Sätralinjens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN Sätralinjens förskola 2015-2016 Rutiner och dokumentation 1
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Förskolechef, Lotta Lindberg Vår vision Sätralinjens förskola är fri från diskriminering, kränkande behandling, och alla barn upplever trygghet på förskolan. Planen gäller 2015-10-01 till 2016-09-30 Barnens delaktighet: I enskilda samtal samt samtal i grupp, med utsedd förskollärare, samtalar vi om barnets upplevelser av trygga/otrygga platser på förskolan samt deras eventuella upplevelse av utsatthet. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare involveras årligen i arbetet genom att delta i kommungemensamma enkäter. Vid barnens utvecklingssamtal går förskollärare/barnskötare igenom planen, då finns också tillfälle att framföra sina synpunkter och frågor. Personalens delaktighet: Vid vårens pedagogiska utvecklingsdagar utvärderas planen av samtlig personal. Utifrån den utvärderingen sätts nya mål för nästa läsårs plan. Planen kommuniceras och delas ut vid höstens terminsstart. Förankring av planen: Vid höstterminens föräldraträff och/eller utvecklingssamtal informerar förskollärare/barnskötare samtliga vårdnadshavare om planen och dess syfte. Ang personal se ovan. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen har diskuterats vid förskolans olika möten. Som grund för dialogen har förskolans olika kartläggningar funnits. Vårdnadshavare har besvarat kommunens enkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Förskolechef, förskollärare och barnskötare har kontinuerligt utvärderat planen. Barnen har inte deltagit i någon större planerad utvärdering. Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan (2014/15) Det främjande arbetet tillsammans med barngruppen har förskolan arbetat mycket med. Vi vuxna började använda ordet familj i fler sammanhang. Bl.a. sa vi leka familj istället för att leka mamma-pappa-barn. Vi hör att det pratas om familjer och att det nu leks familj. Vi har läst en del böcker om olika familjer. Inga barn reagerar märkbart på icke normfamilj. Vår fundering är om barnen är för unga för att ha fördomar eller normtänkande kring ämnet? Utvecklingen i det förebyggande målet har gått upp och ner. Arbetslaget var överens om att prioritera detta mål, men så blev inte fallet. Vi var inte överens i arbetslaget över hur dagen skulle struktureras. Därmed hamnade vi på fel frågor och prioriterade inte LBP. Vi beslutade då att utvalda förskollärare skulle göra en ny kartläggning. Resultatet av den nya 2
kartläggningen ledde till att vi har diskuterat och prioriterat i arbetslaget hur vi ska bemöta barnen när de säger eller gör negativa kommentarer. Det ledde även till att vi påminde varandra om att framförallt lyfta alla önskade beteenden. Detta är en pågående diskussion eftersom det är situationsanpassat agerande. Vi har funnits med nära barnen för att kunna bekräfta önskade beteenden och tillrättavisa oönskade beteenden. Vi vet att det är fler barn som säger negativa kommentarer men att det oftast inte sker när vi vuxna är i närheten. Vi tycker att det även är viktigt att se hur barnen bemöter varandra, inte enbart se till hur de uttrycker sig. Ett tonfall eller kroppsspråk kan vara mer sårande och kränkande än ord. Kartläggningarna under nästa läsår behöver göras mer kontinuerligt så att de inte blir missvisande, som vi tycker att de till viss del blivit under detta läsår. 2014/15års plan har varit tydlig. Kartläggningsfrågorna till personalen om bl.a. vad man anser är en kränkning var intressanta att diskutera. Vi behöver utveckla på vilket sätt vi ska/kan kartlägga vårt förebyggande mål. Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Arbetsgruppen utvärderar planen med stöd av följande frågeställningar: Har planen varit tillräckligt tydlig? Vad kan/ska vidareutvecklas och tilläggas? Varje arbetslag utvärderar målen med hjälp av följande frågor: Genomfördes insatserna/åtgärderna? JA Vilket resultat ser ni i barngruppen? Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? NEJ - Vilket resultat ser ni i barngruppen? Varför är ni missnöjda? Vad behöver förbättras? Hur ska vi förbättra oss? Vilket resultat visar föräldraenkäten? Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-30 Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef tillsammans med arbetsgruppen utvärderar hela planen. Utsedd förskollärare utvärderar de specifika målen tillsammans med övriga förskollärare/barnskötare. 3
Främjande insatser 15/16 Namn: Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet Mål: Alla bemöts likvärdigt oberoende av etnisk tillhörighet Uppföljning: Kartläggning utifrån följande frågeställning, Förekommer diskussioner utifrån etnisk tillhörighet bland barnen? Detta görs kontinuerligt och ska vara klar 30/11-15, 29/3-16, 20/5-16 Insats: Se över förskolans material och rum. Pedagogers är goda förebilder. Dokumentationer och kontinuerlig dialog i arbetslag utifrån etnisk tillhörighet. Ansvarig: Utsedda förskollärare i samråd med övriga arbetslaget Datum när det ska vara klart: Utvärderas på PUdagar i maj 2016 Förebyggande åtgärder 15/16 Namn: Den sociala gemenskapen präglas av en positiv atmosfär Förebyggande mål: Utseendefokuseringen i barngruppen har upphört Alla barn har likvärdig status Vi har uppnått målet när: Vi i den pedagogiska dokumentationen utläser att: Barnen ej lägger fokus på utseendet i lekar, aktiviteter och i bilder. Barnen vågar uttrycka och visa egna önskemål. Uppföljning: Vid våra verksamhetsmöten har vi följande frågor från Likabehandlingsplanens mål: Hur är nuläget i vår barngrupp angående kränkningar/uteslutningar/inkluderingar? Vad behöver vi förändra/utveckla för att nå högre måluppfyllelse? 4
Aktiviteter/förhållningssätt: Barnen delas i olika gruppkonstellationer vid aktiviteter. Pedagoger som lyfter barnens kunskaper, idéer och tankar i olika sammanhang och aktiviteter. Pedagoger som hjälper till att flytta fokus från utseende när det uppmärkasammas. Motivera åtgärd: Vi behöver komma åt problematiken med både synliga och osynliga kränkningar och uteslutningar. Ansvarig: Förskollärare och barnskötare fördelar arbetsuppgifterna inom arbetslaget. Ett särskilt ansvar har utsedda förskollärare. Detta ansvar ges vid höstens utvecklingssamtal för personalen. Datum när det ska vara klart: Utvärderas juni 2016 5
Kartläggning inför förebyggande åtgärder (inför 2016/17 års likabehandlingsplan) Kartläggningsfrågor till barnen: Frågeställningar tas fram utifrån 2015/16 års dokumentationer. Frågeställningarna görs i ledning av förskolans likabehandlingsansvariga under PU-dagarna i mars 2016. Kartläggningsfrågor till personalen: 1. Hur kan barn i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade? 2. Av vem/vilka kan barnen bli kränkta? 3. Vilka regler, rutiner och arbetssätt i utbildningen kan upplevas som missgynnande och orättvisa? 4. Är samtlig personal insatt i ärendegången när ett barn blir kränkt? FINNS DET I SÅ FALL SAMBAND MED DE OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDERNA? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Kön, Ålder, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Sexuell läggning Hur barn och vårdnadshavare ska involveras i kartläggningen Vid höstens utvecklingssamtal informerar vi om likabehandlingsplanen, och tillfrågar vårdnadshavare om eventuella tillägg utifrån bemötande och trygghet. Hur personalen ska involveras i kartläggningen Dialog och planering vid pedagogiska utvecklingsdagar och vid verksamhetsmöten (1 gång per månad) utifrån ovanstående frågeställningar samt observationer, kartläggningar och information från vårdnadshavare och barn. Resultat och analys, nuläge Utifrån kartläggningar och nästa läsårs terminsupplägg skapas regelbundna datum för analys och utvärdering. 6
Rutiner för dokumentation, utredning och åtgärder Policy Alla barn på förskolan känner sig trygga Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen fördelar sig i barngruppen för att finnas nära barnen och kunna upptäcka i ett tidigt skede om någon utsätts för trakasserier eller kränkande behandling, samt som stöd i utredande av konflikter. Kontinuerliga dialoger med barnen om trivsel och trygghet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vid behov kontakta någon i personalgruppen som du känner förtroende för via telefon: Sätralinjens förskola: 026-24 17 86 förskolechef: 026-24 57 70 eller e-post: förnamn.efternamn@edu.sandviken.se Rutiner för utredning och åtgärder, uppföljning samt ansvarsförhållanden när barn kränks av andra barn Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Om kränkning mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt: Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska reagera med samtal med de berörda barnen. Vårdnadshavare informeras, om vad som hänt, vid den dagliga kontakten. Vid upprepade kränkningar: Personal träffar skyndsamt vårdnadshavare och i samråd med dem beslutar om åtgärder och bestämmer tid för uppföljningssamtal. Deltagande personal ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs (blankett 1 Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ) Dokumentation i original lämnas till förskolechef för förvaring Om kränkningar fortsätter: Tas kontakt med förskolechef, som efter dialog med vårdnadshavare beslutar om vidare åtgärder och uppföljning. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs (blankett 2 Utredning trakasserier eller kränkning används) och att dokumentation förvaras. Uppföljning sker senast 4 veckor efter anmälan. 7
Rutiner för utredning och åtgärder, uppföljning samt ansvarsförhållanden när barn kränks av personal Om kränkning uppstår från personal eller annan vuxen agerar vi på följande sätt Vi tar barnens parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (Lpfö 98 rev10) Samtlig personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska informera om händelsen samma dag till förskolechefen. Samt fylla i blankett 1 Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling. Vårdnadshavare informeras, om vad som hänt, vid den dagliga kontakten. Vid kränkning: Förskolechefen samtalar med den berörde som får ge sin version av händelsen. Förskolechefen inleder en utredning och beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. Förskolechefen ansvarar för att kontakt med berört barn och vårdnadshavare tas. Ansvarig för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs (Blankett 2 Utredning trakasserier eller kränkning används) uppföljning görs och att dokumentation förvaras är förskolechef. Åtgärder delges vårdnadshavare vid möte med förskolechefen. Om grov kränkning sker: Tas genast kontakt med förskolechefen, som beslutar om eventuell anmälan till socialtjänst eller polis. Förskolechefen informerar vårdnadshavare och skolformschef. Ansvarig för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs (blankett 1,2 och 3), uppföljning görs och att dokumentation förvaras är förskolechef. Uppföljning sker senast 4 veckor efter anmälan. Rutiner för dokumentation: Dokumentation ska ske skriftligen på kommunens blanketter som finns i denna plan, på intranätet samt på Edwise i Sätralinjens rum. Dokumentation ska skrivas vid: enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller kortare samtal med barnen/personalen för att reda upp situationen Viktigt att ange vilken diskrimineringsgrund som händelsen rör Ansvariga är berörd personal samt förskolechef. 8
Begrepp Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler och rutiner. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar barnet. Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier: Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling: Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier: Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser: Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 9