Kvalitetsdokument 2012-2013



Relevanta dokument
Kvalitetsdokument

Kvalitetsarbete i förskolan

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning Läsår

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Avdelningsplan! för! Havet!

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Kvalitetsrapport Så här går det

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Kvalitetsdokument

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Skolplan för Svedala kommun

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Kvalitetsrapport Så här går det

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Matematiken har alltid funnits omkring

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lärande & utveckling.

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Förskolan Skogsgläntan

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lokal kursplan förskoleklass

Välkommen till vår förskola

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

P-02/03 säsongen 2016

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för Saffranets förskola

Arbetsplan Årsunda förskola

Fritidshem och skola i samspel

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Arbetsplan för Kometen

Vad fanns det i ägget? - om mötet mellan skola och förskoleklass

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Förskollärarprogrammet

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Verksamhetsplan. Markgatans enhet Markgatans förskola avd. Röd, Blå, Grön, Gul, Backstugan & Ekstugan 2015/16

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsrapport Så här går det

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Arbetsplan Jämjö skolområde

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Kiwiböckerna metod och begrepp

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Qualis kvalitetssäkringssystem

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Vi skall skriva uppsats

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Idala Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Idala ligger i hjärtat av Stocksund. Förskolan består av två avdelningar, en med barn 1-2 år och en avdelning med 3-5 åringar. På varje avdelning finns två-tre pedagoger. Det finns även en kock på förskolan. Profilering: Natur, matematik och idrott Nytt inriktningsmål 2013 I Danderyd ges varje barn i förskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. Vi fotograferar, observerar barnen under planerade aktiviteter och vid barnens övriga aktiviteter. Vi filmar ibland för att synliggöra lärandet hos barnen. Vi sätter upp dokumentationen (bilder och teckningar) tillsammans med barnens alster så att pedagogerna, barnen och föräldrarna kan reflektera och diskutera arbetet tillsammans om vad vi gjort. Barnen har var sin portfolio, där vi sätter in bilder och alster av det barnen gör. Analys Vi försöker låta barnen vara delaktiga i dokumentationen så mycket som möjlig. Målet är att alla barn ska vara delaktiga hela tiden i t ex valet av vilka bilder som ska finnas med i portfolion. Vi tycker oss märka att dokumentationerna på såväl väggar och i barnens portfolio leder till många samtal mellan såväl barnen och oss, som barnen emellan. Dokumentationen synliggör lärandet på ett tydligt sätt. Dokumentationen synliggör även om lärandet ligger på en utmanande nivå eller om den inte är utmanande nog. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill göra barnen mer delaktiga i vår dokumentation. Vi vill även bli bättre på att synliggöra lärandet, både på väggarna och i portfolion.

Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskriv kortfattat hur ni arbetar Vi har varje vecka något som vi kallar Läslandet. Vi leker här med bokstäverna, arbetar med ljud och stavelser och använder rim och ramsor. Vi har kopplat ihop Läslandet med vårt tema Kroppen. Vi arbetar med rim och ramsor, prepositioner och sjunger med mera. Vi läser mycket böcker. Vi sjunger mycket. Vi samtalar mycket med barnen i de olika aktiviteterna och i de dagliga rutinerna. Vi använder även flanosagor, ibland på rim och är beskrivande. Vi uppmanar barnen till att våga uppträda genom att låta barnen ibland hålla i samlingen eller i en aktivitet. Analys Vi ser att vi kan börja med lite svårare böcker (kapitelböcker) även för de som är lite yngre. Vi arbetar ofta i mindre grupper, så att vi kan stimulera barnens språkliga förmåga på ett mer tillfredsställande sätt, där alla barnen kommer till sin rätt. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill fortsätta dela in barngruppen i mindre grupper för att kunna anpassa innehållet till dem som ingår i den lilla gruppen. Vi vill bli bättre på att ta in litteratur från annan kultur och andra länder. Vi vill läsa mer böcker, sagor och ramsor.

Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskriv kortfattat hur detta har gått till Vi räknar barnen och pedagogerna vi samlingen varje dag, vilka är här och vilka är lediga osv. Vi upptäcker former och mönster i vår miljö. Vi benämner lägesord och använder oss av jämförelseord. Vi arbetar mycket med matematiken i vardagen, dvs genom att synliggöra matematiken för barnen när vi är ute och går i trafiken eller när vi dukar. Vi använder oss av matematiska begrepp när vi samtalar med barnen. Färg och form arbetar vi mycket med också, både inomhus och utomhus. Vi jämför olika begrepp. Vi arbetar med Fröbels teorier med de äldre barnen och där ligger det ett stort fokus på matematiskt tänkande. Vi arbetar också med problemlösning. Analys Vi ser barnens lärande i leken, i samtal med varandra och med pedagogerna. De räknar och använder många matematiska begrepp i sina dialoger. Via dokumentationen ser vi att barnen lättare tar till sig av vad vi gjort. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utveckla fler begrepp för barnen så som vikt, mängd och tid. Leta fler mönster i vår närhet. Vi vill ha fler matematiksamlingar för att strukturera upp vårt matematikarbete med barnen. Vi vill strukturera upp mer material och lekar till samlingen. Vi vill bli bättre på att dokumentera matematiken.

Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskriv kortfattat hur och ange konkreta exempel från verksamheten Vi använder oss av dator och pedagogiska datorspel tillsammans med barnen. Barnen lär av och med varandra. Barnen får också använda sig av digitalkameran för att själva dokumentera och reflektera över sitt lärande. Analys Vi tycker att arbetet med modern teknik är viktig för barnen. Genom användandet av datorn märker vi att barnen utvecklar många olika färdigheter, såväl individuellt som tillsammans med andra. Datorn ger bra möjligheter till socialt samspel och uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Barnen tycker att det är roligt att arbeta med datorn och vi märker att de här har väldigt lätt att lära sig. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta använda dator i vårt arbete. Vi kommer att påbörja ett IT-projekt på förskolan, där vi kommer att mer konkret arbeta med tekniska medel tillsammans med barnen och där inköp/lån av olika digitala verktyg kommer att göras.

Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på förskolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi har planeringar, både individuellt och i arbetslaget varje vecka, där vi tydligt planerar upp våra aktiviteter och dagar med mål och syften. Vi följer upp dessa genom att diskutera, reflektera och utvärdera. Vi dokumenterar året genom olika dokument och utvärderingar. Analys Vi har diskussionsgrupper, både på Idala och på hela S2H, där vi diskuterar verksamheten, Vi reviderar den gemensamma verksamhetsplanen och den pedagogiska planen kontinuerligt, Det samma gäller verksamhetsplanen på respektive avdelning. Genom detta arbetssätt blir det naturligt att reflektera, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi märker att allt fungerar bättre om vi strukturerar upp dagen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har gjort årshjul inom många olika områden. Dessa kommer vi att återgå till hela tiden och revidera och utveckla. Genom dessa kan vi se hur verksamheten ska anpassas för att utmana barnen och även det enskilda barnet. Vi ska bli bättre på att planera upp dagens olika moment tillsammans med barnen.

Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Utav ca 32 anställda pedagoger på S2H Förskolor har vi idag 16 förskollärare och tre under utbildning. Vi har minst en förskollärare per avdelning. Vi uppmuntrar många till att vidareutbilda sig antingen genom längre utbildningar eller genom fortbildning. Kompetensutveckling är viktigt för oss. Analys Det finns hela tiden en efterfrågan på plats på Idala. Många av pedagogerna som arbetar inom S2H sprider ett bra rykte om arbetsgivaren vilket gör att nya pedagoger hör av sig och vill söka arbete hos oss. Vi får mycket positiv respons från föräldrar idag på vår verksamhet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi fortsätter att satsa på personalen och barnen i företaget. Det är viktigt med kompetensutveckling och att alla medarbetare får sin röst hörd.

Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga På Idala ligger procenten högt i föräldraenkäten. Vi upplever att barnen är trygga hos oss. Vi arbetar mycket med att få barn och föräldrar trygga hos oss. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Det ovan är naturligtvis något som vi fortsätter att arbeta med. Vårt mål är att få 100% på avdelningarna och på hela S2H Förskolor AB. Bilaga, tema, projektarbete eller portfolio Under våren har vi arbetat med tema kroppen! Vi har arbetat utifrån förskolans läroplan. (lpfö 98 revd. 2010). Vi på Ängen har lyssnat på barnens tankar och har valt att arbeta mot dessa mål genom vårt tema - kroppen. Kroppen är ett brett tema, där alla kan känna igen sig samt att man kan arbeta utifrån vår profilering; som matematik, natur, idrott. Vi får även in språk och socialt samspel. Med ett tematiskt arbete integrerar man olika ämnen med varandra, samt att barnen får möjlighet att träna på att arbeta både enskilt och i grupp. Språk Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra t.ex. Genom bokstäverna har vi varje vecka talat om organen i kroppen och kroppens olika delar.

Bokstaven L: Lår, läpp, lungor och luftstrupe. Hur? Vi har besökt bibliotekets sång-, ramsor- och sagostunder. Vi har gett utrymme för barnens fria lek, samt finnits tillgängliga för att stötta barnen vid behov. Genom detta har vi fått dem uppträda på sommaravslutningen med ramsor, dans och rörelse som visar vårt tema. Vi har även haft maskerad med temat på förskolans dag. Barnen var utklädda till blod, skelett och hjärta med mera med kroppen som tema! Bild på barnens maskerad på förskolans dag Matematik Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning, tid och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid, färger och förändring. Hur? Genom temat har matematiken belysts på olika sätt genom att vi har måttat, vägt och jämfört olika matematiska begrepp med varandra. Matematiken är ett ämne som vi arbetar med dagligen i vår verksamhet, både medvetet och omedvetet.

Mäter barnens olika längder storlek. Ritar av deras kroppar så man ser deras form och Färger och former, barnens arbete. Naturkunskap Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Hur? Genom våra utflykter i den fria leken fick barnen samla pinnar och bygga upp skelett. Vi har även använt oss av att göra ansikten av makaroner med olika former. T.ex. spaghetti, små makaroner, fjärilsmakaroner. Barnen har samlat toarullar för att vi ska bygga upp en kropp inför sommaravslutningen.

som huvud. 3 åringarna är väldigt innovativa och använder en sten 5 åringarnas resultat av deras skelett. 4 åringars resultat. Barnen arbetar med makaroner (olika former) Idrott Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Hur? Genom idrotten så har vi använder oss av temat, såklart, Vi har lärt oss hur den fungerar. Vi använder oss av olika övningar som t.ex. hinderbanor där barnen får åla, hoppa och springa.

Vi lär oss simma, åka längdskidor, spela fotboll, åka skridskor och åka pulka, vi tränar balans, grovmotorik etc. Vi tränar på vårt lokalsinne genom att leka olika orienteringslekar i skogen. Vi lär oss även mycket om kroppens hälsa och får mycket frisk luft. Barnen åker Hasaloppet med längskidor. Barnen åker skridskor. Barnen har orientering ute i skogen. Socialt samspel Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Hur? Vi har pratat om känslor, att ha respekt mot varandra, hur man ska använda sina 5 sinnen på rätt sätt. Det här har vi förmedlat till barnen genom sagor, sånger och bilder. Genom olika traditioner som mors dag, alla hjärtans dag, att man visar empati mot kompisar, familj etc.

göra ett hjärta på alla hjärtans dag. Barnen visar sin kärlek mot pedagogerna genom att