Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika

Relevanta dokument
Vad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar

Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter. Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet.

Vad gör du här? Stöd i handledarrollen rollfördelning och förväntningar

Handleda kollegor Dag 3 (10 nov)

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Flerspråkighet en möjlighet!

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Utvecklas genom lärande samtal

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Välkomna till Specialpedagogiskt forum. 19 januari Välkomna Introduktion Analys av filmer Fika ca Arbete i lärgrupper Återsamling 15.

Kollegialt lärande genom samtal

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Kollegialt lärande, professionella samtal och kollegahandledning

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Skolledarkonferens september 2016

Alla språk. bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER. Välkomna att resa vidare med Språkresan!

Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Skolplan Med blick för lärande

Systematiskt kvalitetsarbete

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Projektet 2014 från ax till limpa!

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Ledare för kollegialt lärande

Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh

I berättande texter kan man arbeta med att låta eleverna leta ledtrådar och ta hjälp av följande frågor:

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

Kollegialt lärande. Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Kollegiala samtal och coachande förhållningssätt. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Lärarcoacher

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Bedömningsunderlag - Lärare

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Underlag till diskussion kring Kvalitet Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Att leda kollegialt lärande

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Skolverkets stöd för skolutveckling

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Leda digitalisering 24 november Ale

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

bjuder in till Lärstämma

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Planera och organisera för Matematiklyftet

Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Planera och organisera för Läslyftet

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Skola Ansvarig Rektor:

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Transkript:

Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika definitioner och tolkningar av samma begrepp.

Att handleda kollegor, rollfördelning, förväntan och ansvar Syfte Definition av handledning (lärledning) Form av möte Syn på lärande Rolltagning

Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Vad letar du efter? Vad förväntar du dig få med dig av detta? LÄRANDE Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. Konversation. Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mina erfarenheter? Därav viktigt att veta vad man tänker och anser innan man kan bli utmanad och bråka med sina tankar

Den viktigaste påverkansfaktorn på undervisningskvaliteten är den kvaliteten som den enskilde läraren har med sig in till klassrummet. Att förbättra lärarkvaliteten är därför nyckeln till att förbättra utbildningen (Wiliam 2016 sid 251)

Handledning Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster * lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör (lär-ledning) Föreställningskarta Lärande samtal Kollegahandledning Reflekterande team, Viktningsmodell/Fokusgrupp ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. (Nordström 2014)

Kollegialt lärande En sammanfattande term för olika former av professionsutveckling Det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, bör vara utgångspunkten för det professionella lärandet Viktigt att våga prioritera, ta sikte på vissa mål och vara uthållig Fokusera på mål som är riktigt angelägna ( sluta att göra bra saker för att få tid att göra ännu bättre saker Wiliam 2016) Ställer tydliga krav på ledarskap och organisation rektor behöver vara involverad i samma typ av lärande som lärarna Forskning för klassrummet) (Skolverket,

Vilka möten gynnar lärande? Vad för slags frågor är det i mötet? A - S - K Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni Bekräfta Personlig (vardag) Kunskapsfördjupande Variation Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Förväntan, vilket möte man är på få möjlighet att ställa in In-ställning

Vart och varför?

Syftet Projekt/(läslyft) Start o stopp. Utvecklande, testande, beforskande Ngn form av behov (missnöje/misstroende) Process o resultat Utvärderas (resultat) Vardagliga verksamheten Vad o hur (institutionaliseras) Ändra sina vanor till ngt ännu bättre Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder. Det är så mycket lyft nu förtiden Metoder för metodernas skull Överens om utgångsläget

Lösningsförslagens relevans är beroende av hur dilemmat/problemet ser ut för var och en och hur man önskar få det löst Risk att vi levererar lösningar i all välmening till mottagare som har en helt annan utgångspunkt i dilemmat.

Lärandebaserat perspektiv tar fasta på varifrån vi startar inte bara målet En gemensam förståelse av utgångsläget, nuläget, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig lösning Att ta oss tid att bli tidseffektiva (behöver vara rädda om det vi har ont om) Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Ledning och styrning: Targama? Arbets- Organisationen -> påverkar utformningen ava Logik: Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta utveckling Förankra och lärande i organisationen Övertala Logik: Utvecklings- Organisationen -> Variation Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda när skolor separerar utvecklingsfrågor från driftsfrågor ökar möjligheter för Spänningar, A - U frågor, individ- kollektiv, bekräftande-utmanande, (Mette Liljenberg avhandl: Distributet leaderchip in local School org) 13 Efter Scherps VISKA modell

Undervisningskulturen utvecklas mot:

För att kunna stämma av i vilken grad läslyftssatsningen påverkar undervisnings- och fortbildningskulturen är det angeläget att deltagarna i de grupper du handleder göra en inledande nulägesbedömning. Bifogas som wordfil

Lärare/ pedagoger Lärande organisation organisation för lärande Olweus SET projekt eller förhållningssätt Hur får du plats? skolutvecklingsenheter Verksamhets utvecklare Var i organisationen finns du? Vilka samspelar du med? Rektor/ F-skolechef IT-pedagoger One to One Nyckelpersoner BFL Vilka vad konkurrerar du med? Spec.ped/lärare Spec.ped m konsultativt uppdrag matte coach Handledare Matematiklyft /läslyft / R2L,TC Lärledare Didaktiker piloter ämnesutvecklare 1:e lärare

Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma. läroplaner komma, läroplaner går men jag består Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll vad säger vi om detta? Vad intresserade dom verkar då! Suck! Vad gör jag här? Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med. * Personifierar organisatoriska brister Vad, eller vem är det som styr våra beteenden? Hur får man till ett gemensamt engagemang? Hur skapar man energi i gruppen

ide er fo r struktur och överenskommelser Introduktion läslyft, vad och varför (Syftet, mötesform, K-möte, kollegialt lärande) Vars och ens förväntningar vars och ens farha gor Förväntningar på mig och från mig som handledare Bygg upp gemensamma överenskommelser över hur era träffar ska vara EXEMPEL: Komma i tid. Lyssna aktivt. Tala i jag-budskap. Inte avbryta. Söka första. Skapa tillit. Välkomna varandra, Bidra till att tid och talutrymme fördelas... Förväntan på varandra, att var och ens tar ansvar och bidra med tankar, erfarenheter osv Hur skall vi göra om vi/någon inte följer våra överenskommelser? Sekretess Det som sägs i rummet stannar här gemensamma lärdomar sprider vi och delar med oss av. (ngn form av dokumentation) Är ni en trevlig grupp? hur skall vi jobba för att bli en trevlig/bra grupp?

Planera nytt långsiktigt görande: görande Agerande Hur gick det? (D) Planering Fråga/dilemma (A) Reflektioner: Reflekterar.. B Slutsatser: Slutsatser Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Forskning Andras erfarenheter

Knoslers modell Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring Mål Motivation Resurser Planering = Ångest Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul 22

Helen Timperley: Hur kan man gynna lärarnas professionella utveckling för att förbättra elevernas lärande? Att genomföra systematiska undersökningar i skolans vardag är utgångspunkten. Det motiverar lärare att gå djupare i sitt lärande och i förlängningen förbättras elevers resultat. Lärare som arbetar med undersökande och kunskapsbildande cykler motiveras av sitt behov av att veta mera om elevernas behov och om vilka metoder som ger bäst effekt. Lärare bildar fördjupad kunskap av den praktiska kunskap de har, och anpassar sin undervisning till de elever de har. http://www.skolledarna.se/yrke-o-karriar/din-bokhylla/boktips/lararnas-viktiga-larande/#sthash.lfobzboc.dpuf

Så som jag uppfattar uppdraget utför jag mitt arbete. Det är ingen idé att bråka på lärare för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget "Ingen gör fel frivilligt" - Platon "Vet du det rätta så gör du det rätta" - Sokrates 24

Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli en mardröm I natt smidde jag tusen planer i morse gjorde jag precis som vanligt 25

Basgruppsträff Presentationsrunda och några tankar och reflektioner du har gjort. Sök mönster likheter o olikheter i reflektionerna och ev orsak till dessa