Knutsbo förskola

Transkript

1 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Knutsbo/Junibackens Skolområde Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Knutsbo förskola Se mej för här är jag Låt mej få komma nära Till era hjärtan såsom den jag är Den jag försöker vara Ge mej min morgondag, min enda önskan nu och här: ÄLSKA MEJ FÖR DEN JAG ÄR (ur Ainbusk Singers: Älska mej text Marie Nilsson)

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan. Ansvarig för planen Likabehandlingsgruppen för Knutsbo förskola. Vision Knutsbos grundpelare: TRYGGHET, GLÄDJE, OMTANKE, LEDARSKAP Inom vår verksamhet vill vi: o Att alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet. o Att barnen tror på sig själva, vågar visa sina känslor och uttrycka sina åsikter. o Skapa en miljö som innebär en trygg vardag där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. o Att nolltolerans ska råda när det gäller diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller mellan Januari 2016 till januari Barnens delaktighet Likabehandlingsplanens innehåll förankras hos barnen via pedagogerna som aktivt arbetar med likabehandling i verksamheten. Viktiga delar i det vardagliga arbetet är det sociala samspelet, hur vi är mot varandra. Alla barn som går på förskolan får svara på trivsel och trygghetsenkäter och med dem barn som inte har språket än genomförs observationer utifrån enkätfrågorna. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns tillgänglig på alla avdelningar och på förskolans hemsida. Vi uppmuntrar föräldrarna att läsa planen och komma med synpunkter genom att skicka den via mail. Vid inskolning och föräldramöten informeras alla familjer om planen. Alla föräldrar ges möjlighet att svara på en enkät från kommunen. Personalens delaktighet All personal på förskolan går grundligt igenom planen en gång om året i augusti på planeringsdagen. Förskolan har likabehandling som en återkommande punkt på kvällsmöten varje månad där synpunkter och eventuella diskussioner framförs. Det är allas ansvar att levandegöra likabehandlingsarbetet i verksamheten. 2

3 Utvärdering Utvärderingen sker utifrån kartläggningen där föräldraenkäterna, barnenkäterna/observationerna, personalens reflektioner om klimatet i barngruppen ligger till grund för resultatet som presenteras nedan. Resultat Föräldraenkät Föräldrarna är nöjda med verksamheten men önskar ibland mer information när de hämtar sitt/sina barn på förskolan. Det är sällan det finns personal kvar från barnets avdelning sena eftermiddagar. De upplever också att det är stora barngrupper med alldeles för många barn där stunderna vid lämning och hämtning kan upplevas som stressiga. Likabehandlingsplanen finns alltid tillgänglig på alla avdelningar och hemsidan men resultatet visade att många föräldrar inte tagit del av denna. Barnobservationer/enkät De flesta barn trivs på förskolan och upplevs trygga. Några upplevs oroliga på grund av de stora barngrupperna. Konflikter och irritation finns bland barnen. Kartläggningen visade också att det är vanligt förekommande bland de äldre barnen att pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor. Personalens reflektioner Vi personal har uppmärksammat problemet med de stora barngrupperna som föräldrarna lyfter fram i kartläggningen. En del barn blir okoncentrerade och oroliga vilket ibland leder till konflikter. Trots att vi har arbetat mycket med genusfrågor ser vi fortfarande att barnen är könsuppdelade i den fria leken. Nya mål och åtgärder Vi i arbetslaget ska förbättra vår kommunikation till föräldrarna om barnets dag/välmående. På avdelningarna finns digitala fotoramar som visar vad som skett i leken/aktiviteterna under dagen i verksamheten. I samråd med föräldrar för de yngre (stjärnan och månen) barnen finns information om barnens vardagliga rutiner såsom sömn, mat med mera. Vi har gjort om personalens schema för att det ska finnas någon från varje avdelning större delen av dagen som kan informera föräldrarna om barnens dag. Alla föräldrar ska läsa likabehandlingsplanen. Vi uppmuntrar föräldrarna att läsa planen och komma med synpunkter genom att skicka den via mail. Föräldrarna får bekräfta att de mottagit planen och läst den innan första februari. Minimera konflikter och irritation som uppstår bland barnen. Varje avdelning måste ha tydliga regler och rutiner utifrån sin barngrupp. Att se varje enskild individ samt stärka deras självkänsla genom att uppmärksamma barnens förmågor. Vi försöker fokusera och lyfta fram deras positiva lekar och handlingar. Vi försöker bekräfta barnen i deras känslor med hjälp av bilder, barnen själva, rollspel och skapande. Barnen delas in i mindre grupper under dagen. Alla ska se och respektera varandra oavsett kön. För att få pojkar respektive flickor att se varandra i leken har vi organiserade lekar där vi utmanar deras lekmönster. Vi försöker lyfta fram barnens intressen i olika aktivteter som lockar både flickor och pojkar. När pojkar och flickor leker med 3

4 varandra försöker vi få barnen uppmärksamma på att de har roligt tillsammans. Vid intervjuer med barnen där det har framkommit att pojkar bara vill leka med pojkar och vice versa så har vi haft diskussioner med barnen både enskilt och i grupp men även i samlingar. Främjande/förebyggande arbete Det ska vara väl känt på förskolan att det är noll tolerans mot alla typer av kränkande behandling. Förskolan strävar efter att skapa trygga relationer med barn och föräldrar. Vi arbetar dagligen med vår värdegrund och allas rätt till likabehandling. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i dem vardagliga rutinerna, planerade aktiviteterna och personalens förhållningssätt. Förskolans klimat och kultur ska präglas av samarbete och engagemang där värdegrunden har en viktig roll. Ett väl fungerande likabehandlingsarbete grundas på att det bedrivs systematiskt, är förankrat hos all personal, barn och föräldrar. Förskolans mål För att förebygga kränkande behandling arbetar vi med våra uppsatta mål och åtgärder. o Barnen ska ha kännedom om att vi ser olika ut, kan prata olika språk, och kan ha olika etnisk bakgrund men att alla bemöts med samma värdighet. o Vi vuxna ska vara goda förebilder för barnen. o Vi ska ha ett genusperspektiv i vår verksamhet. o Alla barn ska känna sig trygga i förskolan. o Vi ska arbeta med att lära barnen hänsynstagande och respekt. o Barnen tror på sig själva och vågar visa känslor Åtgärder: o Visa barnen hur man är mot varandra, om våra likheter och olikheter. Att vi lyfter fram olikheter och ger positiv bekräftelse. o Vi går in i situationer där flickor/pojkar utesluter varandra och samtalar med barnen. I leken kan vi utmana de stereotypa könsmönstren. o Vi pedagoger gör observationer, barnintervjuer och är närvarande bland barnen. Vi har också en god kontakt med hemmet och tydliga regler och rutiner i verksamheten. Ansvariga o All personal på förskolan ansvarar för att detta följs utifrån de förutsättningar avdelningarna har. Detta arbete pågår kontinuerligt. Vi förebygger trakasserier och kränkande behandling genom: o Arbetslaget har arbetat fram fyra viktiga grundpelare som verksamheten ska bygga på: Trygghet, glädje, omtanke och ledarskap. Dessa fyra värdegrundsord ska personalen arbeta aktivt med på avdelningsmöten och i verksamheten tillsammans med barnen. o Tydliga regler och rutiner. Varje avdelning ska ha en verksamhetsbeskrivning samt en arbetsbeskrivning för personalens ansvar och sysslor. Trivselregler som vi bestämmer tillsammans 4

5 med barnen. Regler och rutiner kan variera beroende på barngrupp men grunden bygger på bemötande, ansvar/respekt gentemot varandra och förskolans material. o Att se varje enskild individ samt stärka deras självförtroende o Gruppstärkande aktiviteter/lekar o En god kontakt med hemmet o Samtala och visa konkret om hur barnen kan agera för att vara en bra kompis o Att vi i personalen ska vara goda förebilder o Kompetensutveckling (vi söker kunskap för att utveckla verksamheten/stödja barnen) o Ge barnen redskap för att lösa konflikter o Träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde o Vi ser över vilket material vi erbjuder utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och materialets placering o Vi bemöter pojkar och flickor på samma sätt. o Vi erbjuder samma möjligheter och inflytande till både pojkar och flickor. o Skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. o Viktigt att det inte finns ett språkbruk bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlöst. Det är all personal som verkar inom förskolan i samarbete med barn och föräldrar som ansvarar att det främjande arbetet följs. Vi arbetar utifrån vår läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 som bland annat säger: o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. o Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. o Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. o Förskolan ska bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. o Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. o Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över utrymme i verksamheten. 5

6 o Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Kartläggning För att kartlägga hur barn, föräldrar och personal trivs på förskolan har vi: Planerade samtal med: Föräldrar o Det dagliga samtalet (information om barnets välmående vid lämning/hämtning) o Inskolningssamtal (ansvarig pedagog utvärderar inskolningen och nuläget) o Utvecklingssamtal (trivsel och utveckling) o Föräldramöte på hösten o Verksamhetsråd (2 gånger per år) o Värdegrundssamtal (etik och moral) Barnen o Det dagliga samtalet (enskilt/grupp) o Intervjuer o Värdegrundssamtal (etik och moral) Personalen o Pedagogiska diskussioner o Avdelningsmöten o Personalmöten o Observationer o Värdegrundssamtal (etik och moral) Enkäter: På våren skickar kommunen ut enkäter till föräldrar som en möjlighet att delta i kartläggningen till likabehandlingsarbetet. Vi tycker att det är viktigt att få föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och barns trivsel i förskolan. Barnen intervjuas/observeras också i enkätform i oktober. Tina, Sanne och Anne-Sofie ansvarar för att detta genomförs. Trygghetsvandring: I nuläge intervjuar/observerar vi barnen om förskolans inom- och utomhusmiljö men för att få mer synpunkter om förskolan känns trygg och säker kommer vi att genomföra trygghetsvandringar på hösten med barnen. En trygghetsvandring kan innebära: - Presentation av förskolans inne- och utemiljö (genomförs i smågrupper) 6

7 Våra rutiner när vi får kännedom om olämpligt bemötande Knutsbo förskola har en skyldighet att agera direkt någon personal får kännedom om att ett barn känner sig utsatt. Det är därför viktigt att all personal är informerade om vilka rutiner som förskolan skall agera efter. 1. Ingripa direkt 2. Lyssna till de inblandade. 3. Ta upp problemet på tex samlingar i arbetslaget och med föräldrar. 4. Uppmärksamma att det inte händer igen och visa att vi vet vad som pågår. Om personalen ser något eller att föräldrarna påtalar något som kan tyda på att ett barn är utsatt: 1. Diskussion i arbetslaget om vilka åtgärder som behövs vidtas. 2. Berörda föräldrar och förskolechef informeras. 3. Händelser runt barnet observeras och dokumenteras. 4. Föräldrar, personal och eventuellt förskolechef träffas och planerar åtgärder. 5. Kontinuerlig uppföljning eventuellt med föräldrar tills ärendet är avslutat. (Specialpedagog finns att tillgå vid behov som stöd för arbetslaget) När en personal utsätter ett barn för olämpligt bemötande 1. Om en kollega beter sig olämpligt mot ett barn så ta upp det direkt, med en frågande ton, ej anklagande. Informera förskolechef vid upprepade händelser. Om personal är utsatt för olämpligt bemötanade Ta kontakt med en kollega man känner förtroende för eller förskolechef som i sin tur beslutar om fortsatt utredning. Rutiner för anmälnings och utredningsskyldighet vid diskriminering och kränkande behandling. Se kommunens riktlinjer: - Rutin vid kränkande behandling - Anmälan och utredning gällande kränkande behandling av barn/elever - Delegationsbeslut gällande kränkande behandling 7

8 Regelverk: o Diskrimineringslagen (2008:567). o Skollag (2010:800). o Förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (SKOLFS2012:10). Definitioner Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt eller indirekt diskriminering Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke får gå före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: o fysiska (slag, knuffar) o verbala (hot, svordomar, öknamn) o Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) o Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) 8