INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Relevanta dokument
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.


INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Sammanfattning, Dag 9

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Matris invers, invers linjär transformation.

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

13 Generaliserade dubbelintegraler

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

1.1 Sfäriska koordinater

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Rotation Rotation 187

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

9. Bestämda integraler

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

10. Tillämpningar av integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Sfärisk trigonometri

Tillämpad Matematik I Övning 4

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

14. MINSTAKVADRATMETODEN

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Finaltävling den 20 november 2010

Matematiska uppgifter

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

SF1625 Envariabelanalys

16.3. Projektion och Spegling

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

9. Vektorrum (linjära rum)

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Komplexa tal. j 2 = 1

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Diskreta stokastiska variabler

Föreläsning 7: Trigonometri

24 Integraler av masstyp

N atom m tot. r = Z m atom

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

SF1625 Envariabelanalys

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Tavelpresentation grupp 5E

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Definition: Linjär avbildning

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Exponentiella förändringar

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

Transkript:

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som till någr element i ordnr högst ett element i B tt fnktionen f bildr bilds på betecknr i eller f = Om f säger i tt är bilden originlen tt f är en fnktion från till B betecknr i på följnde sätt f : B Mängden r fnktionens strtmängd eng: initil set Mängden B är fnktionens målmängd eller kodomän eng: finl set trget set codomin Df f B =f Vf f : B Definitionsmängden eng: domin D f till fnktionen f är mängden ll originler ds mängden ll på ilk f tillämps den gl mängden i grfen Värdemängden eng: rnge V f är mängden ll bilder som fås då genomlöper definitionsmängden eller mer precis V f { f : D f } Noter skillnden melln strtmängden och definitionsmängen; ärdemängden V f och målmängden B Generellt gäller: D f och V f B Eempel Låt f : R R där f För den här fnktionen är strtmängden= R målmängden = R definitionsmängden=[-] och ärdemängden =[] Eempel och B hr ändligt mång element För fnktionen f som definiers med hjälp grfen gäller: f : B strtmängden== { } målmängden = B { b c d e} definitionsmängden är D f { } ärdemängden är V f { c}

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Element i mängdern och B kn r tl ektorer mtriser eller ndr mtemtisk objekt Element i behöer inte r smm tp som element i B Eempeliss fnktionen : R R f f bildr -dimensionell på -dimensionell ektorer LINJÄR VBILDNINGR Definition Linjär bildning Låt V och W r tå ektorrm t e V=R n och W=R m En fnktion från V till W säges r en linjär bildning linjär fnktion eller linjär trnsformtion om följnde tå illkor är ppflld Villkor för ll V Villkor k k för rje sklär k och ll V Eempel bildningen : R R definierd som bildr -dimensionell ektorer på -dimensionell ektorer Vi kn is tt onstående bildning är linjär genom tt skri om på mtris form Då är enkelt tt inse tt illkor och är ppflld: ip distribti lgen för mtrismlt = Dett isr tt Villkor i definitionen är ppflld k k k k mtris och egenskper för mlt melln tl I årt fll och därmed är en linjär bildning

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr nmärkning : Vi kn ersätt illkorn och med ett illkor och nge följnde ekilent definition: Definition b En fnktion från V till W säges r en linjär bildning linjär fnktion eller linjär trnsformtion om följnde illkor är ppfllt k s k s för ll k s R och ll V Sts Om är en linjär bildning från V till W då gäller V W Beis: V V enligt illkor i definitionen V W VSB nmärkning : Villkoret V W är nödändigt men inte tillräckligt illkor för bildningens lineritet Eempel bildningen från R till R som definiers är INE linjär eftersom nmärkning Från definition eller hr i tt om gäller k k k p p k k k p p så Med ndr ord om ektor är en linjär kombintion ektorern p så kn i beräkn med hjälp ärden se följnde eempel p Uppgift Låt r en linjär bildning från R till R som stisfierr och där Kn i med gien informtion beräkn om

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr i ii Lösning: i Vi kollr om i kn skri som en linjär kombintion och ger = och = och därför Därför kn i beräkn = ii Den här gången kn i INE skri som en linjär kombintion och eftersom ektionen sknr lösning kotroller själ Därför kn i INE beräkn med hjälp gien informtion MRISVBILDNING är en LINJÄR VBILDNING Låt r en mtris tp m n Fnktionen från R n till R m definierd som där n m R och därmed R klls i år krsbok mtrisbildning Vi kn nge bildningen med m sklär ektioner: m m m n n mn n n n Vrje mtrisbildning är en linjär bildning eftersom följnde gäller enligt lgr för mtrisopertioner och k k ------------------------------------------------------------------ Bilder stndrdbsektorer: Låt = r en mtris Hr bilds stndrdbsektorern

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr e e e n? Sr: = kolonn = kolonn n Därmed hr i ist tt bilder bsektorer är kolonner i mtrisen ----------------------------------------------------------------------------- Vrje LINJÄR VBILDNING från R n till R m kn nges som en MRISVBILDNING Vi hr ist tt Vrje mtrisbildning är en linjär bildning Bilder bsektorer är kolonner i mtrisen N sk i is omänt påstående tt rje linjärt bildning från R n till R m kn nges som en mtrisbildning där kolonner i är bilder bsektorer e e n Låt r en linjär bildning från R n till R m Låt r bilder stndrdbsektorern e e n Om i bildr mtrisen med som kolloner i ds = då gäller e k e e k e e n k n e n lltså och bildr bsäktorer på smm bilder k k n n Därför för en godtcklig ektor e nen R i hr e n en k nkn och e nen k nkn lltså är = n för ll R s

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Därmed hr i ist tt rje tt rje linjärt bildning från R n till R m kn nges som en mtrisbildning där kolonner i är bilder stndrdbsektorern e e n Uppgift Låt r den bildning som definiers där = Låt e och e e e Bestäm e e och Sr: e e = e = = Definition VBILDNINGENS MRIS Låt r en linjär bildning från R n till R m Låt r bilder stndrdbsektorern e e n Då klls mtrisen = eller stndrdmtris för bildningen för bildningens mtris i stndrdbsen Beteckning Den mtris som hör till bildningen betecknr i oftst med [] nmärkning:iktig Ett enkelt sätt tt beis tt en gien fnktion från R n till R m är en linjär bildning är tt nge fnktionen som en mtrisbildning Uppgift Vis tt bildningen från R till R som definiers enligt där är en linjär bildning och bestäm och

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Lösning: ds där stndrdmtrisen är och Vi hr därmed beist tt är en linjär bildning eftersom och k k gäller enligt lgr för mtrisopertioner Uppgift Bestäm stndrdmtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i R bilds på sin ortogonl projektion på ektorn ds proj Lösning: Metod Vi bestämmer ett nltiskt ttrck för Därefter skrier i på mtrisformen Denn form beisr tt är linjär och tt stndrdmtrisen ] [ Låt r en ektor i R då gäller 9 proj 9 Därmed hr i beist tt är en linjärbildning och tt 9 ] [ Metod Denn metod gäller om i redn hr ist tt är en linjär opertor Först bestämmer i e e och e som bildr kolonner i stndrdmtrisen ] [ / / / e e

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr 8 / / / e e / / / e e Här 9 / / / / / / / / / ] [ = 9 Sr: 9 ] [ SMMNS LINJÄR VBILDNINGR Vi betrktr smmnstt linjär bildningr där betecknr Låt r den mtris tp som hör till en linjär bildning låt idre r den mtris tp som hör till en linjär bildning då är = den bildningens mtris som hör till smmnstt bildningen eftersom = = ssociti lgen för mtrismltipliktion Uppgift Låt = r den mtris som hör till en linjär bildning = r den mtris som hör till en linjär bildning Bestäm mtrisen för smmnstt bildningen Lösning: = = = Uppgift KS 9 Utrck ektor som en linjärkombintion ektorern och b För en linjär bidning med bildningsmtrisen gäller

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr och nänd resltt i för tt bestämm Lösning : Sr: b nmärkning : Låt r en bs i rmmet V Låt r en linjär bildning från V till W Eftersom rje ektor i V kn skris som en linjär kombintion bsektorer då gäller Med ndr ord om i et hr bsektorer i V bilds då kn i bestämm bilden rje ektor i V Uppgift Vi betrktr en bildning från R till R där stndrdbsen bilds enligt följnde Koordinter i båd rm räkns med seende på stndrdbser Bestäm b Bestäm c Bestäm bildningens mtris =[] Lösning: Om i betecknr ektorer i stndrdbsen och och då hr i 9

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr och därför Sr = b = Sr b = Sr c Sret får i från b eller direkt om i skrier bildern bsektorer som kolonner i mtrisen Uppgift 8 Kräer knskp om iners mtriser Vi betrktr en bildning från R till R med mtrisen Bestäm bildningens mtris om och där Lösning: smt Villkoren och kn i skri som en mtrisektion [ ] [ ] ds kortre B=C Eftersom detb = = är mtrisen B= en inerterbr mtris

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Inersen är B = Från B=C hr i = C B = = Vi kn enkelt kontroller resltt: = = OK Sr: bildningens mtris är = = OK nmärkning : Låt r en bs i rmmet V =R n och en bs i rmmet W=R m Låt idre r en bildning från V till W Mtrisen =[] kn i bild genom på följnde tå sätt Metod Vi skrier ektorkolonner bilder bsektorern som kolonner i mtrisen lltså = ] då skrier i som en koordintektorn i f-bsen som i skrier som först kolonn På smm sätt fortsätter i med Uppgift 9 Låt r en bildning från en -dimensionell rm V med bsen till ett - dimensionellrm W med bsen som stisfierr Då är i koordint form

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr och därmed = Uppgift KS 8 Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i rmmet bilds på sin ortogonl projektion på linjen t Lösning: Låt = r en godtckligt pnkt i R O och 9 proj som i kn skri på formen = / / / / / / / / 9 / bildningens mtris är = / / / / / / / / 9 / = / / / / / / / / 9 / Uppgift KS 8 Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i rmmet bilds på sin ortogonl projektion på linjen t Lösning: Låt = r en godtckligt pnkt O och

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr proj som i kn skri på formen / / / = / / 8 / / 8 / / / bildningens mtris är = / / Uppgift / / 8 / 8 8 / 8 / / KS 9 En bildning definiers genom tt rje ektor i rmden spegls i plnet Bestäm bildningens mtris Lösning: Låt = r en godtckligt pnkt och S= pnktens spegelbild Vi betecknr O N och OS Se bilden nedn Lägg märke till tt pnkten O= ligger i plnet O o P S Då gäller: P proj N N N N N 9 / / /

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr O o P 9 / / / 9 N proj O S O OS = som i kn skri på formen = Sr: bildningens mtris är = Uppgift En bildning definiers genom tt rje ektor i rmden projicers ortogonlt inkelrät på plnet Bestäm bildningens mtris Lösning: Låt = r en godtckligt pnkt och P= dess ortogonl projektion på plnet Vi betecknr O N och OP Se bilden nedn Lägg märke till tt pnkten O= ligger i plnet

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Då gäller: / / / 9 N N N N proj P N 9 / / / 9 P O P O OP = som i kn skri på formen = Sr: bildningens mtris är = Uppgift En bildning definiers genom tt rje ektor i rmden projicers ortogonlt inkelrät på plnet = ds på - plnet Bestäm bildningens mtris

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr b Bestäm bilden ektorn Lösning: Vi kn gör som i föregående ppgift men den här gången är det enklre tt bild tre bsektorer i j och k och skri ders bilder som kolonner i mtrisen Ortogonl projektionen ektorn i på - plnet är smm ektor i för den redn ligger i plnet Därför är mtrisens först kolonn lik med Smm gäller för ektorn j och därför är mtrisens ndr kolonn lik med Ortogonl projektionen ektorn k på - plnet är noll-ektorn och därför är tredje kolonn i lik med Därmed är bildningens mtris = b

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Någr eempel i D rmmet: Uppgift Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i plnet bilds på sin ortogonl projektion på linjen Lösning: Först bestämmer i en riktningsektor Vi äljer tå pnkter på linjen en pnkt P = pnkt P = En riktningsektor är P P Låt = r en godtckligt pnkt O och proj 9 som i kn skri på formen / / = / 9 / / / bildningens mtris är = / 9 / Uppgift Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i plnet spegls i linjen Lösning: Först bestämmer i en riktningsektor Vi äljer tå pnkter på linjen en pnkt P = pnkt P = En riktningsektor är P P Låt = r en godtckligt pnkt O och OP proj 9 P O S Från figren ser i tt P OP O och

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr OS O P O OP O OP O = 9 9 som i kn skri på formen / / = / / / / bildningens mtris är = / / Uppgift Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i plnet spegls i -eln Lösning: Vi kn gör som i föregående ppgift men den här gången är det enklre tt bild tå bsektorer i och j och skri ders bilder som kolonner i Spegelbilden ektorn i id spegling i -eln är smm ektor i Därför är mtrisens först kolonn lik med Spegelbilden ektorn j id spegling i -eln är j Därför är mtrisens ndr kolonn lik med Därmed är bildningens mtris = Uppgift 8 Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i plnet roters inkeln θ kring origo Lösning: Vi kn med hjälp klssisk geometri is tt rottion är en linjär bildning För tt bestämm stndrdmtrisen bestämmer i bilder bsektorer och skrier de som kolonner i bildningens mtris: Vektorn i cos bilds på sin ektorn sin j bilds på cos se nednstående figr 8

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr 9 Därför = cos sin sin cos Uppgift 9 Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i - plnet roters inkeln b Bestäm bilden ektorn Lösning: Stndrdmtrisen för rottionen inkeln är se föregående ppgiften cos sin sin cos ] [ b Sr ] [ b Uppgift Rottionen i D kring -eln Bestäm mtrisen för den linjär bildning som innebär tt rje ektor i R roters inkeln θ kring eln Lösning: För tt bestämm stndrdmtrisen bestämmer i bilder bsektorer och skrier de som kolonner i bildningens mtris: Vektorn i roterr inkeln θ i -plnet och därför bilds på sin cos rit figr Vektorn j roterr inkeln θ i -plnet och därför bilds på cos sin

rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr Vektorn k som ligger på -eln roterr inte lls och därför bilds på sig själ Vi skrier bildern bsektorer som kolonner i och får cos sin = sin cos