PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön:... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande... 5 6. Utbildningens uppläggning:... 5 7. Utbildningens organisation:... 5 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 6 9. IT-stöd i projektet:... 6 10. Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat... 8 11. Kursekonomi:... 8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 8 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 9 14.Utvärdering av projektet:... 10 2
KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska: Projektets syfte var att ge utbildning och stöd för att utveckla cirkelledarnas användning av IT i språkcirklar och i den fackliga studieverksamheten. Dels som ett pedagogiskt verktyg, dels för att söka information, men även för att skapa ömsesidiga kontakter för utbyte. The purpose of this project is to educate and support study circle leaders in how to use IT- in language circles and studies within the trade unions. Showing the leaders a pedagogic tool but also an instrument of searching for information and to create bilateral contacts. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Leif Söderlund, ABF Gävleborg Leif Söderlund, ABF Gävleborg Leif Söderlund, ABF Gävleborg B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Folkbildningen har ett behov av att följa utvecklingen. Med en dator och Internet ges många nya möjligheter att utveckla studiecirkelverksamheten. Detta även för att göra den intressant för nya målgrupper, både nya cirkelledare och nya cirkeldeltagare, som kan ha tidigare erfarenhet av IT. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Studiecirkelns utveckling från det talade ordet, till boken/trycksaken, till ljudband, dia-bilder, video, TV-program m.m. leder oss vidare in på IT, med data, multimedia, Internet, e-mail m.m. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville skapa en medvetenhet och kunskap om möjligheterna med IT. Detta för att förnya och utveckla folkbildningsverksamheten, för att ge fler tillgång och möjlighet att delta i studiecirklar framförallt språkcirklar och facklig utbildningsverksamhet. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej! Syftet är det samma. 3
3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektet har huvudsakligen rört ABF i Gävleborgs län, dels distriktsorganisationen, men naturligtvis även de lokala avdelningarna ute i kommunerna. Dessutom har några fackliga organisationer varit delaktiga under planeringsstadiet. Den ursprungliga idégivningen skedde på distriktsnivå i samverkan med några erfarna cirkelledare från avdelningarna. Dessa har sedan tillsammans skött planeringen och genomförandet tillsammans med projektledaren. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Upplägget för språkcirklarna har i helhet skötts inom ABF-organisationen. När det gäller upplägget av den fackliga studieverksamheten så har det funnits fortlöpande kontakter med de fackliga organisationerna. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. ABF i Gävleborg består dels av en distriktsorganisation som bl a genomför cirkelledarutbildningar åt länets 10 ABF-avdelningar, dels av avdelningarna som bedriver cirkelverksamheten lokalt i sina kommuner. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi är övertygade om att IT har en plats i framtida folkbildning. Bl a så kommer vi att använda IT i en planerad distanskurs i språk, samt att vi planerar för ytterligare fackliga utbildningar med IT-stöd. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja! Dels genom att cirkelledare från olika avdelningar fått möjlighet att träffas och fått nya insikter och kunskaper. Vi har använt som gemensam kommunikationsplattform inom projektet och det har också medfört ett ökat utbyte mellan de deltagande cirkelledarna. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Under projektets inledning var det cirkelledare som utgjorde målgruppen. Därefter var det cirkeldeltagare i resp. avdelning. Varför vände sig kursen till just dessa? Projektets mål var att genomföra studiecirklar med IT-stöd. För att detta skulle bli möjligt fick vi först utbilda cirkelledarna, för att de i ett senare läge skulle använda IT i sina cirklar. Hur informerades om projektet? Först informerades de ansvariga funktionärerna på respektive avdelningar. Därefter gick det ut en inbjudan, med information om projektet, till samtliga avdelningar. I 4
övrigt informerades det om projektet på träffar med språkledare, dataledare och i fackliga sammanhang. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Den ursprungliga tanken var att varje avdelning skulle delta med en person i resp ämne. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja! Dock fick vi inte fullständig täckning i alla avdelningar och kompletterade därför med ytterligare cirkelledare från andra avdelningar. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vår idé var att under några dagar, i internatform, utbilda cirkelledarna som sedan skulle använda studiecirklar för att nå ut till cirkeldeltagare Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? En kombination av kort internatkurs, distansstöd och studiecirkel. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat?(motivera ert svar) Ja. Den inledande cirkelledarutbildningen hölls i internatform och gav deltagarna grundläggande färdigheter i datakommunikation och behövlig information om. Detta har sedan använts för att upprätta ett distansstöd under projekttiden. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Varje cirkelledargrupp (språk resp fackligt) inledde med en 3-dagars kurs. Denna genomfördes på vår kursgård som ligger centralt i länet. Mot slutet av projekttiden hade både grupperna en gemensam träff som omfattade 2 dagar. Även den hölls på vår kursgård. De genomförda cirklarna har i huvudsak arbetat med obligatoriska träffar, med emellanliggande kontakter på. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Den inledande kursen låg bestämd i tid, men övrigt arbete såsom förberedelser och genomförande av cirklar har varit delegerat till varje cirkelledare att hantera själv. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Rekrytering av cirkelledare skedde vid ett tillfälle. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? 5
Under den inledande kursen förkom i huvudsak gemensamma arbetsuppgifter och grupparbeten. T ex fick språkledare utvärdera olika interaktiva programvaror i grupp och sedan diskutera dessa. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Det har varit en lagom blandning av många olika arbetsformer. Detta har gett deltagarna goda möjligheter att delta på egna villkor. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? ABF i Gävleborg har tidigt provat distansutbildning bl a som en form för fortlöpande personalutbildning inom länet. Vid dessa tillfällen har datakommunikation, FirstClass och LotusNotes varit ämnen i distanskurser. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Projektledaren har stått för det övergripande insatserna, men tagit hjälp av erfarna cirkelledare i både språkgruppen och den fackliga gruppen. Dessa har bidragit med ämneskunskaper och egna erfarenheter. Under den del som avser cirklarnas genomförande har varje cirkelledare själv ansvarat för sin cirkel, men det har pågått kommunikation och utbyte mellan cirkelledare för att hjälpa och stötta varandra. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Cirkelledarnas insats har generellt varit mer omfattande, då de arbetat med en ny form av verksamhet. Dels när det gäller planering och utformning av underlag för cirkeln, men även avseende kontakt med deltagare och stöd och support till deltagarna. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Detta har inte varit något krav, men man kan på goda grunder utgå ifrån att många av cirkelledarna lagt ner mycket arbete även under sin fritid. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Då projektet arbetat med erfarna cirkelledare så har organisationen av deras arbetsinsatser varit kopplad till deras tidigare erfarenheter, vilket medfört att de själva tagit ansvar för genomförandet. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? 6
Genomgående för båda delarna i projektet har varit att man använt Internet och. Sedan har språkgruppen arbetat med programvaror avsedda för språkutbildningar. Erfarenheten bland cirkelledarna avseende Internet har varierat. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej, teknikstödet är en PC med Internetuppkoppling och anslutning till. För språkprogrammen används multimediadatorer. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? De flesta har inte haft problem i någon omfattning. Några har inte haft tillgång till dator hemma, och därför varit hänvisade till sin arbetsplats eller ABF. De som haft mest problem har varit de som arbetat åt Kommunalarbetarförbundet. De har haft tillgång till PC och Internet, men har förvägrats att installera FirstClass på sina datorer på fackexpeditionerna. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Några hade inledande problem med anslutningen till. Detta orsakade lite fördröjning under starten av cirklarna, men ordnades efterhand. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Några använde alternativet att anknyta till via sin webbläsare och problemet då var att den var på engelska. Men detta problem är ju åtgärdat i nästa version av FirstClass. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Betydligt mer inledande arbete med utbildning och support av cirkelledare. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Inga problem, förutom tidigare nämnda med Kommunalarbetarförbundet och deras IT-policy. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Kommunalarbetarförbundet tillåter inte att man installerar ej godkända programvaror på deras datorer på expeditionerna. Detta bl a därför att man upplever FirstClass som en säkerhetsrisk. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Förväntningarna var stora och förhoppningsvis kommer projektet att medföra att man fortsätter med IT-stöd i cirkelverksamheten. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 7
Några cirkelledare arbetar som timanställda vilket medför att de under projekttidens gång kan försvinna ur organisationen. Detta hände i två fall båda inom språkgruppen. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Mycket bra! Projektledningen har haft fortlöpande kontakt under hela projekttiden, samt att man även haft kontakter mellan cirkelledarna. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 130 000 kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 250-300 000 kr. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Projektets mål var att 10 språkledare och 10 fackliga cirkelledare skulle genomföra en cirkel var med IT-stöd. Av språkledarna är det 2 som inte genomfört någon cirkel, beroende på att de har annan sysselsättning. Däremot har många av de övriga språkledarna genomfört fler än en cirkel med IT-stöd. Av de fackliga cirkelledarna har 4 inte genomfört någon cirkel. Det beror på problem med rekrytering, samt att man hindrats av sjukdom och/eller tidsbrist. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? I stort sett. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Kostnader som tillkommit är resor och ytterligare arbetstid för projektledaren då det funnits behov av lokal support under projektet. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Språkcirkeldeltagarna har uppskattat att arbeta med t ex programmet Selingua. I övrigt har studiematerial och handledningar utformats av resp cirkelledare. 8
Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Stor nytta, möjlighet till kontakt oberoende av tid och rum. Datorkommunikation med andra studerande? Stor nytta, möjlighet till kontakt oberoende av tid och rum. Dessutom har cirkeldeltagarna använt sig av direktsamtal (chat) med varandra. I några cirklar har man använt grupparbete via datorkommunikation. Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Internet har varit en rik källa av information. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Nytt, intressant, spännande, givande Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårt att koppla upp, mycket på engelska, svårt att hitta rätt information på Internet 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det är viktigt att de cirkelledare som ska arbeta med IT-stöd får en adekvat utbildning och ges möjlighet till support och stöd. Utbyte av erfarenheter är mycket viktigt. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Tillgången till en PC får inte vara helt avgörande för om en deltagare kan genomföra en cirkel eller inte. Det bör finnas ytterligare möjligheter att erbjuda dem att använda våra och medverkande organisationers utrustning. Risken är annars att IT-cirklar blir en verksamhet som många får stå utanför. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Vi måste sträva efter att höja den allmänna kompetensen ang datorer och IT. Detta för att undvika att delar av folkbildningen blir stängd för många grupper i samhället. Formerna för IT-stöd och distansutbildning bör anpassas så de får en folkbildningsförankring som ett alternativ till kommersiell e-learning. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Fler erfarna IT-cirkelledare, mer anpassat studiematerial, bättre tillgång till elevdatorer 9
10