Förenklad tillsyn av Hjärtstenens förskola UN-2013/343



Relevanta dokument
Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan för Kometen

Systematiskt kvalitetsarbete

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Kvalitetsrapport Så här går det

Beslut för grundsärskola

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Vilka är Pysslingen Förskolor?

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tällbergs skola och fritidshem

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Likabehandlingsplan för läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Årsberättelse 2013 /2014

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av kommunernas tillsyn av fristående förskolor i Eskilstuna kommun. Beslut

Likabehandlingsplan 2015

Beslut för fritidshem

Arbetsplan Jämjö skolområde

Skolplan för Svedala kommun

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"

Beslut för grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Arbetsplan för Hjorten

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Policy för bedömning i skolan

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Angående uppföljning av tillsyn läsåret

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Arbetsplan Årsunda förskola

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Nacka Strand förskola skola 2013/2014

Statens skolverks författningssamling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Transkript:

Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Klas Bergström (M) 2013-12-23 UN-2013/343 Utbildningsnämnden Förenklad tillsyn av Hjärtstenens förskola UN-2013/343 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna den förenklade tillsynen att uppdra till förvaltningen att genomföra en ordinarie tillsyn på Hjärtstenens förskola under 2017 Klas Bergström (M)

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Kerstin Eskhult Datum UN-201/343 Strategiskt ledningsstöd 2013-12-20 Utbildningsnämnden Förenklad tillsyn av Hjärtstenens förskola UN-2013/343 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna den förenklade tillsynen att uppdra till förvaltningen att genomföra en ordinarie tillsyn på Hjärtstenens förskola under 2017 Sammanfattning Hjärtstenens förskola ingår i företaget Pysslingen förskolor skolor AB, och är belägen i östra Alsike. I maj/juni 2010 genomförde kommunen en ordinarie tillsyn vid Hjärtstenens förskola. Vid tillsynen framkom några utvecklingsområden, som förskolan haft att arbeta med. Den förenklade tillsynen är en uppföljning av den tillsyn som gjordes på förskolan 2010 och genomförs som ett möte mellan kommunen och ansvariga från förskolan. Den 27 november 2013 träffade kommunens verksamhetscontroller Hjärtstenens förskolechef och en förskollärare vid förskolan. Vid mötet gjordes en genomgång av förskolans arbete med de utvecklingsområden som framkom vid förra tillsynen samt hur nuläget för förskolans verksamhet ser ut. Bakgrund Följande tillsynsområden gicks igenom vid den förenklade tillsynen. Arbetsmiljö och delaktighet Förskolans miljö uppfyller verksamhetens krav på god arbetsmiljö för både barn och vuxna. Personalen är delaktig i verksamheten bland annat genom arbetet med forumgrupper. I grupperna finns representanter från varje avdelning. Forumgrupperna träffas en till två gånger varje månad och arbetar då med olika utvecklingsområden inom förskolan. I forumgrupperna kan också aktuell fortbildning, pedagogisk dokumentation och förskolans arbete med läsplattor förmedlas och diskuteras.

Sida 2 av 3 På förskolan finns ett förskoleråd, som träffas ett par gånger per termin. Vid mötena, som är välbesökta, deltar förskolechef och personalrepresentant. Mötesprotokoll skickas ut till samtliga föräldrar via blogg på Unikum. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Pysslingen använder balanserade styrkort i sitt kvalitetsarbete. Vid tillsynen 2010 var kopplingen mellan styrkorten och läroplanens mål inte så tydlig. Förskolans systematiska kvalitetsarbete utgår fortfarande från styrkorten, men nu med en förankring i förskolans läroplan. Pedagogisk verksamhet Vid kommunens tillsyn av förskolan 2010 framkom följande utvecklingsområden; Förstärkning av förskolans pedagogiska arbete utifrån läroplanens målområden Ett gemensamt pedagogiskt synsätt för hela förskolan Utveckla rutinerna för dokumentation, uppföljning och utvärdering Vid den förenklade tillsynen och genom inlämnad dokumentation framkommer hur förskolan arbetat med och utvecklat den pedagogiska verksamheten. Inom förtaget Pysslingen finns möjlighet för förskolan att få stöd från en pedagogisk rådgivare, vilket var fallet vid tillsynen 2010. I dagsläget bedömer företaget att Hjärtstenens förskola kommit så långt i sitt pedagogiska utvecklingsarbete att det stödet inte längre är nödvändigt. Arbetet med att dokumentera förskolans arbete sker i Unikum där barnens portfolios och individuella utvecklingsplaner, lokala pedagogiska planeringar och avdelningarnas samlade dokumentation finns tillgänglig. Dessutom finns en blogg på Unikum för att underlätta informationen till föräldrarna. Pysslingens kvalitetsteam har utvecklat verktyget Lärandeindex, som bedömer pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen utifrån läroplanens målområden. Förskolan ingår dessutom i en kollegiegranskning, där pedagoger från andra förskolor inom företaget gör besök på förskolan för att bedöma det pedagogiska arbetet. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd Vid kommunens tillsyn av förskolan 2010 framkom följande utvecklingsområde; Ta fram riktlinjer/handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd På förskolan finns en handlingsplan för arbete med barn i behov av särskilt stöd framtagen. Vid behov tar förskolan kontakt med specialpedagogen vid kommunens Stöd- och Konsultationsteam. Resurser På förskolan finns 84 barn i verksamheten, indelade på fyra avdelningar. Gruppindelningen är flexibel. Minst en pedagog följer med barnen vid gruppbyte. Förskolans ekonomi är god. Förskolan startade 2008 och nuvarande förskolechef har arbetat på förskolan sedan dess. Personalomsättningen har sedan tillsynen 2010 varit låg.

Sida 3 av 3 Personalens kompetensutveckling sker både via företaget Pysslingen och fortbildning som förskolan ansvarar för. Några pedagoger har fortbildats i kollegial granskning, vilket ökar kompetensen på hela förskolan. Bedömning Utifrån den information som förskolan lämnat vid mötet med kommunen och tillsammans med den skriftliga redovisning som beskriver förskolans arbete med de påtalade utvecklingsområdena, bedöms att verksamheten uppfyller skollag, läroplan och övriga författningar på ett tillfredsställande sätt. Kommunens nästa ordinarie tillsyn är planerad till 2017. Peter Svantesson utbildningschef Bilaga; Förskolan Hjärtstenens svar

Organisation Hjärtstenens förskola Vi har idag 84 barn indelade på fyra avdelningar. Bullerbyn 30 barn och 4 pedagoger Saltkråkan 23 barn och 3 pedagoger Junibacken 15 barn och 3 pedagoger Lönneberga 15 barn och 3 pedagoger Vi har även en flytande pedagog som stärker upp de olika avdelningarna vid behov. Ny förskolechef sedan 1 juli 2013; Annika Bergh, tidigare biträdande chef och pedagog sedan förskolan startade 2008 Information kring hur arbetet med de föreslagna utvecklingsområdena har pågått. Förstärkning av förskolans pedagogiska arbete utifrån läroplanens målområden och ett gemensamt pedagogiskt synsätt Vi har kommit en god väg med arbetet att dokumentera förskolans arbete utifrån läroplanens målområden. Vid starten av varje hösttermin görs barnobservationer och barnens intresse för de olika målområdena beskrivs i barnets IUP. I samtal med barn och vårdnadshavare sätts ett IUP mål utifrån barnets intresse på verksamheten. När alla barns IUP samtal är klara, skriver varje avdelning en LPP (Lokal Pedagogisk Plan) kopplat till de olika målområden som finns i förskolans läroplan. I denna LPP beskrivs hur det pedagogiska arbetet med detta mål ska bedrivas. Sedan 2011 har Pysslingens kvalitetsteam utvecklat och arbetat med ett verktyg (Lärandeindex) för att bedöma pedagogers förhållningssätt mot barnen utifrån Läroplanens olika målområden. Pedagoger och förskolechefer från andra enheter kommer ut och bedömer alla förskolor inom Pysslingen. Detta är ett värdefullt sätt för oss att få syn på vilka områden vi behöver utveckla och dessa omdömen leder till utvecklingsmål i våra styrkort. I förra årets bedömning kunde vi se att naturvetenskap och teknik, samt IKT arbete är utvecklingsområden hos oss och dessa har vi detta läsår satt mål, målkriterier och aktiviteter utifrån i våra styrkort. I december kommer vi att göra en halvårsutvärdering för att se hur långt vi har kommit i detta arbete genom att utvärdera, analysera och ev. sätta upp nya aktiviteter för att nå de utvecklingsmål som vi satt upp.vid vårterminens slut görs ytterligare en utvärdering och analys av verksamhetsåret. I januari görs nästa bedömning utifrån Lärandeindex av förskolan och vi hoppas då att de aktiviteter vi genomfört har gett resultat. Utifrån de olika områden vi arbetar med i lärandeindex har vi infört forumgrupper på förskolan. Två pedagoger ansvarar för att hålla i en forumgrupp under läsåret utifrån ett varsitt lärområde. På dessa möten diskuterar vi pedagogik, förhållningssätt och metoder för att få en samsyn på förskolan samt dela med oss av kunskap. Vårt arbete med systematiskt kvalitetsarbete i våra styrkort är nu väl utvecklat. Alla pedagoger är delaktiga i att ta fram utvecklingsområden, mål, målkriterier och aktiviteter i vår verksamhetsplan.

Det underlag vi använder är vad vi sett i vårt vardagsarbete utifrån de olika lärområden som beskrivs i Förskolans Läroplan, våra resultat i den kund och medarbetarundersökning som sker under vårterminen samt Lärandeindex bedömning. Medarbetarna är också delaktiga i den utvärdering och analys som sker av verksamhetsåret. På vår hemsida kan man läsa om det utvecklingsarbete som sker. Utveckla rutinerna för dokumentation, uppföljning och utvärdering Alla barn på förskolan har nu en IUP i Unikum. Här har alla barn även en portfolio där arbetet med barnets IUP mål dokumenteras i text och bild. Barnen får även svara på reflektionsfrågor kopplade till denna dokumentation. Vi använder dessutom Knivsta Kommuns mall i Unikum för överlämnande av barn till förskoleklass. IUP mall och överlämningsmall inkluderar även barn och vårdnadshavares svar på frågor. Vi har sedan 2 år tillbaka en Unikum/dokumentationsgrupp som regelbundet möts och samtalar kring utveckling av användningen av verktyget. Det som gruppen just nu diskuterar är hur vi kan använda våra nya lärplattor i arbetet med barnens egen dokumentation. Vi ser stora möjligheter i att barnen själva kan fotografera och filma och själva dokumentera sitt lärande. Arbetet har så smått kommit igång, men är under utveckling. Arbetet med barnens IUP mål diskuteras kontinuerligt på avdelningsplaneringar och i slutet av både höst och vårtermin görs en utvärdering och analys. Denna utvärdering och analys används för att hitta nya utvecklingsområden. Alla avdelningar har nu en dokumentationsyta där pedagoger och barn dokumenterar tillsammans. Vi har även utställningsytor där barnen kan visa upp sina verk. Alla avdelningar har dessutom en särskilt väggyta där dokumentation kring vårt EQ arbete görs. Alla avdelningar skriver daglig blogg i Unikum kring det pedagogiska arbetet. Här lyfter vi fram vad barnen lärt och upplevt under dagen. Denna blogg är fantastiskt uppskattad av våra föräldrar. Pedagogerna skriver även en veckoblogg där viktiga datum etc lyfts fram. På Bullerbyn där de äldsta barnen går har man i slutet av varje vecka en reflektionsstund kring vad barnen lärt sig under veckan. Detta har varit ett bra sätt för barnen att själva få syn på sitt lärande i förskolan. Med stigande ålder är barnen mer och mer delaktiga i utvärdering av avdelningens arbete. Det förs diskussioner om aktiviteter, material, lärmiljö osv. Pedagogerna använder sig av barnens tankar i den fortsatta planeringen. Förskolechef använder också bloggen vid information, kallelse till förskoleråd, frågor till vårdnadshavare inför arbetet med kartläggning i likabehandlingsplan mm. Ta fram riktlinjer/handlingsplan för arbetet med Barn i behov av särskilt stöd I vårt arbete med barn med särskilda behov har vi en tydlig arbetsgång som följer Pysslingen Förskolors riktlinjer för detta arbete. Riktlinjerna har arbetats fram utifrån nya lagstiftningen i Skollagen 1 juli 2011. Skollagen ställer tydligare krav på förskolans arbete med särskilt stöd. Pysslingen Förskolor och vårt tänk kring barn i behov av särskilt stöd samt arbetsprocess ser ut så här: Förskolans lärmiljö Målet är en förskola som lyckas möta barns olikheter med stor variation i sina val av metoder, sitt engagemang, respekt, lyhördhet och kunskap. Där barn får den stimulans och undervisning som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En förskola som lyckats skapa en miljö där samtliga barn inkluderas så långt som möjligt. En generellt god kvalitet i förskolan är för många barn ett tillräckligt stöd. Det val av organisation, arbetssätt och arbetsformer som en förskola gör påverkar barns behov av särskilt stöd.

Verksamheten i förskolan kan och ska aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få det. Synsätt på barn i behov av särskilt stöd Det är viktigt att förskolor utgår från ett synsätt att den miljö barnet ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd. Det innebär att ett barn kan vara i behov av stöd i ett sammanhang i förskolan och inte i ett annat. Orsaker till barns svårigheter i förskolan bör i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. Särskilt stöd process För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov behöver det finnas en tydlig arbetsprocess som pågår på förskolan. Denna kan beskrivas i fem steg, Uppmärksamma Utreda Dokumentera Åtgärda (och följa upp) Utvärdera Arbetsgång för särskilt stöd i förskolan 1. Om det genom uppgifter från förskolans pedagoger eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det finns oro kring ett barns situation på förskolan är det allas ansvar att informera förskolechef. 2. Förskolechef har ansvar för hela processen. 3. Förskolechef och pedagoger samråder alltid med vårdnadshavare genom hela processen. 4. Förskolechef initierar att en kartläggning genomförs. 5. Kartläggning genomförs av pedagoger på avdelningen. 6. Pedagoger och vårdnadshavare sammanställer kartläggningen och behovet av särskilt stöd. 7. Om en handlingsplan ska upprättas, görs detta av pedagoger i samverkan med vårdnadshavarna. Förskolechef informeras. 8. Uppföljning av handlingsplanen genomförs av vårdnadshavare, pedagoger och förskolechef efter 3 4 veckor. Antal uppföljningar kan variera utifrån insatser i handlingsplanen. 9. Utvärdering av handlingsplanen genomförs av vårdnadshavare, pedagoger och förskolechef.

Innan vi skickar in kommunens material för beskrivning av vårt arbete med barn i behov har vi arbetat med Pysslingen Förskolors material. Handledning för kartläggningsmaterial samt mall för kartläggning och handlingsplan medföljer som bilagor. Som en hjälp i vårt arbete har vi ofta i ett tidigt skede kopplat in och samtalat med Barbro Sandberg (specialpedagog Knivsta Kommun) för att få syn på vilka förändringar vi behöver göra i vår egen organisation och arbetssätt för att möta barns olika behov. Det finns också möjlighet att söka specialpedagogiskt stöd inom vår egen organisation. I hela processen arbetar vi medvetet med att ha har ett gott samarbete och en bra dialog med vårdnadshavarna, då det är en förutsättning för att det ska bli bra för barnet. Barbro har gett oss god stöttning, tips och ideer som har hjälpt oss att hitta bra arbetssätt. Vi arbetar i första hand med att anpassa organisationen och miljön. Under de år vi nu har bedrivit vår verksamhet har vi hittat metoder och material som hjälper oss i detta arbete. Bland annat använder nu alla avdelningar bilder som stöd, tex för att synliggöra vad som kommer att hända under dagen, de olika momenten vid påklädning, toalettbesök etc. En pedagog har också startat upp arbetet med tecken som stöd och kommer att förmedla detta arbete vidare i forumgrupper på förskolan. Vårt mål är att ha en miljö som redan är förberedd för att ta emot alla barn oavsett behov. Sedan kan vi arbeta med att göra de ytterligare justeringar som behövs för barnets bästa. Vi ser ett värde i att ha ett gott samarbete och en bra dialog kring vårt arbete med vårdnadshavare redan i ett tidigt skede. Annika Bergh förskolechef