Equalis. Nuklearmedicin. Vårens utskick



Relevanta dokument
Lungscint Presentation av enkät. Expergruppen för Nuklearmedicin Lena B Johansson

Rapport vårens utskick 2017

Enkät skelettscintigrafi ht 2017

Equalis. Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014

Equalis. Nuklearmedicin. Vårt arbete

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

Enkät Renografi. Nuklearmedicin vårmöte Ulrika Erhardsson röntgensjuksköterska USÖ Elvira Carlson röntgensjuksköterska USÖ

Rapport vårens utskick 2016

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall

DMSA. Presentation av enkät. Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad

Radiojodbehandling - enkätsvar Mattias Nickel, sjukhusfysiker

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Administrerad aktivitet till barn. Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Statisk njurskintigrafi

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

för ortopedisk behandling Lars Lidgren Seminarium om arbetet med nationella medicinska indikationer 6 mars 2008 Svenska Läkaresällskapet, Stockholm

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Utvärdering av lungscintigrafi i Huddinge

Axelregistret Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

Renografi våren Sammanställning av patientfall. Göran Granerus

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Open space Fluorid. EQUALIS workshop Stockholm Vid pennan Johan Fredén Lindqvist

Rapport vårens och höstens utskick Användarmöte Expertgruppen Nuklearmedicin Sophia Frantz

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

rörelseorganens sjukdomar

Skelettscintigrafi Sörmland. Ann-Sofi Johansson, BMA Emil Johansson, Sjukhusfysiker

Skelettscintigrafi i Sverige

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

NUKLEARMEDICIN. Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Mobil Röntgen. Karin Eklund Oslo

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning

1.2 (2 poäng) Vilka är de 2 mest vanliga bariatriska ingreppen som genomförs på överviktiga patienter i Sverige?

Information till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom

S K E L E T T R Ö N T G E N

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom

Patientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Artros Ickekirurgisk behandling

Enkäter om Kompetens och utbildning

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

TERMIN 4 SKELETT. Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare

Distorsion knä och fotled

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

SENTINEL NODE. Sentinel Node

Sveus konferens 25 november Tobias Wirén, Capio S:t Görans Sjukhus

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson

DMSA-scintigrafi. Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi. Indikationer. Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering

SP Ortopedi. Studentinstruktion. Remiss till ortopedmottagningen:

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Indikationer för ortopedisk behandling

Paratyreoideascintigrafi

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

FOTKIRURGI Den onda foten

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

Höstens utskick Fall 5

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat ; uppdaterat senast

FOTKIRURGI Den onda foten

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

en databas på Internet SAS-forum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Konsensusprognos Q3 2013

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Guidelines för radiojodbehandling. Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Kondition hos barn & ungdomar

Artrosskola på Gotland

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning

Myokardscintigrafi i praktiken

Röntgenundersökningens roll i primärvården

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Nuklearmedicin 2012B (Höst) Blandade barnfall (Id )

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Transkript:

Equalis Nuklearmedicin Vårens utskick

Resultat från vårens utskick 1. Inskick av ett patientfall och resultat från enkät 2. Tolkning av patientfall 2

Syfte Som ett delmoment i vårutskicket 2014 har expertgruppen valt att upprepa 2009 års inskick av bilder. Syftet var att undersöka enskilda klinikers förmåga att utföra helkropps skelettscintigrafi-undersökningar, se på spridningen i landet samt att jämföra med guidelines. 3

Insamling av data Kriterier: En helkropps skelettscintigrafi Den första undersökningen utan extrem patologi fr.o.m. måndagen den 2 februari 2014 Ålder: > 30 år Kroppsvikt: 60-80 kg 14 kliniker deltog (2009 deltog 28 kliniker) 4

Administrerad aktivitet (MBq) Jämförelse administrerad aktivitet 700 600 500 400 300 2009 2014 200 100 0 15 8 10 4 19 30 2 3 6 16 13 14 26 31

Scanninghastighet (cm/min) Jämförelse scanninghastighet 25 20 15 10 2009 2014 5 0 10 16 19 8 13 14 30 2 3 4 6 15 26 31

Adm aktivitet (MBq) Adm aktivitet (MBq) Jämförelse administrerad aktivitet vs scanhastighet 2009 2014 650 600 650 600 550 550 500 500 450 450 400 400 350 350 300 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 300 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Scanhastighet (cm/min) Scanhastighet (cm/min)

Antal pulser i bilden (10 6 ) Jämförelse antal pulser i bilden Medel anterior och posterior 3 2,5 2009 2014 2 1,5 1 0,5 0 15 19 8 6 3 30 2 14 16 26 13 4 10 31

Antal pulser i bilden Administrerad aktivitet Scanninghastighet Kamerasystemets känslighet 9

Känslighet olika kamerasystem i utskicket System Känslighet medel Spann (min-max) Siemens (5 st) 90 86-91 Philips (4 st) 75 70-77 GE (4 st) 70 65-72 Teoretiskt kan de som har den högsta känsligheten (91) dosera 40% lägre aktivitet än den med den lägsta (65) och erhålla samma antal pulser i bilden förutsatt samma scanninghastighet! 10

Jämförelse 2009 och 2014 EANM och SNM > 1.5 Mcounts i anterior/posterior bild Max (Mcounts) Min (Mcounts) Medel (Mcounts) Median (Mcounts) Under rekommenderat värde 2009 2.3 0.8 1.6 1.5 12 av 27 (44%) 2014 2.4 1.0 1.6 1.5 7 av 14 (50%) 11

Använda parametrar 2014 Samtliga använder LEHR 10 använder 256 x 1024 matris 4 använder 512 x 1024 matris Känsligheten varierar mellan 65-91 (faktor 1.4) 1 av 14 kliniker använder viktbaserad dosering: < 60 kg 500 MBq 600 MBq >100 kg 700 MBq 12

Resultat från vårens utskick 1. Inskick av ett patientfall och resultat från enkät 2. Tolkning av patientfall 13

Fall 1 61-årig man med prostatacancer. Undersökning 1 är gjord före och undersökning 2 är gjord 12 veckor efter start av Abiraterone-behandling. Frågeställning är progress-regress? Tolkning A Regress av metastaser B Oförändrade fynd C Progress av metastaser Före behandling 12 veckor efter start av Abiraterone-behandling

Progress -- regress? A. Regress av metastaser B. Oförändrade fynd C. Progress av metastaser

Fall 1 61-årig man med prostatacancer. Undersökning 1 är gjord före och undersökning 2 är gjord 12 veckor efter start av Abiraterone-behandling. Frågeställning är progress-regress? Tolkning A Regress av metastaser B Oförändrade fynd C Progress av metastaser 40 35 30 25 20 Fall 1 Diagnos 37 15 10 10 11 Före behandling 12 veckor efter start av Abiraterone-behandling 5 0 Regress av metastaser Oförändrade fynd Progress av metastaser

Fall 2 78-årig kvinna med bukmalignitet, sannolikt ovarialcancer. Har sedan tidigare haft mycket besvär från sin högra höft. Har även ont i höger axel. Diagnos? A Metastaser B Degenerativa förändringar C Fraktur D Pagets sjukdom

Diagnos? A. Metastaser B. Degenerativa förändringar C. Fraktur D. Pagets sjukdom

Fall 2 78-årig kvinna med bukmalignitet, sannolikt ovarialcancer. Har sedan tidigare haft mycket besvär från sin högra höft. Har även ont i höger axel. Diagnos? A Metastaser B Degenerativa förändringar C Fraktur D Pagets sjukdom

Fall 3 65-årig man med prostatacancer. Diagnos? A Normala fynd B Metastaser C Degenerativa förändringar D Pagets sjukdom

Diagnos? A. Normala fynd B. Metastaser C. Degenerativa förändringar D. Pagets sjukdom

Fall 3 65-årig man med prostatacancer. Diagnos? A Normala fynd B Metastaser C Degenerativa förändringar D Pagets sjukdom 60 50 Fall 3 Diagnos 52 40 30 20 10 0 2 Normala fynd Metastaser Degenerativa förändringar 7 0 Pagets sjukdom

Fall 4 Söker för belastningssmärtor i höger höft, röntgen visar inga hållpunkter för artros men däremot ser man en 2 x 2 cm stor lytisk förändring i trochanterområdet av oklar genes. Tidigare spinal stenos. Diagnos? A Osteit B Metastas C Degenerativ förändring D Spinal stenos

Diagnos? A. Osteit B. Metastas C. Degenerativ förändring D. Spinal stenos

Fall 4 Söker för belastningssmärtor i höger höft, röntgen visar inga hållpunkter för artros men däremot ser man en 2 x 2 cm stor lytisk förändring i trochanterområdet av oklar genes. Tidigare spinal stenos. Diagnos? A Osteit B Metastas C Degenerativ förändring D Spinal stenos 40 35 Fall 4 Diagnos 36 30 25 20 15 10 5 0 10 2 2 Osteit Metastas Degenerativ förändring Spinal stenos

Fall 5 Man med långvariga besvär vä knä med återkommande svullnad och värk efter belastning. Nyligen ådragit sig ett distorsionsvåld mot vä knä med medial kollaterallig skada. Som bifynd noterades på rtg utseende som vid inaktivitet, vilket inte stämmer med patientens uppgifter kring aktivitetsgrad. Diagnos? A Osteit B Metastas C Degenerativ förändring D Sarkom

Diagnos? A. Osteit B. Metastas C. Degenerativ förändring D. Sarkom

25 Fall 5 Man med långvariga besvär vä knä med återkommande svullnad och värk efter belastning. Nyligen ådragit sig ett distorsionsvåld mot vä knä med medial kollaterallig skada. Som bifynd noterades på rtg utseende som vid inaktivitet, vilket inte stämmer med patientens uppgifter kring aktivitetsgrad. Diagnos? A Osteit B Metastas C Degenerativ förändring D Sarkom 22 Fall 5 Diagnos 20 15 10 11 8 5 0 1 Osteit Metastas Degenerativ förändring Sarkom

Slutsatser avseende hela utskicket våren 2014 De sjukhus som vid inskicket 2009 injicerade lägre än 500 MBq har höjt aktivitetsnivån till 500 MBq De sjukhus som vid inskickat 2009 hade högsta och lägsta scanninghastigheter har förändrat sina undersökningsprotokoll 7 av 14 sjukhus följer inte internationella riktlinjer från EANM och SNM Antalet pulser i bilderna varierar mycket beroende på andra orsaker (individuella upptag, längd och vikt) som inte tas upp i denna kartläggning Den bedömda bildkvaliteten varierar bland deltagande sjukhus och är generellt hög Det finns en trend i att bedömningsvärdet sjunker med ökande BMI 29