Lokal arbetsplan läsår 2015/2016



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Kometen

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Skolplan för Svedala kommun

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Arbetsplan Årsunda förskola

Förskolan är till för ditt barn

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Likabehandlingsplan för läsåret

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Förskolan Skogsgläntan

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Kvalitetsredovisning Läsår

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskollärarprogrammet

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Arbetsplan Jämjö skolområde

Systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Ansökan om drift av fristående förskola Åby ängar

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Arbetsplan för Hjorten

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Arbetsplan Jämjö skolområde

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem

Arbetsplan för Hamneda förskola

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Fritidshem och skola i samspel

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Avdelningsplan! för! Havet!

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Ullvigårdens enhet Holken

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Transkript:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (9) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö 6 Hållbar utveckling...7 Förskolan i världen..8,9

3 (9) Presentation av förskolan Förskolan Hea Förskolan Hea öppnade år 1990 och ligger i bostadsområdet Hea. Byggnaden består av två bostadrätter som är hopslagna till en förskola. Här arbetar tre förskollärare, en barnskötare samt städ- och serveringspersonal. Hos oss finns 24 stycken barn i åldrarna 1-5 år. Vid planerade aktiviteter delar vi in barnen i mindre grupper. Vi har en stor härlig utegård. Här finns en kulle, en lekstuga, trädkoja, pilkoja, brandbil, diskbänk, gungor, klätterställning, rutschkana, en asfalterad cykelbana samt en stor sandlåda. Vi har gångavstånd till skogen dit vi går ungefär en gång i veckan. Vintertid har vi nära till skidspår och isbana. För att barnen ska kunna se sitt eget växande och lärande arbetar vi med portfolio, vilket innebär att vi samlar bilder, material och låter barnen kommentera till sina bilder. Därefter sätts materialet in i barnens portfoliopärmar. Hos oss är barn kompetenta och kan vi tror på deras förmåga och behandlar dem med respekt. Vi arbetar utifrån systematisk kvalitetsarbete dvs. planering- uppföljning- utvärdering och utveckling. Detta kan ni se i våra dokumentationer som t.ex. barnens portfolio, lokal arbetsplanen, likabehandlingsplanen.

4 (9) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (9) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (9) Lärandemiljö Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Stora delar av området på baksidan av förskolan är outnyttjat. Barn och vuxna vistas inte där då miljön inte är inspirerande. Det finns en trädkoja och pilkoja där men de ligger längre ner på gården. Vi har inte fått till en fungerande lekmiljö där. Mål: Kan man i samspel med barnen utveckla lekmiljön på baksidan så att barnen känner sig trygga att leka där. Process/insatser/åtgärder: Vi kommer att i samspel med barnen; Trädkojan- Utveckla leken i och runt kojan. Tex. bygglek, affärslek eventuellt flytta kojan närmare förskolan så barnen alltid har ögonkontakt med en vuxen. Brandbilen- Utrusta brandbilen med ratt, knappar, stolar, växelspakar, blåljus, slangar etc. Vi kommer att ha brandövning på förskolan och bjuda hit brandmannen Conny och studiebesök på brandstationen. Pilkojan- Dekorera kojan estetiskt på insidan. Tillföra lekmaterial till kojan tex dinosaurier, bilar. Vintertid; inspirera till lekar i snön. Vi ska i samspel med barnen bygga snötanter, åka skidor och pulka. Dokumentation: Genom barnintervjuer, bilder, observationer och skriftlig dokumentation. Uppföljning: Vi utvärderar barnens lärandeprocess och lämnar in en gång i månanden till förskolechefen. Reflektionsmaterialet använder vi i vår fortsatta planering. Utvärdering: En första utvärdering sker de 8 januari 2016 då analyserar de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

7 (9) Hållbar utveckling Nulägesbeskrivning: Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) När vi är på promenader och till skogen tillsammans med barnen ser vi skräp i naturen. Vi tycker det är viktigt att barnen från tidig ålder tar tillvara återvinningsmaterial för att spara på jordens resurser. Mål: Barnen ska få kännedom om hur och varför man sorterar glas, papper, plast och metall. Process/insatser/åtgärder : Vi använder oss av olika sagor och figurer som handlar om sopsortering och om att vara rädd om miljön. T.ex. Burken Berta och burken Frans.Blixtpatrullen på nya äventyr. Vi kommer att skicka enkäter hem till familjerna där de får kryssa i hur många t.ex. kartonger de återvunnit under en viss tid. Vi gör ett studiebesök på återvinningscentralen på Holmby. Vi leker olika sorteringslekar som handlar om sopsortering. När vi är ute i naturen plockar vi upp skräp och sorterar det. Vi låter barnen skapa av återvinningsmaterial. Dokumentation: Genom bilder, barnintervjuer, observationer, skriftlig dokumentation och föräldraenkäter. Uppföljning. En första utvärdering sker de 8 januari 2016 då analyserar de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete..

8 (9) Utvärdering: En första utvärdering sker de 8 januari 2016 då analyserar de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete. Förskolan i världen Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10)

9 (9) Nulägesbeskrivning: På vår förskola förekommer det ibland att barnen påpekar varandras olikheter på ett nedvärderat sätt och inte respekterar varandra fullt ut. Mål: Vi ska lyfta fram allas olikheter och visa på att allas olikheter och tankar är viktiga. Lyfta fram barnens styrkor och låta deras intressen inspirera de andra barnen i detta. Process/insatser/åtgärder: Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper och har: Samarbetsövningar så att alla barnen känner sig trygga och törs göra sin röst hörd och stå för sina åsikter. Ta tillvara barnens nyfikenhet om olikheter som t.ex. utseende, olika funktionshinder, hudfärg Låna böcker om olika kulturer, familjekonstellationer, Ge barnen verktyget att visa stopptecknet med handen när man vill att någon ska sluta. Detta gäller vid både verbal kränkning och handling. Dokumentation: Genom bilder, barnintervjuer, observationer och skriftlig dokumentation. Uppföljning: Vi utvärderar barnens lärandeprocess och lämnar in en gång i månanden till förskolechefen. Reflektionsmaterialet använder vi i vår fortsatta planering. 2 Utvärdering: En första utvärdering sker de 8 januari 2016 då analyserar de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.