Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Transkript

1 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från till

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Bergner, Susanne Köpman; Pingvinen. Else-Britt Björk, Christina Kalles; Sälen. Måna Olsson, Gittan Friberg - Andersson; Delfinen Vår vision Alla i vår förskola ska känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Alla ska ha lika goda möjligheter till lärande och utveckling. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Barnens delaktighet Kompissolen. Kartläggning på hösten. Barn-intervjuer under våren. Samtal i vardagen. Frågor inför utvecklings-samtal till föräldrar och barn. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldraråd, föräldramöten och föräldrasamtal. Upplyser föräldrarna om hur dagen har fungerat för barnen. Förväntans dokument. Personalens delaktighet Personalmöten, avdelningsmöten och APT. Förankring av planen Personalen ska ha deltagit i någon form av fortbildning kring frågor som berör att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Samtliga föräldrar ska känna till vår likabehandlingsplan via information vid föräldramöten och via möjlighet att ta del av den i pappersform eller digitalt. De ska få möjlighet att påverka nästa revidering av likabehandlingsplanen. För barnen sker förankringen i det dagliga arbetet och genom personalens förhållningssätt gentemot barnen. Sida 2 av 12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har diskuterat vid personalmöten. I samtal med barnen. Föräldrarna vid föräldramöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, vårdnadshavare och barn Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ute på gården har vi spridit ut oss, där vi genom kartläggningen sett att vi behöver ha mer uppsikt på "händelsezoner/gruppsammansättningar", där vi har ett vakande öga/öra. Personalen diskuterar ofta var och hur de behöver finnas tillhands bäst och förebygga ev. konflikter/kränkningar, eller diskutera uppkomna konflikter direkt. Vi tycker att detta fungerat bra och fortsätter med detta. Vi diskuterar om hur vi kan bli bättre att bemöta barnen på bästa sätt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom föräldramöte, frågor till barnen, samt "husmodellen" och vid personalmöten. för att årets plan utvärderas Karin Bergner, Susanne Köpman, Else-Britt Björk, Christina Kalles, Måna Olsson, Gittan Friberg- Andersson Sida 3 av 12

4 Främjande insatser Främjande kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Kränkande behandling. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade. Att vi säger Hej till alla som kommer till förskolan och vi erbjuder barnen en inbjudande och stimulerande miljö, utifrån deras intressen och behov. Vårt mål är att föräldrarna skall ha förtroende för oss. De skall känna sig trygga när de lämnar sina barn. Vi jobbar mycket med empati. Vi visar barnen med vårt förhållningssätt, samt diskuterar med dem, att det är viktigt att alla får komma till tals och uttrycka sig. Att man kan dela in dem i smågrupper, och att vi kan ligga steget före och vägleda barnen. Vi har bra daglig kontakt med föräldrarna, där vi samtalar om uppkomna händelser. Kompissol: På förskolan arbetar vi fortlöpande med något som vi kallar för kompissolen. Alla avdelningar har solen men några strålar kan se olika ut beroende på vilka behov som finns på varje avdelning. På solens strålar står meningar om hur vi skall vara mot varandra: Alla får vara med. Vi är hjälpsamma och snälla mot varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi ställer upp på varandra. Vi är rädda om våra och andras saker. Vi säger snälla ord till varandra. Vi ger alla arbetsro. Vi slutar när någon säger till Personalen låter barnen komma till tals och berätta hur de tycker att en bra kompis ska vara, som synliggörs med hjälp av en kompisbild. Detta görs dagligen vid samlingar och inte bara vid uppkommen situation. Föräldrar får ett förväntansdokument vid ett samtal ca 5-6 veckor efter att barnet har skolats in. vilket klargör hemmens respektive förskolans förväntningar på varandra. Dessa dokument aktualiseras vid föräldramöten. All personal Sida 4 av 12

5 Kön Kön Kön. Vi ser till att alla barn oavsett kön får lika mycket inflytande i verksamheten. Vi uppmuntrar barns lek och intressen utan att begränsas av traditionella könsroller. Pojkar och flickor skall ha samma utrymme och möjligheter i verksamheten. Alla skall kunna leka med varandra. Uppmuntrar till att alla får vara med och bestämma oavsett kön. Inventerar vårt lekmaterial och vår miljö på förskolan regelbundet. Tillhandahåller varierat lekmaterial som passar både pojkar och flickor. Vi uppmuntrar barnen att prova olika lekar och aktiviteter. Uppmuntrar till att alla kan leka med alla oavsett kön. vi i personalen uppmärksammar ett könsneutralt förhållningssätt i fsk. Vi skaffar lämpliga barn böcker All personal Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla är lika mycket värda oavsett hudfärg och social bakgrund. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Uppmärksamma andra kulturers levnadssätt och traditioner på ett positivt sätt - Stödja modersmål. Personalen inhämtar kunskap om olika kulturer Pratar om och läser böcker om olika kulturer. Tar hjälp av barn och föräldrar som kan berätta mer. Uppmärksamma olika kulturer i vår vardag. Personal och barn. Sida 5 av 12

6 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Alla barn har rätt till sin religiösa tillhörighet och trosuppfattning. Skapar förutsättningar så barnen kan utveckla förståelse och intresse för sin och andra religioner och trosuppfattningar. Personalen är påläst om andra religioner All personal Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Skapar förutsättningar så att barnen kan delta utifrån sina olika förutsättningar i verksamheten. Alla barn ska ha tillgång till likvärdig förskoleverksamhet efter egna behov oavsett funktionshinder. Vi utformar en god förskolemiljö och planerar den pedagogiska verksamheten så att barnen kan fokusera och utveckla sina egna förmågor, färdigheter och kunskaper. När vi ser svårigheter hos barn, bemöter vi det utifrån deras möjligheter till utveckling. Vid behov kontaktar vi specialpedagog. Vi samarbetar med BVC som är spindeln i nätet, tillsammans med föräldrarna o barnet, BUP, Logoped, Audionom, Specialpedagog, HAB, Förskolan Vi arbetar aktivt för att öka förståelsen för olika funktionshinder. Vi skaffar lämpliga barn böcker All personal Sida 6 av 12

7 Sexuell läggning Sexuell läggning Alla respekteras oavsett sexuell läggning. Vi öppnar upp för att barnen ska bli medvetna om att olika sexuell läggning finns. Vi upplyser barnen att olikheter finns. Vi skaffar lämpliga barn böcker. Diskuterar området i arbetslaget. All personal Ålder Ålder Vi uppmärksammar olikheter i åldrar på ett positivt sätt. med ökad ålder stiger förtroendet, ansvar och förväntningarna. Vi ger barngruppen positiv uppmärksamhet att alla är en tillgång. Diskuterar i arbetslaget. Vi uppmuntrar att äldre barn hjälper de yngre barnen, samt att de tillåter yngre att vara med i lek och aktiviteter All personal Sida 7 av 12

8 Sida 8 av 12

9 Könsidentitet eller köns uttryck Könsidentitet eller köns uttryck Alla barn har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Alla barn ska få känna sig stolta för den de är. Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om olika normer i samhället. Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. all personal Sida 9 av 12

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal. Enkäter. Incidentrapporter Genomgång av rutiner och regler. Trygghetsvandringar. Observationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Diskuterat på föräldramöten om likabehandling. Barnen får svara på frågor i en trivsel-enkät på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion på personalmöten där all personal deltar. Resultat och analys Då avdelningarna består av olika åldrar och barn med olika svårigheter, så har barnen olika förståelse för sina handlingar och det uppstår ibland konflikter kring leken och vårt lekmaterial. Vi får ofta visa och medla. Vi ritpratar med barnen. Vi vuxna måste vara med i lek och aktivitet. Vid inne och ute lek uppstår ibland situationer som leder till bråk om leksaker och kompisar, som kan verka kränkande. En del konflikter får räknas som en normal del i barnens utveckling. Större konflikter undviks genom personal-närvaro i barnens aktiviteter Ute: Det finns också fler platser ute på gården där barnen kan gömma sig för de vuxna och göra saker som de vet att de inte får. Dessa är skogen och lekstugan och ibland förekommer kränkande handlingar här. Sida 10 av 12

11 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Varje barn ska utveckla sin förståelse för alla människors lika värde oavsett kön och ålder. Barnen ska ha samma möjlighet till lek-material och kompisar. Kontinuerligt observera barnens fria lek. Aktivt jobba med kompissolen Personalen låter barnen komma till tals och berätta hur de tycker att en bra kompis ska vara, som synliggörs med hjälp av en kompisbild. Detta görs dagligen vid samlingar och inte bara vid uppkommen situation. Vi diskuterar fortlöpande samarbete mellan avdelningarna kring inne-, och utevistelse, vi har ett gemensamt förhållningssätt. Föräldrar har fått ett förväntansdokument vilket klargör hemmens respektive förskolans förväntningar på varandra. Dessa dokument aktualiseras vid föräldramöten. Till nya föräldrar delar vi ut förväntansdokument vid inskolningar. Vi har ett samtal ca 5-6 veckor efter att barnet har skolats in. Vi presenterar då vårt förväntansdokument. Vid vårt första föräldramöte tar vi upp om dom funderar något över detta. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer när vi ser att barnen behöver hjälp med att dela med sig och turas om i leken, både med leksaker och kompisar. För att öppna upp för mer varierad lek där, där man är trygg o kan leka med olika kompisar, behöver vi vuxna gå in i leken och bryta detta mönster. Barnen ska få tillgång till annat könsneutralt lekmaterial, men barnen bör också lockas till att leka med det de inte är vana vid. Vid våra reflektionsmöten diskuterar vi uppkomna situationer. Regelbundet tar vi upp vad som vi bestämt i "kompissolen". Motivera åtgärd Vi har sett att barnen har svårt att leka flera tillsammans och att de har en inbördes hierarki och att de har svårt att turas om med leksaker. Vi behöver därför hjälpa och stärka barnen genom att ställa frågor, hjälpa dom att uttrycka sig, och vägleda barnen att hitta egna lösningar till ett bra kompisskap. all personal Sida 11 av 12

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Personal har samtal med barnet/barnen för att försöka lösa konflikten/väcka deras empati. Informerar övrig personal vid behov, för att stävja nya konflikter, när någon incident inträffat. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal: Avdelning Pingvinen Personal: Avdelning Delfinen Personal: Avdelning Sälen Förskolechef: Annette Henriksson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal pratar snarast med de inblandade barnen, för att få en nyanserad bild av vad som hänt. Informerar övrig personal när någon incident inträffat. Föräldrarna blir informerade. Förskolechefen informeras vid behov. På varje avd. rapporterar vi varje månad om huruvida vi har haft någon incident eller ej. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal pratar snarast med den/de inblandade i personalen, utan närvaro av barn. Vi samtalar om händelser på planeringstid och gemensamma möten. Förskolechefen informeras vid behov. Rutiner för uppföljning Inblandad personal har samtal med berörda personer, samt dokumenterar den aktuella händelsen. Personal fokuserar och observerar än mer kring situationer, där det kan uppstå nya kränkningar. Utvärdering sker i personalgruppen, samt med föräldrar. Rutiner för dokumentation Blankett "incidentrapport" - Personalens minnesanteckningar Ansvarsförhållande Personal, barn, föräldrar, förskolechef Sida 12 av 12