervisningen då den är så otroligt viktig för våra elevers fortsatta utveckling (trygghet= utveckling). Vi har under året fått ändra vårt arbetssätt. Fler elever har idag fler lektioner gemensamt. Vi försöker tänka på vilka elever som passar ihop och vilka aktiviteter som lämpar sig bäst för grupparbete. Att vi inte varit lika personaltäta under året har varit både positivt och negativt. Eleverna har lärt sig att samspela bättre då de tvingats in i fler och fler gruppkonstellationer. Eleverna har tränats mer i turtagning, att ge och ta. De negativa effekterna har varit högre arbetsbelastning för personalen, och det har varit svårare att lära känna nya elever, vilket påverkar elevernas trygghet. Nästa år behöver vi tänka ännu mer gemensamt för att ge eleverna de allra bästa förutsättningarna t.ex. att jobba mer över klassgränserna. Öka personalens tid tillsammans för att kunna ha fler gemensamma träffar för att diskutera pedagogiska frågor. Vi behöver tänka ännu mer på att vi skall vara en arbetsplats och en arbetsgrupp tillsammans. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Aktiviteter Ansvarig Klardatum Enskilda undervisningstillfällen med eleverna Lektionsansvarig VT 2010 lärare Gruppundervisning i olika konstellationer Lektionsansvarig VT 2010 lärare Integrering för vissa elever i slöjd, rast, lektion Lektionsansvarig VT 2010 lärare Använda klasstid och särskilt avsatt tid för att Klasslärare Delmål VT 2010 fokusera på IUP/kunskap och bedömning Föreläsningar,utbildningar, Särskolebienalen Rektor VT 2010 Speciellt vid hygiensituationer eller prat om Hela skolans VT 2010 hygiensituationer ska personal tänka på hur man uttrycker sig. Hur vi pratar och bemöter eleven måste uppmärksammas i alla skolans aktiviteter. personal Vid alla situationer i skolan(lektion, rast, före och Lektionsansvarig VT 2010 efter skolan) arbetar vi med elevens sociala betéende. lärare och mentor Skapa tid och regelbundenhet för samtal med de mentor VT 2010 personliga assistenterna Ta fram metoder att utveckla elevernas Skolans lärare VT 2010 kontaktskapande kommunikation. Skapa en lekstimulerande miljö.avvägning emellan behovet av en lekpedagog/vuxenkontakt görs. 17

Uppföljning av likabehandlingsplanen Westmannaskolans personal och ledning ska lägga tyngdpunkten på att motverka alla former av, och ta avstånd från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barns och ungdomars lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nulägesanalys och kartläggning På Westmannaskolan har vi enbart elever med funktionshinder och som befinner sig på tidig utvecklingsnivå. Vi upplever att utsattheten för diskriminering, när det gäller våra elever, är som störst i skötrumssituationer. Viktigt med integritet. Våra elever är väldigt utsatta då de befinner sig i enrum med endast en personal då de är oförmögna att berätta om sina upplevelser. Matssituationen kan vara ett annat tillfälle där utsattheten är som störst. Det är viktigt att vi som personal där är lyhörda för barnens signaler, hur mycket mat vill jag ha, är det lagom varmt osv. Ett annat tillfälle är den sociala samvaron där eleverna kommer nära inpå varandra och på så vis kan råka göra varandra illa t.ex. via bett, slag, hårdragning o.s.v. Vid integrering med grundskolan och samhället i övrigt utsätts våra elever för risker av diskriminering från andra. Skolans målsättning: Vår målsättning är att alla barn och elever och all personal i vår verksamhet ska känna sig trygga samt våga och tillåtas vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kön: Vi vill arbeta för pojkar och flickors lika bemötande och inte falla i traditionella genusramar, dels genom vårt språkliga bemötande, och dels genom att erbjuda alternativ och aktiviteter från både traditionellt manligt och kvinnligt Etnisk tillhörighet: I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller handlingar. Religion: Vi respekterar, är öppna för och nyfikna på all religion. Vi försöker ta del av bl.a. mat och musik från andra kulturer. Vi tillgodoser elevers diet på grund av religion. Sexuell läggning: Vi respekterar olika sexuella läggningar och tillåter inga nedvärderande ord. Det är svårt för oss att avgöra våra elevers sexuella läggning men vi respekterar deras sexualitet. Funktionshinder: Både scheman och den fysiska miljön är anpassad för elever med funktionshinder. Personalen har adekvat kompetens för att arbeta med elever med funktionshinder. Vi ska lyssna på varandra och uppmuntra varandra, och vi ska sträva efter att stärka självkänslan och den sociala kompetensen. 18

Föräldrar ska alltid känna sig välkomna i skolan och inbjudas att delta i olika aktiviteter. Förankring i verksamheten Varje år i mars månad ska all skolans personal och rektor genomföra uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Detta kommer att ske på personalkonferenstid, då vi punkt för punkt reviderar och lägger till punkter i den befintliga planen. Vårdnadhavare ska årligen få ta del av planen. På utvecklingssamtal och föräldramöte ska vårdnadshavare informeras samt få komma med synpunkter. Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar även för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att all personal och alla föräldrar får ta del av planen. All skolans personal har ansvarar för att efterfölja likabehandlingsplanen, samt uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder, för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. De ska samarbeta med hemmen och klargöra skolans normer och regler. Elever Förutsetts respektera varandra, visa hänsyn och ta ansvar för sina handlingar i den mån det är möjligt. Föräldrar har ansvar när det gäller att samarbeta med skolan och efterleva de regler som finns i likabehandlingsplanen. Diskussioner förs dagligen kring vår gemensamma värdegrund, hur vi är mot varandra, vad vi inte accepterar osv. Vi informerar föräldrarna om likabehandlingsplanen på föräldramöten och utvecklingssamtal, både skriftligt och muntligt. Vi ger dem möjligheter att komma med åsikter och idéer gällande planen. Metod för att uppnå skolans mål: Förebyggande arbete: Vi strävar efter att ha ett förhållningssätt som utgår från alla människors lika värde. Konkret kan detta innebära att de vuxna ska anpassa och planera undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Vi fokuserar på det som är positivt och ser möjligheter istället för hinder. Vi tar elevernas upplevelser och känslor på allvar och tränar deras sociala kompetens genom olika gruppkonstellationer och aktiviteter. Vi har god uppsikt över eleverna under hela deras skoldag, då vi har bra personaltäthet. All personal har ansvar för och ingriper för att förhindra att någon elev far illa. Genomförandet av gemensamma grupparbeten, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter 19

för hela skolan bidrar till att skapa trygghet, kunskap, glädje, gemenskap, och respekt. Vi i personalgruppen reflekterar över de attityder och värderingar som omger oss. Personalen kommer fortlöpande att kompetensutvecklas för att utveckla sin kunskap om kränkande behandling. Enskild personal har gått på olika fortbildning rörande värdegrundsfrågor. All personal ska fortsätta sitt värdegrundsarbete inom Lpp. Vi har skyddsombud på skolan som ska upptäcka och informera om någon personal far illa. Metoder för att upptäcka: Det är viktigt att personalen hela tiden är lyhörd, observerar och skapar en sådan kontakt med eleverna att de har möjlighet att upptäcka och förebygga kränkande behandling. Vid varje utvecklingssamtal och vid föräldramöten/klassmöten ska föräldrarna ges chans att uttrycka hur de upplever skolsituationen.. En återkommande anonym föräldraenkät, samt en personalenkät ska hjälpa oss att upptäcka eventuella kränkningar. Akuta rutiner vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: Arbetsgång vid kränkning mellan elev- elev: 1. Vid upptäckt markerar personalen som ser kränkningen, att eleven gör fel. Detta kan t.ex. markeras via tillsägelse eller genom att skilja eleverna åt. 2. Klassföreståndaren informeras och kontaktar berörda vårdnadshavare/personal. Överenskommelse görs för att beteendet inte ska upprepas. 3. Vid behov sker uppföljning inom rimlig tid av klassföreståndare. Arbetsgång vid kränkning mellan personal -elev: 1. Om eleven kränkts av en anställd på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Långsiktiga åtgärder vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: 1. Problemet kartläggs av berörd personal. Klassföreståndaren ansvarar för att dokumentation sker kontinuerligt. 2. Rektor och elevvårdsteam kontaktas av klassföreståndaren. 2. Vårdnadshavare kontaktas av rektor. 3. Eventuellt upprättas åtgärdsprogram av personal och vårdnadshavare, och stödsamtal erbjuds. 4. Rektor tar vid behov kontakt med myndigheter. 20

Likabehandlingsplanen har utformats av personal på Westmannaskolan. På föräldramöte har vårdnadshavare fått delge sina synpunkter, innan planen färdigställts. Ansvarig för Kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor Bilagor Verksamhetsplan 09-10 21

Verksamhetsplan för Särskolan Westmannaskolan i Linköping, verksamhetsåret 2009/2010 Sammanfattning Trygghet och arbetsro Under läsåret 2008/2009 har speciellt enskild undervisning, där eleven får sitta i en specifik undervisningssituation ensam med undervisande vuxen, gett effekt på elevernas trygghet dels genom att eleven kommer i fokus på ett sätt som stimulerar dess utvecklingen dels genom att eleven upplever trygghet när samma vuxna återkommer i samma undervisningssituation. Eleverna har också arbetat i grupper vilket lett till att de blir trygga i samspelet med varandra. Ytterligare ett viktigt inslag i undervisningen för att skapa trygghet är tydliga rutiner och struktur, vilket ger eleverna en känsla av förståelse för sammanhang och kontinuitet. Vi tänker oss att vi i arbetslaget skall jobba mer gemensamt i planeringen samt öka tiden där hela arbetslaget och klasslagen kan planera kring skolans verksamhet. Att det har samband med elevernas trygghet ser vi genom att det möjliggör en genomtänkt planering för vilka klassövergripande gruppkonstellationer, grupper inom klasen och aktiviteter som utvecklar eleverna på ett tryggt sätt. Teoretiska och praktiska kunskaper: Under läsåret 2008/2009 har vi använt oss av handledning från logopeder, sjukgymnaster etc samt fortbildat oss som arbetslag i ämnet kommunikation, vilket lett till att vi blivit säkrare och mer målfokuserade i arbetet med eleverna. I ämnet kommunikation kan vi konstatera att eleverna som resultat av vårt arbete blivit mer motiverade att kommunicera när vi övertolkar, härmar och gensvarar på deras initiativ till kommunikation. Vid socialt samspel behövs en lekpedagog och vi kan se att det är viktigt att eleverna inte störs I sin lek så att fokus hamnar på den vuxne istället för kamraten. När det gäller ämnet motorik kan vi konstatera att det för flertalet elever handlar det om att bibehålla mjukhet och förmågor som finns. Vi tänker oss förslagsvis att till nästa år arbeta för att tydliggöra processer och vad som används i processen t.ex. vid bakning. Vi tänker oss också att satsa mer strukturerad teckenträning för vissa elever. Vi träning av elevernas sociala samspelsförmåga kan vi konstatera att färre vuxna krävs i vissa grupper för att hjälpa eleverna att inte dra sin uppmärksamhet till de vuxna. Vi vill också försöka få fortbildning i grunderna för social träning för att bygga vidare på de vi redan börjat arbeta med för att stärka elevernas kontaktskapande kommunikation. Vi vill till nästa år hitta fler kontaktpunkter med grundskolan t.ex. i musik och rast. En idé till nästa år är att fokusera mer på badet och hur vi kan utveckla badsituationen inom motorik. Försöka sätta ord på den erfarenhetsbank som finns på skolan samt koppla in sjukgymnasters handledning i för vissa elever. Vi skulle vilja ha fortbildning i Hallowick, hur man använder västarna/nackkuddar och t.ex. poolponny. Prioriterade områden för verksamhetsåret 2009/2010 på vår skola blir därför: 22

Stimulering av elevernas kommunikation Stimulering av elevernas motorik Aktivt fortsatt arbete för att främja elevernas trygghet och arbetsro 1. Höja sina teoretiska och praktiska kunskaper Strategier: a) Samarbete med habiliteringens personal- logopeder, sjukgymnaster, arbetsterapeuter b) Bygga upp en erfarenhetsbank kring den samlade kunskapen på skolan c) Fortbildning genom föreläsning, pedagogiska samtal. Samtliga assistenter går en fortbildningskurs på 40 timmar under hösten, arrangör SPSM. Samtliga pedagoger deltar på särskolebienalen i augusti- 09 d) Ett vaket, lyhört och flexibelt förhållningsätt för att utnyttja varje tillfälle till kommunikation e) Integrering med andra verksamheter utanför Westmannaskolan f) Tydlig förmedling av elevernas mål till personliga assistenter, klassassistenter och andra berörda lärare Aktiviteter Ansvarig Klardatum Enskilda undervisningstillfällen med eleverna Lektionsansvarig Vt 2010 lärare Gruppundervisning i olika konstellationer Lektionsansvarig Vt 2010 lärare Integrering för vissa elever i slöjd, rast lektion Lektionsansvarig Vt 2010 lärare Föreläsningar, utbildningar Rektor Vt 2010 Använda klasstid och särskilt avsatt tid för fokusera på IUP/kunskap och bedömning Klasslärare Delmål Vt 2010 23

2. Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Strategier: 1) Ett förhållningssätt som innebär att bekräfta eleven som person på ett positivt sätt, dvs. genom vårt sätt att ta på eleven, tala till eleven, tala om eleven 2) Vi arbetar aktivt med att förstärka goda beteenden genom beröm och mycket positiv uppmärksamhet 3) Vi försöker hjälpa eleverna att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att fungera i sociala sammanhang (skrik, bita, slå) genom utsläckning, genom att inte ge uppmärksamhet, genom att snabbt ingripa så att annan elev aldrig skall behöva känna sig rädd eller otrygg. 4) Fortgående samtal med personliga assistenter om skolans värden 5) Utveckla interaktionen mellan elev- elev så att eleverna lära känna varandra och hittar sätt att umgås som gör att de trivs och är trygga tillsammans Aktiviteter Ansvarig Klardatum Speciellt vid hygiensituationer eller prat om hygiensituationer måste man tänka på hur man uttrycker sig. Hur vi pratar och bemöter eleven måste dessutom uppmärksammas i alla skolans övriga aktiviteter Hela skolans personal Vt 2010 Vid alla situationer i skolan(lektion, rast, före och efter skolan) arbetar vi med elevernas sociala betéenden Skapa tid och regelbundenhet för samtal med de personliga assistenterna. Ta fram metoder för att utveckla elevernas kontaktskapande kommunikation. Skapa en lekstimulerande miljö. Och att avvägning mellan behovet av en lekpedagog/vuxenkontakt görs. Lektionsansvarig lärare Vt 2010 och mentor mentor Vt 2010 Skolans lärare Vt 2010 24