VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4/2013 Direktdebiteringen upphör s. 2 Kundbesök: Kultakeramiikka Nya förmånliga elpriser
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Kundtjänst öppen kl. 8.00 16.00 06 324 5750 asiakaspalvelu@vaasansahko.fi Vi spelar in alla kundsamtal. Pärmbild: Katja Lösönen 3 Ledaren Energicertifikat anger 4 energiklassen på ditt hem 5 Energiambassadören åkte 1½ varv runt jorden 8 12 14 18 I korthet 19 Korsord På kundbesök: Kultakeramiikka Vasa Elektriska köpte miljövänlig vattenkraft från Sverige Datorplattor i test Textmeddelande om elavbrott Vasa Elnäts kunder kan helt avgiftsfritt få information om elavbrott som textmeddelande. Tjänsten kan beställas för hemmet, sommarstugan och företaget. På så sätt får du snabbt veta om planerade och överraskande elavbrott. Beställ tjänsten så här: Skicka textmeddelandet aktivera kundnummer förbrukningsplatsnummer (t.ex. aktivera 12345 000000123456) till numret 16126. Kundnumret och förbrukningsplatsens nummer hittar du på din elfaktura. Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.vaasansahko.fi under felanmälan. Under loppet av år 2014 kommer tjänsten också att börja gälla Lillkyro. Se elavbrotten på kartan Bröt stormen strömmen på sommarstugan? Du kan kolla situationen på vår webbplats. På www.vaasansahkoverkko.fi ser du lätt avbrotten inom Vasa Elnät enligt område. Direktdebiteringen upphör Du har väl redan beslutat om du i fortsättningen vill betala din elfaktura som e-faktura eller direktbetalning? Om du använder nätbank ändras betalningssättet till e-faktura. E-fakturan är en elektronisk räkning som levereras direkt till din nätbank. Om du vill kan summan på e-fakturan debiteras automatiskt från ditt konto på förfallodagen. Därmed fungerar den långt på samma sätt som direktdebiteringen. Om du inte använder nätbank ändras betalningssättet till direktbetalning. Direktbetalningen är lika smidig som direktdebiteringen. Räkningen skickas hem till dig och banken debiterar automatiskt fakturans slutsumma på förfallodagen. Om varken e-fakturan eller direktbetalningen passar dig måste du säga upp direktdebiteringsfullmakten i din bank. Då får du i fortsättningen din elfaktura per post. nette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i mars 2014. Nummer: 4/2013 Utgivare: Vasa Elektriska Ab, Vasa Elnät Ab Postadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: 06 324 5111 Felanmälningar: 06 324 5710 (24 h) (samtalen spelas in) Fax: 06 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 Chefredaktör: Mikaela Jussila mikaela.jussila@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Håkan Bodö Göran Heino Katja Luomanranta Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå Bock s Office Ab Tryckning: UPC Print Pärmbild: Katja Lösönen nette TIPS Vinterns energispartips Vintern är kanske inte bilistens favoritårstid. Det lönar sig att använda motorvärmare alltid då temperaturen är under fem grader. På så vis förlänger du motorns livslängd och reducerar bränsleförbrukning och utsläpp. Styr motorvärmaren med en timer. Att värma längre än två timmar är slöseri med energi. Före julhelgen är det ofta mycket stök i köket och ugnen går varm. God planering underlättar arbetet och sparar även energi. Då du bakar, baka mer åt gången och passa samtidigt på att grädda jullådorna. Den noggranne elanvändarens julgröt är kokt under lock och i en kastrull av lämplig storlek för kokplattan. Utebelysning skapar stämning hela vintern. Du kommer själv lättare undan och sparar på elförbrukningen om lamporna tänds och släcks av en timer.
LEDAREN Från marknadsekonomi till planhushållning För tio år sedan beslöt EU-länderna sinsemellan att handeln med utsläppsrätter som började 2005 var det som skulle få Europa att gå över till förnyelsebara energiproduktionsformer. Det centrala argumentet var att utsläppsrättshandeln skulle fungera på marknadens villkor. Tanken var att marknaden självmant skulle styra investeringarna dit där man snabbast och mest kostnadseffektivt kunde reducera utsläppen. Detta tankesätt passade väl i dåtidens Europa, som höll på att bygga upp världens effektivaste marknadsområde. Amerika satsade på teknologisk utveckling. Efter att ha förbundit sig till handeln med utsläppsrätter gick flera europeiska länder medvetet helt i motsatt riktning och skapade genom sin egen nationella lagstiftning system för inmatningstariffer. Dessa system blev dyra för medborgarna och naggade hela idén med utsläppsrättshandeln i kanten. De olika stödformerna har varit så omfattande att styrförmågan hos handeln med utsläppsrätter har varit blygsam. Denna utveckling har letts av Tyskland, Spanien och Danmark, vilkas elproduktion i huvudsak alltjämt är beroende av fossila bränslen. Riktig konkurrens har liten betydelse För närvarande baserar sig över 70 procent av investeringarna i energiproduktion i Europa på stöd. En på marknadspriser baserad lönsamhet betyder allt mindre för elbolagen, eftersom investeringarnas lönsamhet inte beror på marknadspriset utan på de inkomster som systemen med inmatningstariffer genererar. Pengarna till inmatningstarifferna uppbärs av medborgarna antingen som i Tyskland direkt via elpriset eller som i Finland via beskattningen. Marknadspriset på el förvrängs i allt större utsträckning av den utanför marknadsmeka- Hannu Linna Hannu Linna verkställande direktör Den europeiska elmarknaden har tagit steg mot en av individuella statsmakter ledd planekonomi. nismen liggande stödbaserade och icke reglerbara produktionen. Marknadspriset på el är i sig inte en tillräcklig signal för energibolagen att grunda sina beslut på. Denna utveckling leder i förlängningen till en ineffektiv produktionsstruktur. Den europeiska elmarknaden har tagit flera steg från en marknadsekonomi mot en av individuella statsmakter ledd planekonomi. Energi inverkar direkt på ekonomi Förnybar produktion har förvisso åstadkommits även på detta sätt, men priset har varit högt. Inmatningstarifferna har med snabb tidtabell åstadkommit en betydande men till de tekniska egenskaperna halvfärdig utbyggnad av vind- och solkraft i flera länder. De mål för minskade koldioxidutsläpp som sattes i samband med handeln med utsläppsrätter kan kanske nås även med denna politik. Den egentliga orsaken till att utsläppen minskat är dock den minskade energiförbrukning som den europeiska lågkonjunkturen lett till. Historiskt sett har näringslivets energiförbrukning och befolkningens levnadsstandard gått hand i hand. Man bör alltså fråga sig hur stor inverkan den europeiska lågkonjunkturen har på den misskötta energipolitiken. I Finland gör de långa avstånden och det kalla klimatet energipriset till en viktig ekonomisk grundfaktor. Kommissarien försöker stoppa utvecklingen EU:s energikommissarie Günther Oettinger har nu tagit tag i utvecklingen och uppmanat medlemsländerna att undvika onödiga stöd. Kommissionen vill skydda redan gjorda investeringar och accepterar inte en sänkning av redan beviljade stöd. Vägen från kommissariens herdabrev till det att stödsystemen ändras kan dock vara lång. Kommissionens ingripande kommer för sent, eftersom Europas elmarknad redan åsamkats allvarliga skador. Lyckligtvis är inte livet bara energipolitik. God Jul! nette 4/2013 3
Energicertifikat anger energiklassen på ditt hem Om några år måste alla bostäder som säljs och hyrs ha ett energicertifikat. Tanken är att det ska hjälpa köparen välja ett energieffektivt hem. Text Anne Kytölä Illustration Bock s Office Energicertifikatet har varit i bruk sedan år 2008. Till en början krävdes det enbart av nya byggnader, men så småningom kommer kravet att utvidgas till att omfatta även hus byggda före år 1980. Den nya lagen om energicertifikat trädde i kraft i somras. Behövs vid försäljning För fritidsbostäder, skyddade byggnader eller byggnader på mindre än 50 kvadratmeter behövs inget energicertifikat. För övriga byggnader behövs certifikatet först då man ämnar sälja eller hyra ut bostaden. Detta gäller dock enbart bostadshöghus samt småhus som tagits i bruk år 1980, eller senare äldre småhus omfattas av lagen först år 2017. Energicertifikatet får upprättas av aktörer som godkänts av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Ett register finns på deras webbplats www.ara.fi/sv-fi. Enligt uppgifter från miljöministeriet kostar ett energicertifikat för egnahemshus i medeltal 520 euro. För höghuslägenheter kostar energicertifikatet 1 000 1 500 euro. E-talet baserat på teoretiska beräkningar Avsikten med energicertifikatet är att ge jämförbara uppgifter om en byggnads energieffektivitet. Finsk Energiindustri rf och Finlands Egnahemsförbund har kritiserat att energicertifikatet bygger på teoretiska beräkningar. För byggnaden beräknas ett E-tal baserat på hur mycket köpt energi den förbrukat på ett år. Olika energiformer har sin egen koefficient. Även husets tekniska egenskaper inverkar på E-talet. Enligt kritikerna kan en beräknad, med energikoefficient vägd information om byggnadens energiförbrukning vara mycket högre än den faktiska förbrukningen. Enligt lagen måste man i certifikatet även ange den faktiska förbrukningen, om denna är känd. Den teoretiska beräkningen är ofördelaktig exempelvis för byggnader med direkt elvärme, trots att dessa nu för tiden ofta byggs som lågenergi- eller till och med som så kallade passivhus. Den kritik som energicertifikatet fått i sin nuvarande form har lett till att lagen genom ett medborgarinitiativ kommer att behandlas på nytt i riksdagen. Energieffektiviteten kan förbättras Energicertifikatet placerar byggnaden i en viss energiklass (A-G) baserat på dess beräknade förbrukning. Nya, enligt nuvarande byggnadsförordningar byggda småhus, placerar sig vanligtvis i klass C. För äldre hus kan klassen vara E eller G. Byggnadens energieffektivitet kan förbättras exempelvis genom tilläggsisolering, frånluftsåtervinning eller genom att värma huset med förnybar energi. Läs mer om energicertifikatet (på finska): energiatodistus.motiva.fi 4 nette 4/2013
Den hisnande jordenruntresan som räckte 10 veckor lärde Pentti Itkonen, och alla dem som följde med honom, att Vasaingenjörernas uppfinningar sparar energi och miljö runt om i världen. Vasaregionens energikluster, EnergyVaasa, skickade sin energiambassadör Pentti Itkonen att besöka tio länder och fem kontinenter. Han åkte sammanlagt 58 000 kilometer ett och ett halvt varv runt jorden! Det var en sanslöst fin resa! Det har varit ett stort nöje att vara Vasaregionens energiambassadör, säger Pentti Itkonen. Resan är nu över och energiambassadören har kommit för att dela med sig av sina erfarenheter på Österbottens handelskammares höstforum. Energiambassadören åkte 1½ varv runt jorden Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen och Juho Arola nette 4/2013 5
Vad då energiambassadör? Vasaregionens företag i energibranschen anställde Pentti Itkonen som energiambassadör för att berätta för finländarna om Vasaregionens energikunnande samt om den betydande andel, 30 procent, som Vasaföretagen har av Finlands totala export av energiteknik. Till Vasaregionens energikluster hör över 140 företag, varav många är marknadsledare inom sitt område. Nordens ledande koncentration av energiteknologi har en omsättning på 4,4 miljarder euro. Energiteknologin i Vasaregionen sysselsätter 10 000 personer. Vasa Elektriska deltog som samarbetspartner i energiambassadörens resa. J obbet som energiambassadör blev en riktig intensivkurs i energibranschen för den 26-åriga Helsingforsbon. Itkonen hade aldrig tidigare besökt Vasa och kände inte till just några andra Vasaföretag än Wärtsilä, ABB och Vacon. Vasa yrkeshögskolas goda rykte hade även nått Itkonens öron i Helsingfors, där han studerar miljö- och energiteknik vid yrkeshögskolan Metropolia. Vasa är Finlands energistad, sammanfattar Itkonen. Det bästa med jordenruntresan tycker ener giambassadören var att se hur människor som samarbetar kan åstadkomma nästan vad som helst. Lösningar som levererats av energiklustret används i svåraste tänkbara förhållanden ute i världen, säger en imponerad Itkonen. Wärtsiläs dieselkraftverk stora som hus går dag och natt i Eden Yutur, och producerar el från olika bränslen. Leinolat Group har försett kraftverken med tryckluftsbehållare för starten samt så kallat övertryckstak som reglerar lufttrycket i hallen och håller fukten ute. I Vasa finns jobb Energiambassadörens rapporter, i form av blogginlägg och videor, spred effektivt budskapet om Vasaföretagen och deras innovationer i sociala medier. Itkonen vet av många ungdomar som blivit intresserade av att göra Vasa till sin hemstad i framtiden. Mina studiekamrater har upptäckt att det är bra atmosfär i staden och att här finns potentiella arbetsgivare, berättar Itkonen. Itkonen är både förvånad och glad över hur många viktiga och inflytelserika personers hand han fått skaka under resans gång. Han har samlat på sig en tjock packe med visitkort och vidgat sitt sociala nätverk. Enligt Itkonen är nu varje finsk minister helt klar över att man i Vasa behärskar det här med energi. Högteknologi i regnskogen Ecuador var ett av energiambassadörens mest exotiska resmål. Mitt i Amazonas regnskog fanns oljefältet Eden Yutur, fyllt med kunnande från Vasa. Jag fann teknik från Vasa precis överallt. Hela kraftverket, med undantag för grunden, visade sig vara resultatet av samarbete med olika Vasaföretag, minns Itkonen. VEO har stått för automationen av hela Eden Yuturs elproduktion. 6 nette 4/2013
Skyddsreläet från Vamp tryggar dyr utrustning Det fina i kråksången är att produktionsanläggningen drivs med den gas man får som biprodukt i oljeproduktionen. Det är fantastiskt och en bra sak för miljön. Att transportera bränsle mitt ute i regnskogen skulle dessutom vara svårt. De enda transportmedlen är helikopter eller flodbåt, berättar Itkonen. Ecuador gjorde ett oförglömligt intryck på Itkonen. Från helikoptern såg regnskogen ut att fortsätta i det oändliga. Luften var syrerik, frisk och full av fågelsång. Oljefältet utgjorde ett helt eget samhälle. Där arbetade tusentals människor. Det var en unik upplevelse, säger en imponerad Itkonen. Tillbaks till studentens vardag Jordenruntresan var hektisk och stressig, med långa arbetsdagar. Varje veckoslut reste energiambassadören till nästa mål på färden. Han hade turen på sin sida för inte ett enda flyg var försenat och han blev aldrig sjuk under resans gång. Vid sidan av arbetet ordnade värdarna även mer avslappnade fritidsaktiviteter och upplevelser för energiambassadören. Jag fick bland annat se kinesisk opera, amerikansk fotboll och en lokal fotbollsmatch i Brasilien. Fallskärmshoppet i Vasa innan jordenruntresan var definitivt den finaste extremupplevelsen, minns Itkonen. Efter resan gick energiambassadören tillbaka till studentlivet och sitt sista studieår. Jag bor på soffan i min lillebrors etta i Malm i Helsingfors, flinar energiambassadören. Energiambassadörens resmål Finland Norge USA Ecuador Brasilien Spanien Thailand Indien Kina Tunisien Teknik från ABB sparar energi i Europas största och nordligaste guldgruva i Kittilä. VEO moderniserar Norges vattenkraftverk genom att leverera automationsoch elektrifieringssystem. Kraftverken blir pålitligare och ger större effekt. Wapice utvecklar dataprogram och applikationer för företag. Wapices mjukvara används exempelvis för styrningen av produktionen vid Vacons fabrik i Chambergsburg. Wärtsiläs, VEO:s, VAMP:s och Leinolat Groups miljövänliga teknik används på ett oljefält mitt ute i regnskogen. Energiambassadören fick åka med ett modernt, bränslesnålt servicefartyg från Wärtsilä. Fartyget utför arbeten för oljeplattformar. T-Drill i Laihela tillverkar maskiner för bearbetning av metallrör. I en spansk fabrik används maskinerna bland annat till att bygga solpaneler. I Thailand var energiambassadörens värd Vamk, Vasa yrkeshögskola, som har utbildningar inriktade på energiteknik och affärskunnande inom exportindustrin. Thailand är ett av de länder som Vamk har utbytesstudier med. Citec från Vasa är ett internationellt konsultföretag i teknikbranschen, med sakkunskap om kraftverk med många funktioner. Citec planerar bland annat stora avfallskraftverk. Cirka 400 anställda arbetar på bolagets kontor i Indien. Energiambassadören besökte Vacons fabrik i Kina och fick lära sig hur ett kinesiskt företag bygger hissar och rulltrappor som drar 30 procent mindre energi tack vare Vacons frekvensomriktare. I Tunisien deltog energiambassadören i marknadsföringen av Vasaregionens energikunnande, EnergyVaasa, på evenemanget Energy Days som startats på initiativ av Merinova. Se videoklipp från resan och läs mer på energiambassadörens blogg www.energialahettilas.fi nette 4/2013 7
PÅ KUNDBESÖK Keramik och spjut Texti Anne Kytölä Foto Katja Lösönen Svettig idrott har vid första anblicken inget gemensamt med inredningstidningarnas glamour. Men i Pihtipudas samsas just denna kombination under samma tak. Finlands, i själva verket hela världens, enda museum för spjutkastning finns i Pihtipudas i Mellersta Finland. I det lilla museet finns fotografier av våra spjuthjältar genom tiderna, som Tiina Lillak, Kimmo Kinnunen och Heli Rantanen. I ett vitrinskåp förevisas 17 spjut. Med ett av dem kastade Seppo Räty sig till världsmästare i Rom 1987, med resultatet 83,54. Ett annat skåp innehåller idrottarnas gamla skor och tävlingsskjortor. På fabriken i Pihtipudas betjänar Carita Arnberg (till vänster) och Marjo Teerimäki kunderna. 8 nette 4/2013
Basilika-ärtsoppa 4 portioner 120 g frysta ärter 2 schalottenlökar 2 msk olivolja 6 dl hönsbuljong 1 liten kruka färsk basilika 2 msk smetana 1 msk citronsaft salt och malen svartpeppar Skala och hacka löken fint. Bryn i en oljad kastrull. Tillsätt ärterna och den varma hönsbuljongen. Koka på svag värme i ca 4 minuter, tills ärterna mjuknat något men inte förlorat sin färg. Tillsätt basilikabladen, smetana och citronsaft. Purea soppan med en stavmixer. Smaksätt med salt och peppar. Hetta upp och servera genast. Om du vill kan du dekorera portionerna med några droppar basilikaolja. I taket hänger två blåvita flaggspel. Golvet knarrar. Tavlorna på väggen intygar att spjutmuseet besökts av inflytelserika gäster. President Tarja Halonen besökte Pihtipudas 25.4.2002 och president Sauli Niinistö var där i somras, 30.6.2013. I nedre våningen öppnar sig en färggladare och livligare värld: Kultakeramiikkas tusen kvadratmeter stora fabriksbutik formligen glittrar inför julen. Borden är vackert dukade och hyllorna är fulla av färger. Kunder går runt i gångarna, bäran- de på sina inköpskorgar. Någon har plockat famnen full med röda stearinljus och är på väg mot kassan. Där packas som bäst föregående kunds varor in i vackra presentförpackningar. Det är liv och rörelse i butiken och en varm stämning råder. En oas mitt i en lång resa Simo Tapani har spenderat sin 60-årsdag i Levi och passerade affärscentret Putaanportti på hemvägen. Inredningsaffären glänste dock så lockande i skymningen på vintereftermiddagen att Tapani gjorde en U-sväng och körde in på Kultakeramiikkas gård. Här finns mycket intressant att titta på även för en karl, bedömer Tapani. Om man blir trött på att titta på kippor och koppar kan man alltid smyga upp på övre våningen för att pränta in lite nya detaljkunskaper om spjutkastning. Tapanis maka Anja Virtanen har lyckats hitta en potatisskalare. Hon har redan en likadan hemma så till sommaren blir det nästan ett nöje att skala potatis även vid sommarstugan. Det är alltid roligt att gå i inredningsaffärer, fast man inte skulle köpa någonting. Det är en passlig bensträckare innan vi fortsätter färden hem till Tarvasjoki utanför Åbo, säger Virtanen. Ortsbornas köksbutik Största delen av Kultakeramiikkas kunder är förbipasserande, precis som Anja och Tapani. Butiken är öppen varje dag, förutom juldagen, och har årligen över 60 000 besökare. Livligast är det om sommaren, men även julsäsongen är en bråd tid. Enligt butikschef Marjo Teerimäki kommer besökarna från hela Finland. Om sommaren och hösten kommer även många utlänningar på uppköp. Vi har turister från bland annat Tyskland och Frankrike, men vi är så pass långt från östgränsen att vi har ganska få ryska kunder, berättar Teerimäki. Förutom Kultakeramiikkas egna kärl säljer affären även inredningsartiklar från andra tillverkare. Lokalbefolkningen handlar framför allt kärl och bruksföremål till sina kök. Pihtipudas fabriksbutik bredvid riksväg fyra vid sjön Kolimas strand är företagets största affär. De övriga fabriksbutikerna finns i Riihimäki och i Pernå. nette 4/2013 9
Kycklinggryta med julsmak 6 portioner 900 g kycklingfilé 400 g små schalottenlökar och/eller pärllök 2 3 klyftor vitlök 2 morötter 1 palsternacka 200 g bruna champinjoner smör salt och svartpeppar 2 msk mjöl 2 dl vatten 2 msk soyasås några stänk balsamico 5 dl grädde 2 grönsaksbuljongtärningar hackad färsk timjan, ca 1 dl 10 katrinplommon 1/2 dl valnötskärnor 1/2 dl svartvinbärsgelé Skär kycklingen i bitar. Bryn i smör i gryta tills den börjar få färg. Tillsätt sedan lök tillsammans med mer smör, därefter rotsakerna och svampen och låt stå på medelhög värme i ca 5 minuter. Salta och peppra. Häll mjöl och all vätska i en bunke och vispa. Tillsätt blandningen, timjan och buljongtärningarna i grytan och låt puttra på svag värme under lock. Hacka katrinplommon och valnötter och lägg ned i grytan. Tillsätt även gelén. Låt gärna grytan stå kvar på låg värme i närmare 40 minuter. Servera med kokt ris smaksatt med saffran eller gurkmeja. Vi har ett lite annat produktsortiment än de har längre söderut, säger Marjo Teerimäki. Enligt henne uppskattar folk i norr mera det praktiska, medan man i söder köper fler dekorationer. I butiken i Riihimäki skulle Teerimäki inte nödvändigtvis sätta upp en lika hög och fin uppsättning med kakformar som de har i Pihtipudas. Anja Virtanen och Simo Tapani tog sig en bensträckare i Pihtipudas. Paret var på väg hem från Levi till Tarvasjoki utanför Åbo. Inhemskt familjeföretag Vasa Elektriskas kund Kultakeramiikka är ett finländskt familjeföretag, grundat i Nummi på 1970-talet av Juhani och Kyllikki Ruuskanen. Verksamheten i Pihtipudas startade år 1989. Företagarna tillverkade till en början egenhändigt sina produkter, ljuslyktor och skålar, genom att dreja och gjuta. Men verksamheten utvidgades snabbt, bolaget anställde folk och företagarna gick över från drejande till administrativa arbetsuppgifter. Mina föräldrar är fortfarande med i företaget, de är rätt mycket i Estland för att hålla ett öga på produktionen där, berättar Jari Ruuskanen som ansvarar för Kultakeramiikkas marknadsföring och produktutveckling. Även Jari Ruuskanens syster, Mari Puumalainen, arbetar i familjeföretaget. Alla Kultakeramiikkas produkter tillverkas nu för tiden i företagets fabrik i Estland. Produktionen i Pihtipudas upphörde år 2005, och fabriksbutiken utvidgades till den tidigare fabrikshallen. Konkurrens österifrån Jari Ruuskanen betonar Kultakeramiikkas inhemskhet, även om tillverkningen sker utomlands. Alla produkter designas i Finland, för finländsk smak och för att passa i finländska hem, säger Ruuskanen. Enligt Ruuskanen kan Kultakeramiikka tack vare den egna fabriken konkurrera med lågprisimporten från bland annat Kina. Våra produktnyheter kan gå från ritbordet till butikshyllan mycket snabbt, till och med på under en månad, berättar Ruuskanen. Teamet har nya idéer Planeringsarbetet har enligt Ruuskanen förändrats mycket under årens lopp. Förr lanserades nya produkter ganska sällan, och kunderna utökade från år till år sin samling av en viss produktserie. De traditionella servisernas betydelse har minskat, och planeringsarbetet lever numera efter kvartalsekonomins lagar. Man måste komma ut med något nytt på marknaden nästan varje vecka, säger Ruuskanen. Ruuskanens arbetsdag har på intervjudagen börjat med ett produktutvecklingsmöte. Utgående från produktutvecklingsteamets tankar kommer två idéer att gå vidare till produktion. De kommer rätt snabbt att finnas i butikshyllorna så snart är kanske de finländska köken utrustade med en ny burk att förvara träslevar och stekspadar i. Nytt varumärke Kultakeramiikka klarar sig bra ekonomiskt. Eftersom företagets produkter är ganska förmånliga köps de även under ekonomiskt svåra tider. Vi märkte av samma fenomen under lågkonjunkturen på 90-talet. Just nu säljer vi så bra att vi ibland har leveranssvårigheter, vilket förstås inte är bra, harmas Jari Ruuskanen. Kultakeramiikkas produkter säljs förutom i fabr iksbutikerna även i varuhus och på nätet. Familjeföretaget försöker växa på två fronter. Produktionen av serviser fortsätter och nya kärl kommer ut på marknaden. Dessa kan användas i ugnen, mikron, på spisen och som nyhet även på induktionsspisar. 10 nette 4/2013
Bröd i gryta 8 dl jästbrödsmjöl 1 ½ tsk salt ¼ tsk torrjäst 4 dl kallt vatten Blanda mjöl, salt och jäst. Tillsätt kallt vatten och blanda hastigt med en degspade. Knåda inte! Täck över skålen med plastfilm och låt stå i rumsvärme i 12 18 timmar. Bred ut en bakduk på bordet, strö mjöl över och häll degen på duken. Tryck ut degen till en jämn platta och vik in det från kanterna. Strö mjöl över och låt jäsa i bakduken i ytterligare två timmar. Ställ en gryta med lock i ugnen och värm till 225 grader. När ugnen är varm, tag ut grytan och stjälp i degen. Lägg på locket och grädda i ugn ca en halv timme. Ta av locket och grädda ytterligare ca 20 minuter, så att brödet får fin färg. För drygt ett år sedan skapades ett nytt varumärke, Kotimo Design, som vidgar Kultakeramiikkas sortiment till att omfatta ljus, ljusstakar, servetter, tändstickor i dekorerade förpackningar och andra säsongsbetonade produkter. Till julen säljs bland annat dörrkransar och tomtefigurer. Idén med produkterna i Kotimo Design sortimentet är deras enhetliga mönster. Exempelvis ljusen har samma mönster som servisen. Bordsdukningen fulländas med servetter och tändsticksaskar med matchande motiv. I Kotimo Design kombinerar vi vårt teknikkunnande med vårt bildskapande, förklarar Ruuskanen. Crème brûlée med kinuski 4 portioner 1 vaniljstång 2 1/2 dl vispgrädde 2 dl kondenserad mjölk, karamelliserad 3 äggulor Gratinering: ca 1/2 dl rörsocker Skrapa ur vaniljfröna. Häll grädde och den karamelliserade mjölken i en kastrull och lägg i vaniljstång och frön. Koka upp och låt dra under lock vid sidan av spisen i ca 15 minuter. Vispa upp äggulorna i en bunke och häll över den ljumma gräddblandningen. Vispa lätt. Sila smeten genom finmaskig sil och fördela i 4 portionsformar. Koka vattnet till vattenbadet. Ställ formarna i en till hälften vattenfylld ugnsfast form och grädda i 150 grader i ca en timme eller tills de precis stannat. Låt svalna. Sätt ugnen på grill 250 grader eller använd en brännare. Strö ett jämnt lager med socker på brûléerna och gratinera högt upp i ugnen tills sockret har smält och fått lite färg, eller bränn med låga över sockret tills det smälter och får färg. Gör gärna crème brûléerna dagen innan och gratinera eller bränn dem med brännare strax före servering. Tranbärssnöbollar ½ liter tranbär 1 äggvita 100 g pudersocker (pröva även jordgubbsvarianten) Välj bara ut hela, stora bär. Kläck äggvitan på en tallrik och rulla tranbären i den. Häll pudersockret på en annan tallrik och lägg bären i sockret ett i taget. Skaka tallriken tills alla bär är täckta i florsocker. Gör en liten sats åt gången. Låt torka och behandla bären på nytt om den röda färgen lyser igenom. nette 4/2013 11
Text Anne Kytölä Foto Hannu Linna Karta EPV Energi Ab Vasa Elektriska köpte miljövänlig vattenkraft från Sverige Från svenska älvar har det från början av juli strömmat elektricitet till Vasa Elektriskas kunder. Vasa Elektriskas verkställande direktör Hannu Linna är nöjd med bolagets anskaffning. Trots att färdigbyggd vattenkraft aldrig går att köpa speciellt billigt, enligt Linna, lönade det sig att nu ta chansen. Tidpunkten för köpet var läglig eftersom partipriset på el var lågt. Vattenkraft är dessutom energiproduktionens kronjuvel, som sällan är till salu, motiverar Hannu Linna. Tre bolag, EPV Energi, Helsingfors Energi samt Kymppivoima Oy köpte elproduktion från Indalsälven för sammanlagt 605 miljoner euro. Närmare 20 elbolag kommer att använda sig av den svenska elen. I egenskap av EPV Energis största ägare är Vasa Elektriskas andel i affären 13 procent. Vår andel är näst störst genast efter Helsingfors Energis andel, säger Linna. Vattenkraften köptes från ett danskt investeringsbolag och köparna har bildat ett nytt bolag, Voimapiha Oy, som sköter om att elen fördelas mellan ägarna enligt deras respektive andelar. Den svenska elen överförs till Finland via partimarknaden för el, vilket betyder att elen säljs i Sverige och att man för pengarna köper motsvarande mängd el i Finland. Affären blev klar i slutet av juni och de finländska bolagen fick tillgång till den svenska vattenkraften från och med 1.7.2013. Ren baskraft, användbar reglerkraft Den svenska vattenkraften gör Vasa Elektriskas elanskaffning mångsidigare. Då elen kan produceras på många olika sätt blir det enklare att hålla Vasa Elektriskas kunders elpris på en konkurrenskraftig nivå. Riskerna med politiska beslut och svängningar på elmarknaden är lättare att kontrollera med välbalanserade produktionsformer, påpekar Linna. Vasa Elektriska slöt år 2004 ett hyresavtal där man fick använda den vattenkraft som produceras i Mo i Rana i Norge för 15 år framåt. Den svenska vattenkraftsaffären är bra även av den orsaken att hyresavtalet för den norska vattenkraften tar slut inom några år. I Finland byggs som bäst kärnkraft och vindkraft vars elproduktion inte kan regleras. Samtidigt tas reglerbara kolkraftverk ur bruk. Enligt Linna är köpet av reglerbar vattenkraft därför en vettig anskaffning för Vasa Elektriskas del. Vattenkraften orsakar inga koldioxidutsläpp, vilket gör den till en miljövänlig energiform. Linna konstaterar dock att folks attityder ändras under decenniernas gång för ett trettiotal år sedan ansågs vattenkraften vara allt annat än grön. Betydande affär för Vasa Elektriska Indalsälven startar i de jämtländska fjällen och rinner ut i Bottniska viken, norr om Sundsvall. Den 430 kilometer långa älven är med sina sammanlagt 25 vattenkraftverk Sveriges tredje viktigaste vattenkraftsproducerande älv. Vasa Elektriska är nu delägare i sju av dessa kraftverks produktion. De sju vattenkraftverkens sammanlagda effekt är cirka 160 MW, och på ett år producerar de i medeltal 862 GWh elenergi för de finländska bolagen. 12 nette 4/2013
Vasa Elektriska köpte i somras via EPV Energi en andel i sju av Indalsälvens vattenkraftverk i mellersta Sverige. På bilden kraftverket Midskog. SVERIGE Affären höjer enligt Hannu Linna Vasa Elektriskas energianskaffning med 6 7 procent och gör Vasa Elektriska till en betydande elförsäljare i Finland. Vår el står för 4 5 procent av all den el som förbrukas av privata hushåll, säger Hannu Linna. Indalsälven Sundsvall Stockholm Hur fungerar vattenkraft? Vattenkraftverkens funktionsprincip bygger på höjdskillnader. Vattnets energi kan utnyttjas genom att låta högre beläget vatten flöda genom vattenkraftverkets turbin till en lägre nivå. Turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. Jämfört med till exempel kärn- eller vindkraft är fördelen med vattenkraft att vattnet kan lagras i bassänger. Vattnet fungerar som reglerkraft, eftersom energin kan tas i bruk då den behövs. Med hjälp av vattenkraft kan man reglera topparna i elförbrukningen. Ett vattenkraftverk är också lättare att starta, reglera och stoppa än andra kraftverk. Vattenkraftsproduktion är beroende av vädret. Torra somrar stiger elpriset eftersom det råder brist på vatten och vattenkraftsbassängerna inte fylls. Att bygga vattenkraft är dyrt, men den har lång livslängd och låga driftkostnader. Vattenkraftverkens tillstånd förutsätter att kraftverkets ägare tar väl hand om miljön och vattendragets fiskstammar. Källa: Finsk Energiindustri, www.energia.fi Indalsälven rinner ner från de jämtländska fjällen och ut i Bottniska viken norr om Sundsvall. nette 4/2013 13
NETTE TESTAR Datorplattor i test Nette förlitade sig denna gång på mogna testare. Tre pensionärer fick för första gången i livet pröva vad man kan göra med en datorplatta. Om du köper en datorplatta i julklapp till en äldre person, kom ihåg att också visa hur man använder den. Datorn bärbar eller stationär är ett välbekant redskap för alla våra testare, men en datorplatta har ingen av dem tidigare hållit i sin hand. Tre datorplattor har tagits med i testet: Microsoft Surface RT 32 GB, Apple ipad2 Wi-Fi 16 GB White och Samsung Galaxy Tab 3 8.0 Wi-Fi. Tarja Pirttimäki, Kaj Ingman och Ruben Wiklund testar apparaterna på egen hand i cirka två veckors tid. Testet underlättas av att många förinställningar görs innan de tar apparaterna i bruk. Testets datorplattor fungerar med trådlöst nätverk (Wi-Fi), så i Pirttimäkis och Ingmans hem installeras först ett sådant. Hos Wiklund finns ett trådlöst nätverk sedan tidigare. Apparaterna ansluts till nätet, operativsystemen installeras och nödvändiga användarkonton skapas. Apparaterna är nu färdiga att användas och program eller applikationer (appar) kan laddas ner till dem. Det är via dessa appar man kan använda sin datorplatta till just de saker man är intresserad av. Starten förbryllar Första kvällen började det bara snurra i huvudet, men ju mer jag har lekt med datorplattan desto ivrigare har jag blivit. Jag tror att pensionärer kan ha stor glädje av en datorplatta, säger Ruben Wiklund. Testarna tycker det är ganska lätt att lära sig använda en datorplatta, åtminstone om man tidigare vant sig vid en dator eller smarttelefon. Om datorn är en helt ny bekantskap lönar det sig att exempelvis gå en kurs på medborgarinstitutet eller att be mer vana användare av datorplattor om råd. Användningen av en datorplatta underlättas av att man kan ha sitt eget modersmål som användarspråk. Till exempel i vårt test använde Tarja Pirttimäki datorplattan på finska, medan Ruben Wiklund och Kaj Ingman använde svenska. Förtjust i Google Datorplattan visar sig vara ett oslagbart, portabelt uppslagsverk. Speciellt Ingman och Wiklund är förtjusta i den nästan allvetande herr eller farbror Google. Av honom kan man fråga vad som helst. Man kan förstås inte alltid tro på alla svar man får av Google. Det gäller att komma ihåg källkritiken, säger Kaj Ingman. Ruben Wiklund berättar att han med hjälp av datorplattan löst många dispyter fortare än kvickt. Förstår du, när gamla människor träffas på gatan hälsar man först och frågar hur den andra mår, och sedan börjar man prata om vädret. Snart är man oense om från vilket håll det blåser. Tvisten får sin lösning genom att man gräver fram datorplattan och kontrollerar uppgiften i väderleksrapporten. Nyheter och e-böcker Våra testare säger sig läsa många tryckta tidningar och tidskrifter. Därför intresserar nyheter även på nätet. Tarja Pirttimäki har dessutom läst e-böcker från biblioteket på datorplattan. Datorplattan är lagom stor. Den är riktigt kul att handskas med. Jag läste böcker liggande i sängen på kvällen och när jag läst klart sköt jag in datorplattan under sängen, så att jag inte skulle stiga på den på morgonen, berättar Pirttimäki. Hon testade ipad-plattan. Kaj Ingman var inte fullt lika nöjd med den datorplatta, Microsoft Surface, som fallit på hans lott eftersom den är större än de andra datorplattorna. 14 nette 4/2013
Ruben Wiklund fotograferar fotografen som tar bilder på testgruppen. Tillvaron får guldkant när man med datorplattans hjälp snabbt kan få användbar och rolig information från nätet. För tung och stor tycker jag, konstaterar Ingman. Enligt honom tröttnar händerna om man försöker använda datorplattan till att läsa e-böcker eller tidningar i sängen. Den väl tilltagna storleken kom förvisso till sin rätt då Ingman skulle köra bil till en okänd adress. Det var lättare att följa rutten på datorplattan än på navigatorns betydligt mindre skärm. Datorplattan vidgar vyerna Testarna har haft både nytta och nöje av sina datorplattor. De använder den till samma saker som de har datorn till, till exempel till att sköta bankärenden och e-post. Man har glädje av datorplattan även i sina hobbyer. Den som är intresserad av nya saker kan hitta helt nya världar ute på internet. Wiklund och Ingman bowlar bägge två och sitter med huvuden ihop över uppgifter som skickas i realtid från bowlinghallen. Applikationen visar vem som befinner sig i bowlinghallen och med vilket resultat de fäller käglorna. På datorn ser man till och med vilka käglor som blir stående, vilket inte syns på datorplattan, säger Ingman. Pirttimäki har använt sin datorplatta till att lyssna på musik. Jag tycker om inhemsk dansbandsmusik, Souvarit till exempel, berättar hon. Datorplattan kan också användas till fotografering och för att enkelt dela bilderna med sina bekanta, exempelvis via e-post. Bilderna kan lagras i molntjänster på nätet, som Dropbox och Sky Drive. Ingman har studerat franska med hjälp av datorplattan och videor på Youtube. Han skrattar och säger att han åtminstone kan säga att han inte talar franska och demonstrerar sedan just den frasen på franska. Att studera videor verkar ha varit effektivt, för uttalet låter i det närmaste perfekt. Wiklund har ägnat sig åt släktforskning i många års tid. Datorn, och nu datorplattan, är till stor glädje även i denna hobby. Wiklund åker ofta på utlandsresor och brukar boka flyg, hotell och hyrbil via internet. Jag planerar även körrutterna och skriver ibland ut kartor på förhand, berättar han. Kartor och gatubilder från andra länder intresserar även Pirttimäki. Via Googles gatuvy (Street View) tog hon sig en titt på hur det ser ut på hennes australienska släktingars gata. Nätuppkoppling obligatorisk Utan internetuppkoppling har man inte mycket glädje av en datorplatta. Testets apparater tar sig trådlöst ut på nätet, förutsatt att ett trådlöst nätverk finns i närheten. Det lönar sig att installera ett sådant hemma, så att datorplattan automatiskt ansluter sig till det så fort den slås på. Instruktioner för hur man installerar ett trådlöst nätverk fås från företag som säljer bredbandsanslutningar. På offentliga platser finns ofta trådlösa nätverk man får använda gratis, men det krävs ofta ett lösenord. På exempelvis hotell får man lösenordet från receptionen. En trådlös anslutning kan också skapas med hjälp av en smarttelefon, om denna nette 4/2013 15
Kaj Ingman och Ruben Wiklund tänker köpa varsin datorplatta men vill vänta lite, tills priserna gått ned. Tarja Pirttimäki tycker att hon klarar sig med sin dator. Datorplattan från Microsoft har inbyggt stativ. Till datorplattan kan kopplas tangentbord, mus eller skrivare. har funktion för internetdelning. Det tredje alternativet är en datorplatta utrustad med SIM-kort och abonnemang för mobildata. En datorplatta med 3g- eller 4g-uppkoppling står i förbindelse med internet på samma sätt som en mobiltelefon. Vanligtvis betalar användaren en fast månadsavgift till operatören. Man bör dock komma ihåg att denna månadsavgift inte täcker kostnaderna för att surfa med datorplattan utomlands. Samma begränsning gäller för smarttelefoner. Operativsystemet spelar roll Beroende på tillverkare är datorplattornas operativsystem något av följande: Apple ios, Microsoft Windows eller Google Android. Enklast är det att välja det operativsystem man är van vid sedan tidigare. Man blir snabbare bekant med datorplattan om den är baserad på samma logik som ens dator eller smarttelefon. Operativsystemet avgör också vilken tillverkares appar man kan ladda ner till sin platta. Apparna kan inte föras över till en annan datorplatta i ett senare skede, om den nya plattan använder ett annat operativsystem. Ge hjälp och råd i början Hennariikka Intosalmi från Centralförbun- Kaj Ingman, Ruben Wiklund och Tarja Pirttikäki tycker datorplattan är enkel att använda, när man väl kommit igång. det för de gamlas väl påminner om att ingen blir glad av bara en datorplatta i ett presentpaket. Om du planerar köpa en datorplatta i julklapp åt en till åren kommen släkting, bör du också inkludera din tid i presenten för att visa och förklara hur man använder datorplattan. Mottagaren kan i själva verket uppskatta din gåva först om den har färdigt installerade applikationer och bokmärken som användaren har nytta av. Det är till och med värt att överväga en gemensam shoppingtur. Då kan man testa apparaten i butiken och fundera tillsammans till vilka ändamål den kunde användas och hur stor den ska vara, säger Intosalmi. Intosalmi påpekar att den tilltänkta användaren själv är den bästa informationskällan, när man funderar på användningsändamål för datorplattan. En datorplatta räcker bra till, om man främst vill läsa e-post, titta på bilder av barnbarnen eller ringa bekanta via Skype. Men om man är intresserad av bildbehandling eller av att skriva sina memoarer så är en dator ett bättre alternativ. Att skriva på en datorplatta är inte så praktiskt, även om man kopplar till ett externt tangentbord. Att använda en datorplatta kan också försvåras av ålderskrämpor och sjukdomar. Välmenande släktingar bör dessutom komma ihåg att den nätuppkoppling som datorplattan kräver kan vara en för dyr månatlig utgift för många pensionärer, säger Hennariikka Intosalmi. Intosalmi är projektplanerare för Centralförbundet för de gamlas väls och Vanhus- ja lähimmäispalvelus gemensamma projekt KÄKÄTE (Käyttäjälle kätevä teknologia Behändig teknologi för användaren). I projektet undersöks hur man med hjälp av teknik kan stöda äldre människor i deras egna hem. 16 nette 4/2013
Vad kan man ha datorplattan till? Ruben Wiklund har sammanställt en lista med exempel på vad man kan göra med en datorplatta för Nettes läsare. Med en datorplatta kan man exempelvis: läsa väderleksrapporten: Meteorologiska institutet (sv.ilmatieteenlaitos.fi), Foreca (www.foreca.fi) samt svenska (www.smhi.se) och norska (www.yr.no) väderlekstjänster läsa nyheter kontrollera dagens tv-program och titta på tv och video söka efter matrecept söka information om sjukdomar och behandlingar titta på fotografier och läsa om gamla tider fotografera läsa om kändisar och andra intressanta personer hålla kontakt med släktingar och bekanta via e-post, Skype eller Facebook boka resebiljetter läsa restaurangernas menyer och boka bord boka konsertbiljetter gå kurser på internet titta på idrottsevenemang söka information om intressanta saker: www.google.fi Varifrån får man appar? Appar, eller applikationer, laddar man ner till datorplattan från appbutiken. Den som har en platta från Microsoft använder Windows Store, ipad ägaren App Store och den med operativsystemet Android Google Play. Det lönar sig att söka efter appar för sina hobbyer eller för andra intressanta ändamål med hjälp av lämpliga sökord. På Senioriverkkos webbplats www.senioriverkko.com finns en länk till en lista på appar för ipad som lämpar sig för äldre personer. Tekniska egenskaper Microsoft Surface RT 32 GB Apple ipad2 Wi-FI 16 GB White Samsung Galaxy Tab Pris 329, Gigantti 369, Gigantti 299, Gigantti Skärmstorlek 10,6 tum 9,7 tum 8 tum Max skärmupplösning 1366 x 768 pixlar 1024 x 768 pixlar 1280 x 800 pixlar Processor NVIDIA Tegra 3, fyrkärnig Apple A5 dual-core, 1 GHz Cortex A9 Arbetsminne 2 GB 512 MB 1,5 GB Lagringsminne 32 GB Flash, 16 GB Flash, 16 GB Kameror På fram- och baksidan På fram- och baksidan På fram- och baksidan Mikrofon Ja Ja Ja Plats för minneskort Ja Nej Nej Anslutningar Wifi, Bluetooth, USB 2.0 Wifi, Bluetooth Wifi, Bluetooth Batteritid 8 timmar 10 timmar 9 timmar Operativsystem Microsoft Windows 8RT ios 4 Android Färg Grå Vit Vit Höjd 17,19 cm 24,12 cm 20,93 cm Bredd 24,45 cm 18,57 cm 12,22 cm Djup 0,93 cm 0,88 cm 0,70 cm Vikt 680 g 601 g 280 g nette 4/2013 17
I KORTHET Det nedsatta priset på elenergi kvarstår Tack vare den positiva kostnadsutvecklingen har Vasa Elektriska beslutat att de rabatterade kampanjpriserna övergår till att vara gällande priser från och med 25.11.2013 för elavtal som är i kraft tillsvidare. Det reducerade priset gäller såväl allmän el som nattel och säsongel. Prisnedsättningen gäller inte grundavgifter eller elöverföringsavgifter. Det nedsatta priset förutsätter inga åtgärder av kunderna. Priset på elenergi (huvudsäkring om högst 63 A) inkl. moms 24 %. Grundavgiften påverkas inte. Priset på elenergi cent/kwh fr.o.m. 25.11.2013 Allmän el 5,94 Nattel dagenergi 6,14 nattenergi 5,27 Säsongel vinter, dagtid 6,92 övrig tid 5,32 Vindel Allmän el 7,04 Nattel dagenergi 7,24 nattenergi 6,37 Säsongel vinter, dagtid 8,02 övrig tid 6,42 Utlottning av Nokia Lumia 820 Vi har lottat ut en Nokia Lumia 820- smarttelefon bland alla som beställt vår avgiftsfria SMS-tjänst före utgången av november 2013. Vinnaren har meddelats personligen. Arbetsgivarimage via rollspel I september 2013 öppnades de österbottniska landskapens egen Företagsby. Tanken är att ca 15 000 elever i årskurs 6 under loppet av tre år ska besöka Företagsbyn i Vasa, Karleby och Seinäjoki. Det är just sjätteklassarna som är denna också internationellt belönade inlärningsmiljöns huvudmålgrupp. Tanken är att de ska kunna skapa en realistisk bild av regionens arbetsgivare och samhället de lever i genom att via en typ av rollspel få pröva på olika yrken, få lön och fungera som konsument och medborgare i ett miniatyrsamhälle. Denna lite annorlunda skoldag föregås av ett studiematerial som baseras på läroplanen. Inlärningsmiljön är ett samarbete mellan Ekonomiska informationsbyrån TAT samt städerna Vasa, Karleby och Seinäjoki. Vasa Elektriska vill med sitt deltagande i Företagsbyn i Österbotten visa upp sig för potentiella framtida arbetstagare. Möjligheten att på olika sätt behandla energikonsumtion är också en viktig del i helheten. Förutom i Österbotten finns Företagsbyn som bäst i Helsingfors, Östra Finland, Egentliga Finland, Birkaland, Uleåborg och Villmanstrand. Verkställande direktör på Vasa Elektriska Olli Paananen funderar om företaget har ett tillräckligt penningflöde för att göra nya vindkraftsinvesteringar. Dina Maiseichyk, merkonomstuderande på Vasa yrkesinstitut, bistår som ledningens assistent. 18 nette 4/2013
Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar senast 31.1.2014 under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa eller som e-postbilaga till: nette@vaasansahko.fi Bland korsordslösarna utlottas 2 st. blecklyktor. Vinnare av föregående Nette-korsord: Gullvi Norras, Korsnäs Anders Willför, Vasa Rätt lösning på föregående korsord. nette 4/2013 19
Vill du delta i vår energiuppföljning? Är du en noggrann och effektiv elkonsument eller vet du inte riktigt hur du ska göra för att få kilowattimmarna att bli färre? Vi söker nu bland våra kunder fyra egnahems-, radhus- eller höghusinnevånare för att delta i vår energiuppföljning år 2014. Du kan bo ensam eller sambo, i en stor eller i en liten familj. I uppföljningen kommer de valda hushållens energianvändning att analyseras, så att våra experter kan ge ett utlåtande om hur energieffektiviteten ytterligare kan förbättras. Uppföljningen kommer att presenteras i en artikelserie i Nette. Intresserad? E-posta oss på nette@vaasansahko.fi före 10.1.2014 och berätta mer om ditt hem, dess innevånare och vilken uppvärmningsform ni har. Skriv Energiuppföljning i rubrikr aden för e-postmeddelandet. Bland alla som svarat lottar vi ut 3 stycken Polar FT4-pulsmätare.