Objudna gäster i tarmen vilka är vi?



Relevanta dokument
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Utredning av utlandsresenär

Smittskydd Östergötland

Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Ny faecesdiagnostik med PCR

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Smittspårningskurs 2015

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Vad kan finnas under ytan?

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittspårningsutbildning 2016

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Hygienkonferens hösten 2013

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Hygienombudsträff HT- 2012

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Smittspårningsutbildning 2011

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Säkra steg för en säker mathantering

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Streptokockinfektioner

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

EHEC - sjuka människor

Gutesmittu nr 2. Region Gotland

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

PM Medicinskt. Gastroenterit

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Central smittspårning

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Norovirus på restaurang 2016

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Hygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Legionella - smittspårning

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Å rsstatistik fö r 2016

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Å rsstatistik fö r 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

Sjukdomsframkallande Escherichia coli Stödjande information för livsmedelskontrollen

EHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Om infektioner och smitta i förskolan

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

Kortsvarsfrågor (5)

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/ / Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Årsstatistik för 2013

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Årsstatistik för 2014

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Nya städrutiner vid Clostridium

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Transkript:

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS

Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten

Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga, långvariga Kräkningar

Symtom Ledvärk Stora vätskeförluster (Shigella) Hudutslag (knölros) (Yersinia) Huvudvärk Trötthet (Giardia) Viktminskning (Giardia) Varhärdar i organ ex levern (Amöba)

Vad händer med provet på laboratoriet? odling Avföringsprov (feces) PCR mikroskopi

Zoonos Salmonella <1% av livsmedelsproducerande djur är smittade (Sverige) Europa ägg och kyckling 4000 fall/år 85% utlandssmitta Stammar uppvisar multiresistens

Salmonella Spridd i hela världen 2000 typer S typhi och S paratyphi endast hos människa Hög infektionsdos 100 000 bakterier Bärarskap 4-6 veckor Inkubationstid 1-3 dygn Ingen antibiotikabehandling Vätskeersättning

Tyfoidfeber S typhi 10 fall/år Förorenat vatten eller livsmedel Låg infektionsdos, ca 100 bakterier Smittsam 5-6 v Bärarskap kroniskt, 20 år eller mer Inkubationstid 10-14 dygn

Tyfoidfeber Blodförgiftning Röda utslag Förstoppning Diarré under andra veckan Hög dödlighet Påvisas i blod, urin och avföring

Utbrott Ofta kroniska bärare som sprider Typhoid Mary

Paratyfoidfeber S paratyphi 20 fall/år Utlandssmitta Endast hos människa

Paratyfoidfeber Feber > 39 C Diarré Buksmärtor Blodförgiftning Osteit Tarmblödningar Kroniskt bärarskap Inkubationstid 2-5 dygn Påvisas i blod, urin och avföring

Utbrott Sverige 1953 9000 fall, charkvaror Sverige 1977 3000 skolbarn, bespisning Charter från Kanarieöarna 500 fall, troligen flera tusen Sverige 2002 88 personer, alfalfagroddar Sverige 2003 112 personer, kebab

Shigella Vanlig på 1700- och 1800-talet Tredje världen, många dödsfall 400-600 fall/år 80% från Egypten och Indien Människan enda reservoar Rödsot bacillär dysenteri

Shigella Fyra arter S dysenteriae allvarligast Toxin Livsmedel, vatten, person till person Låg infektionsdos, 10-100 bakterier Inkubationstid 2-3 dygn Längre bärarskap kan förekomma Behandling med antibiotika

Utbrott Sverige 1994 20 fall, isbergssallad Person till person 2008 17 barn, förskola, matlagning 2008 100-tal, restaurang 2009 50 personer, sockerärtor från Kenya

Campylobacter Spridd över hela världen Zoonos 7000 fall/år Juni, juli, augusti 35% inhemsk smitta

Campylobacter Förorenade livsmedel, vatten Flugor Låg infektionsdos Bärarskap tre veckor Inkubationstid 1-3 dygn Ingen antibiotikabehandling Vätskeersättning

Utbrott Sverige militärer, kyckling Opastöriserad mjölk 20 barn Vattenburna utbrott 2000 vid varje utbrott (fyra största) Sedan 1980 > 20 vattenburna utbrott i Sverige

Yersinia Spridd över hela världen Zoonos 600 fall/år Begränsad kunskap om spridning Uppträder sporadiskt Drabbar ofta barn Svin viktig reservoar, låg förekomst av infektioner i muslimska länder

Yersinia Tillväxt även i kylskåpsmiljö Förorenade livsmedel, vatten Svin, hund och fåglar Infektionsdos ej känd Bärarskap flera månader Inkubationstid 3-7 dygn Antibiotikabehandling vid svår sjukdomsbild

Utbrott Större utbrott mycket ovanliga Sverige 13 fall, sylta

EHEC Enterohemorragisk E coli Zoonos 1% av nötkreatur i Sverige 200 fall/år i Sverige VTEC - djur

EHEC Spridd i hela världen Toxin (gift) Livsmedel, vatten, person till person Inkubationstid 3-4 dygn Ingen antibiotikabehandling Odling och PCR

EHEC symtom Magkramper och diarré Blodtillblandad diarré HUS (hemolytiskt-uremiskt-syndrom) Njursvikt Blödningsrubbningar Neurologiska symtom

HUS Trombocytopeni låga trombocyter Hemolytisk anemi röda blodkroppar sönderfaller Kreatinin stiger njursvikt Vanligaste orsaken till akut njursvikt hos barn HUS risk barn <10 år: 15%

Utbrott USA 1993 500 fall, hamburgare Skottland 500 fall, kötträtter Skåne 2002 27 fall, rökt medvurst Gothia Cup 2004 14 fall, serverad mat Canada 2300 fall, vattenburen smitta

Giardia Global spridning 1500 fall/år Utlandssmitta Livsmedels- och vattenburen smitta Motståndskraftiga mot vattenklorering

Giardia Två former: trofozoit och cysta Cystor smittsamma Motståndskraftiga Låg infektionsdos, < 100 cystor Inkubationstid 7-10 dygn Antibiotikabehandling

Amöba Entamoeba histolytica Entamoeba dispar, ej sjukdomsframkallande Amöbadysenteri 300 fall/år Asylsökande De flesta utan symtom

Amöba Tarm vegetativ form (trofozoit) Utanför kroppen viloform (cystor) Livsmedel- och vattenburen smitta Låg infektionsdos Bärarskap under lång tid Antibiotikabehandling

Utbrott Sverige, Sälen 1986, totalt 3600 personer varav 100 personer fick amöba. 1500 fick infektion med Giardia

Cryptosporidium Spridd i världen Zoonos Identifierades 1976 Första kända utbrottet 1984

Cryptosporidium Urdjur, protozo Kalvar och lamm drabbas Låg infektionsdos Inkubationstid ca 7 dygn Vätskeersättning Ingen antibiotika

Utbrott Milwaukee, USA 1993, 400 000 personer, kommunalt vatten Sverige 2002, 1000 personer, bassäng Sverige mindre utbrott, ruccolasallad, persilja

Clostridium difficile Sporbildande bakterier Bildar toxin Antibiotikabehandling Sjukhussmitta Ingen egentlig inkubationstid Inget vaccin

Symtom Vanligast- lindrig diarré Sällsynt- hög feber och blodig diarré, kan ge svåra skador på tarmslemhinnan (20% dödlighet) Under pågående antibiotikabehandling eller efter avslutad kur

Anmälningspliktiga God hygien Åtgärder Ej hantera oförpackade livsmedel Ej laga mat åt andra Enskild toalett Barn bör ej vistas på dagis/förskola (Shigella)

Åtgärder Kött genomstekt Mjölk pastöriserad Undvik vatten ur älvar och bäckar

TACK! Pia Karlsson, EQUALIS