2
Hallstammars kommun har i projektet En skolgård för alla arbetat tillsammans med Nibbleskolan för att fånga upp flickors och pojkars upplevelser av närmiljön runt Nibbleskolan och hämta in deras idéer kring förbättringar. Genom det här arbetet har en metod testats för att involvera låg- och mellanstadiebarn i samhällsplaneringen. Stiftelsen Friends visar i sin rapport Friends-rapporten 2014 att var femte flicka i år åtta blivit trakasserad på grund av sitt kön. Kränkningar på grund av bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och religion är vanligt förekommande på svenska skolgårdar. Forskning (Bondestam, 2010) visar att makt- och genusordning sätts och görs på alla de platser där de vuxna inte är. För att planerare och skolpersonal ska få reda vad som händer där barnen befinner sig dagtid, i det här fallet på skolgården och i Nibbleskolans närområde, krävs bättre dialog med de flickor och pojkar som befinner där. Skolinspektionens djupgranskningar av skolornas likabehandlingsplaner visar generellt sett att det preventiva värdegrundsarbetet med att skapa trygghet inte fungerar tillfredsställande. Granskningarna visar ofta att handlingsplanerna enbart tagits fram av de vuxna och att de mest är pappersprodukter i en pärm. En Skolgård för Alla ligger inom ramen för projektet Jämställt medskapande utformning av offentliga miljöer i samhällsplanering som beviljats medel av Boverket. Med projektet avser Planavdelningen att arbeta strategiskt med att ta fram jämställdhetsintegrerade verktyg och sammanställa ett metodstöd som i fortsättningen kan användas rutinmässigt vid dialoger. Det är av stor vikt att planavdelningen utarbetar metoder och skapar arenor för att föra dialog med barn för att kunna involvera dem i samhällsplaneringen och säkerställa deras inflytande. Det strategiska arbetet är en förutsättning för att vi i förlängningen ska kunna ta fram de fysiska åtgärder som efterfrågas och är relevanta för flickor och pojkar. Projektet Jämställt Medskalapande består av ett antal separata delprojekt; där vi utformar dialoger som har olika syfte och i samband med detta tar fram och testar olika dialogverktyg. De fyra delprojekten består av; en kartläggning av Östra Nibble i form av en sociotopkartering, ett skolprojekt En Skolgård för Alla, ett filmprojekt med ungdomar samt förskoleprojektet En Skog för Lek och Lärande med Trollsländas förskola. 3
Skolgården på Nibbleskolan är sliten och behöver rustas upp. Under 2016 kommer Tekniska förvaltningen att ta över skötseln av skolgården, vilket skolan själv har ansvarat för. Inför att skolgården ska rustas behöver det göras en kartläggning om hur flickorna och pojkarna som går på skolan ser på sin skolgård och vad de önskar. Det här projektet är en inledning till det. Syftet är att testa en metod för att samla in flickors och pojkars upplevelser av närmiljön runt Nibbleskolan, öka graden av trygghet samt hämta in deras idéer kring förbättringar. Det övergripande målet är att genomföra två dialoger med tre årskurser, samt miljörådet, på Nibbleskolan för att uppnå syftet. Målet ligger inom ramen för huvudprojektet Jämställt Medskapande där det första målet är att ta fram och testa ett jämställdhetsintegrerat dialogverktyg. Utvärderingen av dialogerna ska ligga till grund för det metodstöd som ska tas fram. Det sista delmålet blir att beskriva konsekvenserna för flickor och pojkar av de förslag på åtgärder som kommer in av dialogerna i en könskonsekvensbeskrivning. Arbetsgruppen består av Emma Mossberg, projektledare, från planavdelningen på Hallstahammars kommun; Torbjörn Messing, jämställdhetskonsult i projektet Jämställt Medskapande. Utöver det ingår representanter från skolan: lärarna Magnus Emilsson, Hasse Gustafsson, Karin Lindgren och Malin Botold. Även rektorerna Ingrid Ivarsson och Ann-Sophie Günzel Wahlström har varit involverade. Ett genomgripande problem som studier både inom samhällsplanering och anti-mobbing visar på är att vuxenvärlden, de med beslutsmakt, inte i tillräcklig utsträckning lyssnar på barnen. Projektet Svenne på Banan har beviljats medel från Stiftelsen Rights Now och syftar till att underlätta integration och motverka främlingsfientlighet. Detta ska göras genom att kompetenshöja lärare och personal på skolan. Utgångspunkten är att stoppa våld i dess lindrigaste form, då forskning (Heisterkamp et al, 2011) visar att om våldet aldrig får utrymme så växer det sig inte heller starkare. Det ska vara nolltolerans mot all form av våldsutövning. Projektet handlar även om att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt och skapa en tillåtande kultur där personalen kan synliggöra och motverka normativa beteenden. Mobbing och våld 4
sker där vuxna inte befinner sig därav är det viktigt att ha fokus på skolgård och närmiljön kring skolan. Projekteten En skolgård för alla och Svenne på Banan genomfördes parallellt i tid på Nibbleskolan. Förhoppningen var, att på så sätt så skulle vissa synergieffekter kunna uppstå. Det första projektet syftar till att barnen ska få göra sin röst hörd om sin närmiljö. Det andra projektet fokuserar på lärarna att de ska lära sig lyssna på barnen och utveckla ett normkritiskt förhållningssätt. Eftersom projektet Svenne på Banan utgår från forskning som visar att mobbing och våld sker på platser där vuxna inte befinner sig var det därför intressant att med hjälp av KartLek (den metod som användes i En Skolgård för Alla) ta reda på om barnen på Nibbleskolan delade den uppfattningen. Utbildning i normkritisk pedagogik syftar till att skolpersonalen själva ska upptäcka sitt eget normskapande och inte enbart problematisera eleverna. Arneback & Jämte (2015) visar dock i sin forskning att lärares strategier att hantera kränkningar oftast handlar om att istället problematisera eleven, den omgivande miljön eller något annat. Skolornas preventiva arbete mot mobbning, kränkningar och våld förefaller vara helt könsneutralt visar Skolverkets (2009) granskning Diskriminerad, trakasserad, kränkt?. Trots att de flesta kränkningar i skolan har med kön, etnicitet, sexuell läggning eller någon annan maktordning att göra så används helt neutrala begrepp i likabehandlingsplanerna. Och trots att pojkars och flickors trygghetskänsla och våldsutövande ser olika ut så finns inte några tankar och idéer om hur personalen ska hantera detta. Utemiljön avgränsas till skolans närmiljö, det vill säga skolgården och närliggande område där barnen vistas under skoltid. De som involveras i projektet kommer att vara en årskurs 1, 2 och 4. Miljörådet kommer att inleda med att genomföra kartövningen som en pilotgrupp. Ansvariga lärare för miljörådet är även de lärare som är med i arbetsgruppen för projektet. 5
I utformandet av det här dialogprojektet har vi inspirerats av Barnkartor i GIS. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering och förvaltning av utemiljön. Metoden är utformad för att de data som samlas in ska ha en sådan kvalitet att den kan användas i offentlig förvaltning, men också i forskning och uppföljning av miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö. Det medför krav på att datainsamlingen sker under kontrollerade former med en ansvarig projektledare, handledare till barn och lärare samt att feed-back sker till de deltagande barnen och lärarna. Metoden är utvecklad vid SLU, institutionen för stad och land, av Ulla Berglund och Kerstin Nordin (Berglund och Nordin, 2010). Det är av största vikt att barnen inkluderas i ett arbete att rusta upp och utveckla skolgården. I boken Unga är också medborgare om barns och ungdomars inflytande i planeringen som Boverket har gett ut så tydliggörs att barn och ungdomar är experter på sin egen miljö. Barns och ungdomars inflytande i samhällsplaneringen kan bara förverkligas om de aktivt bjuds in och ges möjlighet att utöva sina självklara demokratiska och medborgerliga rättigheter vid samhällsplanering. Ett sådant inflytande skulle innebära att samhällsplaneringen tillförs värdefulla kunskaper som gör att slutresultatet blir bättre (Boverket 2000:16). En av Barnkonventionens fyra grundprinciper, artikel 12, handlar om att varje barn har rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Principen om barnets rätt att komma till tals måste tolkas tillsammans principen om barnets bästa (artikel 3). Bedömningen av vad som anses som barnets, eller en grupp barns, bästa ska tolkas av de vuxna som ansvarar för beslutet. Därför har vi i det här projektet först och främst valt att inkludera flickor och pojkar, men även tagit med lärare och övrig personal på skolan. Skolverket slår fast att barns och elevers reella inflytande behöver stärkas. Att känna delaktighet och kunna utöva inflytande är inte bara en rättighet för barn och elever - det främjar också deras lärande och utveckling. Därför hänger frågor om delaktighet och inflytande tydligt samman med utbildningens uppdrag kring kunskaper och värden. Barn har en fastställd rätt till inflytande. Det är även viktigt att ta fasta på den potential till lärande och utveckling som finns i en sådan här process. I projektet har vi tillsammans med lärarna utvecklat en metod som med fördel kan användas i samverkan med skolan i pedagogiskt syfte eleverna får praktisk kunskap om områden så som demokrati, samhällsplanering och kartor. 6
I läroplanen för grundskolan (Lgr-11) är demokratiuppdraget ett centralt inslag. Följande är några utvalda citat: Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet och De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Läroplansförfattarna betonar även jämställdhetsperspektivet på inflytande genom att skriva att skolan ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Till sist så genomsyras det här projektet av ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har fastställt att jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhetsperspektivet finnas integrerat i allt ordinarie arbete. Strategin jämställdhetsintegrering har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som används för att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska mål. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv (regreringen.se/jämställdhetsintegrering). 7
Före genomförandet av det här projektet var samverkan mellan Planavdelningen och skolan i stort sett helt frånvarande. Den nationella strategin för att stärka barns rättigheter (2010) slår fast att offentlig sektor ska skapa förutsättningar för samverkan och samordning för att möjliggöra barns och ungdomars delaktighet. Barn är en grupp som kommunen fram till 2015 hade lite kontakt och utbyte med inom ramen för samhällsplanering. Flickors och pojkars inflytande hade till stor del förbisetts i kommunens planarbete fram till att projektet inleddes. Det finns en uttalad vilja och ambition att inkludera barn, men verktygen och kunskapen har inte funnits i organisation. Jämställdhetsperspektivet har före projektet Jämställt Medskapande inte varit integrerat i planavdelningens dialogarbete. Skolgården på Nibbleskolan är sliten och behöver rustas upp. Under 2016 kommer Tekniska förvaltningen att ta över skötseln av skolgården, vilken tidigare har skötts av skolan själv. Inför att skolgården ska rustas behöver det göras en kartläggning om hur flickorna och pojkarna som går på skolan ser på sin skolgård och vad de önskar. Det här projektet utgör en inledande dialog till detta. 8
KartLek är ett verktyg framtaget av Hallstahammars kommun för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av den gemensamma utomhusmiljön. Metoden är inspirerad av Barnkartor i GIS 1, framtagen av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. KartLek är en webb-applikation som enkelt kan nås från en dator med internetanslutning. Avsikten med KartLek är att metoden ska vara lätt för barnen att använda, att den med fördel kan användas inom ramen för skolans verksamhet och att underlaget ska vara anpassat för att användas av planerare. Det är viktigt att metoden är enkel att använda, att det inte tar för mycket tid och att informationen som samlas in är tillämplig. Tillgänglighet via Internet och automatisk produktion av standardiserade temakartor innebär minskade krav på användaren, i det här fallet skolan. KartLek tar, likt Barnkartor i GIS, avstamp i Barnkonventionen som bland annat fastslår att varje barn har rätt göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad. Metoden är framtagen för att säkerställa att barnets perspektiv på den fysiska miljön. Genom att kartverktyget bygger på ett individuellt användande kan vi ställa frågor om barnets kön och etnicitet, vilket ger ett underlag för att se om det råder skillnader i hur man vistas och upplever skolan närmiljö. KartLek är anpassat för barn i skolålder som kan förstå en enklare karta. Metoden är även anpassad för användning i skolor. Metoden innehåller en digital karta i ortofoto där barnet kan markera platser och kommentera. Eleven får två frågor. Den första frågan frågar efter favoritplatser (var de känner sig trygga) och den andra frågan frågar efter otäcka platser (var de känner sig otrygga). Val av ord och hur frågorna ställs har tagits fram tillsammans med lärarna. 1 GIS = geografiskt informationssystem 9
Eleven ska först markera alla favoritplatser och om eleven vill så kan den kommentera den punkten på kartan. Markeringen av favoritplatser sker med en glad gubbe. Sedan får eleven fråga nummer två, och ska då med ledsen gubbe markera otrygga platser och om eleven vill kan den kommentera punkterna. Varje elev arbetar individuellt på en dator; barnet får en fråga och markerar en plats och de som vill kan kommentera. Lärarna deltar också i arbetet. Lärarna observerar barnens lek under raster under en viss tid, och får sedan fylla i samma karta som flickorna och pojkarna. Elever och lärare markerar och kommenterar på frågor om utemiljön, vad de tycker om den och vad de eventuellt vill ha ändring på. Varje barn arbetar för sig och producerar sin egen karta. Barnet arbetar utan grupptryck och utan att behöva vänta på andra. Sedan kan alla, eller grupper av kartor slås samman. Efter att eleverna lämnat information i det individuella genomförandet i KartLek, genomförs en vandring med grupper av elever. I vandringen kan platser besökas som har fått många markeringar i kartövningen. Syftet är att resultaten från kartövningen kan illustreras och beskrivas av barnen för att få en fördjupad förståelse och fånga upp idéer från flickorna och pojkarna på förbättringar. Grupper om flickor och pojkar deltar i vandringen. Ungefär fyra barn i taget bedöms som en lämplig grupp. Barnen ska få en chans att uttrycka sig mer specifikt angående miljöer de känner sig mer otrygga med. En samtalsledare är med för att leda vandringen, informera om bakgrund och syfte samt samla in frågor och svar. Avsikten är att samla in tips från barnen om förslag hur man kan förbättra de områden som upplevs mindre trygga. 10
Vi valde att dela in pojkar och flickor i olika grupper eftersom undersökningen visade på könsskillnader. Eftersom pojkar och flickor som grupper påvisat olika erfarenheter ville vi, i detta skede, ge dem chansen att fördjupa diskussionen och analysen utan att gå i polemik med varandra. Barnen fick var sin karta. Själva vandringen är utformad utifrån sammanställningen av verktyget KartLeks resultat. Vandringen har ett flertal stopp, som är valda utifrån de platser barnen utsåg som minst trygga. På dessa stopp presenterar samtalsledaren synpunkter som kom fram och barnen ska få komma till tals, fråga frågor och skapa diskussioner, som planeraren ska dokumentera. Likt Barnkartor i GIS finns det flera användningsområden för KartLek, både för fysiska planerare och de med särskilt intresse för barnens situation och verksamhet. De lättbegripliga kartorna och informationen kompletterar varandra. Utifrån insamlade GIS-data producerar metoden ett antal kartor automatiskt. Fördelen med metoden är att flickan eller pojken kan ge en platsanknytning till den ställda frågan. Forskarna som tagit fram Barnkartor i GIS framhåller att eftersom barnen behöver viss handledning finns det alltid möjlighet att den som handleder kan påverka. Om resultaten ska bli rättvisa får inte handledaren ha en egen agenda, något eget som handledaren vill bevisa. Metoden för KartLek är inspirerat av den guide till genomförande som finns presenterad för metoden Barnkartor i GIS. Ett första steg är att kontakten med skolan och rektorerna etableras. Under ett upptaktsmöte tillsammans med hela arbetsgruppen läggs ramarna ut för projektet. Lärarna och övriga arbetsgruppen får tycka till om projektplanen, varefter den fastställs. Skolpersonal får ett informationsbrev om projektet. Eleverna får ett brev med information om projektet att ta med sig hem till sina föräldrar. Lärarna informerar om vilka språk brevet behöver översättas till. 11
Projektet presenteras för samtliga lärare vid ett APT eller liknande. Lärarna och övrig skolpersonal får i uppdrag att göra observationer under raster. Lärarnas observationer, samt tidigare erfarenheter, ligger sedan till grund när lärarna ska genomföra kartövningen. Inför genomförandet av Kartövningen informeras eleverna av lärarna. De kommer att få se det ortofoto som används i KartLek och få förberedande uppgifter för att säkerställa att de kan orientera sig på kartan. Eleverna får även en genomgång av själva kartverktyget. Läraren går igenom och för en diskussion med eleverna om de två frågorna som ställs. Lärarna förses med en lathund till introduktionen, så att alla elever får liknande introduktion. Varje tillfälle inleds med att kartvyn tas upp på en storbild och eleverna får en kort genomgång av kartverktyget. Sedan får flickorna och pojkarna på varsin egen dator markera och kommentera frågor om utemiljön. De märker ut vilka som är deras favoritplatser, varför de är bra, och vilka platser som är otäcka, varför de upplever dessa platser som otrygga. Varje barn arbetar för sig. Fem till åtta elever gör övningen samtidigt, och minst två personer finns med som stöd och hjälp. Utifrån kartläggningen med kartverktyget i KartLek så skapas en vandring där ett antal barn i fokusgrupper får fördjupa sig i platser som har uppmärksammats som problematiska. Här får flickorna och pojkarna möjlighet att ytterligare fördjupa vad som händer på platsen och föreslå förbättringar. Vad händer på den här platsen? Hur kan skolan öka tryggheten och förbättra? Beror det på den fysiska miljön (här halkar jag på en isfläck) eller den psykosociala (här känner jag mig rädd för att det är så mörkt eller här finns aldrig någon vuxen som ser vad som händer)? Lärarna, och övrig skolpersonal, deltar också i arbetet. Vid till exempel ett APT får de göra kartövningen och markera på kartan och kommentera. Frågorna är anpassade till att lärarna svarar utifrån ett barnperspektiv. 12
Resultaten av dialogerna med eleverna och lärarnas svar i kartverktyget sammanställs och presenteras på ett överskådligt vis. En lättfattlig och målgruppsanpassad återkoppling ges till skolan, eleverna och föräldrarna. Här framkommer vad som kommit in, vad dialogerna har resulterat i för svar, och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 13
I det här avsnittet redovisas en sammanställning av resultatet från KartLek. I dialogen deltog 33 flickor, 6-12 år, 44 pojkar, 7-11 år, 41 kvinnliga lärare eller övrig skolpersonal och 7 manliga lärare eller övrig skolpersonal. Barnen som har svarat är i åldern sex till tolv år. De flesta som svarat är sju, nio och tio år gamla. Övningen genomfördes av en årskurs ett, en årskurs tre och en årskurs fyra, samt tio barn från Miljörådet ålder sju till elva år. För att kunna analysera resultatet på ett överskådligt sätt utifrån kön och ålder har barnen delats in efter kön och i två ålderskategorier: 6-8 år och 9-12 år. I kartverktyget frågades det även efter om eleven var född i Sverige eller inte. Då det framkom under genomförandet att denna kategori ofta missuppfattades av barnen och inte fångade upp etnicitet på ett bra sätt så ströks den i redovisningen. Kartan delades upp i områden för att materialet skulle kunna analyseras i geografiska kategorier. 1. Skolgården vid matsalen 2. Södra skogen 3. Västra skogen 4. Vägen/trafik 5. Frisbeeplanen 6. Norra skogen 7. Grusplanen 8. Skolgården med pingisbord 9. Innegården vid lilla gymnastikskolan 10. Sydligaste delen av skolgården Kartan indelad i områden 14
Favoritplatser flickor 6-7 år: Flest kommentarer på favoritplatser kom på södra delarna av skolgården (10) och (11). Kommentarerna var i regel enstaviga så som bollar eller gillar att vara här. Även Innergården (9). Favoritplatser flickor 9-11 år: 10 åriga flickorna gillar skolgården utanför matsalen (1). Mest populär är skolgården med pingisbord (8). Grusplanen 3e mest populär. Alla tre skogspartier (6), (2), (3) har fått ungefär lika många positiva kommentarer. Otäcka platser flickor 15
Otäcka platser flickor 6-7 år: De platser som utmärkte sig var fotbollsplanen (10) och grusplanen (7). Otäcka platser flickor 9-11 år: Mest kommentarer gällande vägar och parkering. Bråkigt vid bussen, bilarna kör fort. Lika många kommentarer gällande södra skogen (2) som frisbeeplan (5), kommentarer gällande bråk på båda ställena. Utanför matsalen kommenterar 10åriga flickorna om att det är stökigt. Det fanns en 12 årig flicka men hon hade inte skrivit några kommentarer. Favoritplatser Favoritplatser pojkar 7 8 år: Favoritplatser var innergården (9), södra fotbollsplanen (10) och grusplan (7). Kommentarer handlade mest om vilken typ av aktivitet som utfördes; kurragömma, fotboll, klätterställning, leka. Favoritplatser pojkar 9 11 år: Kom in väldigt många kommentarer om favoritplatser av den här gruppen. Södra skogen (2) mest populär. I övrigt bra spridning. Frisbeeplanen (5) inte så populär. 16
Otäcka platser Otäcka platser pojkar 7 8 år: Flest kommentarer om otäcka platser handlade om vägar och trafik. Kommentarer så som rädd och man kan bli överkörd. Även fotbollsplanen (10). Många kommentarer handla om sociala händelser, inte den fysiska miljön. Skrattar åt mig när jag åker ut ur fyrruta, bråk, rädd för att jag inte brukar vara här. Otäcka platser pojkar 9 11 år: Väg och parkering i särklast mest markerat. Område (1), (2), (7) och (5) ungefär lika många kommentarer. Handlar mest om bråk. Favoritplatser 17
Favoritplatser kvinnliga lärare: Tre tydliga favoritplatser (8), (9) och (10). Favoritplatser manliga lärare: Få svar. Endast 5 kommentarer, 5 kommentarer med nej. Platserna som nämns är (9) (8) (1). Otäcka platser Otäcka platser kvinnliga lärare: Flest kommentarer gällande södra fotbollsplanen (10). Sen kom (5) och (2) med lika många kommentarer. Snöbollskastningen lyftes fram, två kommentarer om att vuxna inte finns närvarande på dessa platser. Otäcka platser manliga lärare: Tre platser pekas ut (5), (6) och (1). Två kommentarer om avsaknad av vuxna (2) och (6). * Intressant med lärarna kommentarer var att samtliga låg inom gränsen för skolgården, och främst centralt på skolgården. Barnen gjorde en annan tolkning och hade både positiva erfarenheter och kände otrygghet utanför skolgårdens gräns. Utifrån kartläggningen i kartverktyget så formades en vandring. 1. Skolgården framför vid matsalen. Kommenterarer från kartövning: Ibland bråk. Osams vid fyrrutan. Retad vid fyrrutan. Bråk och aldrig någon som erkänner när de åkt ut. Tråkigt. Gillar fyrrutan, men blir bråk. Stora barn som skapar konflikter. Det brukar vara mycket bråk. Jag brukar inte gå dit. Brukar hitta snus, cigaretter och öl. 18
2. Södra skogen. Kommenterarer från kartövning: Ramlar stenar. Ibland bråk. Mycket bråk. Osams. Bråkar. Bråk. Mycket bråk. Slåss om pinnar. De brukar bråka med stora pinnar. Bråk om pinnar. Gillar inte skogen, andra barn försvinner ensam själv. Det är bråk varje dag i skogen. Gillar inte att vara där för det är inte så många från min klass där. Platsen är tråkig för det är massa bråk och man ramlar mycket. Det brukar vara konflikter mellan alla femmor och då brukar man inte kunna vara där och leka, det är tråkigt för jag gillar att vara i skogen. Många konflikter. 3. Västra skogen. Kommenterarer från kartövning: Här klättrar barn i träd, fast man inte får. Det är farligt. Nej. Brukar bli mobbad. Det är tråkigt för det finns inte något där. Det är lite läskigt i den skogen för det är några barn som klättrar upp till toppen av en lång gran, för de protesterar för att få en klätterställning. Blir mobbad. Bilparkering. Jag tycker det är otäckt för killar kör brottning. Ibland är det många som sitter där. De håller på med andra cyklar. 4. Vägen. Kommenterarer från kartövning: Bilarna kör fort där. Många bilar. De kör 100 när det är 30. Bilarna kommer väldigt fort när de kör. Här kör personen för snabbt. Kör fort. 5. Frisbee-planen. Kommenterarer från kartövning: Folk slår varandra och kastar pinnar. Stora barn brukar leka snöbollskrig. Det är för långt bort. Det brukar vara bråk här. Stora barn snöbollskastning. Stora barn. Jag känner mig ensam där och känner mig utanför hela tiden. Många stora barn där. Det är stora barn där. Stora barn. Tråkigt på sommar, hösten och våren. Där brukar killar mobba en liten kille. När vi har lektion rör andra klasser cyklarna. Jag blir mobbad av stora killar. 6. Norra skogen. Kommenterarer från kartövning: I den här skogen finns många bråk. Det är mycket bråk. Bråk om pinnar. 7. Grusplanen. Kommenterarer från kartövning: Det är bråk. Bråk. Slåss. De brukar börna. Lite tråkigt ibland. Den här platsen gillar inte jag för alla stora killar kör fotboll och säger hela tiden gå härifrån eller skjuter jag boll på er. Rädd för jag inte brukar vara där. Bråk. 8. Skolgården med pingisbord. Kommenterarer från kartövning: Ramlade. Bråk ibland. Bråk. Det är några som säger att de kommer och säger att vi gå till ett annat. Här kör killarna fotboll och det kommer alltid på mig. Jag säger sluta fasy de bara går därifrån. Det brukar vara en kille som tror han bestämmer hela tiden. Han brukar vara kaxig. Tråkigt. Det är dumma killar där. Det är ganska mycket bråk där. Jag känner hela tiden bråk. 9. Innergården vid andra gymnastiksalen. 19
Kommenterarer från kartövning: Skrattar åt mig när jag åker ut i fyrruta. Inte bra. Det är ganska tråkigt här ibland. Sandlådan. Brunnit. 10. Sydligaste delen av skolgården. Kommenterarer från kartövning: Fotboll. Mycket spring, skjuter bollar på en. Barnen hade mest positiva saker att berätta om skolgården. Svaren handlade främst om saker som rör barnens vardag och som inte har så mycket med utformningen av utomhusmiljön att göra. Utifrån ett trygghetsperspektiv så pratade barnen mest om följande: Flickor åk 1: Många kommentarer om vägen (punkt 4). Vägen inte bra för att bilarna kör snabbt, Bilarna stannar inte när man ska gå över, Läskigt att gå hem. Flickorna hade inget att säga om punkt 5, frisbeeplan. Många positiva associationer till innergården vid deras klassrum. Pojkar åk 1: Flera av pojkarna pratade om att de var rädda för de större barnen, återkom på flera platser. Samma som flickorna gällande trafiken vid punkt 4, inte heller pojkarna hade problem med frisbeeplanen. Även pojkarna gillar sin innergård. Flickor åk 3: Vill ha klätterställning, klätterträd och träd att klättra i. Flickorna tog upp trafiken som ett problem. Bilarna kör för fort. Frisbeeplan ansågs farlig, mest äldre barn, och de saknar rastvakter här. Inte mycket att säga om fotbollsplanen. De är inte på de mindre barnens innergård. Pojkar åk 3: Pratade om bråk vid 4-rutorna, och viss ängslan för äldre barn. Bilarna kör fort där de passerar vägen. Vissa går inte över där det finns övergångsställ. På frisbeeplan blir många ledsna. Pojkarna i åk 3 hade mycket negativt att säga om grusplanen. jag vill inte vara här, Dåligt här, Mycket bråk på den här platsen. Vill ha målen återställda. Flickor åk 4 Flickorna talade om mycket bråk på skolgården utanför matsalen, problem med femmorna, efterfrågade rastvakter på den delen av skolgården Här är det aldrig rastvakter, så man får springa efter någon om det är bråk. Om man går efter lärare är det svårt att få tag i någon. 20
Vill ha hinderbana i skogen. Tar även de upp problem med bilar som kör fort. Det är trettio, men de kör sjuttio och ibland hundra. Bilarna åker vilt. Brist på rastvakter vid frisbeeplanen. Bråk på platsen. Ispärtor. Flickorna säger att det mest är killar på grusplanen och att de bråkar. Vill ha målen fixade. Är aldrig på innergården vid de myndar barnen. Pojkar åk 4 Även pojkarna från åk 4 talade om femmorna utanför matsalen. Bombar bollar, det blir slagsmål, Vill ha fler 4-rutor, De större barnen tror att de bestämmer. Pojkarna åk 4 var de som tog upp flest problem med skogen. Det är mobbing i skogen för att de vuxna aldrig är i skogen. De dumma barnen passar på att slåss när de vuxna inte är här. Bilarna kör fort. många lastbilar. Kör fort. Svårt att bromsa. Pojkarna hade mycket att säga om bråk på frisbeeplanen. Vill ha fler fyrrutor och fler rastvakter. I det här avsnittet har vi valt ut de mest utmärkande tendenserna och studerat dem utifrån ett genusperspektiv. Favoritplatser: Det var stor likhet mellan de yngre flickorna och pojkarnas svar. Dock hade pojkarna vidare radie av favoritplatser, pojkarna rörde sig även i viss mån till skolgården med pingisbord och utanför stora gymnastiksalen. Det syntes påtaglig skillnad mellan åldersgrupperna. Generellt sett större skillnad mellan åldersgrupper än mellan kön. Större skillnad mellan könen i den äldre gruppen. Äldre flickor hade mest positiva kommentarer om skolgården med pingisbord och skolgården vid matsalen. Äldre pojkar gillar främst skogen, men stor spridning i denna grupp. Finns en tendens att pojkarna har favoritplatser över hela skolgården, och flickorna mer håller sig till färre ställen. Otäcka platser: För de äldre flickorna och båda pojkgrupperna var trafiken det som upplevdes mest otryggt. Speciellt hos de äldre pojkarna. Otrygghet kommenteras nästan enbart i sociala händelser. Många kommentarer handlar om sociala händelser, inte den fysiska miljön. Skrattar åt mig när jag åker ut ur fyrruta, bråk, rädd för att jag inte brukar vara här etc. 21
Stor likhet mellan könen i åldersgrupperna. Endast en kommentar om trafik hos yngre flickor. Mörker har endast tagits upp av en lärare och en flicka. (Inför projektet så talade rektorerna om att det var ett problem med mörker på skolgården.) Bråk, konflikter, stora barn, bilar vanliga kommentarer hos alla. Totalt fyra (två män, två kvinnor) kommentarer om brist på vuxennärvaro av lärarna. Frisbeeplanen pekades ut av manliga och kvinnliga lärare. Fanns med i de äldre barnens kommentarer men utmärkte sig inte. Kvinnliga lärarna hade flest kommentarer på de södra delarna. Manliga lärarna mer norra skogen och utanför matsalen. Vandringen: Alla åldergrupper, flickor och pojkar, talade om trafiken som en otrygghetsfaktor. Både flickor och pojkar från åk 3 och 4 tog upp brist på rastvakter på flera ställen. Nämndes inte hos flickorna och pojkarna från åk 1. Flickorna och pojkarna från åk 1 upplevde inte otrygghet på frisbeeplanen. Både flickor och pojkar i åk 3 och 4 gjorde det. Flera av pojkarna i åk 1 talade om rädsla för äldre barn, nämndes inte hos flickorna i samma åk. I åk 4 upplevde både flickor och pojkar otrygghet på skolgården utanför matsalen (1). Södra skogen var störst problem hos pojkarna i åk 4. Brist på rastvakter togs upp av samtliga pojkar. Det tydligaste könsmönstret som framgår av elevernas kommentarer är att det är de äldre pojkarna som orsakar den sociala otryggheten. I elevkommentarerna framkommer det att det förekommer hot och hot om våld, hånfulla kommentarer, snöbollskastning, bombning med boll och fysiska bråk. Teorierna vi hänvisade till inledningsvis, att de vuxna inte vistas på de platser där hackordningen och genusordningen sätts, verkar överensstämma med elevernas erfarenheter. På några av de mest otrygga platserna kommenterar även eleverna att det aldrig finns någon vuxen närvarande. Ur en genus- och maktanalys finns tendenser som pekar på att ålder och kön har betydelse för vem som får dominera på skolgården. Några av de äldre pojkarna verkar vara kungar över skolgården och de tycks ha mutat in vissa statusfyllda ytor. Kommentarer som att bli exkluderad förekommer. Det kan handla om att konsekvent bli utslagen ur fyrrutan, inte få delta i fotbollen eller bli offentligt utskrattad. Fysiskt våld i form av ispertor (hårda snöbollar) och slagsmål är andra maskulinitetsmönster där pojkar är både offer och förövare. 22
I det här stycket utvärderar vi metoden KartLek Förutsättningar Krävs att barnen fått introduktion i verktyget. Krävs att barnen fått genomgång av kartan. Krävs att tekniken fungerar. Tar lite mer tid än beräknat. Räkna 25 30 min när en barngrupp om 5-7 barn gör uppgiften, plus tid för att byta grupp i datasalen. Behöver finnas vuxna med som kan stötta. Barnen behövde olika mycket hjälp. Positivt: De flesta barnen hade lätt att uppfatta hur verktyget fungerade. Barnen uppfattade kartan mycket bra. Bra samverkan med lärarna. Barnen tyckte det var roligt och var mycket positiva. Barnen hade mycket idéer; bra verktyg för att fånga upp tankar och idéer. Eftersom verktyget tränar barnen i att använda karta så lämpar det sig bra att integrera i undervisningen. Negativt: Kommentarsfunktionen lite svår för 1:orna. Kräver att det inte är för många barn per tillfälle. Ca 5 fungerade bra. Barnen påverkas av varandra när de kan prata med varandra. Vissa språksvårigheter. Förutsättningar Vi var två samtalsledare till vandringen som tog fyra flickor respektive pojkar var från varje klass som klassläraren hade valt ut i förhand. Barngrupperna om fyra var uppdelade i flick- och pojkgrupp i syfte till att observera om det finns skillnader i deras svar samt att få barnen att våga uttala sig mer. Vandringen innehöll tio stopp där barnen hade markerat fler otrygga gubbar. Platserna valdes för att få in ännu mer information varför just dessa platser känns mindre trygga samt höra med barnen vilka lösningar de ansåg vara mest lämpade. Ledarna till vandringen ställde frågor och anteckna barnens svar. 23
När vandringen genomförs är det viktigt att samtalsledaren informerar barnen om varför och hur vandringen kan leda till faktisk påverkan och förändring utan att bygga upp orealistiska förhoppningar. Genomförandet Positivt: Barnen var alla villiga att uttrycka sig, vilket kan vara ett resultat av gruppens storlek. När de uttryckte sig om platsen uppstod diskussion och stridande åsikter uppkom. De äldre grupperna var väldigt fokuserade under hela vandringen, höll diskussionerna inom ämnet och hade många realistiska och konkreta exempel. De äldre klasserna skulle man därför kunna utmana mer i diskussionerna. Alla barnen var väldigt kreativa i lösningar och mycket idéer. Vandringen gav mycket information att använda sig av till framtida förändringar och planeringar. Negativt: Det var stor skillnad mellan barnen i åk 1 och åk 3 och 4. Årskurs 1 hade större svårigheter att förstå att det fanns ett syfte med vandringen. Årskurs 1:s vandring tog lite längre tid, ungefär 20-30 min, för det tog längre tid för dem att fokusera på stoppen och det var även svårare att få dem att tala om skolgården under vandringens gång. Detta bidrog att de på slutet av vandringen var de väldigt rastlösa. Därför skulle man försöka öka på tempot under deras vandring eller lägga in mer underhållande metoder. Barnen hade mycket att säga om de platser på skolgården de vistades på, men inom de områden de inte fick gå till, alternativt inte brukade vara på, var det svårare för dem att uttrycka sig om. Resultatet hade blivit bättre om vi kunnat ta alla barn i klasserna med på vandring, men på grund av tidsbrist och brist på personella resurser genomfördes vandringen med 8 flickor och pojkar från varje klass. Ur ett genusperspektiv tycker vi att metoden fungerar bra, så tillvida att kartverktygen tydligt delar upp synpunkter på kön utan att eleverna upplever att vi könsseparerar dem. Kartverktyget ger även flickor och pojkar samma möjlighet till inflytande. Förutsättningarna är snarare avhängit på andra faktorer så som språkförståelse, förmåga att förstå kartan och kunna uttrycka sig i kommentarsfunktionen. Kartverktyget i sig upplevs som ett könsneutral verktyg, och i 24
resultatet blir könsskillnader tydliga. Vandringen i små grupper gör det även möjligt att säkerställa lika inflytande mellan flickor och pojkar. Förhoppningsvis ger denna kartläggning ett underlag till lärarna att reflektera över sin närvaro på otrygga platser, men ännu viktigare är de samtal och dialoger med flickor och pojkar om vad som händer på platser där de vuxna inte är. För att skolan ska kunna förebygga våld behövs mer dialogverktyg som gör att eleverna blir lyssnade till. Den här kartläggningen ger ett underlag att gå vidare med inför planering av åtgärder på skolgården. Det behövs fler rutiner för att samla in kunskap och fakta om elevernas erfarenheter kring utanförskap och otrygghet. I denna kartläggning finns måhända anledning att reflektera över busshållplatsen, skolans ytterområden samt barnens möten med trafiken. Det är platser där barnen upplever otrygghet. Det som på förhand var lärarnas största bekymmer, utebelysningen verkar däremot inte vara något stort problem i barnens ögon. 25
Samarbetet har skett i tät kontakt med skolans rektorer och ansvariga lärare. Rektorerna har hela tiden hållits underrättad under arbetets gång. Den huvudsakliga återkopplingen har bestått av följande aktiviteter. När steg båda stegen i metoden var genomförda så fick vardera klass besök av projektledaren och en person till från projektgruppen. En skoltimme avsattes för besöket. Syftet var att redovisa kort vad som framkommit i dialogerna. Även syftet med dialogerna repeterades för flickorna och pojkarna i varje klass att dels så ville vi ta reda på hur de upplevde sin skolgård och dels så ville vi testa ett verktyg för att fånga upp deras tankar och idéer. Projektgruppen tog mycket väl emot av eleverna i klasserna. Varje besök blev olikt de andra. Efter att projektgruppen redogjort för hur barnens synpunkter skulle tas om hand och att det främst var en planeringsunderlag för renoveringen av skolgården, så fick flickornas och pojkarna själva styra samtalet. Det blev många frågor och intressanta diskussioner. Projektledaren för En Skolgård för Alla och Svenne på Banan gästade lärarnas studiedag inför vårterminens uppstart. Under fyra timmar fick lärarana en utbildning i normkritisk pedagogik, hur de kan förbygga och hantera främlingsfientlighet och kränkningar och upptäcka på vilket sätt de själva är medskapare kring upprätthållande av normer. Under utbildningsdagen fick flera aha-upplevelser där de insåg att de omedvetet sorterat elever utifrån kön, etnicitet, religion etc. Frågor kring en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt diskuterades i grupper. Vad blir exempelvis konsekvenserna av att kränkningar och våld ibland får passera och ibland inte? Om en enda lärare negligerar skojbråk och snöbollskastning? Vikten av samsyn och nolltolerans mot alla typer av lågintensivt våld (kränkande ord) diskuterades. Resultatet från En Skolgård för Alla presenterades för lärarna, och lärarna fick ställa frågor och ge sina synpunkter på projektet. Det som det uppstod mest diskussion kring var flickorna och pojkarnas önskemål om fler rastvakter. Lärarna delade inte fullt elevernas syn på för lite vuxennärvaro. Även tolkningen av vart på kartan man kunde ange favorit- respektive otrygga platser uppstod det diskussion kring. Lärarna hade unisont gjort en annan tolkning än barnen och endast angett platser innanför skolgårdens gräns. Lärarna ansåg att instruktionerna skulle ha varit tydligare, 26
medan projektgruppen ansåg att det fanns en vits i att låta barnen själva definiera vilka områden de ville ange synpunkter om. Lärarna påpekade även att de gett de yngsta eleverna (1:orna) instruktioner om att inte vistas på hela skolgårdsytan. Av trygghetsskäl vill lärarna inte att de yngsta eleverna ska röra sig i ytterområdena. Vid presentationen påpekade flera lärare att men där ska de ju inte vara. Denna information fick inte projektledningsgruppen innan kartövningen, men det förklarar delvis varför de yngsta barnens markerade platser var mer koncentrerade till innergården. Initialt i projektet så informerades samtliga föräldrar om det kommande arbetet. De föräldrar som lärarna visste inte behärskade svenska fullt ut fick informationen på sitt språk. Återkopplingen till föräldrarna fick representeras av det rektorsbrev som gick ut till samtliga föräldrar där projektet fanns beskrivet. 27
Arbetet med en skolgård har fått bra spridning och erfarenheter från projektet har varit mycket värdefulla. Det externa intresset har varit stort både från media och andra kommuner och aktörer. Det är uppenbart att det efterfrågas metoder för att enkelt involvera barn i samhällsplanering. Lärdomarna och den tekniska utvecklingen som kommit ut av projektet har varit mycket värdefulla för Hallstahammars kommun. Under spridningskonferensen för Jämställt Medskapande presenterades En Skolgård för Alla. Därtill hölls en gästföreläsning av Torbjörn Messing som vidareutvecklade kopplingarna mellan skolan och stadsplanering. 28
29
1. Artikel hemsidan om projektet Jämställt Medskapande 2. Artikel på Intranätet om projektet Jämställt Medskapande 3. Artikel på Intranätet om KartLek 4. Artikel på hemsida om KartLek Redan kort efter att KartLek utvecklades så har Planavdelningen återanvänt verktyget i en omfattande dialog om Planprogram för Centrum. Verktyget har varit mycket värdefullt för pågående och framtida dialoger. 30
- Alla möten under planeringsprocessen dokumenterades med minnesanteckningar. - Alla steg i genomförandet dokumenteras i text och bild. - Projektplan En skolgård för alla. - Handledningsstöd till lärare för introduktion av metoden KartLek. - Rapport En skolgård för alla. - Bilaga till rapporten: Samtliga resultat från genomförandet av steg 1 och steg 2. 31
Syftet med projektet En Skolgård för Alla var att testa en metod för att samla in flickors och pojkars upplevelser av närmiljön runt Nibbleskolan, öka graden av trygghet samt hämta in deras idéer kring förbättringar. Det övergripande målet var att genomföra två dialoger med tre årskurser, samt miljörådet, på Nibbleskolan för att uppnå syftet. KartLek utarbetades i det här projektet har gett Planavdelningen en bra metod att inkludera barn i samhällsplaneringen och en bra grund att använda i samverkan med skolan. Ett syfte med projektet var att undersöka hur vi kan öka graden av trygghet i utomhus miljön runt Nibbleskolan. Vi hade en förväntan om att barnen kulle föra fram synpunkter om den fysiska utformningen och brister i utomhusmiljön. Till exempel så hade vi förväntat oss att barnen skulle påpeka att det var mörk på skolgården vintertid när de kom och skulle gå hem. Inga synpunkter om mörker kom in och ytterst få som handlande om utformning. Vi hade medvetet ställt öppna frågor så att barnen själva fick definiera vad som utgjorde en otäck plats för dem var. Underlaget visar givetvis inte att det inte finns brister i den fysiska utformningen av skolgården och skolan närmiljö, däremot visar det att barnen väljer att lyfta fram sociala aspekter när frågan ställs öppet. Underlaget kommer att lämnas över till rektorerna för att hantera sådana synpunkter som rör deras område. Underlaget som visar på barnens favoritplatser är mycket användbart inför kommande upprustning av skolgården. I det här underlaget så ser vi vilka områden och vilka platser som barnen uppskattar. Dessa platser behöver värnas om och inte röjas i en upprustning. Det sammantagna underlaget är en bra grund att gå vidare med och föra dialog med barnen kring i skolan inför att skolgården ska utvecklas. I kartverktyget ställdes frågan om barnets etnicitet, i form av: Är du född i Sverige. Ja/Nej. Avsikten med den urvalkategorin var att kunna se om utlandsfödda flickor eller pojkar upplevde tryggheten på skolgården annorlunda än svenskfödda. Ambitionen var god, men vid genomförandet så upptäckte lärare och projektgrupp att eleverna inte uppfattat frågan korrekt. Utrikes födda svarade att de fötts i Sverige och vice versa. Med misstanke om att felkällan var alltför stor så valde projektgruppen att helt bortse från denna bakgrundsvariabel. Under tiden och efter att det här projektets genomförande så har flera aktiviter som inkluderat barn och anpassats för att säkerställa deras inflytande genomförts i samverkan med andra skolor. Erfarenheter från att samverka med skolan i det här projektet har varit mycket värdefulla för andra samverkansprojekt. Även kartverktyget har används i andra projekt. Till exempel så 32
skalades det upp i en dialog inför att ett planprogram för Hallstahammars centrum skulle tas fram. Det vidareutvecklade kartverktyget användes då i en webb-dialog öppen för samtliga invånare i kommunen. Det gick i den dialogen att lämna synpunkter i sju kategorier, Mötesplatser/aktiviteter, Kultur, Handel, Bostäder, Trafik, Trygghet och Övrigt. 33
Berglund Ulla & Nordin Kerstin (2010), Barnkartor i GIS, Sveriges Lantbruksuniversitet Lenninger, A. & Olsson, T. (2006) Lek äger rum. Planering för barn och ungdomar. Stockholm: Formas Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 ISBN: 978-91-38325-86-5 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Diarienummer: S2010.026 Nationella strategin jämställdhetsintegrering http://www.regeringen.se/artiklar/2015/04/jamstalldhetsintegrering/ Barnkonventionen Boverket (2000), Unga är också medborgare, Boverket Stadsmiljöavdelningen Arneback, E. & Jämte, J. (2015). Rasism och antirasism i skolan. I: Carsten Ljunggren, Ingrid Unemar Öst & Tomas Englund, Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen (ss. 43-60). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? : barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, Stockholm Heisterkamp, A. and Fleming, M., in Banyard, V and Potter, S, (2011), The Social Justice Roots of the Mentors in Violence Prevention Model, and Its Application in a High School Setting 34