Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm
|
|
- Lucas Jonsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber) kräkningar, (bukkramper, diarré) Inledande: magtarmbesvär dubbelseende, svårigheter att tala, svälja, andra neurol. symptom 5-10% magsmärtor vattning diarré (kräkningar) akut insjuknande med magsmärtor intensiv diarré (kräkningar, feber) diarré (ofta blodig eller slemmig) feber (huvudvärk, illamående, kräkningar, ledinfl.) Inkub. tid 2 6 h 1 2 d kallskuret smörgåstårta Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm manuell hantering + tid före konsumtion + rumstemperatur 1 6 h 6 24 h ris, pasta långsam avsvalning förvaring vid för hög temperatur h d m fisk-, grönsaks-, köttkonserver inläggningar rökta gravade produkter i vacuumförpackningar som inte upphettats före servering 8 16 h h ris pasta grönsaker mjölkprodukter pulverkoncentrat nötter kryddor torkade frukter 6 24 h h långkokta grytor, soppor, gröt konserver med för lite salt, syra eller socker + förvaring utan syre + temp över 3 ºC under längre period + ej värmebeh. före förtäring långsam avsvalning, förvaring vid för hög temperatur långkok+långsam avsvalning. 1 7 d 4 7 d olika sallader fekalt förorenat vatten, bevattnade grönsaker 7 48 (35 37) 4 55 (30 40) 3,5 40 (35-37) 4 55 (30 40) (43 46) (37) Kommentar värmestabilt toxin förkylda personer bär oftare toxinbildande stammar extremt låg dos räcker för insjuknande värmestabilt toxin sporgroning snabbast vid 30º C toxin inaktiveras 80º på 6 min blandflora hämmar (spec. E.coli) växer bäst vid ph över 4,5 spordödande effekt vid 80ºC 30 min toxin bildas i tarmen hög dos krävs för insjuknande ( per g) obs att torra livsmedel ej medger tillväxt toxin bildas i tarmen hög dos krävs för insjuknande ( per g) sporer stimuleras av hög värme + gynnas när konkurrerande bakt. har dött mycket låg inf. dos (<103 ) mycket svårt att isolera från livsmedel neg.svar utesluter inte Shigella 50% smittbärare efter 3 v, 10% även efter 10 v
2 Salmonella spp(zoonoser) Salmonellla typhi/paratyphi (strikt humana) Escherichia coli EHEC (enterohemorrhagiska E. coli) feber huvudvärk kräkningar diarré i början: gradvis stigande feber mycket dålig allmäntillstånd förstoppning diarré (blodförgiftning) plötsliga buksmärtor vattnig diarré som övergår till blodblandad HUS 6 48 h 3 6 d animalier skaldjur grönsaker frukt sallader kryddor choklad cacao d d m animalier skaldjur, grönsaker sallader 1 10 d d v köttfärsrätter fermenterade korvar opastöriserad mjölk äppelmust kalla ätfärdiga livsmedel 5 47 (37) fekal kontaminerig via händer, vatten, kryddor mm fekal kontaminerig via händer, vatten, kryddor mm fekal förorening 5 47 (37) 7 45 (35 37) hög inf dos ( per g) låg inf. dos, 10 bakterier kan räcka nötkreatur, framförallt unga djur, är de vanligaste bärarna barn och äldre är mest sårbara mycket låg inf. dos (<103 ) mycket tålig mot syra, passerar magsäcken opåverkad ETEC (enterotoxinbildande E.coli) Campylobacter jejuni/coli vattnig diarré magsmärtor (kräkningar, feber) feber diarré (ev. blodig) periodvis återkommande magkramper huvudvärk muskelvärk kräkningar (ledinfl.) 1 3 d 1 5 d kalla ätfärdiga livsmedel 2 5 d 2 10 d slaktkyckling annat kött opastöriserad mjölk förorenat vatten fekal förorening korskontaminering förorenat vatten 4 46 ( (42) m.a.f. 5 10% syre) hög inf. dos ( per g) den vanligaste orsaken till turistdiarre låg inf. dos (103 ) smittbärare även 3 v efter att ha varit sjuk HUS = hemolytiskt uremiskt syndrom, njursvikt h = timmar, d = dagar, v = veckor, m = månader senare = fakultativt anaerob m.a.f. = mikroaerofil
3 Yersinia enterocolitica Vibrio cholerae Vibrio parahaemolyticu s Listeria monocytogenes Streptococcus pyogenes betahemolytiska grupp A- streptokocker (GAS) feber diarré magsmärtor typiskt för yngre (huvudvärk, kräkningar) (ledinflammation, sepsis) mycket frekventa vattentunna diarrér (magkramper, kräkningar, feber) vattnig diarré magkramper kräkningar feber huvudvärk hjärn- och hjärnhinneinflam. hos gravida influensaliknande symptom + kan framkalla abort och orsaka fosterskador halsfluss feber nedsatt allmäntillstånd varierar från symptomfria till blodförgiftning 3 7 d 7 21 d fläsk vacuumförpackat kontaminerade mjölkprodukter råkostsallader som inte är nygjorda ätfärdiga, förvarade lång tid i kyla 2 5 d 4 5 d fisk skaldjur, förorenat vatten grönsaker, ris bevattnade med förorenat vatten 4 30 h 1 7 d fisk och skaldjur från varmare havsvatten d v v opastöriserad ost köttprodukter vacuumförp. (tex rökt och gravad lax )med lång hållbarhet portionsförpackade ätfärdiga livsmedel 1 3 d d ätfärdiga hanteringsintensiva livsmedel t.ex smörgåstårta lång kylförvaring (29) t värmebehandlad mat från havet fekal förorening reservoar -varmt bräck- och havsvatten korskontamination från rå fisk (ska vara minst 60ºC 15 min) lång kylförvaring av ätfärdiga livsmedel kontaminering vid hantering 5 43 (37) (37) 0 45 (30-35) kan växa även i kylskåp bara den får tid på sig hämmas av blandflora hög inf. dos ( per g) hög inf. dos ( per g) saltälskande bakterie, som är känslig för låga temp. och högt vattentryck -förekommer i varma, kustnära havsområden mycket kort delningstid (10-15 min) reducering vid temp. <4º eftersom den är köldtolerant, tålig, kan fästa sig på t.ex. rostfritt material och bilda en biofilm, etablerar den sig lätt i produktionslokaler drabbar främst personer med nedsatt immunförsvar finns i svalg, bölder 10-20% av skolbarn är bärare livsmedelsburna utbrott förekommer, men är ovanliga senaste registrerade utbrottet via livsmedel var 2003
4 Virus Agens Calicivirus Hepatit A Symptom kräkningar (ofta explosiva) diarré lätt feber buksmärtor huvudvärk yrsel feber kräkning aptitlöshet gulsot mörk urin Inkub. tid h h (ibl. v), återin-sjuknanden förekommer Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar ostron importerade hallon kalla/hanteringsintensiva rätter d 1-2 v (ibl. m) vatten ostron, importerad frukt bär och grönsaker kräkningar fekal kontaminering fekal kontaminering vanlig orsak till matförgiftningar extremt smittsam motstår desinfektion med alkohol kan orsaka leverinflammation (hepatit) Parasiter Agens Symptom Inkub. tid Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar Giardia lamblia Cryptosporidium spp. diarré (ibl. långvarig) magkramper trötthet viktnedgång symptomfria bärare förekommer kraftig, vattnig diarré buksmärtor influensaliknande symptom Trichinella spiralis diarré feber muskelsmärtor svullna ögonlock allergiska symptom Toxoplasma gondii symptomfritt el. milda influensaliknande symptom fosterskada/abort hos gravida 7 10 d 1-2 v (ibl. m-år) dricksvatten råa grönsaker fekal kontaminering protozo torkkänslig inhemsk smitta är relativt ovanlig 2 12 d d v dricksvatten fekal kontaminering protozo överlever djupfrysning 2 d 1 m 2-3 v obesiktat vildsvins- och björnkött upphettning av 5-23 d varierar kött. upphettning av rundmask frysresistenta former finns inhemsk smitta ovanlig protozo gravida är en riskgrupp
5 Entamoeba spp Anisakis spp ofta symptomfritt ibland lätt diarré i svåra fall med blodig diarré buksmärtor, allmänpåverkan 2 4 v (ibl. m) 2 d några magsmärtor kräkningar v m år (om ej behandl.) dricksvatten 1-2 v saltvattenfisk (t.ex. makrill, sill, torsk) bläckfisk fekal kontaminering protozo orsakar s.k. amöbadysenteri inhemsk smitta ovanlig lång tid innan rundmask som är synlig för blotta ögat rensning1 otillr. kan avdödas genom upphettning otillr. upphettning/frysning/hårdsaltning frysbehandling av orsakar s.k. anisakiasis Övriga Agens Symptom Inkub. tid Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar Histamin Vaxestrar Alggift DSP Alggift PSP rodnad värmekänsla i ansikte huvudvärk hjärtklappning, yrsel ibland andningsbesvär orangefärgad oljig diarré kräkningar diarré kräkningar magsmärtor domning stickande, brännande känsla kring mun yrsel ataxi2 sluddrigt tal huvudvärk andningsförlamning min 15 min 24 h fisk (makrill, förvaring av fisk tonfisk, escolar) vid för hög hårdost vin temperatur några h 1-3 d viss fisk (escolar, oljefisk) med naturligt innehåll av vaxestrar 30 min Ca 3 d musslor några h ostron 30 min några h felaktig tillagning av d v musslor konsumtion av icke kontrollerade musslor skördade under vår försommar histamin bildas när aminosyran histidin i fisken bryts ner bakteriellt orsakar allergiliknande symptom fisk som innehåller vaxestrar måste grillas, stekas el. kokas så att vaxestrarna försvinner konsumtion av värmestabilt toxin icke kontrollerade värmestabilt toxin
6
Vad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,
Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer
Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Hygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,
Livsmedelshygien Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer
Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen På den här sidan finner du en lista över hälsofarliga kemiska ämnen och mikrobiologiska smittämnen som kan finnas
Exempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Bakterier, virus, mögel och parasiter
Bakterier, virus, mögel och parasiter Bacillus cereus I jord och jorddamm. Bakterien finns i form av s.k. sporer överallt i vår omgivning inklusive på de råvaror som vi använder vid matlagningen. Det gäller
Information om bakterier
om bakterier 2 om bakterier Bacillus cereus Bacillus cereus är en bakterie som normalt förekommer i vår omgivning, i jord och vatten. Därmed förekommer bakterien i livsmedelsprodukter som haft kontakt
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Margareta Löfdahl (Folkhälsomyndigheten)
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010
Miljökontoret Dnr 2010-3671 Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010 Annelie Vestergren augusti 2010 Sammanfattning Livsmedelsgruppen genomförde under mars till maj
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
FUTURE KITCHEN Introduktion del
FUTURE KITCHEN Introduktion del 2 2019-01-25 Future Kitchen, Introduktion del 2 Introduktion del 2 Kostråd och hälsosamma val Miljömärkning Mattraditioner Allergener Specialkost Matförgiftning Förvaring
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Smittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Smittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2017
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2017 Sammanställda av Nabil Yousef, Mats Lindblad och Anton Andreasson (Livsmedelsverket) Augusti 2018 Bakgrund Denna sammanställning är baserad
FÖRORD... 3 INLEDNING...4
6 FÖRORD.... 3 INLEDNING....4 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING OCH HISTORIK....11 FALLET TYPHOID MARY MALLON....11 LAGSTIFTNINGEN HAR TVÅ HUVUDSYFTEN I FÖRSTA HAND....13 ANMÄLDA FALL ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN ÅR 2003....14
PROJEKT. Salladbufféer
PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2014
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 214 Sammanställda av Christoffer Sjölund och Mats Lindblad (Livsmedelsverket) och Margareta Löfdahl (Folkhälsomyndigheten) December 215 Bakgrund
Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj
Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)
A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL
Faktalådan Innehållsförteckning sid INTRODUKTION 1 A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL 4 A.1 BIOLOGISKA FAROR 4 A.1.1 Mikrobiologiska faror 6 A.1.1.1 Bakterier 6 A.1.1.1.1 Sjukdomsframkallande gramnegativa
Matförgiftning. Några naturligt förekommande gifter i livsmedel. 3. Mikrobiell intoxikation 4. Mikrobiell infektion. 2.
Matförgiftning. Föroreningar 2. Toxiska råvaror 3. Mikrobiell intoxikation 4. Mikrobiell infektion S.-O. Enfors/ 2003 Patogener i livsmedel Några naturligt förekommande gifter i livsmedel Aubergin Bittermandel
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige
1 (14) Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige A. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, sid 3. B. Anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen men inga inhemska
Hur ska livsmedel hanteras?
Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall
Projekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 28 Sammanställda av Mats Lindblad, Anna Westöö, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (Smittskyddsinstitutet) November 29
Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010 Sammanställda av Mats Lindblad och Christoffer Sjölund (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)
Säkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004 Sammanställda av Roland Lindqvist, Anna Westöö (SLV) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (SMI) 11 oktober 2005 Mycket av vår kunskap om matförgiftningar
Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga
Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Personlig hygien Händerna
Livsmedelslagen 5 Livsmedel som yrkesmässigt saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt som
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009 Sammanställda av Mats Lindblad, Nina Karnehed, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist (Smittskyddsinstitutet) Augusti 200 (korrigerad september
Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2015
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 215 Sammanställda av Christoffer Sjölund och Mats Lindblad (Livsmedelsverket) och Margareta Löfdahl (Folkhälsomyndigheten) December 216 Bakgrund
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2016
Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 206 Sammanställda av Anton Andreasson och Mats Lindblad (Livsmedelsverket) Februari 208 Obs! Rättad version augusti 208 Bakgrund Denna sammanställning
Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
PM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Egenkontrollprogram. Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04
Egenkontrollprogram Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04 1 Innehåll Förord... 4 1. Beskrivning av företaget och verksamheten... 4 2. Utbildning i livsmedelshygien och egna rutiner... 6 Genomförda
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Smittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Transplantation, Kostrestriktioner
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12546 su/med 2018-09-25 5 Innehållsansvarig: Ann-Sofie Malvemyr, Instruktör, Thoraxintensivavdelning (annla126); Monika Andersson, Undersköterska, Thoraxintensivavdelning
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007 Sammanställda av Mats Lindblad, Anna Westöö, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (Smittskyddsinstitutet) 15 december
Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Dagens program Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare
HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 20 minuter efter att testet började. Man godkänns för
Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan
Oktober 2014 Material framtaget i projektet: Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan, 2012-2013 med stöd från Jordbruksverket Dnr 19-666/12 Projektledare: Pernilla Arinder, SIK Projektgruppen: SLU,
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Gutesmittu nr 2. Region Gotland
2019-05-27 Gutesmittu nr 2 Region Gotland Årgång 13, nummer 2 Influensasäsongen på Gotland 2018 2019 Det första influensafallet anmäldes den 28 november och det sista för säsongen har kanske inte kommit
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 212 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Finns det mikrober i mitt mejeri?
Finns det mikrober i mitt mejeri? This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
HYFS föräldrautbildning
HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen
Livsmedelsburna parasiter Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Livsmedelsburna parasiter Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av de livsmedelsburna parasiterna Cryptosporidium, Giardia
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Smittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen
Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen All personal som hanterar mat på avdelningen ska läsa igenom och följa dessa rutiner. Mat är mer än livsmedelshygien Många äldre är extra
Överkänslighet mot Biogena aminer
Överkänslighet mot Biogena aminer JOHANNA ÅKERSTRÖM Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutri@on Die@st på AllergimoEagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2007-2012 Aminer Biologiskt ak@va (biogena
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!
Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Drick mycket och ofta. En vuxen ska dricka minst 2 liter vätska/dygn fördelat på minst 6 gånger. Undvik kolsyrade drycker och mjölk. Drick istället morots- eller
Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:
Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2016-917 Innehåll 2 Sammanfattning Under de senaste åren har det blivit populärt att
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013
PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Sjukdomsframkallande Escherichia coli Stödjande information för livsmedelskontrollen
Sjukdomsframkallande Escherichia coli Stödjande information för livsmedelskontrollen Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av sjukdomsframkallande Escherichia coli. Allmänt
Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska
Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag
Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Farliga tårtor och getost utan getmjölk FAKTA Cirka 500 000 fall av matförgiftning och 400 000 allergiincidenter
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
www.kristianstad.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Provtagning av kebabkött 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Analysparametrar... 5 Resultat och bedömning...
zoonoser smitta mellan djur och människor
zoonoser smitta mellan djur och människor 1 En zoonos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor Zoonoser orsakas av skilda typer av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.
Egenkontrollprogram. Livsmedelshygien för Vård- och omsorgsboenden samt Dagverksamheter
Egenkontrollprogram Livsmedelshygien för Vård- och omsorgsboenden samt Dagverksamheter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida EGENKONTROLLPROGRAM 2 PERSONALUTBILDNING (LISTOR OCH INTYG) 3-4 PERSONLIG HYGIEN 5 RENGÖRING