Kvalitetsredovisning läsåret 09/10. Westmannaskolan. Särskola. Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor särskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Westmannaskolan Särskola Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor särskola

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2009/ Grundfakta om verksamheten... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning... 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag... 6 Elevers ansvar och inflytande... 6 Skola och hem... 6 Övergång och samverkan... 7 Samverkan med omvärlden... 7 Kunskaper/utveckling och lärande... 7 Normer och värden...10 Hälsa och livsstil...12 Frånvaro...12 Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sammanfattning av läsåret 2009/2010 Ansvar och inflytande: Anpassning och utveckling av undervisningen har skett då pedagogisk personal tagit hänsyn till elevernas respons. Personliga scheman har lagts upp för varje elev. Eleverna har fått stora möjligheter att påverka och få inflytande över undervisningen. Eleverna använder sig då av alternativ kommunikation alternativt genom tal. Skola och hem: Skolan har haft regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal, utvecklingssamtal, loggböcker. Föräldrar har besökt skolan. En tät kontakt har skett emellan föräldrar, HAB och skolan. Det innebär att logopeder, talpedagoger och sjukgymnaster samarbetat med skolan tillsammans med föräldrar. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. Övergång och samverkan: Ett arbete med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna är påbörjat. Det är ett arbete som behöver fördjupas. Samarbetet med HAB är under utveckling. Båda parter har en önskan och en ambition att organisera sig effektivare och bättre. Skolan har byggt upp olika samarbetspartner utanför skolan som grundskolans slöjdavdelning, hantverkshuset och Särskolan Tornhagsskolan. Där har de olika verksamheterna bidragit med utveckling för våra elever. Inför nästa läsår finns en plan på att öka samarbetet med Särskolan Tornhagsskolan. Kunskap och lärande: Elevernas lärande har följts upp genom dokumentationer i form av foto, film, lektionsanteckningar och analyser med övrig personal i klassen. Tydliga mallar har följts när det gäller IUP. Täta utvärderingar har gjorts. Genom att ha utvecklat bedömningsunderlagen har detta underlättat arbetet med bedömningar för läraren. Åtgärdsprogram har skrivits när behov har funnits. Förutom att arbetslaget har varit öppna för intryck och kunskaper utifrån har den samlade kompetensen som finns på skolan tagits om hand genom att pedagogiska diskussioner har förts och man har delgivit varandra sin kunskap och erfarenhet. Vi vill kunna fortsätta det arbetet genom att bilda tvärgruppsdiskussioner. Då kan flera personer få del av värdefull kunskap. Personalen har under läsåret deltagit i olika fortbildningsinsatser. Personalen deltog i Särskolebienalen som start på höstterminen. Det gav mycket nya intryck, nya metodiska tips och värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Samtliga assistenter har deltagit i en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Inför det nya läsåret finns det önskemål om att delge övriga i arbetslaget de nyvunna kunskaperna. Skolverkets material Bedömning i Särskolan har använts som grund vid pedagogiska samtal. Det kommer att fortsätta även under läsåret Personalen har under året utvecklat nya power-point presentationer, teckenträningsprogram och ljudproduktioner som har utvecklat elevernas lärande. Inför nästa år behöver vi bli tydligare på att förmedla elevernas mål till klassassistenter/personliga assistenter för att alla ska kunna känna delaktighet och ha en strävan åt samma håll för att öka elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområde inför nästa läsår: Träna eleverna med den amerikanska modellen för ord/ordbildning. Sjukgymnasternas handledning tas tillvara på ett bättre sätt 3

4 Utveckla samarbetet med HAB Ta tillvara varandras kompetens/erfarenheter på skolan Se SPSM :s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Fortsätta att integrera Westmannaskolans elever med andra verksamheter Fortsätta att lägga fokus på kommunikation Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter deltar i Pim-kursen Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden tas upp kontinuerligt under läsåret Fokusera på rutiner runt toalettbesök Arbeta mera enskilt och i smågrupper med eleverna Anslå tydliga arbetsschema för samtliga elever Informera de personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Grundfakta om verksamheten Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Westmannaskolan är en särskola med verksamhetsformerna, träningsskola och gymnasiesärskola. Den ligger på T1-området i centrala Linköping med nära till naturområde och till stadens kulturella utbud. Skolan är placerad mitt i bostadsområdet i en enplansbyggnad omgärdad av ett parkområde. Lokalerna är ljusa och luftiga och är anpassade för att kunna ta emot elever med fysiska handikapp. Skolan har stora rena ytor med hissar och liftar för att underlätta arbetet med eleverna i olika situationer. Samtliga elever går in genom samma entré. Hjärtat i huset är det stora samlingsrummet/atriumhallen där samtliga elever samlas vid ankomsten till skolan varje dag. Klassrummen är placerade i en cirkel runt den stora atriumhallen/samlingsrummet. Förutom klassrummen finns ett upplevelserum, ett datarum och ett musikrum. Skolan har två matsalar med ett mottagningskök. Köket är utrustat för att kunna ha hemkunskap med eleverna. Köket är också utrustat med tvättmaskin. Samtliga toaletter har liftar och har plats för ev. sängar och rullstolar. I ett av badrummen finns ett bubbelbadkar med olika redskap för vattenträning. Fysiska hjälpmedel såsom liftar, gå och ståstöd finns placerade i anslutning till lektionssalarna. Huset innehåller också ett personalrum och ett arbetsrum för personalen. Skolan följer noggrant miljökontorets anvisningar. Sköterska tillsammans med personal har utarbetat extra handlingsplaner för hygiensituationer. Vid ankomsten till skolan är det lätt att parkera skolskjutsar eller taxibilar. Skolan har ingen egen skolgård. Skolan har för närvarande 10.inskrivna elever i år1-9 fördelat på två klasser. I gymnasieklassen går 6 elever. Eleverna kommer från olika stadsdelar i Linköpings kommun. Skolan tar också emot elever från våra närliggande kommuner. Personalgruppen består av 5 lärare, 6 klassassistenter och en sjukvårdsutbildad assistent Lärarna har i stor utsträckning specialpedagogisk utbildning. Skolans assistenter har vidareutbildats kontinuerligt. Den senaste satsningen har varit genom specialverksamhetens regi(40 timmars distanskurs). 4

5 En del av eleverna har personlig assistent med sig under skoldagen. Den yrkesgruppen är anställd av olika assistansbolag och följer sin elev under skoldagen. Den här personalgruppen deltar inte i skolans arbetslagsarbete. Skolans personal är organiserade i tre olika arbetslag som arbetar mot sina klasser. Personalen arbetar också tillsammans i hela huset i det stora arbetslaget. Arbetet i arbetslaget leds av en arbetslagsledare. Skolan har ett nära samarbete med barnhabiliteringen/ vuxenhabiliteringen. Det sker vid ankomsten av nya elever på skolan, genom konsultation, logopedstöd, sjukgymnastikprogram och motorikträning under skoltid. Skolsköterskan som sitter på Fridtunaskolan är kopplad till Westmannaskolan. Smittskyddssköterska kontaktas då och då för att delge sina kunskaper. Psykolog som tillhör Tornhagssområdet utreder eventuella psykologutredningar. Musikterapi köps in för att utveckla kommunikationen hos eleverna. Valla träningsbassäng hyrs varje vecka för motorikträning i vatten. Skolan använder tolk till föräldramöte och vid andra möten om behov finns. Skolan har en rektor samt administrativt stöd bestående av en administrativ assistent och ekonomiassistent. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever ,1 21,1 Kommunsnitt 18 21,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt Andel lärare (heltidstjänster) med specialpedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Personalen gör en självvärdering utifrån mål i läroplanen som rektor tillsammans med arbetslagen valt att arbeta med. Personalen har utgått från verksamhetsplanen och fokuserat på de förbättringsåtgärder som har varit aktuella under tidsperioden. Arbetslaget diskuterar och analyserar måluppfyllelsen och ger förslag till förbättringsåtgärder. Arbetslagstid och studiedagar har använts för att få fram underlag till kvalitetsredovisningen. Rektor sammanställer kvalitetsredovisningen utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning samt efter den egna kommunens riktlinjer och mall. Den färdiga kvalitetsredovisningen läggs ut på skolans hemsida. 5

6 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning Enskilda undervisningstillfällen med eleverna har genomförts Eleverna har deltagit i gruppundervisning i olika konstellationer Integrering för vissa elever i slöjd, rast, lektion Använt klasstid och särskilt avsatt tid för att fokusera på IUP/kunskap och bedömning En utveckling för en gemensam IUP har arbetats fram Fortbildning för personal i form av särskolebienalen har genomförts. Assistenterna har genomgått en kompetenshöjande kurs genom SPSM i ämnet utvecklingsstörning och funktionshinder Personal har varit extra uppmärksam på sitt eget förhållningssätt och sätt att uttrycka vid samvaron med eleverna. Det har inte varit godtagbart att tala över huvudet på eleverna Under alla situationer har personalen tänkt på att arbeta med elevens sociala betéende Skapat tid och regelbundet haft samtal med de personliga assistenterna. Har arbetat med metoder för att utveckla elevernas kontaktskapande kommunikation. Samtliga elever har haft detta schemalagt i sitt individuella schema. Skapat en lekstimulerande miljö Fortsatt fortbildningen kunskap och bedömning Lärarpersonalen har gått pim-utbildningen Personalmötestiden har utökats med 25 % Kontakt har tagits med habiliteringen för att utveckla nya samarbetsformer mellan skolan och habiliteringen Viss tid har lagts på att informera de personliga assistenterna om elevernas IUP Skolan har arbetat aktivt med att stärka elevernas trygghet och arbetsro genom analyser och konkreta åtgärder kring enskilda elever Likabehandlingsplanen har gåtts igenom vid föräldramöte Rektor har tillsammans med personliga assistenter gått igenom skolans värdegrund Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag Elevers ansvar och inflytande. Vi har anpassat oss kontinuerligt efter elevernas respons på undervisningen och utvecklat formerna för denna utefter det. Personliga individuella schema har lagts upp efter elevens egna behov. Vi har gett eleverna stora möjligheter att påverka och få inflytande under lektionstid. De elever som pratar eller använder alternativ kommunikation har fått påverka undervisningen genom egna val. Skola och hem Vi har inkluderat föräldrarna i arbetet med att stärka elevernas kommunikation genom att använda kontaktböcker, pratapparater och bildkommunikation som går emellan hem och skola. Skolan har regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal och utvecklingssamtal. Tolk har använts om behov har funnits. Föräldrar har besökt skolan när kontakt med sjukgymnast eller logoped tagits och viktiga frågor har diskuterats som berör elevens hela välbefinnande. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. 6

7 Övergång och samverkan Arbete är påbörjat med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna på skolan. Ett arbete för att utveckla samarbetsformerna med sjugymnaster och logopeder håller på att utarbetas. Mellanklassen har haft slöjd med grundskolan en gång i veckan. Gymnasiet har haft slöjd på hantverkshuset. Ett samarbete med Särskolan Tornhagen har påbörjats under detta läsår. Eleverna har hälsat på varandras skolor och har bl.a. haft sångcafé. Personal har etablerat kontakt med en särskola i Jönköping med liknade inriktning. Personalen från Westmannaskolan har varit på studiebesök och har sedan tagit emot elever och personal från Jönköping och genomfört en friluftsdag tillsammans. Samverkan med omvärlden Utflykter har gjorts i närmiljön. Vi har utnyttjat det kulturella utbudet i Linköping. Skolan har haft besök av andra skolor på skolan. Råd och stöd har varit en samarbetspartner omkring olika verksamheter. Kunskaper/utveckling och lärande Vi följer upp elevernas lärande genom olika typer av dokumentationer såsom foto, film, lektionsanteckningar och samtal med assistenter. Vi kan konstatera att flera tillfällen måste läggas på film och foto för att tydliggöra utvecklingen. Vi använder oss av mallen för IUP för att göra skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena har blivit enklare att göra genom tydligare föräldramedverkan, enklare mall och tätare utvärderingar. I samverkan med föräldrar skrivs åtgärdsprogram när behov finns. Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Analys och bedömning av måluppfyllelse I samarbete med habiliteringens logopeder har dels en ny amerikansk arbetsmetod för ljud och ordbildning för enskild elev, dels metoder för att stärka munmotorik hos elev har provats. Syftet har varit att öka elevens ljudbildning. På skolan har man kunnat observera hur speciellt metoden med munmotorik gett effekt genom att eleverna ljudar mer (antal tillfällen) samt klarar mer avancerade ljudslingor. Det har stärkt elevens roll i samspel med andra. Den amerikanska metoden har efter kort tids introduktion visat att eleven klarar att hålla luftströmmen längre och därmed får mer sammanhängande ljud. För annan elev kan resultatet av munmotoriken inte utvärderas än eftersom mer tid måste ges. Sjukgymnasterna från habiliteringen ger handledning både till skolans personal och till de personliga assistenterna för vissa elever. I andra fall har sjukgymnasterna egna lektionspass.. Kontakten ger dock i många fall rum för att diskutera idéer hur man ska kunna gå vidare med viss elev t.ex. hur sjukgymnastiken kan leda till ökad kommunikativ förmåga. Resultat av sjukgymnastinsatsen varierar mellan olika elever. Vissa elever har kunnat bibehålla sin rörelseförmåga och balans. Någon elev har fått hjälp att bromsa tillbakagången när det 7

8 gäller gående och huvudrörelse. Några elever har gått framåt när det gäller styrka, kondition, gång, balans och finmotorik. Vi kan konstatera att det är viktigt för oss på skolan att eleverna har sjukgymnastik och profylaktisk träning inlagt på schemat. Vi behöver ta tillvara sjukgymnasternas handledning bättre inför nästa läsår. Vi har utnyttjat den samlade kompetensen som finns på skolan på ett formellt sett i arbetslaget. Detta har lett till att våra gemensamma erfarenheter och kompetenser har vuxit i hela arbetslaget. Enskilda personers intressen skulle stärkas genom inriktad fortbildning. Vi vill kunna fortsätta att utnyttja personers spetskompetens för tvärgruppsdiskussioner. Det skulle då kunna bli tillfällen att diskutera enskilda elevers mål. Personalen startade terminen genom att delta i särskolebienalen. Resultatet av det gav nya metodiska idéer. Samtliga klassassistenter har gått en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Resultatet har blivit ökade pedagogiska samtal inom assistentgruppen. Önskemål är att dessa pedagogiska samtal skulle ha nått ut i hela arbetslaget för att alla skulle ha fått tagit del av de nya kunskaperna. Vi önskar få ta del av SPSM:s filmer som visats på assistentkursen för att föra pedagogiska samtal i hela arbetslaget. Skolverkets broschyr Bedömning i Särskolan har varit underlag för ytterligare pedagogiska diskussioner. Vi har märkt en ökat intresse för att fundera på vilka kunskaper som ska anses viktiga att förmedla till våra elever. Lärarlaget har varit på en föreläsning om IUP och utvärderingar. Det har lett till en ny utarbetad mall för IUP med tydligare målformulering och med större medverkan av föräldrar. Vår lyhördhet och flexibilitet i förhållande till eleverna har ökat vår förståelse för elevernas förutsättningar och därmed ökat möjligheterna för oss att komma på rätt anpassade metoder för att kunna utveckla elevernas kunskaper och förmågor. Vi har utvecklat vårt arbete genom nya power point presentationer avsedda att användas av eleverna, program i Musse, teckenträningsprogram, ljudproduktion. Det har utvecklat elevers lärande. Mellanklassen har haft slöjd med grundskolan. Elevernas teoretiska kunskaper har ökat genom att de har fått ökade begreppserfarenheter av lukter och synintryck kopplade till en bestämd miljö. Vi kan konstatera att när grundskolans elever lär känna och vågar ta kontakt med våra elever så uppkommer en gynnsam kommunikativ miljö för våra elever. Gymnasiet har slöjdat på hantverkshuset. Eleverna har ökat sitt deltagande i att såga och hamra och har på det viset ökat sina praktiska kunskaper. Den sociala miljön har gett möjlighet för våra elever att kommunicera med andra vuxna. Vi behöver vara tydliga med att förmedla våra mål med eleverna till klassassistenter och personliga assistenter. Minst en gång per termin har tid avsatts för att gå igenom planeringen av elevernas schema och aktiviteter med personliga assistenterna och klassassistenterna. Under terminen har fortlöpande samtal skett med personliga assistenter. För vissa klasser behöver en utökning ske för att få en bättre förståelse för det pedagogiska arbetet och för att alla ska kunna känna en delaktighet och ha en strävan åt samma håll. Samarbetet med klassassistenterna har förbättrats. Redan vid planeringen vid höstens start deltar klassassistenterna och får redan då en insikt om vad och varför man har en specifik aktivitet. När all personal drar åt samma håll gagnas eleverna och utvecklingen ökar. Inför nästa år vill vi göra alla personliga assistenter delaktiga i målen kring eleverna. Vid tvärgruppspass(när hela skolan arbetar tillsammans i tvärgrupper) bör målen för varje elev vara kända för alla vuxna som är delaktiga. När lärarlaget har beslutat en gemensam aktivitet för alla elever på skolan krävs en planering för det. Vi bör bli bättre på att hjälpas åt med de gemensamma aktiviteterna. 8

9 När det gäller elevernas kontaktskapande kommunikation under året har olika konstellationer provats, Det har resulterat i att det har blivit färre grupper. Inför nästa år bör vi tänka igenom vilka grupper som ska finnas kvar. Det är viktigt att personalen som ansvarar för gruppen vet vad den ska uppnå, hur och varför. Ansvaret måste alltid ligga på läraren. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper Strategier: Sjukgymnasternas handledning tas tillvara bättre Utveckla samarbetet med HAB (habiliteringen) vid mottagandet av nya elever Ta tillvara kompetens som finns på skolan/arbetslaget genom tvärgruppsdiskussioner Se SPSM: s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Informera personliga/klassassistenterna om elevernas mål Fortsatt arbete med kunskap och bedömning Studiebesök för all personal på en framgångsrik Särskola All personal tar ett delansvar vid gemensamma aktiviteter Vid aktiviteten kontaktskapande kommunikation ska all personal fått information av lärarpersonal Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter kommer att gå PIM- kursen Aktivitet Ansvarig Klardatum Träna eleverna med den Logoped/assistenter/lärare VT 2011 amerikanska modellen för ljud/ ordbildning Enskilda undervisningstillfällen/mindre Lärare VT 2011 grupperingar med eleverna Integrering för vissa elever i Lärare VT 2011 slöjd Fortsatt fokus på kommunika- Lärare VT

10 tion Integrera en elev ett antal Lärare VT 2011 lektioner i veckan på särskolan Tornhagsskolan Kontinuerlig simträning i Stora arbetslaget VT 2011 bassäng Musikterapi Lärare/inköpt kompetens VT 2011 Fortsätta att integrera Westmannaeleverna Lärare VT 2011 med andra verksamheter Arbeta med motorisk utveckling i kommunikativt syfte Lärare VT 2011 Arbeta med eleverna efter habiliteringens instruktioner All personal VT 2011 Normer och värden Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen Resultat och måluppfyllelse Trygghet Under läsåret 2009/2010 har vi aktivt arbetat med att bekräfta eleven på ett positivt sätt. Vi har förstärkt goda beteenden och försökt att hjälpa eleverna att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att vistas i sociala sammanhang. Vi har för vissa elever haft specifika åtgärdsprogram för detta syfte. Eleverna har under året fått arbeta i mindre och större grupper, även klassövergripande. Syftet har varit att eleverna ska lära känna varandra och hitta sätt att umgås på. En föräldraenkät har skickats ut till föräldrar. Endast ett svar har inkommit till skolan och kan då inte analyseras. Nästa år kommer vi att dela ut enkäten i samband med IUP-mötet och ta hjälp av tolk om så behövs. Arbetsro Alla elever har haft individuella scheman under läsåret som är väl kända för eleven. De vet vad som ska hända och i vilket rum aktiviteten ska äga rum vilket skapar både arbetsro och trygghet. Under året har undervisningen genomförts enskilt eller i en mindre grupp av elever vilket har skapat bättre arbetsro. Analys och bedömning av måluppfyllelse Trygghet 10

11 Klassmötestiden borde ägnats mer till samtal kring elevernas måluppfyllelse och utveckling. Detta har samband med tryggheten och hade ökat möjligheten till en optimal planering. Vi borde bli bättre på att protokollföra dessa möten. Vi har under året haft ett bra förhållningssätt gentemot våra elever. Vi är duktiga på att bekräfta eleverna och se dem. Personal skulle kunna bli bättre på att hälsa på alla elever då alla träffas i samma hall på morgonen. Inga negativa uttryck om våra elever ska accepteras. Detta ska vi inte kommentera eller hålla med om. Vi vuxna bör tänka på att inte prata över huvudet på våra elever. Vi har i arbetslaget haft fortlöpande samtal om värdegrund Rektor har informerat personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan. Denna har också tagits upp på föräldramöte under hösten Arbetsro Personalen har varit bra på att berömma våra elever och att se de små framstegen. Vi har fortsatt att arbeta med att ta bort negativa beteenden hos eleverna så att de ska kunna fungera i sociala sammanhang. Medvetna strategier med särskilda målprogram har använts Toalettsituationerna har oftast fungerat bra. En personal är alltid med en elev i skötrumssituationen för att den ska känna sig trygg. När ytterligare personal har ärende till toaletten bör denne knacka på dörren och invänta på svar innan man går in för att visa respekt till eleverna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Strategier: Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden på skolan kommer att bli en återkommande punkt på dagordningen All personal ska tänka på ett positivt förhållningssätt Arbeta aktivt för att förstärka goda beteenden genom beröm och mycket positiv uppmärksamhet Arbeta med utsläckning för att hjälpa eleven att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att fungera i sociala sammanhang(skrik, bita, spotta och slå) Utveckla interaktionen mellan elev -elev så att eleverna ska lära känna varandra och hitta sätt att umgås som gör att de trivs och är trygga tillsammans. Aktiviteter Ansvar Klardatum Tänka på rutiner runt toalettbesök All personal VT 2011 Arbeta enskilt eller i mindre grupper med eleverna All personal VT

12 Anslå tydliga scheman för varje barn Informera personliga assistenterna om skolans likbehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Skapa regelbunden tid för samtal med personliga assistenterna Tänka på hur man uttrycker sig när vi är i verksamheten och under olika aktiviteter med eleverna Arbeta med elevens sociala beteende Lärare VT 2011 Rektor HT 2010 Rektor HT 2010 Lärare VT 2011 All personal VT 2011 Lektionsansvarig lärare/assistent VT 2011 Hälsa och livsstil Skolan använder sig av aktiviteter i den dagliga verksamheten som främjar elevernas hälsa såsom bad, gymnastik efter individuella träningsprogram, rörelselekar, rullstolsdans och utevistelse. Frånvaro Vid sjukdom kontaktar föräldrarna skolan. Personalen dokumenterar frånvaron. Frånvaron kan bli mycket stor för vissa elever på skolan på grund av hälsotillståndet eller operationer med längre eller kortare konvalescenstid. Många nya föräldrar har svårt att acceptera att skolan har skolplikt och att det finns en timplan att följa. Under nästa år behöver bättre rutiner införas med kortare inskolningstider, ha kontakt med skolsköterska vid frekvent sjukfrånvaro, begära in lärarintyg om sjukdomstiden blir alltför omfattande. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Westmannaskolans personal och ledning ska lägga tyngdpunkten på att motverka alla former av och ta avstånd från diskrimminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nuläge och kartläggning: På Westmannaskolan har vi enbart elever med funktionshinder och som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Eleverna är extra utsatta i skötrumssituationer. Vid dessa tillfällen befinner sig eleven i enrum tillsammans med endast en personal. Eleven har svårt att uttrycka sina upplevelser. Viktigt med integritet. Matsituationen är ett annat tillfälle. Det är viktigt att vi som personal är lyhörda för barnens signaler, hur mycket mat vill barnet ha, är det lagom varmt osv. 12

13 Vid den sociala samvaron på skolan där eleven kan komma nära varandra och på så vis råka göra varandra illa genom bett, slag hårdragning osv. Vid integrering i samhället i övrigt utsätts våra elever för risker att diskrimineras av andra. Skolans målsättning: Vår målsättning är att alla barn, elever och personal i vår verksamhet ska känna sig trygga samt våga att tillåtas vara sig själva oavsett kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kön: Vi vill arbeta för pojkars och flickors lika bemötande och inte falla i traditionella genusramar, dels genom vårt språkliga bemötande, och dels genom att erbjuda alternativ och aktiviteter från både traditionellt manligt och kvinnligt. Etnisk tillhörighet: I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller handlingar. Religion: Vi respekterar, är öppna för och nyfikna på alla religion. Vi försöker ta del av bl.a. mat och musik från andra kulturer. Vi tillgodoser elevers diet med hänsyn tagen till deras religion. Sexuell läggning: Vi respekterar olika sexuella läggningar och tillåter ingas nedvärderande ord. Det är svårt för oss att avgöra våra elevers sexuella läggning men vi respekterar deras sexualitet. Funktionshinder: Både scheman och den fysiska miljön är anpassad för elever med funktionshinder. Personal har adekvat kompetens för att arbeta med elever med funktionshinder. Vi ska lyssna på varandra och uppmuntra varandra, och vi ska sträva efter att stärka självkänslan och den sociala kompetensen. Föräldrar ska alltid känna sig välkomna i skolan och inbjudas för att delta i olika aktiviteter. Förankring i verksamheten Varje år i mars månad genomför skolans personal och rektor en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Detta sker på personalkonferenstid då vi punkt efter punkt reviderar och lägger till punkter i den befintliga planen. Vårdnadshavare ska årligen få ta del av planen. På utvecklingssamtal och föräldramöte ska vårdnadshavare informeras samt få komma med synpunkter. Rektor har Det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, följs, årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar för att personal kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att all personal och alla föräldrar får ta del av planen. All skolans personal har ansvar för att efterfölja likabehandlingsplanen, samt uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Personal ska samarbeta med hemmen och klargöra skolans normer och regler. 13

14 Elever förutsätts respektera varandra, visa hänsyn och ta ansvar för sina handlingar i den mån det är möjligt. Föräldrar har ansvar för att samarbeta med skolan och följa de regler som finns i likabehandlingsplanen. Diskussioner Förs dagligen kring vår gemensamma värdegrund. Hur vi är mot varandra. Vad vi accepterar osv.. vi informerar föräldrarna om likabehandlingsplanen på föräldramöten och utvecklingssamtal, både skriftligt och muntligt. Vi ger dem möjligheter att komma med åsikter och idéer gällande planen. Metod för att uppnå skolans mål: Förebyggande arbete: Vi strävar efter att ha ett förhållningssätt som utgår från alla människors lika värde. Konkret kan detta innebära att de vuxna ska anpassa och planera undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Vi fokuserar på det som är positivt och ser möjligheter istället för hinder. Vi tar elevernas upplevelser och känslor på allvar och tränar deras sociala kompetens genom olika gruppkonstellationer och aktiviteter. Vi har god uppsikt över eleverna underhela deras skoldag, då vi har bra personaltäthet. All personal har ansvar för och ingriper för att förhindra att någon elev far illa. Genomförandet av gemensamma grupparbeten, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan bidrar till att skapa kunskap, glädje, gemenskap och respekt. Vi i personalgruppen reflekterar över de attityder och värderingar som omger oss. Personalen kommer fortlöpande att kompetensutvecklas för att utveckla sin kunskap om kränkande behandling. Enskild personal har gått olika fortbildning rörande värdegrundsfrågor. All personal fortsätta att värdegrundsarbete inom LPP. Vi har skyddsombud på skolan som ska upptäcka och informera om någon personal far illa. Metoder för att upptäcka: Det är viktigt att personalen hela tiden är lyhörd, observerar och skapar en sådan kontakt med eleverna att de har möjlighet att upptäcka och förebygga kränkande behandling. Vid varje utvecklingssamtal och vid föräldramöten/klassmöten ska föräldrarna ges chans att uttrycka hur de upplever skolsituationen. En återkommande anonym föräldraenkät, samt en personalenkät ska hjälpa oss att upptäcka eventuella kränkningar. Rutiner vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: Arbetsgång vid kränkning mellan elev -elev: Vid upptäckt markerar personalen som ser kränkningen. Detta kan t.ex. markeras via tillsägelse eller genom att skilja eleverna åt. Klassföreståndaren informeras och kontaktar berörda vårdnadshavare/personal. Överenskommelse görs för att beteendet inta ska upprepas. Vid behov sker uppföljning inom rimlig tid av klassföreståndare. Arbetsgång vid kränkning mellan personal -elev: Om eleven kränkts av en anställd på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Långsiktiga åtgärder: Problemet kartläggs av berörd personal. Klassföreståndare ansvarar för att dokumentationen sker kontinuerligt. 14

15 Rektor och elevvårdsteam kontaktas av klassföreståndare. Vårdnadshavaren kontaktas av rektor. Eventuellt upprättas åtgärdsprogram av personal och vårdnadshavare. Stödsamtal erbjuds. Rektor tar vid behov kontakt med myndigheter. Likabehandlingsplanen har utformats av personal på Westmannaskolan. Aktuellt för läsåret Aktivt tänka på att behandla pojkar och flickor lika. Lägga ut Likabehandlingsplanen på skolans hemsida. Kontinuerliga värdegrundssamtal i arbetslaget. Engagera personal från Handledningsteamet för att utbilda all personal i värdegrundsfrågor under studiedagstid/arbetslagstid. Revidera Likabehandlingsplanen under arbetslagstid Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rose-Marie Angelöf Rektor Särskolan Bilagor: Verksamhetsplan

16 Verksamhetsplan för Westmannaskolan läsåret Ansvar och inflytande: Anpassning och utveckling av undervisningen har skett då pedagogisk personal tagit hänsyn till elevernas respons. Personliga scheman har lagts upp för varje elev. Eleverna har fått stora möjligheter att påverka och få inflytande över undervisningen. Eleverna använder sig då av alternativ kommunikation alternativt genom tal. Skola och hem: Skolan har haft regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal, utvecklingssamtal, loggböcker. Föräldrar har besökt skolan. En tät kontakt har skett emellan föräldrar, HAB och skolan. Det innebär att logopeder, talpedagoger och sjukgymnaster samarbetat med skolan tillsammans med föräldrar. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. Övergång och samverkan: Ett arbete med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna är påbörjat. Det är ett arbete som behöver fördjupas. Samarbetet med HAB är under utveckling. Båda parter har en önskan och en ambition att organisera sig effektivare och bättre. Skolan har byggt upp olika samarbetspartner utanför skolan som grundskolans slöjdavdelning, hantverkshuset och Särskolan Tornhagsskolan. Där har de olika verksamheterna bidragit med utveckling för våra elever. Inför nästa läsår finns en plan på att öka samarbetet med Särskolan Tornhagsskolan. Kunskap och lärande: Elevernas lärande har följts upp genom dokumentationer i form av foto, film, lektionsanteckningar och analyser med övrig personal i klassen. Tydliga mallar har följts när det gäller IUP. Täta utvärderingar har gjorts. Genom att ha utvecklat bedömningsunderlagen har detta underlättat arbetet med bedömningar för läraren. Åtgärdsprogram har skrivits när behov har funnits. Förutom att arbetslaget har varit öppna för intryck och kunskaper utifrån har den samlade kompetensen som finns på skolan tagits om hand genom att pedagogiska diskussioner har förts och man har delgivit varandra sin kunskap och erfarenhet. Vi vill kunna fortsätta det arbetet genom att bilda tvärgruppsdiskussioner. Då kan flera personer få del av värdefull kunskap. Personalen har under läsåret deltagit i olika fortbildningsinsatser. Personalen deltog i Särskolebienalen som start på höstterminen. Det gav mycket nya intryck, nya metodiska tips och värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Samtliga assistenter har deltagit i en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Inför det nya läsåret finns det önskemål om att delge övriga i arbetslaget de nyvunna kunskaperna. Skolverkets material Bedömning i Särskolan har använts som grund vid pedagogiska samtal. Det kommer att fortsätta även under läsåret

17 Personalen har under året utvecklat nya power- point presentationer, teckenträningsprogram och ljudproduktioner som har utvecklat elevernas lärande. Inför nästa år behöver vi bli tydligare på att förmedla elevernas mål till klasassistenter/personliga assistenter för att alla ska kunna känna delaktighet, ha en strävan åt samma håll för att öka elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområde inför nästa läsår: Träna eleverna med den amerikanska modellen för ord/ordbildning. Sjukgymnasternas handledning tas tillvara på ett bättre sätt Utveckla samarbetet med HAB Ta tillvara varandras kompetens/erfarenheter på skolan Se SPSM :s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Fortsätta att integrera Westmannaskolans elever med andra verksamheter Fortsätta att lägga fokus på kommunikation Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter deltar i Pim-kursen Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden tas upp kontinuerligt under läsåret Fokusera på rutiner runt toalettbesök Arbeta mera enskilt och i smågrupper med eleverna Anslå tydliga arbetsschema för samtliga elever Informera de personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Mål inför nästa läsår: 1. Höja elevernas kunskaper teoretiskt och praktiskt 2. Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse 1. Höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper Strategier: Sjukgymnasternas handledning tas tillvara bättre Utveckla samarbetet med HAB (habiliteringen) vid mottagandet av nya elever Ta tillvara kompetens som finns på skolan/arbetslaget genom tvärgruppsdiskussioner Se SPSM: s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Informera personliga/klassassistenterna om elevernas mål Fortsatt arbete med kunskap och bedömning Studiebesök för all personal på en framgångsrik Särskola 17

18 All personal tar ett delansvar vid gemensamma aktiviteter Vid aktiviteten kontaktskapande kommunikation ska all personal fått information av lärarpersonal Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter kommer att gå PIM-kursen Aktivitet Ansvarig Klardatum Träna eleverna med den Logoped/assistenter/lärare VT 2011 amerikanska modellen för ljud/ ordbildning Enskilda undervisningstillfällen/mindre Lärare VT 2011 grupperingar med eleverna Integrering för vissa elever i Lärare VT 2011 slöjd Fortsatt fokus på kommunikation Lärare VT 2011 Integrera en elev ett antal Lärare VT 2011 lektioner i veckan på särskolan Tornhagsskolan Kontinuerlig simträning i Stora arbetslaget VT 2011 bassäng Musikterapi Lärare/inköpt kompetens VT 2011 Fortsätta att integrera Lärare VT 2011 Westmannaeleverna med andra verksamheter Arbeta med motorisk utveckling i kommunikativt syfte Lärare VT 2011 Arbeta med eleverna efter habiliteringens instruktioner All personal VT Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Strategier: Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden på skolan kommer att bli en återkommande punkt på dagordningen All personal ska tänka på ett positivt förhållningssätt Arbeta aktivt för att förstärka goda beteenden genom beröm och mycket positiv uppmärksamhet Arbeta med utsläckning för att hjälpa eleven att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att fungera i sociala sammanhang(skrik, bita, spotta och slå) 18

19 Utveckla interaktionen mellan elev -elev så att eleverna lär känna varandra och hittar sätt att umgås som gör att de trivs och är trygga tillsammans. Aktiviteter Ansvar Klardatum Tänka på rutiner runt toalettbesök All personal VT 2011 Arbeta enskilt eller i mindre All personal VT 2011 grupper med eleverna Anslå tydliga scheman för Lärare VT 2011 varje barn Informera personliga assistenterna Rektor HT 2010 om skolans lik- behandlingsplan Informera föräldrar om Rektor HT 2010 skolans likabehandlingsplan Skapa regelbunden tid för Lärare VT 2011 samtal med personliga assistenterna Tänka på hur man uttrycker All personal VT 2011 sig när vi är i verksam- heten och under olika aktiviteter med eleverna Arbeta med elevens sociala beteende Lektionsansvarig lärare/assistent VT