Verksamhetsberättelse

BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Verksamhetsberättelse Förskoleverksamheten Verksamhetsåret / Ingela Dullum Verksamhetschef

Innehållsförteckning. Sammanfattning Sidan. Underlag och rutiner för systematiskt kvalitets arbete. Utveckling och lärande. Normer och värden. Barns inflytande. Förskola och hem

. Sammanfattning Förskolans uppdrag bygger på lärande genom lek, så arbetet med och samtalen om hur man tillrättalägger den pedagogiska miljön, för att optimera barns lärande har genomsyrat alla verksamheter. Värdegrundsfrågorna har varit ett viktigt innehåll i verksamheternas vardag, där förhållningssätt, bemötande och samspel har haft stor betydelse. Personalen har börjat använda ett nytt dokumentationsverktyg Lotusdiagram för att synliggöra, för sig själva och för föräldrarna, hur arbetet med läroplanens mål framskrider. Personal och ledning har fortsatt arbetet med att förbättra och förenkla det systematiska kvalitetsarbetet. Det har varit många diskussioner och reflektioner i arbetslagen runt arbetet med läroplanens mål, kopplat till vardagen och dokumentation. Ett återkommande dilemma är personalens upplevelser av att inte ha tillräckligt med tid för planering, reflektion och dokumentation.. Underlag och rutiner för systematiskt kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från det pedagogiska årshjulet. Den pedagogiska planeringen beskriver hur man ska arbeta med läroplanens mål utifrån de förutsättningar som finns, de intressen barnen har, de initiativ som barnen tar och de områden som verksamheten ser behov av att fokusera på. Verksamhetens pedagogiska planering ska följas upp varje månad, för att utvärderas varje år i maj/juni. Då bedöms vilka resultat man fått på mål och genomförande. Analys görs av resultatet för att kartlägga kommande års utvecklingsbehov. Trygghet och samverkan med hemmet utvärderas årligen i en föräldraenkät samt vid utvecklingssamtalen. Nyhet för året är barnenkäten som alla blivande sexåringar besvarar för att få möjligheter till att ge synpunkter på sin tid i verksamheten.. Utveckling och lärande: Lpfö Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet, samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheternas mål: - Vi ska sträva efter att inspirera barnen till att utforska, våga utmana sig själva, hitta glädje och nyfikenhet genom att erbjuda aktiviteter i olika miljöer. - Vi ska sträva efter att barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

- Vi ska arbeta för att alla barn ska få möjlighet att leka, lära, upptäcka, utforska och prova i en inspirerande och tillåtande miljö. - Vi ska fortsätta arbetet med att visa och dokumentera barns lärande och göra barnen mera delaktiga i processen. - Vi ska ha en tillåtande atmosfär där vi ser det kompetenta barnet. - Vi ska organisera verksamheten så att barnen ges tid, rum och material för olika former av lek och kreativitet. - Vi ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Resultat: Förskolornas personal anser att många mål är uppnådda men att man fortsätter arbetet för en optimal måluppfyllelse. Barnen har fått mycket tid till lek, då leken har en grundläggande betydelse för utveckling och lärande. Man har sett att den kunskap som barnen tillfogat sig oftast befästs i leken, vilket gjort att de inspirerat varandra till utveckling. Man har även sett att barnen leker längre stunder i olika grupperingar. Barngrupperna har varit kreativa, uppfinningsrika och nyfikna. Barnens nyfikenhet har ökat och tillfört nya kunskaper hos både vuxna och barn. Barnen har tagit för sig av den anpassade miljön och visat att de har kunskap om hur material ska användas. Många matematiska begrepp har funnits med naturligt i vardagen som ex. vid dukning, avoch påklädning och i leksituationer. Personalen har sett barnens glädje i att utveckla sina matematiska tankegångar. Genomförande: Personalen har haft ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, varit lyssnande och närvarande samt uppmärksammat alla barn varje dag. De har utvecklats i att bättre ta tillvara barnens intressen, frågor, funderingar och önskemål. Miljön har anpassats både inom och utomhus för att stimulera, utmana och utveckla barnen efter deras intressen och behov. Forskning, experiment, naturvetenskap, problemlösning och skapande av olika slag har varit naturliga inslag i verksamheten. För att göra dokumentationen av barns lärande mera levande, synlig och aktuell har många avdelningar förändrat arbetssättet. Man har en levande dokumentationsmodell av bilder och foton som visar barns upplevelser och aktiviteter. Dessa modeller/reflektionstavlor har placerats på golv/väggar för att vara tillgängliga för barnen. Materialet används även för återkoppling tillsammans med barnen och föräldrarna. För att tillgodose barnens behov och förutsättningar delas barnen ofta in i smågrupper. Man har tagit hänsyn till att barnen lär med sina sinnen och sökt upp nya miljöer för att ytterligare stimulera. Några förskolor har delat in barnen i åldersanpassade grupper (yngre och äldre barn). En barngrupp har samarbetat med en högstadieskola i naturvetenskap och idrott. Personalen har varit goda förebilder och jobbat mycket med att uppmärksamma positivt beteende. Personalen har medvetet använt begrepp som berikat språket hos alla barn och har därmed ökat ordförrådet hos barn med annat modersmål.

Analys och lärdomar: - Barn behöver ges tid för lek, att få komma till tals och få möjlighet att försöka själv. - Det är viktigt att ta till vara på vardagens möjligheter och vara medveten om de lärsituationer som finns - Många arbetslag har fått nya insikter och kunskaper i olika varianter av dokumentation i den dagliga verksamheten för att synliggöra barns lärprocesser. - Lotusdiagram ger en bra överblick av verksamheten och vilka av läroplanens mål man har uppnått. - För att barn ska känna sig trygga är det viktigt att skapa bra relationer och ha roligt tillsammans. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: - Fortsatt arbete med att utveckla matematik i vardagen. - Arbeta vidare med att fånga och tydliggöra lärprocesser. - Utveckla användandet av Ipad så den används till att vara mer utforskande tillsammans med barnen. - Fortsatt arbete med språkstimulans, rim/ramsor och tecken som stöd till språket. - Ta tillvara och vidareutveckla barns intresse av teknik. - Fortsatt arbete med att tillrättalägga den pedagogiska miljön, både inom och utomhus.

. Normer och värden Lpfö Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Verksamheternas mål: - Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö - Vi ska skapa en trygg miljö där alla barn och vuxna visar respekt för varandra - Vi ska sträva efter att alla barn ska utveckla ett gott och positivt samspel - Vi ska sträva efter att ge alla barn lika stort inflytande och utrymme i verksamheten - Vi ska förstärka barnens goda och positiva sidor Resultat: Många mål är uppnådda och andra jobbar man vidare med, resultatet varierar mellan avdelningarna och över tid. Personalen ser trygga barngrupper som tycker om att tillbringa sin tid på förskolan. Det sociala samspelet fungerar bättre och man ser att barnen har utvecklat nya relationer till andra barn. Genom att skapa bra dagsrutiner och delning av barngruppen i mindre grupper har man märkt att det blivit lugnare och en lägre ljudnivå. Några verksamheter har inte nått målet med att lära barnen visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Någon avdelning upplever att barnen är egocentriska och har svårt att leva sig in i vad andra tycker och tänker. Barnen har växt som individer av att de fått de vuxnas tillit. Alla barn har blivit sedda och fått komma till tals varje dag Likabehandlingsplanerna har varit ett levande dokument under hela året och de känns alltid aktuella i arbetet med barngrupperna. Planerna har funnits som ett stöd och en påminnelse att varje barn är unikt, kompetent och viktigt. Barnen samarbetar och hjälper varandra i olika situationer och man tränar på demokratiska förhållningssätt genom att rösta i olika situationer. Genomförande: Alla vuxna har varit goda förebilder och visat vägen hur man säger och gör i vardagssituationer. Struktur, fasta rutiner, gemensamt förhållningssätt och tydlig planering är viktigt för att vardagen ska fungera. Medveten planering utifrån barnens behov och intressen skapar lugnare miljöer.

Personalens gemensamma förhållningssätt har varit av yttersta vikt och präglat klimatet i barngruppen. Personalen har funnits nära barnen för att kunna vara lyhörda, stimulera barnens samspel, stöttat och uppmuntrat. Flera avdelningar har använt sig av sagor som hjälpmedel och har därigenom kunnat väva in läroplanens mål. Man har aktivt visat omtanke om varandra genom att sätta ord på känslor och handlingar. Personalen har på ett medvetet och idogt sätt uppmärksammat positivt beteende. Man har arbetat med ett interkulturellt förhållningssätt, så att mångfalden blir en tillgång för alla barn, Analys och lärdomar: - Struktur, fasta rutiner, gemensamt förhållningssätt och tydlig planering är viktiga ingredienser för att verksamheten ska fungera. - Att använda bilder förtydligar kommunikationen och samspelet - Barnens besök på servicehuset har varit värdefulla och lärorika kontakter för alla generationer. - Det är viktigt att personalen finns nära barnen, speciellt de små barnen, för att ge tid, vägledning och stöttning i relationsskapande. - När vuxna möter barn och föräldrar med en positiv attityd, ger det en bra och positiv start på dagen. - Delning av barngrupperna så ofta som möjligt under dagen har varit en framgångsfaktor på alla förskolor, för att ge barnen större möjligheter att göra sig hörda och delaktiga. - Personalen är betydelsefulla vuxna för alla barn och hur personalen förhåller sig speglar barngruppens beteende. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: - Fortsatt arbete med delning av barngrupperna i mindre grupper för att möjliggöra positiva och stimulerande miljöer för alla barn - Fortsatt arbete med att personalen är närvarande och ger stöd i sin strävan efter att barnen utvecklar hänsyn och respekt för andra - Fortsätta med kontinuerliga diskussioner runt förhållningssätt och barnsyn - Fortsatt arbete med likheter/olikheter och andra kulturer - Använda Unicefs arbetsmaterial om barnkonventionen - Arbeta mera med dator och Ipad för att visa på bra och utvecklande användningsområden - Arbeta mer regelbundet med barnintervjuer för att bättre ta reda på vad barn tänker och tycker. - Utnyttja utemiljön/närmiljön till lek och lärande där barnen på ett lustfyllt sätt tränas i att visa respekt/omsorg om sin miljö och allt levande - Fortsatt arbete med att förstärka barns positiva beteende - Arbeta vidare med flexibilitet, struktur och rutiner

. Barns inflytande Lpfö I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamheternas mål: - Vi ska sträva efter att varje barn utifrån ålder och mognad utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter - Vi ska ta tillvara barnens initiativ och önskningar i de vardagliga situationerna - Vi ska använda de regler som barnen varit delaktiga i att arbeta fram - Vi ska sträva efter att varje barn utifrån ålder och mognad utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö - Vi ska sträva efter att utforma delar av verksamheten utifrån barnens intressen - Flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande och utrymme - Vi ska sträva efter att ge barnen en känsla av helhet, genom att påbörja-genomföra-avsluta verksamheter - Vi ska sträva efter att vara en forskande verksamhet där barn och vuxna lär tillsammans Resultat: Många verksamheter upplever att måluppfyllelsen är god, barnen har efter mognad varit delaktiga. Barnen har också haft möjligheter att påverka sin situation och sina möjligheter till att uttrycka tankar och åsikter. Barns medvetenhet att kunna påverka har utvecklats även om det fortfarande finns barns som behöver mer stöd i hur man kan känna sig delaktig. Under leken ute och inne har barnen själva valt aktiviteter och personalen har funnits till hands för att sätta ord på vad barnen gjort och försökt uttrycka det både med tal och kroppsspråk. Vid flera avdelningar upplever man att pojkar och flickor leker i samma rum och med samma saker. Genomförande: Positiv, lyhörd och engagerad personal som tar tillvara barns idéer och tankar bidrar till att öka barns självkänsla. Man har haft samtal om vad inflytande innebär och barnen har uppmuntrats att uttrycka sina tankar och åsikter. Delning av grupperna och ett pedagogiskt tänkesätt runt avdelningarnas olika miljöer har bidragit till att barnen erbjudits fler valmöjligheter och mer inflytande över sin egen lek. Många verksamheter arbetar med strukturen påbörja-genomföra-avsluta Barnen har utifrån ålder och mognad fått uppdrag som man har utfört tillsammans med kamrater och personal.

Personalen arbetar med positiv begränsning, vilket innebär att man minimerar ord som NEJ och INTE. Analys och lärdomar:. - Struktur, planering och uppföljning är viktiga ingredienser för en väl fungerande verksamhet. - Ett tillåtande arbetssätt ger barnen större inflytande men med det kommer även ansvar för de val de gör. - Lotusdiagram har varit ett bra verktyg för att tydliggöra hur verksamheten har förändrats och utvecklats för att tillfredsställa barnens önskningar, intressen och behov. - Barns olikheter ses som en tillgång - Varje enskilt barn behöver tid, det är viktigt att personalen ger utrymme för det. - Den sociala utvecklingen påverkas när barnen får ta ansvar för sin miljö och sina handingar. - Genom utmanande frågor och diskussioner lär sig barn att lösa problem som uppstår barn emellan. - De yngsta barnen saknar ett nyanserat och utvecklat talspråk, vilket kräver kunskap och lyhördhet hos personalen för att kunna läsa deras kroppsspråk. - De yngsta barnen och barn med ofullständig språkförståelse har svårare att förstå innebörden av inflytande och ansvar - Vid någon avdelning har man känt att de inte behärskar tekniska hjälpmedel fullt, vilket upplevs som ett hinder i att tillrättalägga den pedagogiska miljön Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: - Fortsätta att prata om känslor och upplevelser - Fortsätta att ge barnen goda möjligheter till glädje, trygghet och utveckling - Fortsätta att stärka barnens självkänsla och självförtroende - Låta barn bli ännu mera delaktiga i vardagens olika situationer - Fortsätta arbetet med ett tillåtande arbetssätt och en tydlig struktur av verksamheten - Använda mer drama i verksamheten - Utveckla ett sätt att dokumentera på barns nivå och få med deras reflektioner - Fortsätta arbetet med att lyssna på barnen och på så sätt låta dem få insikt i hur och vad de kan påverka i sin vardag. - Presentera material och aktiviteter på ett mer inbjudande sätt, för att barn på ett lättare sätt kan visa vad de vill använda/göra - Utveckla nya metoder/infallsvinklar för att tydligare förklara för barn vad inflytande och ansvar innebär - Öka kunskaperna i att använda tekniska hjälpmedel

. Förskola och hem Lpfö Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamheternas mål: - Vi strävar efter att föräldrarna ska känna sig välkomna, ha fortsatt förtroende för personalen och våra verksamheter - Vi ska sträva efter en fortsatt god samverkan och en öppen dialog med föräldrarna - Vi ska erbjuda alla föräldrar tillfällen till delaktighet, information om det egna barnet samt information om verksamheten - Vi ska ta tillvara den dagliga kontakten - Vi ska erbjuda utvecklingssamtal minst en gång per år, föräldramöten och festligheter tillsammans med barnen - Vi ska skicka ut en enkät till alla föräldrar en gång per år och informera dem att deras synpunkter är viktiga för verksamheten - Vi ska sträva efter att visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation Resultat: Genom utvecklingssamtal, föräldraenkät och förskolechefens samrådsplikt har det framgått att de allra flesta föräldrar känner sig välkomna och har ett stort förtroende för personalen och verksamheten. Föräldrarna känner att de blir lyssnade på och att deras synpunkter respekteras. Enligt skollagen skall minst ett utvecklingssamtal erbjudas varje år, många föräldrar önskar minst ett samtal per termin. Personalen kan ibland uppleva att man inte hinner ge alla föräldrar det lugna mötet i hallen som man skulle önska, särskilt vid hämtning efter lunch, då många ska hem. Mötet i hallen är något som många föräldrar tycker är viktigt. Den föräldraaktiva inskolning som en del avdelningar har starta under året har upplevts positivt av både personal och föräldrar. Resultat föräldraenkät på sidorna -

. Jag och mitt barn känner oss välkomna till förskoleverksamheten Resultat av max,,,,,,,,,. Jag känner förtroende för personalen,,,,,,,,,, Resultat av max,. Jag är informerad om förskoleverksamhetens arbetssätt,normer och värderingar,,,,,,,,

Resultat av max. Personalen lyssnar på och tar till sig mina synpunkter,,,,,,,,,, Resultat av max. Jag får den information jag behöver om hur mitt barn haft det under dagen,,,,,,,, Resultat av max. Jag får den information om mitt barns utveckling och lärande,,,,,,,,,,

. Jag är nöjd med verksamhetens föräldramöten Resultat av max,,,,,,,,,, Resultat av max. Jag är nöjd med utvecklingssamtalen,,,,,,, Resultat av max. Om du tänker på ditt barns förskoleverksamhet i sin helhet hur nöjd är du med dess verksamhet?,,,,,,,,,,

Genomförande: Personalen försöker möta alla föräldrar vid lämning och hämtning för att möjliggöra utbyte av information, samt skapa tid för att uttrycka åsikter och önskningar. Utvecklingssamtal, forum för samråd, föräldramöten och fester av olika slag är viktiga samarbetsformer. Många avdelningar erbjuder aktiviteter tillsammans med barn och föräldrar. På de flesta förskolor har man veckobrev, månadsblad, dokumentationsvägg och digitala fotoramar för att informera om den dagliga verksamheten. Bildvägg i hallen med bilder och text från verksamhetens vardag som sedan kopplats till läroplanen. Tolk har använts i möten och utvecklingssamtal med nyanlända föräldrar. Kommunikationshjälpmedel i vardagen har varit appen SAY HI, Google translate och kroppsspråk. Analys och lärdomar: - Den dagliga kontakten med personliga möten grundläggande för bra relationer. - Positivt bemötande är viktigt för bra relationer. - Dialogen är ett viktigt verktyg för en framgångsrik samverkan. - Där forum för samråd kommit i gång, har det varit givande och intressanta diskussioner - Föräldraaktiv inskolning ger en god grund för trygga föräldrar och barn, det ger även föräldrarna en god inblick i verksamheten. - Det är viktigt att föräldrar lämnar sina synpunkter både i enkäten och i de dagliga kontakten. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: - Utveckla formerna för information om det enskilda barnet, både vad gäller den dagliga informationen och det enskilda barnets utveckling och lärande. - Arbeta vidare med ett positivt förhållningssätt i kontakterna med barn och föräldrar. - Utveckla informationsflödet till föräldrar, för information och påminnelser exempelvis smskontakt - Någon förskola ska se över tiderna för -timmarsbarnen, för att kunna möta föräldrar och barn i hallen. - Uppmärksamma vikten av att föräldrar utnyttjar sin möjlighet att fylla i och lämna in föräldraenkäten. - Prova nya former för föräldramöten för att öka antalet deltagande föräldrar - Någon avdelning ska revidera föräldrasamverkansplanen