Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Hyttan

Transkript

1 Förskoleverksamheten Lena Löwbäck Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Hyttan 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

3 Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiskaa värderingar och efterhand omfatta dem Mål Att skapa en trygg atmosfär där barn och vuxna visar respekt för varandra och vårdar sin förskola. Att alla barn ska känna sig välkomna,delaktiga och betydelsefulla. Att alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i gruppen. Genom fasta ramar och rutiner som är kända för barnen och en vardag som är strukturerad har det skapat en grundtrygghet för barnen. Barnen känner sig trygga och det skapar ett bra klimat i gruppen. Pedagogerna har haft fortlöpande diskussioner om strategiska lösningar och förhållningssätt vid konflikter. Man jobbar utifrån Likabehandlingsplanen som ses som ett gott stöd i värdegrundfrågor. Man har haft en atmosfär som främjat att alla känt sig välkomna och respekterade. Genom att dela in gruppen i smågrupper har man fått större möjlighet att låta barnen göra sig hörda. Barnen yttrycker sina åsikter och önskemål och pedagogerna har varit lyhörda. En anda där alla fått prata till punkt. Barnen har visat varandra respekt och hjälpt varandra tillrätta i förskolans vardag. Pedagogerna har stöttat och utmanat barnen. Barn som provar nya saker har uppmunrtats och gjorts medvetna om att de lyckats. Man har sett glädjen hos barn som lyckats. Personalgruppen har ett bra och pretegelöst klimat som gynnar barnen och verksamheten. Att gå ut varje dag kl.8.30 har skapat längre sammanhållen lektid. Att dela in barngruppen i mindregrupper gynnar arbetet med värdegrundfrågor. Och då krävs persoanl som täcker behovet. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att vi ytterligare delar barngruppen på Hyttan. (småbarnen) Att vi behöver vara 4 personal under dagen för att kunna tillgodose barnens behov bäst. 3

4 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Mål Alla barn ska få möjlighet att leka, lära, upptäcka, utforska och prova i en inproviserande och tillåtande miljö. Vi fortsätter med Ann Åberg pedagogiska dokumentation. Vi som personal ska ta tillvara situationer och tillfällen som leder till lärande och utveckling för barngruppen. Genom att bjuda barnen på ett gemensamt tema i början på hösten ledde det till andra intresse teman efter hand. Man började med temat Musik med initiativ från pedagogerna. Det blev bland annat sång, tillverkning av egna maracas, disco och barnens önskesångsamling. Detta utmynnade också i att man med de äldre barnen gjorde egna pappersgitarrer. De spelade och sjöng för de yngre barnen. De äldre barnen blev även intresserade av olika slags ljud. Under våren har de äldre barnen funnit att bokstäver och flaggor har varit intressant. Pedagogerna har varit lyhörda och tagit fasta på enstaka barns intresse för bokstäver och flaggor. Detta smittade av sig till andra barn och blev till ett större projekt. Genom återkoppling via dokumentationen med bl.a. foton har man tillsammans gjort reflektioner som medfört en röd tråd. Detta har lett vidare till nya projekt. Material har sedan plockats fram efter hand som intresset hos barnen växt och förändrats. De yngre barnen har börjat bekantat sig med språkmaterialet Babblarna. Med hjälp av bilder och rekvisita har sångerna för de yngre barnen konkretiserats. Att låta verksamheten föjla barns intresse har varit ett intressant och spännande sätt att jobba på för både barn och pedagoger. Man vet aldrig vart det hela leder och man får mycker med på köpet. Medvetenheten hos pedagogerna på barngruppens och dess lek har blivit större. Vad- Hur- Varför. Ett förhållningssätt som framträtt än tydligare har varit att ingenting är mera rätt än annat när det gäller bl.a. åsikter och upplevelser. En förutsättning för att detta arbetssätt har fungerat har varit att man haft möjlighet till gemensam reflektionstid för all personal samtidigt. Ipaden är ett bra arbetsinstrument och underlättar återkopplingen till barnen. Samt att söka svar och kunskap via bl.a. Googel. 4

5 Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man fortsätter diskutera och reflektera regelbundet tillsammans med barnen och gemensamt i personalgruppen. Söka efter fler bra reflektionsmaterial. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Mål Att utforma verksamhetens innehåll utifrån barnens önskningar. Att vara en forskande verksamhet där barn och vuxna lär tillsammans. Utifrån barnens tankar och idéer skapa projekt som vi tillsammans genomför. Det kan vara flera projekt på gång samtidigt. Barnen är med och reflekterar över de olika projekten och hur vi går vidare i arbetet. Pedagogerna har varit lyhörda och snappat upp barns intresse. Det har blivit små som stora projekt att samlas runt. Vi har satt upp bilder på väggen i barnens nivå så har man lättare fått barnen delaktiga. Man har tillsammans med barnen reflekterat över foton och barnens kommentarer har lagts till i dokumentationen. Fotoram och ipad har varit ett bra instrument för att visa på vårt jobb för både barn och föräldrar. Pedagogerna har hela tiden stöttat och utmanat barnen i deras lärande. Det visade sig att barnen ville så mycket och det gällde att pedagogerna ändå fick till en röd tråd i vardagen. Man fick helt enkelt begränsa antal projekt. Det kändes viktigt att behålla den röda tråden. Intressant arbetssätt för både barn och vuxna. Inspirerar mer till forskning. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man ska jobba vidare med att vara extra lyhörda för och observera vad barnen håller på att utforska och lära sig. 5

6 Förskola och hem (enkät,föräldraforum samt andra samverkansformer) Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Att föräldrarna ska ha fortsatt stort förtroende för personalen och vår verksamhet. Att föräldrarna ska känna att vi stöttar dem i deras föräldraroll. Att vi som personal på förskolan ska vara ett STÖD för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. Att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar Föräldrarna uttrycker både på utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten att man har en god samverkan. En öppen kommunikation som bidrar till att föräldrar har ett stort förtroende för pedagogerna och verksamheten. Föräldrarna visar intresse för sina barn och verksamheten. Föräldrarna tar sig tid i hallen för samtal med sina barn och personal. De frågor och funderingar som finns kommer upp naturligt. I hallen finns fotoramar som visar dagens händelser och ger en inblick i den dagliga verksamheten. Förskolenytt lämnas ut varje månad med information om vad man gjort och vad som kommer att hända och det är mycket uppskattat. Pedagogerna bjuder in till utvecklingssamtal, föräldraforum och föräldramöte/ sommarfest under året. Man har använt sig av föräldra aktiv inskolning under året. En modell där föräldrar finns med sitt barn hela tre dagar. Under den tiden kan pedagogerna följa förälderns sätt att bemöte sitt barns behov. Barn och förälder ges tid och möjlighet att lära känna personal, verksamhet och övriga barn i lugn och ro. Man saknar resultatet av föräldraenkäten. Den har under tidigare år varit en viktig del i utvärderingen. Pedagogerna ser vikten av en öppen kommunikation. Och man ser stora vinster i modellen föräldra aktiv inskolning. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man fortsätter med samma rutiner för samverkan och kommer att använda modellen föräldra aktiv inskolning när nya barn börjar. 6

7 Helhetsbild av verksamhetsåret: Arbetslaget Under hösten var man 3,0 i arbetlaget. Det visade sig att man i januari blev ohållbart då barngruppen utökades. Det blev svårt att få ut raster och tid för planering och reflektion var knapp. Förstärkning med 0,5 tillsattes under våren. Men denna förstärkning och extra personal (enstaka timmar) fick man till regelbunden tid för gemensam reflektion under våren. Arbetslaget har fungerat väl tillsammans. Klimatet har varit trivsamt och prestigelöst. Samverkan med skolan behöver utvecklas. Byte av personal vid årsskiftet blev ett avbrott i vardagen som kändes krävande. Det tar en god stund innan ett arbetslag har jobbat ihop sit och det tar tid och kraft från barnen. Man ser fram emot att få behålla samma personer under hösten. Därefter är det åter dags för byte. Barngruppen Hösten startade med 15 barn. Ytterliggare ett barn skolades in under oktober. Lokalerna ligger i två plan och är personalkrävande för att man ska kunna ha kontroll över läget. Det gäller att ha täckning för att sörja för god barnsäkerhet och ha möjlighet att tillgodose varje barns behov. Dessutom för att minimera tillfällen till kränkningar bland barnen. Två nya barn började i februari och två barn slutade i mars. Ytterliggare ett barn skolades in i början av juni. Våren slutade med 17 barn i gruppen. Föräldraaktiv inskolning har varit till god hjälp för att få både barn och föräldrar inskolade. Det har barit en bra åldersblandning och närvaron har varit god. Trygga rutiner och god sammanhållning bland barnen. Några barn flyttade upp till gruppen med de äldre barnen omkring årsskiftet för att ge plats för de nya yngre barnen nere. På förskolan Lokalerna ligger som tidigare nämnts i två plan. De yngre barnen nere och de älrde en trappa upp. När förskolan startades upp en gång i tiden bedrevs verksamheten bara i nedre plan. Rummen är för trånga för dagens verksamhet så därför utnyttjas även övervåningen i dagsläget. Man har även möjlighet att utnyttja ateljén och gymnastiksalen. Alla måltider serveras i "skolans" matsal. Det gör att mer golvyta frigjorts till barnens lek. Utemiljö med närhet till skogen är inspirerande och man har en bra gård. Man har ingen genomfartstrafik.. 7