Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola

1 Innehåll 2 Verksamhet...4 3 Förutsättningar...4 4 Ekonomi...4 5 och analys av arbetet med målen...4 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling...4 5.2 Trygghet och tillgänglighet...5 5.3 Lärande...7 5.4 Hälsa...9 3

2 Verksamhet 3 Förutsättningar Det har inte gjorts någon tillsyn under läsåret. 4 Ekonomi Under läsåret 2011-2012 har vi fokuserat extra på matematik och naturvetenskap. Vi har använt de pengar som var öronmärkta för matematik till att köpa konkret material till barnen. Under hösten hade vi ett gemensamt tema med skolan, kemi. Vi prioriterade då att köpa material till enkla experiment. Till nästa läsår planerar vi att köpa in material för att stärka språkutvecklingen i barngruppen. Vi kommer också att se över lekmaterialet så att det passar åldersfördelningen till hösten, samt förnya utematerialet. 5 och analys av arbetet med målen 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling Nämndens mål Säkerställa att alla barn ges förutsättningar för lärande och social utveckling Rektorsområdets mål Personalen ska bli mer förtrogen med läroplanen och vi ska förbättra våra processer. Fokusområden LPP (lokal pedagogisk planering) och dokumentation Att alla barn ska få det stöd de behöver för att utvecklas Förväntat resultat Genom att dela in barnen i små åldersindelade grupper vid pedagogiska aktiviteter vill vi kunna anpassa aktiviteterna bättre efter barnen och därigenom ge de bästa förutsättningarna för lärande. Det kan vi se genom att det är lagom svårt för alla barnen. Små grupper ger också pedagogerna större möjlighet att stötta blyga barn och barn som normalt inte är aktiva i en stor grupp. En del av dagen delar vi in barnen i två grupper även under den fria leken. Det ger barnen möjlighet till lek i en lugnare miljö. Barnen får också tillfälle att skapa relationer med jämnåriga kamrater, vilket är bra inför skolstarten. Pedagogerna observerar barnens kamratrelationer. Att det är mindre grupper ger också pedagogerna stora möjligheter att hjälpa barnen med de sociala relationerna och till exempel konflikthantering. 4

Pedagogerna arbetar med LPP och har regelbundna diskussioner kring arbetet med planering och dokumentation tillsammans med andra pedagoger i rektorsområdet. Vi använder LPP-mallen till alla regelbundna aktiviteter och teman. Vid pedagogiska konferenser fördjupar vi oss i läroplanen och hur den används i det dagliga arbetet. Vid observationer och vid utvärderingarna ser vi att barnen har varit mer aktiva och deltagit i förskolans aktiviteter när vi har haft små grupper. Vi har speciellt observerat de mer försiktiga barnen, och där ser vi en stor skillnad. Vi ser också i TRAS och MIO att de barnen har gjort stora framsteg under året. Observationer visar också att barnen har lekt mer med jämnåriga kamrater även under de delar av dagen då barnen inte är uppdelade vid leken. Förskolan har använt LPP som planerat. Vi har också hängt upp planeringarna så att föräldrarna kan se hur vi har tänkt kring olika aktiviteter. Vid de pedagogiska diskussionerna har vi tittat på varandras planeringar för att lära av varandra. Diskussionerna om läroplanen och hur vi använder den i vardagen har också varit ett sätt att lära av varandra. Vi upplever att vi under läsåret har gett barnen bättre förutsättningar för lärande än tidigare. Det har varit lättare för pedagogerna att fånga barnens intresse kring lekar och experiment när de har varit i ungefär samma ålder. Det som har fungerat mindre bra är dels att aktiviteterna är svårare att genomföra om någon i personalen är borta, dels har det varit svårt att hitta rätt grupp för några få barn. Vi har försökt att ha med barnen i den grupp som passar dem bäst mognadsmässigt, oavsett ålder. Det har gjort att vissa barn är med i olika grupper beroende på vilken sorts aktivitet vi ska göra. Det har upplevts som mycket rörigt av pedagogerna. Uppdelningen under lektiden har fungerat bra. Pedagogerna har observerat att det är lugnare lekar och färre konflikter. Vi har haft möjlighet att hjälpa barnen med att samsas och att komma överens i leken. Vi har också sett att barnen har börjat leka mer med barn i samma ålder. Det är särskilt viktigt för de barn som helst leker med de äldsta barnen som ska börja i förskoleklass till hösten, men som nu har hittat kamrater bland de jämnåriga. Uppdelningen har också gett syskon möjlighet att skapa egna relationer utan att alltid vara med sitt syskon. Arbetet med LPP har fungerat bra. Vi ser att våra planeringar har blivit tydligare, framför allt syftet och innehållet. Utvärderingen av verksamhetens arbete är fortfarande inte tillräckligt tydlig och vi behöver diskutera vidare hur utvärderingen ska göras. Vi gör barngrupperna mer statiska nästa läsår Vi arbetar vidare med att utveckla verksamhetens utvärdering 5.2 Trygghet och tillgänglighet Nämndens mål Nolltolerans mot mobbning och diskriminering Pedagogerna försöker motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar får samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen Att alla barn ska kunna delta i alla aktiviteter på förskolan, utifrån sin förmåga 5

Alla på Långhundra förskola ska känna sig trygga, respekterade och bli väl bemötta Förväntat resultat I den dagliga verksamheten är pedagogerna noga med att ha samma förväntningar på flickor och pojkar. Vi påminner varandra vid behov. Självklart får alla barn tillgång till samma aktiviteter och material. Vi planerar vår verksamhet så att alla kan delta i allt utifrån sin förmåga, oavsett ålder, talförmåga och funktionsnedsättning. Det gäller teman, utflykter, återkommande aktiviteter och daglig verksamhet. Vi tänker på diskrimineringsgrunderna när vi beställer material. Utifrån hösten kartläggning till planen mot diskriminering och kränkande behandling sätter vi upp mål för att se till att alla känner sig trygga och för att minska konflikterna på förskolan. För att se att alla känner sig trygga, respekterade och väl bemötta ställer vi frågor om det vid barnintervjuer, utvecklingssamtal och enkäter till vårdnadshavare. Både vid planering och utvärdering av förskolans aktiviteter har vi fått tänka till extra kring tillgänglighet utifrån det barnunderlaget vi har. Vi ser där att alla barn har kunnat delta i aktiviteterna med stöd från vuxna. Efter analysen av höstens kartläggning har vi arbetat mycket med at hjälpa de yngre barnen att förstå lekkoder och att kunna leka tillsammans med de äldre utan att förstöra. Vi ser att det har gett resultat eftersom det är mycket färre konflikter i gruppen. Vi har inte köpt så mycket nytt lekmaterial under året. Däremot har vi satsat på nya skönlitterära böcker som hör ihop med arbetet kring diskrimineringsgrunderna. Vi har inte utvärderat det arbetet än. Vi har inte heller hunnit sammanställa resultatet från årets enkät till vårdnadshavare. Vi har däremot pratat vid utvecklingssamtalen kring trygghet och bemötande, och där har alla vårdnadshavare varit positiva och sagt att de känner sig trygga. Vi upplever att kartläggningen i början av hösten är mycket bra. Det ger en ordentlig grund för att analysera varför det uppstår konflikter i gruppen. Vi kunde fokusera på rätt sak och såg därför snabbt resultat. Pedagogernas arbete med att få yngre och äldre barn att leka tillsammans utan större problem har också skapat en sammanhållning i gruppen. Vi ser att de äldre barnen har mer positiva förväntningar på de yngre i stället för som tidigare negativa förväntningar. Att alla barn verkligen kan delta i alla aktiviteter ger också en sammanhållning i gruppen. Det är självklart för barnen att även de yngsta och barn med funktionsnedsättningar kan delta i alla aktiviteter. Vi ser att barnen hjälper varandra. När det gäller de olika diskrimineringsgrunderna tycker vi att böcker är ett bra medel att använda med barnen. Vi har bett biblioteket om hjälp och de har skickat böcker, men vi har känt att det inte är lätt att ha lämpliga böcker att ta fram just när man vill ha dem. Därför har vi satsat på att köpa in böcker till förskolan som ska finnas lätt tillgängliga. Vi hoppas att det kommer att fungera bra till nästa läsår. Tyvärr skickade vi ut enkäten till vårdnadshavarna för sent i år, och det tog också väldig lång tid innan vi fick in svaren. Därför hann vi inte sammanställa resultatet till verksamhetsberättelsen. Vi ska se till att vara ute i god tid nästa år. Vårdnadshavarna har varit positiva vid utvecklingssamtalen när det gäller trygghet och bemötande, men eftersom enkäterna är anonyma så kan resultaten skilja sig åt. 6

Vi använder böckerna vi köpt för att arbeta med diskrimineringsgrunderna tillsammans med barnen. Vi skickar ut nästa års enkät tidigare, under april. 5.3 Lärande Alla barn får öva sin förmåga att lyssna och berätta Alla barn får många möjligheter att uttrycka tankar, åsikter och förslag Förväntat resultat Genom att uppmuntra barnen att prata i grupp, och genom att träna på att lyssna på varandra utvecklas alla och vågar uttrycka sina åsikter och idéer. Vi tränar både i vardagen och i specifika aktiviteter. Bland annat använder vi en visa och berätta-övning där barnen visar och berättar om något som de tar med sig hemifrån. Vi observerar barnens delaktighet i allmänna diskussioner och stöttar de barn som inte tar plats i gruppen. I TRAS kan vi också se framsteg hos enskilda barn. Barnen får möjlighet att påverka innehållet i förskolans aktiviteter, bland annat gymnastiken och utedagen. Med uppmuntran från pedagogerna har alla barn vågat delta i övningar att prata inför gruppen. Vi har sett när vi pratar med barnen efteråt att de känner sig stolta över sig själva, självförtroendet ökar. Genom observation ser vi att barnen har blivit lite mer aktiva i stor grupp, men framför allt i mindre grupper. I TRAS kan vi se små framsteg hos alla inom det här området. Barnen har haft möjlighet att påverka små händelser som till exempel fruktval, val av bok till högläsningen och innehåll på gymnastiken. Vi har också anpassat utedagarna efter vart gruppen tycker om att gå. Påverkan sker oftast genom omröstning eller att barnen turas om att önska. Genom barnintervjuerna har vi också fått fram olika önskemål för verksamheten i stort. Vi ser att det är viktigt för barnens självkänsla att de vågar höras och synas i gruppen. Det påverkar också hur barnen ser på varandra. Vi tycker att det har varit bra att ha en fast återkommande aktivitet. Barnen har varit ivriga att det ska bli deras tur, vilket är viktigt. Om det är roligt så är det lättare att övervinna blyghet. Vid observationer har vi inte sett att det är någon större skillnad mellan flickor och pojkar hur mycket talutrymme de tar, däremot pratar de äldsta mycket mer än yngre. När vi fortsätter med åldersindelade aktiviteter i höst bör vi se till att de yngre får träna på att prata mycket i sin grupp. Vi tycker det är bra att barnen kommer med önskemål till aktiviteterna, men vi känner att det ändå är ganska lite som barnen kan påverka. Vi vill också kunna erbjuda återkommande planerade tillfällen för barnen att påverka verksamheten. Vi vill prova att ha en variant av klassråd nästa läsår. Vi diskuterar tillsammans med barnen vad som ska finnas med på klassrådet. Vi planerar och har extra aktiviteter kring språk och tal med 2-3åringarna. 7

Vi utvecklar ett klassråd tillsammans med barnen. Barnen utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning genom gymnastik och rörliga lekar Barnen på Långhundra förskola ska få möjlighet att genom lek upptäcka glädjen med att röra på sig Förväntat resultat Vi går till gymnastiksalen en gång i veckan och leker lekar eller har mini-röris. Vid barnintervjuer, utvecklingssamtal och enkäter till vårdnadshavare ser vi om aktiviteten är uppskattad. Vi har också utedag en gång i veckan. Då får barnen dels leka själva i naturmiljö, dels leker vi olika lekar tillsammans Vi har kunnat gå till gymnastiksalen varje vecka. Vi ser vid enkäter och intervjuer att det är ett mycket uppskattat inslag i verksamheten och att det finns önskemål om att gå dit flera gånger i veckan. Barnen har gått i väg på utedag varje vecka med undantag för ett par gånger då det var ont om personal. Vi har både lekt i skogsmiljö och varit på en äng där vi har kunnat leka lekar tillsammans med barnen. Vi har en ganska stor barngrupp med lite frånvaro. Ofta har vi minst 20 barn och då blir det lätt hög ljudnivå eller stökigt. Då upplever vi att det är viktigt att kunna lämna lokalerna och gå till gymnastiksalen eller på utflykt. Att gå till gymnastiksalen kräver inte lika mycket personal som att gå på utflykt, men då är vi å andra sidan beroende av om skolan använder salen eller inte. Vi tror att det går att schemalägga ett tillfälle till i gymnastiksalen per vecka nästa år. Tidigare år har vi inte haft en fast utedag varje vecka. Det har funnits en oro att det inte ska gå att genomföra på grund av frånvaro eller dåligt väder. Vi upplever ändå att det har fungerat bra det här året, det har fungerat de allra flesta veckorna. Utevistelse är också ett återkommande ämne vid föräldramöte och utvecklingssamtal. Det har framkommit där att föräldragruppen är mycket splittrad kring utevistelsen. En del familjer vill att barnen är ute större delen av dagen, en del tycker att vi är ute för mycket. Vi fortsätter att ha en dialog med vårdnadshavarna. Vi går till gymnastiksalen två gånger i veckan Barnen får utveckla sin förståelse för naturvetenskap, bland annat enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Förväntat resultat Vi har ett gemensamt tema tillsammans med Långhundra skola och fritids, tema kemi. Vi gör enkla experiment tillsammans med barnen. Vi tränar på att prata naturvetenskap, att komma 8

med hypoteser och att diskutera resultatet. Genom observation ser vi att barnen har lättare att resonera efter lite träning. Under höstterminen hade vi tema kemi. Barnen som var 3-5 år gjorde olika experiment och de yngsta arbetade i en egen grupp med till exempel att blanda färger. Experimenten var mycket uppskattade hos barnen, och flera gjorde om experimenten hemma tillsammans med sina vårdnadshavare. De pedagoger som deltog observerade att barnen hade lättare att både gissa reaktioner i förväg och att diskutera resultaten efter att vi haft temat i några veckor. Vi utgick från experiment som var anpassade för barn i förskoleåldern. Kemiska och fysiska reaktioner kan ändå vara svåra att förstå, men samtidigt intresserade de alla barn i gruppen. Vid planering och utvärdering de senaste åren har vi sett att vi skulle kunna satsa mer på naturvetenskap, speciellt med den reviderade läroplanen. Ingen av pedagogerna känner sig så säker på ämnet, så ett stort tema där vi hjälptes åt fungerade bra. Vi hittade också bra experiment som var lätta att göra. Nu känner vi oss mer säkra och gör gärna fler experiment tillsammans med barnen utan att det är ett tema. Vi har inget sätt att mäta vad barnen har lärt sig i naturvetenskap. De har fått olika upplevelser kring till exempel luft, massa och lösningar. Det som vi kan se via observationer, alltså resonemang och aktivitet vid diskussioner, har blivit som vi tänkt oss. Vi fortsätter att arbeta med naturvetenskapliga ämnen 5.4 Hälsa Förskolan erbjuder en näringsriktig kost, utan söta drycker och mellanmål Vi har serverat frukost, lunch och mellanmål utan söta drycker som till exempel saft, choklad eller krämer. Vi har inte heller firat födelsedagar med till exempelvis glass, utan vi uppmärksammar barnen på annat sätt. Vi har gjort undantag vid ett fåtal tillfällen, till exempel vid julgransplundringen. Långhundra förskola har alltid arbetat utifrån det här målet, så barnen är vana vid det. Vi tror att det är viktigt att skapa en vana hos barnen att äta hälsosamt, och till exempel att man dricker vatten när man är törstig. Vi skulle också vilja erbjuda barnen en större variation vid frukost och mellanmål, till exempel att man kan välja mellan ljust och grovt bröd. Vi känner oss osäkra vid beställning av mellanmål eftersom grovt bröd är så mycket dyrare. Vi undersöker om det finns ekonomiska resurser för att köpa mer varierat mellanmål. 9