ITiS 9. Att lyfta in ett IT-användande i ett redan väl förankrat arbete med Natur, Miljö,Hälsa.

Relevanta dokument
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Inspiration till Bamses må bra tidning

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Välkomna till Midgårds förskola!

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Kursens namn: Bild LOK... 2 Kursens namn: Datorkunskap... 3 Kursens namn: English drama and music LOK... 4 Kursens namn: Idrott LOK...

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2016

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

VERKSAMHETSPLAN 2016

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Kvalitetsdokument 2013/2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Systematiskt kvalitetsarbete

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

IGELKOTTENS Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Konstverket Air av Curt Asker

Vecka STUDIEDAG SKOLA OCH FRITIDS ÄR STÄNGT. Hej!

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Förskoleklassens verksamhetsplan

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsberättelse

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

ITiS arbete. Trafiken i skolan

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan för Ängen,

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Grön avdelning F-1 Läsåret 10/11

1. Enhetens verksamhets idé

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Lokal arbetsplan. Läsåret:

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

IGELKOTTENS Arbetsplan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Innehåll Kostnadsfri utbildning Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium Vi som arbetar på Lärvux Linköping :...

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Kvalitetsdokument

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan Violen Ht 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Transkript:

ITiS 9 Att lyfta in ett IT-användande i ett redan väl förankrat arbete med Natur, Miljö,Hälsa. En rapport från Riddarsporren, Fjälkinge skola av Lena Nordèn Bitte Magnusson Margareta Beck Mars -03

Innehållsförteckning : Sid 3,4 Projektbeskrivning 5 Varför ItiS? Naturskola 6 Vandringar 7 Vi lyfter in ITiS 8 Hur har det gått? 9 Hur fortsätter vi? 10 Utvärdering 11 Litteraturförteckning Bilagor : 12 Text : Höstvandring 13 Föräldrabrev i okt - 02 14 Text : Måndagsvandring 15 ITiS-enkät 2

Sporrens projektbeskrivning Först en liten presentation: FJÄLKINGE är en by i Kristianstads kommun. Här har varit boplats i tusentals år. Just nu pågår en arkeologisk undersökning p g a motorvägsbygge. Vår skola är en 0-9 skola med ca 500 elever. I utkanten av byn finns härlig, omväxlande natur: Blandskog,ängar och bergknallar. RIDDARSPORREN är en av Fjälkinge skolas fyra barnskolor (åk 0-2).Klassen består i år av 26 elever. Vi vuxna som arbetar här är Lena (barnskötare), Bitte (förskollärare) och Margareta (lågstadielärare). Så här arbetar vi idag : Vår profilering är NATUR MILJÖ HÄLSA. I vår arbetsplan står bl.a detta : Vi lägger stor vikt vid naturupplevelser: Att känna glädje av att vistas i naturen, upptäcka samband i ekologiska systemet, att ta ansvar för vår miljö. Allemansrätten, att stimulera till motion och avkoppling, att uppmuntra fantasi och kreativitet, att stärka både jag- och vi- känsla. Vi har därför Naturskola på Lilles Backe en gång i månaden. Där får vi tillfälle att studera naturens skiftningar, följa växter, fåglar och småkryp under alla årstider. Terrängen blir välkänd för barnen, men ger genom sin omväxlande natur, möjligheter till ständigt nya upptäckter. Att det är härligt för både kropp och själ att vistas i naturen, vid alla årstider och väderlekstyper, vill vi att barnen ska upptäcka och ta med sig vidare i livet. Utöver Naturskolan gör vi andra utflykter i vår omgivning. Att röra sig i skog och mark ger god träning, både grov- och fin-motoriskt. Veckans idrottspass måste kompletteras med rörelseträning på andra sätt, tex.rörelsebana på skolgården.vi är också ute på vandringar varje vecka. Förutom i barnens naturböcker och genom vanlig fotografering, kommer vi nu att dokumentera vårt arbete med natur och miljö via IT. Vi arbetar åldesintegrerat med det mesta.vi strävar efter att barnen ska få tillit till sig själva och andra, genom att ge och ta i arbetet med varandra. Våra återkommande naturstudier dokumenterar vi genom textskapande på olika sätt, fotografering, utställningar, bild, ta-reda-på-mer och i barnens naturböcker. Det här vill vi göra i vårt projekt : Vi har en PC i stora rummet, men den har ännu inte blivet ett arbetsinstrument. Vi har haft svårt att hitta arbetsrutiner, att kunna hjälpa barnen att använda den, mycket beroende på att vi vuxna inte har tillräcklig vana. 3

Det är detta vi nu vill ändra på, samtidigt som vi vill synliggöra, också genom IT, För barnen, föräldrarna och oss själva vad vi gör och strävar efter,dvs det vår arbetsplan uttrycker. Vi tänker därför scanna en del av de fotos vi tar, barnens texter och bilder. Vi vill låta barnen skriva egna små texter på datorn. Vi vill bli vana vid att använda digitalkamera,samt låta barnen försöka använda digitalkamera och dator. Kanske kan vi också göra ett litet bildspel med hjälp av digitalkamera och dator. Frågor vi vill ha svar på : Blir det någon vinst av att koppla ITIS till vår profilering? Hur klarar barnen att vara med i dokumenteringen? Förändras något i vårt arbetssätt,i vår skol-vardag, under resans gång? Utvärdering : Eftersom vårt projekt är ständigt pågående, så ser vi utvärderingen som en del i arbetsgången. Den bästa utvärderingen får vi genom våra iakttagelser av barnens agerande, i samtal med barnen och i deras attitydyttringar. 4

Varför ITiS? Vårt fortlöpande arbete med Natur, Miljö, Hälsa har pågått i många år. Vi känner att ett väl förankrat synsätt och arbetssätt vuxit fram. Natur, Miljö, Hälsa genomsyrar både veckans och skolårets uppläggning. Det mesta vi gör har på något sätt anknytning till Natur, Miljö, Hälsa. Regelbundet återkommer våra naturskoledagar med uppföljning på olika sätt. Mycket av barnens läsa-skriva-utveckling bygger t ex på de texter vi gör.vi i arbetslaget har inte känt motivering,och inte heller haft kunskap, att använda IT i det löpande arbetet. Det betyder inte att vi inte har dokumenterat. Tvärtom. Vi har fotograferat mycket, barnen ha gjort egna texter, vi har klätt väggarna med fotoreportage osv. Men efterhand mognade viljan att försöka lyfta in IT-användandet i vår skolvardag. Vi bestämde oss för att gå med i ITiS, men vi ville fortsätta med vår verksamhet med inriktning Natur, Miljö, Hälsa låta ITanvändandet komma in som ett komplement och se vart det bar hän. Vi tänkte att kanske kommer det att ske en utveckling, en förändring av vår barnskolas arbetssätt genom ökad IT-kunskap. Vårt ITiS-projekt består alltså av att vi lyfter in IT-användandet i ett redan pågående arbete. Vi vill lära oss, både eleverna och oss själva, att se IT som ännu ett verktyg i läsa-skriva-utveckling, dokumentering och kunskaps inhämtande. Strukturen i vårt Natur, Miljö, Hälsa arbete: NATURSKOLA Varje månad har vi en hel-dag i vår skog (se Projektbeskrivningen). Den ser olika ut från gång till gång,men följer ett visst mönster: Vandring till samlingsplatsen Fruktstund med genomgång i samlings-ringen Familjerna undersöker sina bon,ritar och skriver i sina naturböcker Återsamling Vandring vidare till Kojberget,Ängen, Grottberget, eller något av våra andra ställen, för dagens uppgift. Nu under okt-mars har det handlat om nedbrytare, fåglar och spår. Återsamling i ring, familjerna redovisar. Lunch (matsäcken plockas fram ) Lek Vandring tillbaka. Dagen därpå blir det uppföljning: Vi skriver gemensam text Vi kompletterar i naturböckerna Vi använder saker vi samlat Vi letar i faktaböcker Vi målar, bygger, planterar osv beroende på vad som är aktuellt. Texterna blir sedan läsövning under veckan. Barnen läser tillsammans och illustrerar. 5

VANDRINGAR För att må bra är det viktigt att vara i rörelse, gärna utomhus. Vi har under detta läsår gett också våra vandringar ett visst mönster. Vi vandrar varje måndag. Där det är trafik håller vi ihop två och två, I andra områden bestämmer vi stoppställen dit man kan gå i egen takt. Vi vandrar i byn, ut på landet, upp på Fjälkinge Backe osv, olika turer varje gång. Ibland åker vi buss till hemligt ställe och vandrar tillbaka. Vi tar med frukt och dricka. Det brukar bli en sträcka på 3-4 km. Vi knyter naturligtvis ihop vandringen med övrigt arbete. T ex iakttog vi under en vandring hur småfåglarna matas i trädgårdarna. Vi gick sen hem och gjorde fågelmat att hänga upp där hemma. Några valde att göra ett fågelbord. En annan gång fanns det fina spår längs vår vandringsväg. Tillbaka i skolan läste vi om spår, såg på bilder och fick som läxa att rita och skriva om spår där hemma. Vi tänker skaffa ett mäthjul för att se hur långt vi vandrar och göra lite matteövningar kring det. 6

Vi lyfter in IT En morgon vid samlingen fanns fyra bokstäver på vita tavlan : I T i S. Det ledde till ett samtal om bokstäver, om att bilda ord, om förkortningar och om vad dessa bokstäver står för, IT i skolan. Samtalet gick vidare : Har vi någon IT hos oss? Vad använder vi den till? Kan vi använda den till något annat? Vi berättade att vi framöver skulle pröva att använda dator, digitalkamera och scanner när vi berättar om vad vi gör, när vi gör texter om naturskolan, vandringar, utflykter osv. Alla i klassen ska vara med och lära sig att skriva, ta bilder, skriva till bilderna m m. Barnen lyssnade aktivt, visade intresse och vi var överens om att här, liksom i så mycket annat, kan vi olika mycket och olika saker,så vi kan hjälpas åt och lära av varandra. Så satte vi igång: Barnen fick logg och lösen till klassens skrivbord. Föräldrarna fick ett ITiS-brev. Digitalkameran började användas i olika sammanhang. Texterna skrevs ut på datorn. På väggarna sattes utskrivna digitalbilder upp, med familjernas texter. Målningar fick datorskriven text. På fredagens klassråd blev ITiS en stående punkt. Vad har hänt under veckan? Användning av Internet, genom att barnen går in på de ikoner vi lagt in och som har anknytning till vår verksamhet. 7

Hur har det gått? När vi började prata om IT märkte vi att det inte var något nytt och främmande för barnen.i deras tillvaro är olika typer av IT ett vanligt inslag. Att det står datorer i skolan på olika ställen är inget konstigt. I biblioteket är de regelbundet med om registrering av lån och vet att man kan söka efter böcker via datorn. I affärerna ser de datorer och många vet att deras föräldrar använder datorer i sina jobb. Vi berättade att när vi växte upp fanns inga datorer. Vi har inte kunnat vänja oss sen vi var små och vi trodde länge att vi skulle kunna hålla oss utanför.men att lära sig nya saker är spännande i alla åldrar. Så vi lär oss också nu, vi går en ItiS-kurs, vi övar på egen hand och tillsammans. Det som blev nytt för vår klass var att vi nu skulle koppla IT-användandet konkret till vårt dagliga arbete. Barnen var snabbt införstådda med detta. De ville gärna skriva på datorn. I vår veckoplanering fick nu ingå att kunna se när vi kunde ha barn vid datorn, var man skulle hitta tid att hjälpa dem. Rätt snart upptäckte vi att barnen hjälper varandra väldigt bra. Kommentarer som Ska jag visa dig? och Kan jag hjälpa X nu? hördes. Vi upptäcker också att skrivstunderna vid datorn inte måste vara inplanerade, de kan dyka upp lite här och där under veckan. Barnen hjälper oss att komma ihåg vad som ska göras klart. När vi sen har klass-råd (på fredagar), har vi en stående ItiS-punkt. Då summerar vi vad vi gjort ang. ItiS under veckan t ex : Jag skrev texten till min havsmålning. Jag har varit inne på Annas länkburkar. Jag målade. Jag vill fotografera med digitalkameran. 8

Hur fortsätter vi? Vi var från början överens om att vi skulle inte ta bort något från vår verksamhet och i stället sätta in ett projekt kopplat till ItiS. ItiS skulle i stället bli ett tillägg till vårt löpande arbete. Det har det också blivit. Vi har nu ett par verktyg till. Barnen har nu möjlighet att använda dator, digitalkamera och scanner utöver de verktyg de är vana vid. Under perioden okt-mars har alla skrivit något på datorn och vet att de kan göra det igen. Många har fotograferat med digitalkamera och många har sagt att de vill göra det mer. Scannern är introducerad och kommer att användas mer. Vi i arbetslaget har under denna period vuxit in i IT-användandet, blivit säkrare, och förstått att vi kan ha nytta av det, samtidigt som vi ger eleverna en chans att utveckla sitt kunnande. Det har varit intressant att iaktta sitt eget och varandras lärande. Det ger en påminnelse om hur eleverna känner det när de inte förstår och vilken lättnad och glädje man känner när det klarnar. Vi kommer alltså att fortsätta med IT-användande eftersom vi märker att barnen är intresserade av att använda IT vår skol-vardag fungerar bra, trots att vi lyft in IT vi i arbetslaget tycker att det känns bra att kunna handskas mer och mer med IT Redan nu märker vi ett mer avspänt förhållningssätt till IT. I själva textskapandet ligger redan en möjlighet att tänka vidare hur man sen skriver ut den på datorn. För en del barn tycks faktiskt datorn ha tydligjort själva skrivandet. Barnen har framfört önskemål om att skriva mer, fotografera mer, använda datorn i också i matte, öva mer på ikonerna. Så det är bara att hänga med! 9

Utvärdering Utöver den fortlöpande utvärderingen som vi har i arbetslaget och i barngruppen, har vi skickat hem En liten ItiS-enkät till föräldrarna (se Bilagor), i början av mars. Många barn har berättat hemma om ItiS,visat intresse. Många barn använder datorn hemma, mest till kunskapsspel. En del barn skriver också hemma. Det visade sig att en del barn pratar inte om ItiS hemma. Det kan vara de barn som inte pratar om skolan annars heller. Barnen fick en enkät i skolan (mitten av mars). Förutom vad som löpande framkommit, har fyra barn skrivit att de inte har lärt sig så mycket än. Barn liksom vuxna behöver olika lång lärotid! Som framgår ovan (Hur fortsätter vi?),har vi i arbetslaget lärt oss en hel del i den process som pågår. I vår skol-vardag är nu IT ett inslag som vi kan använda i dokumentering och kunskapsinhämtande. Vi känner att det är möjligt att ta till sig något som vi tidigare avskärmade oss från. På så sätt närmar vi oss också barnens verklighet, eftersom de har IT som ett naturligt inslag i tillvaron. 10

Litteratur Om livet,kärleken, döden Helen Rundgren UR Väntande, spännande natur Anders Rapp UR Hej Natur Anders Rapp UR Följ med ut Braute/Bang U.förl. Fly inte fältet Aili/Ljung-Djärf Ped.mag. nr1 03 11

12

13

14

15

13 14 16