Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Carola Almén och Biträdande förskolechef Nina Larsson Vår vision I Gävle Kommuns förskolor ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2016-07-01 Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Genom intervjufrågor, diskussioner enskilt och i grupp. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom värdegrundsfrågor på möten för vårdnadshavare, information vid introduktion och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och sitter uppe på väggen i avdelningarnas hallar. Personalens delaktighet Personalen för kontinuerligt diskussioner om aktuella frågor utifrån diskrimineringsgrunderna och vi har också normkritiska diskussioner på Verksamhetsplaneringen. Varje pedagog har ansvar för någon del av likabehandlingsarbetet. Förankring av planen Genom våra veckobrev till vårdnadshavarna om vår verksamhet samt genom att låta planen finnas tillgänglig på förskolan och på vår hemsida. Planen skall ständigt reflekteras med barn och personal i den dagliga verksamheten och på Verksamhetsplaneringen. Så väl vårdnadshavare, personal som barn har möjlighet att komma med reflektioner kring planen.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gått igenom alla diskrimineringsgrunderna med alla pedagoger och diskuterat hur vi har jobbat med främjande åtgärder, kartläggning och förebyggande åtgärder. Vi har under våren 2016 gjort kartläggningar kring diskrimineringsgrunderna kön och funktionshinder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Biträdande förskolechef Nina Larsson och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi pedagoger har haft fortlöpande diskussioner om vårt arbete kring diskrimineringsgrunden ålder. Vi ser att barnen leker mer med varandra oavsett åldersgrupp, t. ex. har de yngre barnen varit mer delaktiga i de äldre barnens rollekar och tvärtom. Vi ser att de äldre hjälper de yngre eller visar hur man ska göra för att t. ex. dra upp en dragkedja eller ta av sig skorna, eller visa hur en app fungerar i lärplattan. Vi har sett att vårt arbete med barngruppen har gett resultat. Vi har haft diskussioner där vi strävar efter att få bort benämningar såsom "vuxenglas", "bäbisstol". Vi har också blivit tydligare med att även de yngre barnen får prova aktiviteter som t ex klippa, bygga med pärlor, vara med och leka organiserade lekar. Årets plan ska utvärderas senast 2017-04-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kontinuerlig uppföljning av våra mål på verksamhetsplanering och avdelningsplanering, i samband med uppföljning av handlingsplanen. Via diskussionsfrågor på möten och i utvecklingssamtal med vårdnadshavarna och genom intervjufrågor till barnen. för att årets plan utvärderas Carola Almén, biträdande förskolechef Nina Larsson
Främjande insatser Främja arbete mot kränkande behandling. Kränkande behandling Ingen ska känna sig kränkt. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor som diskuteras mellan pedagogerna på verksamhetsplaneringar, läsa relationsböcker och samtal i mindre barngrupper, utvecklingssamtal. Alla vuxna på förskolan ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem stöd för att lösa konflikter. Barnen får stöd vid konflikter genom att personal ger ord: "Hur känns det för dig när...?" "Om någon gör så här mot dig, hur skulle det kännas då?" "Jag vill inte att du gör så, för..." Barnen uppmuntras då de själva lyckats lösa en konflikt genom att kompromissa och lyssna på varandra: "Vad bra att ni löste det tillsammans". Vi har fortsätter arbeta med Barnkonventionen tillsammans med barnen. Vi använder oss av olika material så som "Barnkonventionen i en låda" utgiven av Unicef och "Kompisböcker baserade på Barnkonventionen". Vi diskuterar med barnen om integritet samt deras rätt att bestämma över sin kropp. Pedagogerna arbetar på verksamhetsplaneringarna i höst med materialet "Stopp min kropp" och gör sedan barnen delaktiga. Carola Almén Linda Broman Främja likabehandling oavsett kön. Kön Alla barn uppmuntras och erbjuds att ta lika stort utrymme och använda förskolans alla resurser oavsett kön. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplaneringar, intervjufrågor, utvecklingssamtal och samtal i mindre barngrupper.
Alla pedagoger på förskolan strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten. Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi kommer att fokusera på styrda lekar utomhus för att stärka gruppens gemenskap och för att vidga de grupperingar som idag finns på förskolan. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Carola Almén Linda Broman Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska känna sig trygga i det kön barnet själv identifierar sig med. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplaneringar, intervjufrågor, utvecklingssamtal och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi uppmärksammar alla lika oavsett klädval t ex: Pojke som har Batmantröja eller glittertröja, flicka som har Batmantröja eller glittertröja. Alla barn erbjuds allt lekmaterial och aktiviteter. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Åsa Wermelin Maria Blom
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Alla vuxna på förskolan stärker barnen att känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar respekt för andra kulturer. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplanering, utvecklingssamtal, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan uppmuntrar barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi läser böcker som skildrar olika kulturer och olika länder och samtalar runt dem med barnen. Alla pedagoger som lånar böcker på biblioteket ska låna någon eller några böcker som på något sätt innehåller en eller flera diskrimineringsgrund/er. Det finns också ganska många inköpta böcker på förskolan som rör de olika diskrimineringsgrunderna. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Kamilla Ståhl Camilla Pryd Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Alla vuxna på förskolan stärker barnen att känna delaktighet i sin egen religion eller trosuppfattning. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplanering, utvecklingssamtal, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en
viss religion. I vardagen pratar vi om att man kan ha olika sorters tro, och att man firar olika högtider på olika sätt inom olika religioner. Vi läser även böcker som skildrar detta. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Kamilla Ståhl Camilla Pryd Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Alla pedagoger i förskolan stärker barnen att känna stolthet över sig själva. Uppföljning sker genom observationer följs upp av pedagogerna på verksamhetsplaneringar, utvecklingssamtal, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna i förskolan fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Vi pratar med barnen i vardagen om kroppen, sinnena och deras funktioner, samt hjälpmedel som hjälper kroppen att fungera. Vi pedagoger tänker jobba ännu mer aktivt med TAKK (Tecken som stöd) för att förstärka ordens betydelse, och för att barnen ska kunna förmedla sig. Vi har ett bildschema uppsatt på båda avdelningarna där barnen kan följa dagens rutiner. Detta för att tydliggöra byte av aktiviteter. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Carola Almén Linda Broman
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Sexuell läggning Alla vuxna på förskolan möter alla barn och deras familjer i alla familjekonstellationer likvärdigt. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplaneringar, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Vi bemöter barnen i deras frågor och funderingar och bejakar olika familjekonstellationer. Vi läser böcker som skildrar olika familjekonstellationer och samtalar runt dem med barnen. I vardagen pratar vi om hur olika familjer och familjekonstellationer kan se ut. T ex använder vi oss av orden "leka familj" i stället för "leka mamma, pappa barn". Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Åsa Wermelin Maria Blom Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Alla vuxna ska behandla alla barn likvärdigt utifrån deras förutsättningar, utveckling och behov. Uppföljning sker genom observationer som följs upp av pedagogerna på verksamhetsplaneringar, utvecklingssamtal, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar så att barnen utvecklar sina förmågor och intressen. Vi är närvarande i barnens lek och hjälper dem efter deras behov på deras nivå oavsett ålder. Vi erbjuder aktiviteter utifrån barnets förutsättningar och utveckling, oavsett ålder. Vi uppmuntrar barnen att lösa problem själva. Under introduktionen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna, och är lyhörd för familjens önskemål. Åsa Wermelin Maria Blom
Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgörs av regelbundna samtal med barn, enskilt eller i grupp, såsom intervjuer och samlingar. Observationer av barn i olika rum, enskilt eller i grupp. Detta görs både ute och inne för att se trygga - otrygga platser, vågar, vill, får alla vara där oavsett kön och funktionsnedsättning. Diskrimineras något barn eller vuxen utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi pedagoger har filmat varandra i olika situationer för att se hur vi agerar, pratar och bemöter barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kön och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom intervjufrågor och samlingar. Vårdnadshavarna involveras under introduktionen där vi använder en mall för att alla ska få samma information om bl a likabehandlingsarbetet. Vi följer upp detta i utvecklingssamtalen samt möten med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har fått information om våra kartläggningar via veckobreven. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom planerade diskussioner på planeringsdagarna och verksamhetsplaneringar där alla pedagoger deltagit. Resultat och analys I våra kartläggningar har vi har sett att barnen leker i grupperingar av samma kön. Detta har de även uttryckt i intervjuer. Genom observationer och diskussioner har vi kommit fram till att vi vill hitta metoder att arbeta kring olika funktionshinder.
Förebyggande åtgärder Likvärdigt oavsett kön Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Alla vuxna på förskolan ska ge barnen förutsättningar att bli delaktiga och få plats och får ta plats. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen oavsett kön. Inget barn på förskolan ska behandlas på så vis att barnet blir begränsad utifrån rådande könsstereotyper. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som följs upp av oss pedagoger genom värdegrundsdiskussioner. Åtgärd Vi kommer att fokusera på styrda lekar utomhus för att stärka gruppens gemenskap och för att vidga de grupperingar som idag finns på förskolan. Vi pedagoger agerar goda förebilder genom att introducera olika aktiviteter eller lekar. Vi deltar i lekarna aktivt och är med och driver leken vidare, bl. a. genom att tillsätta rekvisita, medforska efter information på internet mm. Motivera åtgärd Vår målsättning med detta är att barnen skall vidga sin syn på vad de kan leka och med vilka de kan leka. Carola Almén Linda Broman
Likvärdigt oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Alla vuxna på förskolan ska ge barnen förutsättningar att bli delaktiga och få plats och får ta plats. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen oavsett funktionsförmåga. Inget barn på förskolan ska behandlas på så vis att barnet blir begränsad utifrån sin funktionsförmåga. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som följs upp av oss pedagoger genom värdegrundsdiskussioner. Åtgärd Vi pedagoger tänker jobba ännu mer aktivt med TAKK (Tecken som stöd) för att förstärka ordens betydelse, och för att barnen ska kunna förmedla sig. Vi pedagoger synliggör barnens starka sidor och förmågor inför både barn och pedagoger. Vi har ett bildschema uppsatt på båda avdelningarna där barnen kan följa dagens rutiner. Motivera åtgärd Vi använder TAKK (Tecken som stöd) för att ge barnen större möjlighet att förstå ordens betydelse och kunna använde tecknen själva för att kunna förmedla sig på flera olika sätt. Pedagogerna synliggör barnens starka sidor och förmågor inför både barn och pedagoger för att stärka barnen i deras identitet, och påvisa goda förebilder. Vi har ett bildschema uppsatt på båda avdelningarna där barnen kan följa dagens rutiner. Detta för att tydliggöra byte av aktiviteter. Carola Almén Linda Broman
Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola" Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Carola Almén 026-17 24 89 carola.almen@gavle.se Biträdande förskolechef Nina Larsson 026-17 24 51 nina.larsson@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i
åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Nina Larsson ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret.