NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Relevanta dokument
NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Analys av polynomfunktioner

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Tentamen i Envariabelanalys 1

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Matematisk statistik

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Multiplikationsprincipen

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Stokastiska variabler

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Räkning med potensserier

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0


Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

101. och sista termen 1

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Andra ordningens lineära differensekvationer

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Icke-lineära ekvationer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Föreläsning 10: Kombinatorik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

3-fastransformatorn 1

Något om funktionsföljder/funktionsserier

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Ett system är asymptotiskt stabilt om det efter en övergående störning återgår till sitt begynnelsetillstånd.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

================================================

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

3 Samplade system. 3. Samplade system. Vad är ett samplat system? I ett tidskontinuerligt system är alla variabler x (t), y (t)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Föreläsning G70 Statistik A

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Trigonometriska polynom

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

Föreläsning G04: Surveymetodik

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Transkript:

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder för att bestämma e approimativ lösig till e såda evatio. E umeris metod som aväds ofta är s.. NEWTON-RAPHSONS METOD. Fall. ENKEL ROT. Först betratar vi fallet med eel rot (eller rot av udda multiplicitete i itervallet [a,b]. Grafe till futioe y = f ( sär -ael i e put i som ligger i [a,b]. Låt y = f ( vara e otiuerlig deriverbar futio i itervallet [a,b]. Ata vidare att futioe har ett ollställe c i itervallet [a,b] och att är e put som ligger ära futioes ollställe (se edaståede figur. Alltså betecar c de eata lösige till evatioe f ( =, meda är e approimatio av lösige. För att få bättre approimatio bestämmer vi särigspute mella -ael och tagete i pute P =, f ( ( Tagete geom pute P har evatioe y f = f ' ( (. Särigspute med -ael får vi för y= dvs f ( f ( = ( =. ( Alltså är f ( = e y approimatio av lösige c. Vi a u aväda som ett ytt startvärde och beräa e y approimatio f ( =. På samma sätt har vi + = f ( f '( (Iteratiosformel för Newto-Raphsos metod av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod När ma löser umeris evatioe f ( = med Newto-Raphsos metod måste ma välja ett start värde som ligger i ärhete av det söta lösige. Detta a vi göra geom att rita grafe till y = f ( med hjälp av dator eller miiräare (eller grovt sissera och frå grafe välja de första approimatioe. Därefter aväder formel f ( + = och bestämmer ågra approimatioer till de eata lösige. f ' ( (Formler av ovaståede typ, där + beräas med hjälp av allas iterativa formler Precisiosravet (oggrahets rav ages ofta på forme c < ε. Amärig: Det är pratist att staa är < ε (dvs är differese mella två oseutiva värde är midre ä ε me detta garaterar ite att c < ε. Tillräcligt villor för precisiosravet c < ε. Om f ( ε och f ( + ε har olia tece (dvs f ( ε f ( + ε < då ligger e lösig mella putera ( ε och ( + ε. Med adra ord är avstådet mella och de eata lösige c midre ä ε och precisiosravet c < ε är uppfylld. Eempel. Lös evatioe l( +.4 = med Newto-Raphsos metod. Age e approimativ lösig med tre orreta decimaler dvs bestäm så att avstådet till det eata läsige c uppfyller ravet c <. 5. (Miiräare aväds vid beräig. Lösig: Steg. Futioe f ( = l( +. 4 har följade graf Steg. Vi ser att ett ollställe ligger mella och. Vi väljer startpute =. ( Eftersom futioe är oav i itervallet väljer vi pute i vile futioe har egativt värde. Då ligger mella och de eata lösige Steg. Beräigar = f ( +. av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Vi har f ( = l( +. 4 och därmed f ( = + f ( Iteratio. = f ' ( Vi har f ( = f ( = l( +.4 =. 4 samt f ( = f ( = + = f (,4 Därför = = =. Alltså =. I. f ( f (. = =. =.964787.. f ( I. = =.96667. De första tre decimaler i. förädras ite så har vi troligt tre orreta decimaler. Steg 4. Kotroll om ravet c <. 5 är uppfylld. Vi har aledig att ata att det eata ollställe ligger i itervallet (. +.5,..5 För att vara sära beräar vi futios värde i ädputera: f (. +.5 = +.5497 f (..5 =.9949 Alltså de otiuerliga futioe f ( har olia tece i itervallets ädputer. Därför måste ett ollställe ligga i itervallet (..5,. +.5. Därmed är. e approimativ lösig med tre orreta decimaler. Svar.. Amärig : Om vi beräar f (. =.66 ser vi att futioes värde i pute. är ära. Amärig : Lösige (med 9 orreta decimaler är c=.96668. Amärig : Beräige går sabbare om vi först bildar e futio (som besriver högra ledet i N-R formel. av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod f ( g( =, i vårt fall l( +.4 g ( = + och därefter beräar diret = g(., = = g( =.96478 7 och = g(.96667 = Eempel. (Uppgift 4 TEN5 apr. Evatioe + = har e egativ rot. Bestäm dea med tre orreta decimaler. Aväd Newto-Raphsos metod. Iteratiosformel och startvärde sall framgå samt vila värde som räats fram ia slutvärdet. (p Lösig. Vi sriver om evatioe (flyttar allt till e sida + = + =. Låt f ( = +. Steg. Grafe till f(: Vi ser att e egativ rot ligger mella och. Steg. Val av startpute. Vi väljer =. Steg. Beräig: 4 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Vi har: f ( = + och f ( = 6. Därför Härav f ( + = + f ( = 6 + 4 = =.667 =.549 =.5 =.5 Steg 4. Kotroll om precisiosravet är uppfylld. De första tre decimaler i 5 förädras ite så har vi troligt tre orreta decimaler. Vi har aledig att ata att det eata ollställe ligger i itervallet (.5 +.5,.5.5 För att vara sära beräar vi futios värde i ädputera: f (.5.5 =.6645, f (.5 +.5 = +,7869, Alltså de otiuerliga futioe f ( har olia tece i itervallets ädputer. Därför måste ett ollställe ligga i itervallet (.5.5,.5 +.5. Därmed är. 5 e approimativ lösig med tre orreta decimaler. Svar:. 5 =========================================================== Sammafattigsvis har vi följade steg för att umerist lösa evatioe f ( = med Newto-Raphsos metod: Steg. Rita grafe för futioe y = f ( och bestäm i vila itervall ligger ollställe. f( f(b f(a a c b 5 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Brå att veta. Låt futioe y = f ( är otiuerlig i itervallet [a,b]. Om f (a och f (b har olia tece då har futioe mist ett ollställe i [a,b]. (Med adra ord har evatioe f ( = mist e lösig i [a,b]. Steg. Välj e start put i itervallet [a,b]. Valet av är vitigt. Felatigt val av a leda till att processe divergerar eller att hamar utaför futioes defiitiosmägd. Några tips rig val av : i Välj ite e put ära futioes etremput. Tagete i e såda put är ästa parallell med -ael och första approimatio a hama lågt bort frå lösige äve utaför futioes defiitiosmägde. ii Ata att, f ( i itervallet [a,b] samt f ( a f ( b < (dvs f ( a och f ( b har olia tece. Sa vi välja a eller b för start put? * Om futioe är ove ( f ( > i itervallet [a,b] då väljer vi för startpute de ädputput i vile är futioe positiv. (se edaståede figurer f( f(b a f(a =b b a =a b * * Om futioe är oav ( f ( < i itervallet [a,b] då väljer vi för startpute de ädputput i vile är futioe egativ. (se edaståede figurer 6 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Steg. Beräigar + = f ( Steg 4. Kotroll om precisiosravet är uppfylld dvs är c < ε. Om f ( ε och f ( + ε har olia tece då ligger e lösig mella putera ( ε och ( + ε. Med adra ord är avstådet mella och de eata lösige midre ä ε. Amärig. Om f ( ε och f ( + ε har samma tece fortsätter vi med flera iteratioer. Eempel. Bestäm alla lösigar, med tre orreta decimaler, till evatioe +. =. Lösig: Grafe till f ( = +. Frå grafe ser vi att evatioe har tre reella lösigar. 7 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Frå f ( = +. har vi f ( = 6 och därmed iteratiosformel f ( + = blir + = 6 +. i För att bestämma första lösige (som ligger ära - väljer vi = och får följade iteratioer =.7888888889 =.74988 =.748484689 4 =.74848896 Vi har aledig att ata att vi har fått e approimativ lösig.748 med tre orreta decimaler. För att vara sära beräar vi futios värde i ädputera: f (.748.5 =, f (.748 +.5 = +.6695. Alltså har de otiuerliga futioe f ( olia tece i itervallets ädputer. Därför måste ett ollställe ligga i itervallet (.748.5,.748 +.5. Med adra ord har vi fått e approimativ lösig.748 med tre orreta decimaler. ii För att få de adra lösige som ligger väldigt ära a vi t e välja =, Vi får =. och =.4569 Alltså är. e lösig med tre orreta decimaler. iii För att få de adra lösige a vi t e välja =. 8 Vi har =.78 =.756564 =.757 Alltså är.75 e lösig med tre orreta decimaler. [ Det är eelt att otrollera att f (.75.5 och f (.75 +.5 har olia tece.] Svar: Tre reella lösigar:.748,. och.75, 8 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod Eempel 4. Lös evatioe = log med Newto-Raphsos metod. Age alla lösigar med 5 orreta decimaler. Lösig: Vi sriver om evatioe: log =. Frå f ( = log har vi f ( =. l Därmed + = f = f ' ( ( log l Frå grafe ser vi att futioe mella och. f ( = log har två ollställe, e väldigt ära oll och e Lägg märe till att futioe är defiierad för >. Vi måste vara försitiga med valet av så att ige put hamar på de egativa dele av ael. i Vi börjar med ollställe som ligger ära. Eftersom futioe är ove väljer vi startput ära i vile futioe har et positivt värde. Vi väljer =. ( då blir f ( och beräar =. dvs positivt 9 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod =.56857 =.85586 Vi atar att.4 är e approimativ lösig med 5 orreta decimaler. Kotroll: f(.4-.5 =.475 och f(.4+.5=.6696 har olia tece. Därför måste ett ollställe ligga i itervallet (.4-.5,.4+.5. Därmed är.4 e approimativ lösig med fem orreta decimaler. Svar i.4 ii Vi väljer = och får följade iteratioer =.886477 =.758979 =.75888 4 =.75888 ( Kotrollera själv att f ( 4.5 och f ( 4 +.5 har olia tece Svar ii.758 Fall. DUBELL ROT. Om futioe har e dubbel rot c (eller e rot med jäm multiplicitet i itervallet [a,b] då är c e etrem put (ma eller mi. f ( Vi a aväda samma iteratiosformel + =, trots att processe overgerar f ' ( lågsammare de här gåge. Feluppsattig. Vi staar är < ε. Lägg märe till att futioe f( i det här fallet har samma tece på båda sidor av ollställe. (Alltså vi a ite aväda riterium f ( ε f ( + ε < för att bevisa att vi har uppått de söta oggrahete. För att bevisa att det eata lösige c uppfyller c < ε a vi aväda f ( hjälpfutioe g ( = som har e eel rot i samma put c. Därför a vi testa om f ' ( av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod g ( ε g( + ε <. Alltså, om g ( ε och g( + ε har olia tece då ligger c i itervallet ( ε, + ε och vi har fått de söta oggrahete. Förlarig: Vi säger att f ( har e rot c av multiplicitet om f ( = ( c h( där h ( c. Därför f ( ( c h( ( c h( g( = = = f ' ( ( c h( + ( c h ( h( + ( c h (.Alltså är =c ett ollställe till g( av multiplicitete. Eempel 5. Bestäm alla lösigar, med två orreta decimaler, till evatioe 5. + 7. 865 975. =. Lösig: Grafe till y = f ( = 5. + 7. 865. 975 Frå grafe ser vi att evatioe har e eel lösig mella och och ase e dubbelrot mella och. (Det är ite % säert att maimum ligger på -ael. Det a häda att futioes etremvärde är väldigt ära, t e lite midre ä, som är svårt att avgöra ebart med hjälp av grafe. För att vara sära plottar vi äve hjälpfutioe f ( 5. + 7. 865 975. g( = =. f ' (.4 + 7. 865 g ( och f ( har samma ollställe me g ( har edast ollställe av multiplicitet. Grafe till g( Grafe till g( visar att både f( och g( har ett ollställe i itervallet (, och ett i (,. Nu a vi aväda NR-metod och bestämma rötter. i Först bestämmer vi de ela rote som ligger mella och.frå f ( = 5. + 7. 865 975. har vi f ( =.4 + 7. 865 Vi börjar med =. Iteratiosformel f ( 5. + 7. 865 975. + = = ger f ' (.4 + 7. 865 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod =.69 =.55 =.5 4 =.5 Vi har aledig att ata att vi har fått e approimativ lösig.5 med två orreta decimaler. För att vara sära beräar vi futios värde i ädputera: f (.5.5 =.8 och f (.5 +.5 =.8 har olia tece drar vi slutsats att vi har fått e approimativ lösig.5 med två orreta decimaler. ii Vi börjar med =. Iteratiosformel f ( 5. + 7. 865 975. + = = ger f ' (.4 + 7. 865 Vi har aledig att ata att vi har fått e approimativ lösig.5 med två orreta decimaler. (Notera att f( har samma tece på båda sidor av pute,5. För att vara sära att vi har fått två orreta decimaler beräar vi värde av hjälpfutioe g( i putera.5. 5 och.5 +. 5. Eftersom g (.5.5 =.495 och g (.5 +.5 =.5495 har olia tece drar vi slutsats att. 5 är ett ollställe till g( och därmed till f( med två orreta decimaler. Svar:.5 och.5 (där.5 är e dubbelrot av