HAGADALS FÖRSKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 HAGADALS FÖRSKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING En presentation av Hagadals förskolas arbete för att främja barns lika värde, rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering, kränkning och mobbning. Planen går under benämningen Kompisplan ute i verksamheten och i kontakten med föräldrar och barn. En förenklad broschyr av planen finns att läsa på skolområdets hemsida. Upprättad

2 Innehållsförteckning 1. GRUNDUPPGIFTER... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvarig för planen... 2 Vårt mål... 2 Barnens delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Medarbetarnas delaktighet... 2 Förankring av planen UTVÄRDERING... 3 Beskriv hur planen för har utvärderats... 3 Delaktiga i utvärderingen av planen för års mål, resultat och analys av utvärderingen års plan ska utvärderas senast... 5 Beskriv hur planen för ska utvärderas... 5 Ansvarig för att årets plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Ålder Genusperspektiv Etnisk tillhörighet och religion Funktionsnedsättning Sexuell läggning Tillgänglighet KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Barnens delaktighet i kartläggningen Vårdnadshavares delaktighet i kartläggningen Medarbetares delaktighet i kartläggningen FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning och kränkning Rekommendation till vårdnadshavare RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Vid anmälan vänder sig barn, föräldrar och medarbetare till Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande BILAGOR BILAGA 1, VAD BETYDER ORDEN BILAGA 2, CHECKLISTA - PLANERING FÖRSKOLANS UTVÄRDERINGSARBETE AV KOMPISPLANEN BILAGA 3,HAGADALS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN BILAGA 4, HAGADALS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT FÖR FÖRÄLDRAR BILAGA 5, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT BARN BILAGA 6, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT BARN BILAGA 7, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT PERSONAL BILAGA 8, FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION BILAGA 9, ANMÄLAN OM UTSATTHET GÄLLANDE BARN I BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETER BILAGA 10, ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM UTSATTHET Bilaga 11, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet

3 1. GRUNDUPPGIFTER Giltighet under läsåret Verksamhetsformer som omfattas av planen Hagadals förskola. Ansvarig för planen Förskolechef. Vårt mål Alla barn och vuxna på Hagadals förskola upplever att de blir lyssnade på, känner trygghet och utvecklas positivt. Pedagogerna är uppmärksamma på att alla behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller tillgänglighet. Vi når målet genom att arbeta förebyggande enligt planen samt att vid misstanke utreda och dokumentera. Alla barn, vårdnadshavare och medarbetare känner till Kompisplanen, arbetsgången i ett misstänkt ärende och vart de kan vända sig vid misstänkt ärende. Alla medarbetare arbetar aktivt förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling, agerar, utreder och vidtar åtgärder enligt handlingsplanen. Barnens delaktighet Barnen är i den form det är möjligt delaktiga i framtagandet av förskolans vision och syften med planen genom grupparbeten, värderingsövningar och dialoger. I början av höstterminen går pedagogerna igenom kompisplanen med barnen. Framkommer det tyckanden och tänkanden kring den skickas de till förskolechefen. I samband med utvecklingssamtal får barnen svara på frågor för att möjliggöra utvärdering av årets arbete och utformning av framtida arbete gällande mobbning, kränkning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vidmöten för vårdnadshavare information kring barnens och medarbetarnas framtagande av förskolans vision och syften med planen. De har vid dessa tillfällen möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Inför utvecklingssamtalet på våren svarar vårdnadshavare på en enkät gällande trivsel, mående, diskriminering. Medarbetarnas delaktighet Vid arbetsplatsträffar och på pedagogiska måndagar, i samtal med barn och i dialog med vårdnadshavare arbetar pedagogerna med planen. Arbetslaget och förskolechef/biträdande förskolechef gör en skriftlig sammanställning och analys av barn och vårdnadshavares svar under våren Utifrån reflektioner och analys av enkätsvar, förda dialoger och vardags observationer föreslår arbetslaget åtgärder inför nästa läsår. Förslag till förbättringar lämnas till förskolechef. Pedagogerna informerar vårdnadshavare om utvärderingen på föräldramötet vid skolstart. Medarbetare på förskolan arbetar med det förebyggande arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. och träffas regelbundet, under ledning av förskolechef/biträdande förskolechef. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av planen varje läsår 2

4 Giltighet under läsåret planen används vid värdegrundsarbete planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar eller arbetslagsträffar planen finns tillgänglig på skolområdets hemsida och är en del i skolområdets arbetsplan 2. UTVÄRDERING Beskriv hur planen för har utvärderats Pedagogerna har analyserat och reflekterat över vilka metoder som använts för att nå målen. Under våren har föräldrarna erbjudits att fylla i trivselenkäten enligt vår plan. Utifrån resultatet av trivselenkäterna har pedagoger och förskolechef analyserat svaren och reflekterat och fört dialog utifrån den pedagogiska dokumentationen och upptäckt risker utifrån kartläggningen. Därefter har nya mål satts upp för det förebyggande arbetet inför nästa läsår. På våren analyserades åtgärder som genomförts på förskolan under året. Delaktiga i utvärderingen av planen för Vårdnadshavare har erbjudits att fylla i en trivsel och trygghetsenkät, 73 % svarade på enkäten. Pedagoger och förskolechef/biträdande förskolechef har varit delaktiga genom analyser, reflektioner och observationer av enkätresultaten, reflektioner utifrån pedagogisk dokumentation och vardagliga observationer av pedagoger, under det förebyggande arbetet och kartläggningen. Utvärdering av planen har gjorts genom dialoger, enkäter och observationer i verksamheten. Utvärderingen av planen har diskuterats på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och i pedagogiska forum, vid olika möten och träffar med vårdnadshavare, i barngrupper och tillsammans med förskolechef/ biträdande förskolechef. Observationer och pedagogiska dokumentationer av pedagoger, samt genom vardags dialoger tillsammans med vårdnadshavare och barnen i verksamheten ligger också till grund i utvärderingen års mål, resultat och analys av utvärderingen Mål 1 Barnen känner sig trygga i förskolans miljöer inomhus och utomhus. Genomförande Pedagogerna har delat upp sig både inomhus och utomhus så att det finns pedagoger närvarande som lyssnar in och observerar det som händer i barngruppen och är närvarande där barnen befinner sig i olika miljöer. Vårdnadshavare och barn har svarat på enkäter och i samtal svarat på hur de upplever olika situationer och miljöer på förskolan. Det finns också vårdnadshavare som gjort pedagoger uppmärksamma på situationer eller miljöer och pedagogerna har då tagit upp detta till dialog i barngruppen och på pedagogiska träffar i arbetslaget. Vi har tagit upp betydelsen av att föräldrarna besvarar enkäten. Vi har genomfört trivsel- och trygghetsenkäten med barnen födda -09 och -10. Resultat och analys mål 1: Bedömningen är att målet är uppnått till viss del och kvarstår till nästa år. Pedagogerna själva upplever att de kan bli ännu bättre på att dela upp sig i olika miljöer utomhus och på gården, inomhus fungerar det bättre med uppdelningen i olika rum där barnen befinner sig. Svarssekvensen på besvarade enkäter från vårdnadshavare är högre bland de äldre barnen där 15 av 18 möjliga har besvarats och lämnats in, dvs. något mer än 83%, vilket är bra. De yngre 3

5 barnens vårdnadshavare uttrycker att det svårt att svara på enkäten, dels för att barnen är så unga att de själva inte kan utrycka hur de upplever sin trivsel och trygghet, utan det är föräldrarnas bedömning av sitt barns trivsel och trygghet, en del uttrycker också att frågorna är svåra och behöver utvecklas. Under året har också Oskarshamns kommun haft en kommunövergripande enkät ute till föräldrarna på webben. Svarsfrekvensen på denna var så låg att vi inte fick ut resultatet på förskolenivå då deltagarantalet inte var högre än tio besvarade enkäter på förskolan. Resultatet skickades därför ut på skolområdesdel för vår del. Vi behöver därför arbeta med och fundera över och hur vi ska få ett högre deltagarantal på båda enkäterna. På våren intervjuades barnen födda -09 och -10 av en pedagog. På så sätt ökade enkätsvaren från barnen och vi kunde analysera och jämföra svaren från föräldrar och barn. Av barnen svarade 18 av 18 möjliga och har därmed ett deltagarantal på 100%. Till nästa läsår behöver förskolans pedagoger och förskolechefen betona betydelsen av att besvara enkäten/enkäterna för vårdnadshavare genom samtal, information och vid olika träffar med vårdnadshavare. Mål 2 Pedagogerna är lyhörda och uppmärksamma på barnens mående och dokumenterar ärenden som kommer upp. Genomförande Pedagogerna observerar leksituationer, har dialoger med barnen och för dokumentation under dagen som de sedan reflekterar kring i pedagogiska forum. De samtalar med vårdnadshavare dagligen, vid lämning och hämtning, om vad som hänt under dagen, om vad barnet varit sysselsatt med, vilka aktiviteter som erbjudits och valts och om barnets mående. Genom enkäterna har vi också fått veta om barnen känner sig rädda eller oroliga för något. På utvecklingssamtal under året har vi poängterat hur viktigt det är att vårdnadshavare tar upp tankar och funderingar med oss så snart de dyker upp. Resultat och analys mål 2: Bedömningen är att målet är uppnått till viss del och kvarstår till nästa år. Pedagoger och förskolechef upplever att vårdnadshavarna kommer till oss när de har frågor eller funderingar och att detta fungerar bra Vi fortsätter att hålla i det goda arbete som pågår när det gäller observation, reflektion och analys av den dagliga verksamheten och det goda samarbetet mellan förskolan och hemmet gällande den dagliga kontakten. Det vi behöver hålla i och utveckla ytterligare är att tydligare och oftare dokumentera situationer som uppstår i verksamheten. T.ex. om det finns barn som är utåtagerande, knuffar eller biter andra barn. Tillbudsrapporteringen behöver bli bättre och vilka anpassningar som vi behöver göra i verksamheten för att förebygga att sådana situationer minskar eller uppstår. Mål 3. Alla på förskolan känner att de vet hur de ska agera vid misstanke om mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Genomförande Genom dialoger i olika forum där pedagoger och förskolechef/biträdande förskolechef deltar samt att varje pedagog på förskolan har tagit ansvar för att ha läst planen och därmed har fått kunskap om hur man ska agera vid misstanke om mobbning, kränkning etc. gör att alla nu känner till detta. Varje termin finns särskilda tillfällen, s.k. BHT (barnhälsoträffar), som står med i kalendariet, där pedagoger, specialpedagog och förskolechef/biträdande förskolechef finns med och går igenom alla barn på förskolan och vilka anpassningar som är gjorda i verksamheten för att möta varje barn utifrån deras förutsättningar och behov, om någon form 4

6 av mobbning, trakasserier eller kränkningar förekommer och hur vi går tillväga för att åtgärda och förebygga. Resultat och analys mål 3: Bedömningen är att förskolan i hög utsträckning lever upp till det uppsatta målet. Planen och resultatet av det genomförda arbetet och de uppsatta målen utvärderas årligen. Planen är ett levande dokument och en ny plan och förbättrade dokument tas fram utifrån observationer, enkäter och analyser. Analys och slutsats Utifrån de resultat och analyser som gjorts kommer vi att hålla fast vid två av målen från förra året. Nya insatser kommer att göras, vilket bl.a. innebär en större närvaro av pedagoger i olika miljöer, samt att ett mera nära samarbete mellan barn och pedagoger i verksamheten ska ge resultat och göra att vi når målen under nästa läsår. Vi ska också arbeta för att ha en högre andel av vårdnadshavare som svarar på enkäten för att få ett bra underlag till nästa års utvärdering och fortsatta insatser. Under behöver vi arbeta fram nya frågeställningar till trivsel och trygghetsenkäten för alla förskolor i skolområdet, då vi fått in synpunkter från vårdnadshavare och barn att frågorna är svåra att svara på. Detta arbete ansvarar förskolechef för i samarbete med pedagoger från de olika enheterna års plan ska utvärderas senast Beskriv hur planen för ska utvärderas Utvärdering av planen ska ske genom dialoger, enkäter och observationer i verksamheten. Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och i pedagogiska forum, vid olika möten och träffar med vårdnadshavare, i samtliga barngrupper och tillsammans med förskolechef/ biträdande förskolechef. Observationer och pedagogiska dokumentationer av pedagoger, samt genom vardags dialoger tillsammans med vårdnadshavare och barnen i verksamheten. Vårdnadshavare och barn får information kring likabehandlingsplanens mål, innehåll och arbetsgång på möten redan på hösten och under våren får vårdnadshavare och barn möjlighet att fylla i trivselenkäten enligt vår plan. När enkäterna är besvarade och inlämnade sammanställs allt. Utifrån analysen av enkäter, dokumentationer och dialoger, för pedagogerna tillsammans med förskolechef/biträdande förskolechef samtal om vilka åtgärder som behöver genomföras och vilka nya mål verksamheten behöver arbeta vidare med. Detta för att förebygga all form av mobbning och diskriminering. Utvärderingen ligger till grund för höstens arbete och nya mål sätt upp för det förebyggande arbetet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagogerna ska införskaffa underlag från barn och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas, analyseras och ges till berörd förskolechef med förslag på åtgärder. Förskolechef inventerar inkomna ärenden. Alla har möjlighet att komma in med synpunkter innan nytt förslag till plan upprättas sommaren Förskolechef har huvudansvaret för utvärdering och upprättande av ny plan för respektive förskola (bilaga 2: Checklista). 3. FRÄMJANDE INSATSER 3.1 Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling 5

7 Områden som berörs av insatsen Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Giltighet under läsåret Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan ska uppleva sig mobbad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller kränkande behandlad. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Personal tränar barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: all personal). Personal använder sig av metoder såsom värderingsövningar och aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: all personal). Det ska alltid finnas personal med under barnens utevistelse (Ansvarig: aktuell personal). Vid behov utbildas personal i hanterandet av mobbningsärenden (Ansvarig: förskolechef). Barnen ska berätta för en vuxen hemma eller i förskolan om de känner sig mobbade/kränkta eller om de ser någon mobbas/kränkas (Ansvarig: alla barn). Föräldrar ska berätta för den utsattes vårdnadshavare eller för en personal i förskolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna i förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån ålder. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet 6

8 Delaktighet ska prägla barnens vistelse i den mån det går att taga hänsyn till detta (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten i den mån det går (Ansvarig: alla medarbetare). Personalen diskuterar åldersadekvata frågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell personal). Medarbetare bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell personal). Personal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar. (Ansvarig: aktuell personal). 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: all personal). Personal diskuterar åldersadekvata genusfrågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: all personal). Vid behov diskuterar personal med barn om likheter och olikheter mellan könen (Ansvarig: all personal). Personal bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: all personal). Personal diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: all personal). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: all personal). Personal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar på avdelningen (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 7

9 Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Personal arbetar systematiskt för att utveckla barns förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: all personal). Personal är lyhörda för barnens funderingar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: all personal). Personal bemöter alla människor lika och visar respekt och hänsyn (Ansvarig: all personal). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna i förskolan (Ansvarig: alla i förskolan). Förskolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån funktionsnedsättning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring funktionsnedsättning. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolan samarbetar med BHV, Elevhälsan, Habiliteringen (Ansvarig: all personal). När ett barn med funktionsnedsättning börjar i förskolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: förskolechef). Berörd personal informeras om barns behov av särskilt stöd (Ansvarig: förskolechef). Aktiviteter utformas så att alla barn kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.6 Sexuell läggning 8

10 Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Giltighet under läsåret Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån sexuell läggning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring sexuell läggning. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla i förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.7 Könsöverskridande identitet Områden som berörs av insatsen Könsöverskridande identitet. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån könsöverskridande identitet. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån könsöverskridande identitet (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring könsöverskridande identitet. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers könsöverskridande identitet (Ansvarig: alla på förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.7 Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Tillgänglighet gäller alla oavsett funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Undervisningen och förskolans lokaler ska vara tillgänglig för alla. 1. Hösten 2015 granskas tillgängligheten då fastighetsrond och skyddsrond genomförs. 2. Förskolechef tar fram en handlingsplan om brister i tillgängligheten finns. 3. Förskolechef meddelar förvaltningschefen eventuella brister på tillgänglighet vid höstterminens slut. 4. Alla agerar genom att anpassa och kompensera om misstanke av brist på tillgänglighet finns. Kartläggning och dokumentation sker enligt bilagor. Anmälan görs till förskolechef. 9

11 5. Förskolechef inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring tillgänglighet. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla barnen hela förskoletiden. Undervisningen som bedrivs ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetare anpassar och kompenserar undervisningen så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Förskolepersonal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: aktuell pedagog). Dialog angående begreppet tillgänglighet under läsåret i varje arbetslag (Ansvarig: förskolechef) 4. KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, reflektioner i pedagogiska forum, vid utvecklingssamtal och vardagliga samtal, enkätfrågor till barn och vårdnadshavare tar förskolan reda på om någon är utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Barnens delaktighet i kartläggningen Förskolan har regelbundna värdegrundssamtal så kallade kompissamtal. Barnen har varit delaktiga genom att samtala kring värdegrundsfrågor. Barnen har tillsammans med en pedagog besvarat enkäten om trivsel- och trygghet på förskolan. Vårdnadshavares delaktighet i kartläggningen Vårdnadshavare har deltagit i dialoger i olika mötesforum. På utvecklingssamtal har de getts möjligheter att ge synpunkter på sitt barns förskolesituation. Under våren har vårdnadshavare fått svara på en enkät om sitt barns trivsel och trygghet på förskolan. De dagliga samtalen med vårdnadshavare har betydelse för att få inblick i sitt barns förskolevistelse. Medarbetares delaktighet i kartläggningen Alla medarbetare har varit delaktig i kartläggningen genom dialoger, medverkat i pedagogiska samtal och utvärderingar. Alla trivsel- och trygghetsenkäter sammanställdes för förskolan. Pedagogerna har analyserat resultaten och diskuterat sitt kommande arbete för att förbättra och förebygga sitt arbete med mobbning, trakasserier och diskriminering i förskolan. De risker som framkommit i kartläggningen ligger till grund för det förebyggande arbetet och nya uppsatta mål inför läsåret Förslag till förbättringar lämnas till förskolechef. 5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning och kränkning Områden som berörs av åtgärden Diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. 10

12 Mål och uppföljning Mål 1: Alla barn känner sig trygga i förskolans olika miljöer inomhus och utomhus 11 Giltighet under läsåret Genomförande: Förskolan har gemensam öppning och stängning på förskolan så att barnen lär känna varandra och pedagogerna. Pedagogerna delar upp sig i olika miljöer, både inomhus och utomhus så att det finns pedagoger närvarande där barnen befinner sig. Förskolan ordnar gemensamma aktiviteter t.ex. sångsamlingar, tvärgrupper med olika barn. Vi har dialoger med barnen och vårdnadshavare där vi tar upp om barnens trygghet på förskolan. Enkäter delas ut till vårdnadshavare och genomförs med barnen. Mål 2: Pedagogerna är lyhörda på barnens mående och dokumenterar ärenden som kommer upp. Genomförande: Genom att dela barnen i mindre grupper och ha pedagoger som är närvarande där barnen befinner sig är pedagoger uppmärksamma på barnens samspel och dialoger. Utifrån observationerna träffas Pedagoger och förskolechef/biträdande förskolechef och reflekterar tillsammans vid olika pedagogiska träffar/ pedagogiska måndagar över barngruppen och om något särskilt har hänt. Vid minst två tillfällen per termin, på BHT förs dialog tillsammans med pedagoger, specialpedagog och förskolechef/biträdande förskolechef om barnens mående och vilka anpassningar som görs i verksamheten. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att höra av sig om något speciellt har hänt, om barnet är oroligt eller mår dåligt. Mål 3: Fler vårdnadshavare som besvarar trivsel- och trygghetsenkäter Genomförande: Vi tar upp betydelsen av att vårdnadshavare besvarar enkäten på höstens möte för vårdnadshavare och ger dem möjlighet att besvara enkäten i samband med utvecklingssamtalet på våren. En pedagog genomför trivsel- och trygghetsenkäten med barnen födda -10 och -11. UPPFÖLJNING: Utvärdering av planen sker genom dialoger, enkäter och observationer i verksamheten. Utvärderingen av planen diskuteras på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och i pedagogiska forum, vid olika möten och träffar med vårdnadshavare, i samtliga barngrupper och tillsammans med förskolechef/ biträdande förskolechef. Observationer och pedagogiska dokumentationer av pedagoger, samt genom vardags dialoger tillsammans med vårdnadshavare och barnen i verksamheten. Vårdnadshavare och barn får information kring likabehandlingsplanens mål, innehåll och arbetsgång på möten redan på hösten och under våren får vårdnadshavare och barn möjlighet att fylla i trivselenkäten enligt vår plan Kontinuerliga samtal förs kring de åtgärder som satts upp för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkning etc. Åtgärder Närvarande pedagoger uppmärksammar barnens samspel och dialoger i olika miljöer, både ute och inne. Pedagogerna erbjuder aktiviteter till barngruppen som lockar till lek och samspel Samtal med barnen om värdegrundsord

13 Organisera nya lekmiljöer Utnyttja lokalerna på förskolan och dela upp barnen i mindre grupper Genom samtal vid hämtning och vid utvecklingssamtal informeras vårdnadshavare om barnets, lek och samspel och aktiviteter under dagen Vi använder oss av pedagogisk dokumentation och lärplattan för att visa vad förskolan erbjuder Vårdnadshavare får möjlighet att svara på enkäten i samband med vårens utvecklingssamtal. Ansvarig Arbetslaget All personal på Hagadals förskola arbetar kontinuerligt med åtgärderna för det förebyggande arbetet. Lämna ut trivsel- och trygghets enkäter till barn och föräldrar. Analysera och reflektera kring sammanställningen av enkätsvaren. Samt formulera nya mål efter resultatet. Observera verksamheten och dokumentera kontinuerligt Delar ut kompisplanen till föräldrar. Alla pedagoger i förskolan är förebilder kring värdegrundsfrågor. Förskolechef Diskutera planen på arbetslagsträffar, arbetsplatsträffar och vid samtal med personal. Göra personalen medvetna om förskolans uppdrag kring likabehandling och likabehandlingens årshjul. Upprättar nästa års plan. Aktualisera observationer av en oberoende part. Inventerar och följer upp alla dokumentationer. Stödjer och handleder. Skolområdets specialpedagog Stödjer vid behov medarbetare i hantering av mobbningsärenden. Möten med vårdnadshavare Föra dialog om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Dialog kring ställningstagandet mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Rekommendation till vårdnadshavare Diskutera Kompisplanen med ditt barn och med pedagoger. Prata med barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Om vårdnadshavare misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon medarbetare på verksamheten. Det går att vara anonym. Vi ber vårdnadshavare att göra helt klart för barnet att de ser allvarligt på beteendet och att de inte accepterar det. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 12

14 6. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Giltighet under läsåret Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller brist på tillgänglighet accepteras inte på förskolan och i Döderhults skolområde. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i förskolan att undervisningen och lokalerna är tillgängliga för alla en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns vårdnadshavare att varje enskild ska anmäla vid minsta misstanke om mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Ute på gården finns det personal som har god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig. Personalen frågar kring trygghet, mobbning, diskriminering under utvecklingssamtalen. Medarbetare, barn och vårdnadshavare är insatta och delaktiga i verksamhetens arbete gentemot diskriminering, mobbning och kränkning. Medarbetare har god kunskap om förskolans handlingsplaner. Vid anmälan vänder sig barn, föräldrar och medarbetare till - Aktuell personal, specialpedagog på förskolan - Förskolechef - Områdeschef Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Se bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring mobbning dokumenteras (händelse, datum, berörd barn/ medarbetare) av berörda medarbetare, får ett eget diarienummer och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till förskolechef som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. 13

15 Ansvarsförhållande Förskolechef har det yttersta ansvaret för allt arbete i verksamheten och för att planen mot diskriminering och kränkande behandling efterlevs. Förskolechef ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechef skall informera områdeschef som i sin tur informerar förvaltningschef vid misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling (bilaga 9). Alla som arbetar i verksamheten är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Det innebär att vid minsta misstanke om dessa ska den enskilde reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen. Barnen ska trivas och känna samhörighet med de vuxna på verksamheten. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje barn kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Om du som barn någon gång blir utsatt för mobbning, kränkande behandling och diskriminering vill vi att du pratar med en vuxen på förskolan eller vårdnadshavare. Detta gäller också om du upplever att någon annan blir utsatt. Vill du vara anonym så kan du fylla i anmälningsblanketten (bilaga 10). Vårdnadshavare är viktiga. När både förskolan och hemmen tar klart avstånd från all mobbning, diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. När du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för något av detta kontaktar du någon på förskolan. Det går att vara anonym. Det kan vara svårt att acceptera att ens eget barn mobbar eller kränker andra. Förskolan uppmanar alla vårdnadshavare att göra helt klart för barnet att ni ser mycket allvarligt på beteendet och att ni inte accepterar det. 14

16 BILAGOR Giltighet under läsåret BILAGA 1, VAD BETYDER ORDEN De åtta diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och tillgänglighet. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: någon som tror på en högre icke-världslig makt eller en gud. Sexuell läggning: homosexuell-, bisexuell-, transsexuell-, heterosexuell läggning etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillgänglighet: är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet eller lokal fungerar för människor med funktionshinder. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande. Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: 1. Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). 2. Trakasserier - Detta innebär att någon känner sig kränkt och handlingen har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering - Det kan innebära t.ex. att förskolan behandlar ett barn annorlunda än andra barn. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: 1. Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att förskolans pedagoger behandlar alla barn lika och det kan missgynna ett barn med en funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör förskolan kunna bevisa. 15

17 BILAGA 2, CHECKLISTA - PLANERING FÖRSKOLANS UTVÄRDERINGSARBETE AV KOMPISPLANEN Giltighet under läsåret Gå igenom planen med medarbetarna i början av terminen förskolechef ansvarar. Berätta för barn och vårdnadshavare att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur barn och vårdnadshavare kan anmäla en misstanke om utsatthet. Informerar barn och vårdnadshavare i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med olika värdegrundsfrågor och samarbetsklimatet. Vid misstanke om utsatthet. Arbeta enligt bilagorna i planen och dokumentera för att över tid förebygga. Vid vilka platser förekommer det? På vilket sätt? Finns det elever eller grupper som är särskilt utsatta? Var fanns pedagogerna? Har man berättat det för någon vuxen på förskolan och för vem i så fall? Ibland räcker en enkel utredning. Alla medarbetare får en genomgång av agerande vid misstanke utsatthet samt har en dialog i arbetslaget kring definitionen av begrepp. Förskolechef och biträdande förskolechef ansvarar En tydlig struktur gällande närvarande pedagoger. Dialoger bland medarbetar, på förskolan och på avdelning vad som gäller utifrån gemensamma trivselreglerna. På utvecklingssamtalen under höstterminen förs samtal kring barns förskoleskolsituation. Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Pedagogerna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till barn på gruppnivå och individnivå. Eventuellt är specialpedagog delaktig i återkoppling på individnivå. På utvecklingssamtalen under vårterminen förs samtal kring barnets situation i förskolan. Dialog med arbetslaget på VK/ Husmöte eller en pedagogisk måndag under majmånad angående sammanställningen och analysen av trivselenkäten. Förskolechef och biträdande förskolechef ansvarar. Utifrån trivselenkäterna diskuteras nästa års plan med barnen arbetslag ansvarar. Förslag på åtgärder samordnas på enhetsnivå och lämnas till förskolechef. I samband med det systematiska kvalitetsarbetet, under maj månad, lämnas denna checklista till förskolechef. I juni upprättar förskolechef/biträdande förskolechef en ny plan utifrån kartläggning och analys. 16

18 BILAGA 3,HAGADALS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER Avdelning/grupp: 1. Trivs du i förskolan? Ja Vet inte Nej 2. Har du kompisar att Ja Vet inte Nej vara med i förskolan? 3. Är du ibland rädd för Ja Vet inte Nej andra barn i förskolan? a. För vad är du rädd? b. Var/när är du rädd? Tycker du att de vuxna säger till Ja Vet inte Nej om barnen är dumma mot varandra? 5. Om du är ledsen i förskolan Ja Vet inte Nej finns det då någon att prata med? 6. Finns det någon i förskolan Ja Vet inte Nej som du tycker är ensam? 7. Får du hjälp av vuxna när Ja Vet inte Nej du tycker att du behöver det? 17

19 BILAGA 4, HAGADALS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT FÖR FÖRÄLDRAR RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TROR STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN Avdelning/grupp: 1. Hur trivs barnet i gruppen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Har barnet någon att vara Alltid Ibland Aldrig med? 3 Är barnet rädd när han/hon är i förskolan? Alltid Ibland Aldrig a) För vad är barnet rädd? b) Var/när är barnet rädd? De vuxna i förskolan är uppmärksamma Alltid Ibland Aldrig på hur barnen är mot varandra. 5 Om barnet är ledset finns det någon för Alltid Ibland Aldrig barnet att prata med. 6 Finns det någon i förskolan som Alltid Ibland Aldrig du tycker är ensam? 7 Barnet får hjälp av vuxna när han/hon Alltid Ibland Aldrig behöver det. Barn misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att barnet har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller tillgänglighet. 18

20 BILAGA 5, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT BARN Berörd personal ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Förskolechef ska informeras om mobbning/kränkning. Förskolechef ansvarar för att informera områdeschef om pågående ärende och områdeschef ansvarar för att informera förvaltningschefen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till rektor och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras så fort som möjligt. Ibland är det bra att låta barn få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 19

21 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef. 20

22 BILAGA 6, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT BARN Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver förskolechef till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnet hur hemmet, lärare och övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras så fort som möjligt, helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan förskolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 21

23 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Giltighet under läsåret Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på barn och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 22

24 BILAGA 7, HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT PERSONAL Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för det barn som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med barnens pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras så fort som möjligt. Ibland är det bra att låta barnet få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. 23

25 Giltighet under läsåret Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska likande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef. 24

26 BILAGA 8, FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION Dokumentation steg 1 Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Avdelning: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder eller tillgänglighet? Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 25

27 Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Avdelning: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder eller tillgänglighet? Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan barnet göra för att få slut på detta? När kan barnet börja med det nya beteendet? Vad kommer barnet att säga till dina kompisar? X.. Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 26

28 Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Giltighet under läsåret Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska barnet/barnen tänka på? Har barnen berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 27

29 BILAGA 9, ANMÄLAN OM UTSATTHET GÄLLANDE BARN I BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETER Giltighet under läsåret Enhetens och områdets namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Ärendenummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Religion/trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Tillgänglighet X X Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av områdeschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Anmälan mottagen av huvudmannen Förvaltningschef Datum Namn Omständigheterna anses utredda Till områdeschef för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till huvudmannen ska ske År, mån, dag Presidiet har informerats År, mån, dag 28

30 BILAGA 10, ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM UTSATTHET Barnets namn: Giltighet under läsåret Födelseår: Förskola & avdelning: Barn misstänks bli - kryssa i något av alternativen nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att eleven har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller tillgänglighet. Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Förskolechef Carina Frisk Box Oskarshamn Mottaget den 29

31 Bilaga 11, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet 30