INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Relevanta dokument
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

16.3. Projektion och Spegling

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3


c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET


INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Något om funktionsföljder/funktionsserier

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Mattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

============================================================ ============================================================

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Rotation Rotation 187

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Räkning med potensserier

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Sammanfattning, Dag 9

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Svar till tentan

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Transkript:

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fktioer bildigr Beteckigr och grdbegrepp Defiitio E fktio eller bildig frå e mägd till e mägd B är e regel som till ågr elemet i ordr högst ett elemet i B tt fktioe f bildr bilds på beteckr i eller f Om f säger i tt är bilde origile tt f är e fktio frå till B beteckr i på följde sätt f : B Mägde r fktioes strtmägd eg: iitil set Mägde B är fktioes målmägd eller kodomä eg: fil set trget set codomi f : B Defiitiosmägde eg: domi D f till fktioe f är mägde ll origiler ds mägde ll på ilk f tillämps de gl mägde i grfe Värdemägde eg: rge V f är mägde ll bilder som fås då geomlöper defiitiosmägde eller mer precis V f { f : D f } Noter skillde mell strtmägde och defiitiosmäge; ärdemägde V f och målmägde B Geerellt gäller: D f och V f B Eempel Låt f : R R där f För de här fktioe är strtmägde R målmägde R defiitiosmägde[-] och ärdemägde [] Eempel Ett diskret eempel För fktioe f som defiiers med hjälp grfe gäller: f : B strtmägde { } målmägde B { b c d e} defiitiosmägde är D f { } ärdemägde är V f { c}

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Elemet i mägder och B k r tl ektorer mtriser eller dr mtemtisk objekt Elemet i behöer ite r smm tp som elemet i B Eempeliss fktioe : R R f f bildr -dimesioell på -dimesioell ektorer LINJÄR VBILDNINGR Defiitio Lijär bildig Låt V och W r tå ektorrm t e VR och WR m E fktio frå V till W säges r e lijär bildig lijär fktio eller lijär trsformtio om följde tå illkor är ppflld Villkor för ll V Villkor k k för rje sklär k och ll V Eempel bildige : R R defiierd som bildr -dimesioell ektorer på -dimesioell ektorer Vi k is tt oståede bildig är lijär geom tt skri om på mtris form Då är ekelt tt ise tt illkor och är ppflld: ip distribti lge för mtrismlt Dett isr tt Villkor i defiitioe är ppflld k k k k mtris och egeskper för mlt mell tl I årt fll och därmed är e lijär bildig

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr märkig : Vi k ersätt illkor och med ett illkor och ge följde ekilet defiitio: Defiitio b E fktio frå V till W säges r e lijär bildig lijär fktio eller lijär trsformtio om följde illkor är ppfllt VVVVVVVVVVVVVV k s k s för ll k s R och ll V Sts Om är e lijär bildig frå V till W då gäller V W Beis: V V eligt illkor i defiitioe V W VSB märkig : Villkoret V W är ödädigt me ite tillräckligt illkor för bildiges lieritet Eempel bildige frå R till R som defiiers är INE lijär eftersom märkig Frå defiitio eller hr i tt om gäller k k k p p k k k p så p Med dr ord om ektor är e lijär kombitio ektorer p så k i beräk med hjälp ärde se följde eempel p Uppgift Låt r e lijär bildig frå R till R som stisfierr och där K i med gie iformtio beräk om

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr i ii Lösig: i Vi kollr om i k skri som e lijär kombitio och ger och och därför Därför k i beräk ii De här gåge k i INE skri som e lijär kombitio och eftersom ektioe skr lösig kotroller själ Därför k i INE beräk med hjälp gie iformtio MRISVBILDNING är e LINJÄR VBILDNING Låt r e mtris tp m Fktioe frå R till R m defiierd som där m R och därmed R klls i år krsbok mtrisbildig Vi k ge bildige med m sklär ektioer: m m m m Vrje mtrisbildig är e lijär bildig eftersom följde gäller eligt lgr för mtrisopertioer och k k ------------------------------------------------------------------ Bilder stdrdbsektorer: Låt mm mm mm r e mtris Hr bilds stdrdbsektorer

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr e e e? Sr: ee kolo ee mm kolo mm Därmed hr i ist tt bilder bsektorer ee ee är koloer i mtrise ----------------------------------------------------------------------------- Vrje LINJÄR VBILDNING frå R till R m k ges som e MRISVBILDNING Vi hr ist tt Vrje mtrisbildig är e lijär bildig Bilder bsektorer ee ee är koloer i mtrise N sk i is omät påståede tt rje lijärt bildig frå R till R m k ges som e mtrisbildig där koloer i är bilder bsektorer e e Låt r e lijär bildig frå R till R m Låt kk kk mm mm r bilder stdrdbsektorer e e Om i bildr mtrise med kk kk som kolloer i ds mm mm mm då gäller e k e k e k e e e lltså och bildr bsäktorer på smm bilder k k Därför för e godtcklig ektor e e R i hr e e k k och e e k k lltså är för ll R s

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Därmed hr i ist tt rje tt rje lijärt bildig frå R till R m k ges som e mtrisbildig där koloer i är bilder stdrdbsektorer e e Uppgift Låt r de bildig som defiiers där Låt e och e e e Bestäm e e och Sr: e e e Defiitio VBILDNINGENS MRIS Låt r e lijär bildig frå R till R m Låt ee ee mm mm r bilder stdrdbsektorer e e Då klls mtrise för bildiges mtris i stdrdbse mm mm mm eller stdrdmtris för bildige Beteckig De mtris som hör till bildige beteckr i oftst med [] märkig:iktig Ett ekelt sätt tt beis tt e gie fktio frå R till R m är e lijär bildig är tt ge fktioe som e mtrisbildig Uppgift Vis tt bildige frå R till R som defiiers eligt där är e lijär bildig och bestäm och

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Lösig: ds där stdrdmtrise är och Vi hr därmed beist tt är e lijär bildig eftersom och k k gäller eligt lgr för mtrisopertioer Uppgift Bestäm stdrdmtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i R bilds på si ortogol projektio på ektor ds proj Lösig: Metod Vi bestämmer ett ltiskt ttrck för Därefter skrier i på mtrisforme De form beisr tt är lijär och tt stdrdmtrise ] [ Låt r e ektor i R då gäller 9 proj 9 Därmed hr i beist tt är e lijärbildig och tt 9 ] [ Metod De metod gäller om i red hr ist tt är e lijär opertor Först bestämmer i e e och e som bildr koloer i stdrdmtrise ] [ / / / e e

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr / / / e e / / / e e Här 9 / / / / / / / / / ] [ 9 Sr: 9 ] [ SMMNS LINJÄR VBILDNINGR Vi betrktr smmstt lijär bildigr där beteckr Låt r de mtris tp pp som hör till e lijär bildig låt idre r de mtris tp mm som hör till e lijär bildig då är de bildiges mtris som hör till smmstt bildige eftersom ssociti lge för mtrismltipliktio Uppgift Låt r de mtris som hör till e lijär bildig r de mtris som hör till e lijär bildig Bestäm mtrise för smmstt bildige Lösig: Uppgift KS 9 Utrck ektor som e lijärkombitio ektorer och b För e lijär bidig med bildigsmtrise gäller 8

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr och äd resltt i för tt bestämm Lösig : Sr: b märkig : Låt ee ee ee r e bs i rmmet V Låt r e lijär bildig frå V till W Eftersom rje ektor i V k skris som e lijär kombitio bsektorer kk ee kk ee kk ee då gäller kk ee kk ee kk ee Med dr ord om i et hr bsektorer i V bilds då k i bestämm bilde rje ektor i V Uppgift Vi betrktr e bildig frå R till R där stdrdbse bilds eligt följde Koorditer i båd rm räks med seede på stdrdbser Bestäm b Bestäm bb cc c Bestäm bildiges mtris [] Lösig: Om i beteckr ektorer i stdrdbse ee ee och ee ee ee och ee då hr i 9

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr och därför ee ee ee ee ee ee ee Sr b bb ee bbee ccee cc ee bbee ccee bb cc bb cc bb cc Sr b bb bb cc cc bb cc Sr c Sret får i frå b eller direkt om i skrier bilder bsektorer som koloer i mtrise Uppgift 8 Kräer kskp om iers mtriser Vi betrktr e bildig frå R till R med mtrise Bestäm bildiges mtris om och där Lösig: smt Villkore och k i skri som e mtrisektio [ ] [ ] ds kortre BC Eftersom detb är mtrise B e ierterbr mtris

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Ierse är B Frå BC hr i C B Vi k ekelt kotroller resltt: OK Sr: bildiges mtris är OK märkig : Låt BB VV ee ee ee r e bs i rmmet V R och BB WW ff ff ff mm e bs i rmmet WR m Låt idre r e bildig frå V till W Mtrise [] k i bild geom på följde tå sätt Metod Vi skrier ektorkoloer ee ee ee bilder bsektorer ee kk som koloer i mtrise lltså [ee ee ee ] ee ff ff mm ff mm då skrier i ee som e koorditektor i f-bse ee mm som i skrier som först kolo På smm sätt fortsätter i med ee ee Uppgift 9 Låt r e bildig frå e -dimesioell rm V med bse BB VV ee ee ee till ett - dimesioellrm W med bse BB WW ff ff ff ff som stisfierr Då är i koordit form ee ff ff ff ff ee ff ff ff ee ff ff

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr ee ee ee och därmed Uppgift KS 8 Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i rmmet bilds på si ortogol projektio på lije t Lösig: Låt r e godtckligt pkt i R O och 9 proj som i k skri på forme / / / / / / / / 9 / bildiges mtris är / / / / / / / / 9 / / / / / / / / / 9 / Uppgift KS 8 Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i rmmet bilds på si ortogol projektio på lije t Lösig: Låt r e godtckligt pkt O och

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr proj som i k skri på forme / / / / / 8/ / 8/ / / bildiges mtris är / / Uppgift / / 8/ 8 8 / 8/ / KS 9 E bildig defiiers geom tt rje ektor i rmde spegls i plet Bestäm bildiges mtris Lösig: Låt r e godtckligt pkt och S pktes spegelbild Vi beteckr O N och OS Se bilde ed Lägg märke till tt pkte O ligger i plet O o P S Då gäller: P proj N N N N N 9 / / /

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr O o P 9 / / / 9 N proj O S O OS som i k skri på forme Sr: bildiges mtris är Uppgift E bildig defiiers geom tt rje ektor i rmde projicers ortogolt ikelrät på plet Bestäm bildiges mtris Lösig: Låt r e godtckligt pkt och P dess ortogol projektio på plet Vi beteckr O N och OP Se bilde ed Lägg märke till tt pkte O ligger i plet

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Då gäller: / / / 9 N N N N proj P N 9 / / / 9 P O P O OP som i k skri på forme Sr: bildiges mtris är Uppgift E bildig defiiers geom tt rje ektor i rmde projicers ortogolt ikelrät på plet ds på - plet Bestäm bildiges mtris

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr b Bestäm bilde ektor Lösig: Vi k gör som i föregåede ppgift me de här gåge är det eklre tt bild tre bsektorer i j och k och skri ders bilder som koloer i mtrise Ortogol projektioe ektor i på - plet är smm ektor i för de red ligger i plet Därför är mtrises först kolo lik med Smm gäller för ektor j och därför är mtrises dr kolo lik med Ortogol projektioe ektor k på - plet är oll-ektor och därför är tredje kolo i lik med Därmed är bildiges mtris b

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Någr eempel i D rmmet: Uppgift Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i plet bilds på si ortogol projektio på lije Lösig: Först bestämmer i e riktigsektor Vi äljer tå pkter på lije e pkt P pkt P E riktigsektor är P P Låt r e godtckligt pkt O och proj 9 som i k skri på forme / / / 9 / / / bildiges mtris är / 9 / Uppgift Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i plet spegls i lije Lösig: Först bestämmer i e riktigsektor Vi äljer tå pkter på lije e pkt P pkt P E riktigsektor är P P Låt r e godtckligt pkt O och OP proj 9 P O S Frå figre ser i tt P OP O och

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr OS O P O OP O OP O 9 9 som i k skri på forme / / / / / / bildiges mtris är / / Uppgift Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i plet spegls i -el Lösig: Vi k gör som i föregåede ppgift me de här gåge är det eklre tt bild tå bsektorer i och j och skri ders bilder som koloer i Spegelbilde ektor i id speglig i -el är smm ektor i Därför är mtrises först kolo lik med Spegelbilde ektor j id speglig i -el är j Därför är mtrises dr kolo lik med Därmed är bildiges mtris Uppgift 8 Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i plet roters ikel θ krig origo Lösig: Vi k med hjälp klssisk geometri is tt rottio är e lijär bildig För tt bestämm stdrdmtrise bestämmer i bilder bsektorer och skrier de som koloer i bildiges mtris: Vektor i cosθ bilds på siθ ektor siθ j bilds på cosθ se edståede figr 8

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr θ θ Därför cosθ siθ siθ cosθ Uppgift 9 Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i π - plet roters ikel b Bestäm bilde ektor π Lösig: Stdrdmtrise för rottioe ikel är se föregåede ppgifte [ ] π cos π si π si π cos b Sr [ ] b Uppgift Rottioe i D krig -el Bestäm mtrise för de lijär bildig som iebär tt rje ektor i R roters ikel θ krig el Lösig: För tt bestämm stdrdmtrise bestämmer i bilder bsektorer och skrier de som koloer i bildiges mtris: Vektor i cosθ roterr ikel θ i -plet och därför bilds på siθ rit figr Vektor siθ j roterr ikel θ i -plet och därför bilds på cosθ 9

rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr Vektor k som ligger på -el roterr ite lls och därför bilds på sig själ Vi skrier bilder bsektorer som koloer i och får cosθ siθ siθ cosθ