Projektmaterial LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE Medborgarskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE... 1 MEDBORGARSKOLAN... 1 KORT SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA OCH PÅ ENGELSKA (HÖGST C:A 50 ORD VARDERA):... 3 B. PROJEKTPRESENTATION... 5 1. BAKGRUND:... 5 2. SYFTE:... 6 3. AKTÖRER:... 6 4. DEN EGNA ORGANISATORISKA MILJÖN :... 7 5. MÅLGRUPP/-ER OCH REKRYTERING:... 7 C. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE... 8 6. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING:... 8 7. UTBILDNINGENS ORGANISATION:... 9 8. MEDARBETARNAS/LÄRARNAS ARBETE:... 10 9. IT-STÖD I PROJEKTET:... 11 10. SAMARBETE/SAMVERKAN... 12 D. RESULTAT... 13 11. KURSEKONOMI:... 13 13. PROJEKTETS NYHETSVÄRDE; DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA:... 15 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
DUKOM 1997-10-01 Utvärderingsgruppen PM MALL FÖR DATABASSÖKNING DUKOMs projektnummer: 70 Projektnamn: LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE KORT SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA OCH PÅ ENGELSKA (HÖGST C:A 50 ORD VARDERA): Projektet syftade till att erbjuda funktionshindrade ungdomar i serviceboende möjlighet att delta i en studiecirkel på distans. Vi ville använda ny teknik för att bygga ett nätverk mellan deltagare på olika orter. Vårt mål var att hitta en pedagogisk modell som gjorde det möjligt att använda sig av studiecirkelmetodik i en IT-stödd miljö. The project was aimed at creating possibilities for disabled youth, living in service flats, to participate in a study circle without leaving the comforts of their homes. We wanted to use new technology and build a network of participants living in different citys and our final goal was to find a pedagogic model, which would make it possible to use the study circle methodology within an IT-supported education environment. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
A. Projektansvariga Projektledare: Ulla Lidén Box 2028 750 02 Uppsala ulla.liden@medborgarskolan.se Informationsansvarig: Ulla Lidén Box 2028 750 02 Uppsala 018-511360 ulla.liden@medborgarskolan.se Utvärderingsansvarig: Johan Nilsson Box 2113 750 02 Uppsala 018-155220 johan.nilsson@omtanken.se Intern utvärderare Projektets Web-adress: - Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
B. PROJEKTPRESENTATION 1. Bakgrund: - Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Idén till verksamheten väcktes under en utbildningsdag för Medborgarskolans medarbetare. Utbildningens tema var tillgänglighet till studieverksamhet för de funktionshindrade och leddes av en representant från Uppsalas Handikappråd. Efter att ha diskuterat hur lokaler m m på avdelningarna kunde anpassas, vände vi på problematiken och diskuterade runt möjligheten att flytta studierna till de funktionshindrades boende. Vi såg att distansutbildning skulle fylla en mycket viktig funktion för just denna målgrupp. Vi valde att inrikta oss på ungdomar då vi antog att denna grupp skulle ha grundläggande datorvana. Ämnet Lokalt miljöarbete ansåg vi särskilt viktigt. Vi ville ge våra cirkeldeltagare kunskap och erfarenheter som de kunde ta med sig hem eller ut i arbetslivet - omsätta i positiv handling. - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Medborgarskolan har lång erfarenhet av utbildning och cirkelverksamhet inom området data och miljö. Vi arbetar för att utveckla ett aktivt miljötänkande i all den verksamhet som vi bedriver, oavsett ämnesinnehåll. Vad gäller utbildning för funktionshindrade så har vi en målsättning att alla våra cirklar skall vara tillgängliga genom bl.a. anpassade lokaler och utbildning av våra cirkelledare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Med projektet ville vi erbjuda unga funktionshindrade tillgång till miljöstudier för att de sedan skulle kunna bedriva lokalt miljöarbete i och runt sitt serviceboende. Vi ville bygga upp ett nätverk för deltagarna genom tillgång till informationsteknik. Vi ville bedriva studier med balans mellan IT och studiecirkelmetodik. - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Under projekttiden har framför allt projektets målgrupper ändrats. Det visade sig t ex att det inte fanns serviceboende funktionshindrade ungdomar i Uppland (som inte var utvecklingsstörda). Det gjorde att hela grundkonceptet föll. Av olika anledningar fick vi heller inte någon hjälp med rekryteringen som planerat. I realiteten blev det en studiecirkel i lokalt miljöarbete för funktionshindrade i alla åldrar, och med väldigt skiftande handikapp. 3. Aktörer: - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Projektet initierades som ett samarbete mellan Medborgarskolan, Uppsala länshandikappråd och Uppsala Läns Landsting. Samverkan föll sig naturligt då Uppsala länshandikappråd och Landstinget hade en komepetens och ett kontaktnät som var viktigt för projektets genomförande. - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Av olika anledningar så blev det inget samarbete. Olika omständighteter gjorde att Medborgarskolan mer eller mindre ensam stod för planering, rekrytering och genomförande. Inom Medborgarskolan genomfördes verksamheten i nära samarbete mellan en projektansvarig och den lärare/cirkelledare som höll i utbildningen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
4. Den egna organisatoriska miljön : - Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Medborgarskolans mål är att främja bildning och kultur. Humanism är grunden för vårt arbete. Medborgarskolan vill bygga ut och förstärka en humanistisk bildnings- och kulturverksamhet och ser det som en viktig uppgift att genom föreläsningar och kulturprogram nå så många som möjligt. Medborgarskolan vill - på värdekonservativ grund - hävda individens rätt och möjligheter att genom kunskap och bildning påverka sin personliga situation. Varje år genomförs ungefär 40 000 studiecirklar med nästan en halv miljon deltagare. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? De erfarenheter och kunskaper som projektet har gett ligger till grund för planering och utveckling av Medborgarskolans framtida strategi inom området studiecirklar på distans. Särskilt intressant tycker vi att det är att arbeta med funktionshindrade som målgrupp. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? På det hela har projektet haft liten inverkan på övrig utbildning och verksamhet inom organisationen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Projektet planerades med funktionshindrade serviceboende ungdomar som målgrupp. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
- Varför vände sig kursen till just dessa? Målgruppen hade flera fördelar. Vi räknade med att ungdomar skulle ha en grundläggande datorvana och gruppboende gjorde det enkelt att placera ut datorer hos våra deltagare. - Hur informerades om projektet? Rekryteringen skulle ske genom Landstinget och Länshandikapprådet där vi hade kontaktpersoner. - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Dessvärre fungerade detta samarbete inte alls. Det visade sig bland annat att det inte fanns serviceboende funktionshindrade ungdomar i Uppland. Efter mycket om och men förstod vi att vi blev tvungna att ta itu med rekryteringen av deltagare själva. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Att rekrytera deltagare blev svårare än väntat. Våra ungdomar blev mellan 14 och 55 år gamla. Endast några hade någon gång tidigare sett en dator. De hade olika funktionshinder. Allt från osynliga handikapp till mycket stora synsvårigheter och hjärnskador. Som en följd av svårigheter vid rekryteringen blev våra grupper både ojämna och mindre än planerat. Flera deltagare sa uttryckligen att det var intressant att lära sig data men att dom aldrig skulle kunna tänka sig att gå en miljöstudiecirkel i vanliga fall. Några hoppade av när den inledande datautbildningen var klar och miljöarbetet skulle börja på allvar. C. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Redan i projektets inledningsskede fanns det en klar bild av hur undervisningen skulle fungera. Distansstudier med en humanistisk grund där deltagare på olika orter fungerar som mindre grupper för diskussion och gemensamma övningar. Vi ville överföra studiecirkelmetodik till en IT-stödd miljö. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
- Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Som grund använde vi en bok som heter "Ekologi börjar hemma" av Archie Duncansson. Deltagarna läste ett avsnitt på egen hand och möttes en gång i veckan på respektive ort för en cirkelsammankomst - åtskilda i rum men inte i tid. Sammnkomsterna användes främst för reflektion och samtal kring ämnet. Hela konceptet byggde på hela grupper som fungerade som studiecirklar i sig med cirkelledaren som spindeln i nätet. Vår avsikt var att låta de olika grupperna arbeta mycket självständigt men få deltagare gjorde att mycket av diskussion och gruppövningar skedde i storgrupp över First Class. Av olika anledningar hade vi tyvärr endast hade en eller två aktiva deltagare i varje grupp. Det är därför svårt att säga om den pedagogiska modellen har fungerat som förväntat eller inte. Vår grundtanke är fortfarande något oprövad. Verksamheten har dock visat oss att övningar i storgrupp och med realtidskommunikation kan fylla en viktig funktion för att skapa sammanhållning och gruppkänsla. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? * hur många och hur långa? * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Obligatoriska träffar ingick i kursen. Innan utbildningen började samlades alla deltagare till en informationsdag hos där cirkelledaren fick en chans att presentera sig och deltagarna lära känna varandra något. Framför allt var den dagen viktig för att göra en genomgång av den teknik som skulle användas. När det sedan visade sig att deltagarna på vissa orter i princip aldrig hade sett en dator tidigare (återigen ett problem med rekryteringen) så genomfördes ett antal träffar där cirkelledaren åkte ut till respektive ort - i princip för att ha grundläggande dataundervisning med deltagarna. Vissa grupper behövde ingen sådan genomgång alls. Två grupper behövde fyra eller fem sådana halvdagar bara för att komma igång. - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9
Vad gäller flexibilitet i tid så var lokal med dator tillgänglig för deltagarna på dagtid i repsektivde kursort. Tanken var att grupperna skulle kunna mötas mellan två cirkelträffar för att arbeta i sin egen takt. Ett sådant intresse fanns dock inte. Någon tillbringade hela dagarna vid datorn, men det vara bara för att spela spel... - Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skulle ha varit vid en fast tidpunkt men det låga deltagarantalet gjorde att vi tog in ytterligare en grupp när mer än halva cirkeln var genomförd. På det hela taget så tycker vi att obligatoriska träffar fyller en viktig funktion även i distansstudier. Att varken individuell studietakt och grupparbeten fungerade i detta projekt har att göra med rekryteringen av deltagare. Att båda delar fyller en viktig funktion är vi helt övertygade om. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns ingen erfarenhet av distansutbildning i projektet från början. En miljöintresserad datalärare tillfrågades som lärare och utvecklade ett kursinnehåll inom ramarna för ' funktionshindrade ungdomar i Uppland' - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Läraren har haft ett starkt stöd i projektets ledning och man har gemensamt diskuterat kursinnehåll, upplägg och litteratur. - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Under cirkelsammankomster har läraren i princip uteslutande arbetat hemifrån vid egen dator. Runt cirkelsammankomsterna har det dessutom förekommit varierande grad av teknisk telefonsupport - något som ingått i lärarens arbetsuppgifter. ITstödet har medfört att mer lärartid har gått åt än i traditionell undervisning. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10
Vi anser att detta sätt att organisera lärarens arbete har fungerat bra. I en försöksverksamhet som denna krävdes särskilt att läraren var flexibel och inte var rädd att ändra på den planering som var gjord. Då var det viktigt att läraren också var delaktig i att ta fram kursinnehåll och hade ett starkt stöd i projektets ledning. 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? * varför valde ni detta/dessa medier? * hur användes de i projektet? * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi använde oss av både WWW och First Class. WWW därför att där finns värdefull information och är en rolig miljö att arbeta i. Det användes ofta för att hitta information och fakta om ett visst ämne, som diskussionsunderlag eller för att besvara en fråga. First Class däremot ger 'det slutna klassrummets' fördelar och är lätt att sätta sig in i. För oss visade det sig vara en överlägsen miljö att bedriva cirkelverksamhet i - mycket för att deltagarna hade så lite datorvana. - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Den lärare som planerade kursinnehåll och höll i undervisningen hade stor vana av att arbeta både med WWW och First Class som verktyg. Detta var till stor fördel när deltagarna hade tekniska problem av olika karaktär. - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Projektet förföljdes av tekniska problem. Framför allt berodde dom på datorovana deltagare men vi hade även problem med vår Internetleverantör. I bland gick det t ex inte att koppla upp sig. - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Bland dom funktioner som vi saknade finns två som känns särskilt viktiga: a) Ett program som _enkelt_ att använda för gruppkommunkikation och e-post. Stora lättlästa knappar och inte funktioner som inte är helt nödvändiga. En 'Nybörjarinställning' som ändrade användargränsnittet till ett enklare i tex Netscape eller FirstClass skulle fylla en viktig funktion. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11
b) Konferensfunktioner liknande dom i FC fast baserade på standard WWW-teknik. Dvs. man ska inte behöva använda en särskild klient för att utnyttja dess funktioner. - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Om vi hade kunnat göra om kursen så skulle vi ha gjort på precis samma sätt - MEN med deltagare som var motiverade och med krav på viss datorvana i grunden. Allt annat är ohållbart. Det går inte att ha grundläggande dataundervisning på distans. 10. Samarbete/samverkan - Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? - Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Samarbetet med externa organisationer fungerade inte alls. Vad det berodde på är lite svårt att säga. Det är möjlighet att våra kontaktpersoner i respektive organisation lovade mycket utan att förankra det uppåt i den egna ledningen. Samarbetet var inte förankrat med en klar ansvarsfördelning innan projektet inleddes. Detta medförde stora problem när det gäller t ex rekrytering och planering av handikapphjälpmedel osv. - Hur togs projektet emot i den egna organisationen Inom den egna organisationen såg man projektet som en möjlighet att öka den egna kompetensen i området distansutbildning och IT-stödd undervisning. Projektet följdes med intresse av den egna ledningen. - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Att det fanns vissa organisatoriska problem blev uppenbart när det gällde tex frågan om närvarolistor. Inom projektgruppen ansågs det lämpligt läraren/cirkelledaren skötte närvarokontroll för alla deltagande orter. Detta fick vi dock inte göra. Varje grupp skötte sin egen lista. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12
Intressant är också definitionen av en studiecirkel som innebär att ett visst antal människor skall mötas fysiskt för att bedriva studieverksamhet. Att detta ändras är en förutsättning för att distansstudier skall vara ett intressant alternativ för studieförbunden. D. RESULTAT 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? Projektet tilldelades 315 000 kr i DUKOM-medel. Av dessa har vi använt ca 265 000 kr i verksamheten. I beräkningen av driftskostnader har vi utgått ifrån att den utrustning som använts har en avskrivningstid på tre år och att undervisningen sträckte sig över 12 veckor med tre lektionstimmar per cirkelträff. Därutöver tillkommer kostnader för Internetanslutning, telefon, lärararvode, administration mm. Medräknat vissa tekniska problem räknar vi med att driftskostnaden för att bedriva cirkelverksamhet på distans på fem olika orter (med datorer utplacerade) och ca 25 deltagare, hamnar kring ca 50 000 kr. Det ger en kostnad om ungefär 2000 kr/deltagare. Detta förutsätter att alla deltagare har viss datorvana. - Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Det är svårt att uppskatta skillnader i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Å ena sidan kräver distansundervisning enligt denna modell att flera lokaler finns på olika orter, å andra sidan så behövs bara en lärare till en grupp om 25 personer. Vår gissning är att skillnaden inte är så stor. - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13
Av 23 antagna studerande var det endast 10 som fullföljde kursen som planerat. De övriga har antingen öppet hoppat av eller haft så dålig närvaro att vi inte kan räkna med dom som deltagare i cirkeln. Till stor del beror det på deltagare som inte var intresserade av ämnet (dålig rekrytering). - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Projektet har kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna. Enskilda poster har blivit mindre eller större men i sin helhet har verksamheten resulterat i ett överskott. 12. Studerandes synpunkter på kursen: (Viktigt att samtliga frågor besvaras inom detta frågeområde om ni genomfört en kurs) - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Cirkeldeltagarna var överlag nöjda med den litteratur och det studiematerial som användes. Det var uppenbart att litteraturen fyllde en viktig funktion vid sidan om e- post och www som källa till information och inspiration. - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? De tyckte också att läraren har spelat en mycket viktig roll bland annat för att styra in diskussioner som lämnat den röda tråden. Läraren har varit den sammanhållande länk som har gjort cirkelsammankomsterna möjliga. Man har också tyckt att det har varit mycket viktigt att ha någon som man kan få teknisk support av. * datorkommunikation med andra studerande? I en cirkel som till stor del har byggt på kommunikation och dialog mellan deltagare på olika orter har gruppsamarbete och diskussion möjliggjorts just med IT-stöd. Det har varit en förutsättning för att kunna bedriva cirkelverksamhet med så få deltagare på varje ort. * kursmaterial och kursadministration på web? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14
Att använda web för att hitta information har varit inspirerande och roligt för många deltagare. Informationsvärdet har ibland varit lite tveksamt men det har varit ett värdefullt avbrott att besöka en hemsida eller söka efter viss information i dom olika grupperna. - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? De vanligast förekommande positiva omdömena om kursen var att det var roligt att få lära sig data. Alla tyckte att tekniska problem var det mest negativa. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi har sett att studiecirkelmetodik med fördel kan användas i distansstudier och att studieförbunden har mycket att tillföra. Vi har sett att det går att skapa gruppkänsla och en bra studiemiljö även med en eller mycket få deltagare i varje studieort. Även om deltagarna inte möts i rum är det viktigt att dom (i bland) möts i tid. Till viss del är det något som vi tror är av värde i alla former av distansutbildning. Just samtalet mellan människor är viktigt i alla former av studiecirklar - så även på distans. - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Inför en framtida satsning på distansutbildning hos studieförbunden är det viktigt att just begreppet studiecirkel definieras om till att gälla även enstaka deltagare på olika orter - och som inte nödvändigtvis måste mötas i tid för att en cirkelträff skall vara bidragsberättigad. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15
14.Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Utvärderingen av projektet har skett i flera steg. Alla cirkeldeltagare fyllde i en enkät om sina förväntningar i projektets inledningskede. Under utbildningens genomförande har enskilda samtal skett mellan cirkelledaren och alla deltagare. I dess slutfas gjorde alla deltagare en skriftlig utvärdering. Därutöver har samtal mellan lärare och projektledare legat till grund för utvärderingsarbetet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16