Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan personal och barn. Vi på Hökåsens förskolor tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att förebygga och motverka kränkande behandling. Främjande arbete Enhetens vision Alla ska känna att de har lika värde. Ingen ska uppleva sig kränkt av något slag. Främjande arbete I det främjande arbetet är dialogen viktig, både mellan pedagoger och mellan personal och barn. Det främjande arbetet ingår i det vardagliga arbetet genom bl a samtal och reflektion. Ambitionen i vårt förhållningssätt kan till viss del beskrivas med följande punkter: Uppmuntra alla goda handlingar, dels för att signalera att det är de goda handlingarna som får uppmärksamhet. Men även för att ge god jordmån till de goda handlingarna att gro och växa. Ge barnen begrepp för känslor. Samtala om känslor och förmedla att alla känslor är tillåtna. Uppmuntra barnen att sätta ord på sina känslor, ett led i att lära barn impulskontroll och att lära sig att kanalisera känslor på ett acceptabelt sätt. Träna rolltagande genom sagoläsning, drama och teater. Rolltagande är en viktig förutsättning för den empatiska förmågan. Tydligt signalera att alla har ett gemensamt ansvar för klimatet i gruppen. Tydliga gränser och ramar att sätta stopp detta beteende accepteras inte. Lära barnen att respektera varandra. Diskussioner om etik och moral på en för barnen anpassad nivå.
Att sträva efter att alltid ha genusperspektiv att barnen inte blir begränsade pga av kön. Att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att alla vuxna är positiva och goda förebilder. Långsiktigt arbete I likhet med det främjande arbetet ingår även det långsiktiga arbetet i det vardagliga arbetet. Det långsiktiga arbetet tar sin utgångspunkt i vardagen för att bl a utmana allas våra föreställningar och attityder. Ambitionen är att ett reflekterande förhållningssätt som hela tiden ökar vår medvetenhet och insikt. Följande punkter beskriver en del av tankarna med vårt arbete. Medvetet arbeta med att alla är förebilder: I det vi säger I det vi inte säger I våra handlingar I våra prioriteringar Att det finns vuxna med barnen som ser och uppmärksammar vad som händer i gruppen. Uppmuntra och främja goda sociala handlingar hos barnen. Ge barnen tillfälle, tid och möjlighet att hjälpa, förklara, visa och lära av varandra. Samtala om att allas våra handlingar får konsekvenser för andra, samtalen sker i både planerade och spontana samtal. Vardagen tas tillvara på ett medvetet sätt för att diskutera om hur vi förhåller oss till varandra. Dessa ses som lärandetillfällen i vardagen. Olikheter är en tillgång, inte ett hot. Genom att lyfta fram varandras olikheter som en tillgång blir vi mer jämlika. För att skapa en dynamisk lärande miljö arbetar vi kontinuerligt med att lyfta fram tillfällen i vardagen där det är en fördel att vi tänker olika och har olika kompetenser och erfarenheter. Barnen ska hos oss lägga grunden till ett sätt att förhålla sig som av barnen själva upplevs som värdefullt därför att det blir lättare att samspela med andra. Systematisk reflektering i personalgruppen Personalen reflekterar systematiskt för att främja lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling, även attityder diskuteras. Detta arbete sker i planerade samtal med hela personalgruppen och både planerade och spontana samtal i arbetslagen.
Delaktighet All personal är delaktig i det främjande arbetet. Utifrån barnens ålder och förutsättningar sker samtal och reflektioner dagligen om hur vi förhåller oss till varandra. Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet och händelser i vardagen tas tillvara på medvetet sätt. Långsiktiga mål Att alla upplever trygghet och trivsel. Kompetensutveckling På enheten har vi haft kompetensutveckling som berört både barn- och medarbetarperspektiv med följande innehåll: - Kommunikationens betydelse - Konflikthantering - Att samverka i grupp - Lyssna - Uttrycka tankar och känslor - Problemlösning - Reflektion - Ett gemensamt förhållningssätt På vissa avdelningar har personalen fått fortsatt utbildning i teckenkommunikation enligt Karlstadsmodellen, i detta ingår även handledning och nätverk. Flera medarbetare på enheten har gått grundkursen i ICDP (International Child Development Programme) nivå 1. ICDP handlar om vägledande samspel och grundar sig på forskning om vad som krävs för att skapa en uppväxtmiljö som främjar barns utveckling. Intentionen är att fler medarbetare ska ha möjlighet att gå grundkursen under året. Personalen har deltagit i en föreläsning om mobbning på arbetsplatsen. Förskolelyftet Förebyggande arbete Verksamheten är organiserad med avdelningar där ett visst antal barn och personal bildar en avdelning. Däremot tänker vi att allas barn är allas ansvar. Detta gäller i synnerhet på gården där det är viktigt att personalen cirkulerar och att ingen del av gården saknar personal. Tanken är att barnen ska känna sig trygga med alla vuxna på gården.
Kartläggning Ett sätt att kartlägga föräldrarnas upplevelse av barnens trivsel och trygghet på förskolan har varit genom de PN-enkäter som varje år lämnas ut till alla föräldrar med barn i åldern 4-5 år, från pedagogiska nämndernas stab. Med följande frågeställningar; Mitt barn trivs i förskolan. Mitt barn är tryggt i förskolan. Mitt barns förskola har en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Personalen i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa. Barnen (4-5 åringarna) får en egen enkät med frågan, Hur trivs du i förskola? Barnen svarar genom att sätta kryss under den gubbe som bäst motsvarar deras upplevelse. Vi har även delat ut en egen enkät med samma frågor som i PN-enkäten till alla föräldrar med barn födda år 2008 och 2009. Detta för att vi ska få en mer heltäckande bild av föräldrarnas upplevelse av trivsel och trygghet på förskolan. Andra forum för att kartlägga klimatet är: I det vardagliga mötet med föräldern I utvecklingssamtalet På föräldrarådet Personalens observationer av klimatet i barngruppen. Vi har i år använt oss av ett självskattningsmaterial, A.2 Normer och värden som är utformat av utvecklingsledarna Västerås stad. Kriterierna i materialet utgår från läroplanen för förskolan och är inspirerade av skolverkets BRUK- material. Analys Resultaten på PN-enkäterna gör gällande att föräldrarnas upplevelse av trygghet och trivsel på förskolan inte når de nivåer vi skulle önska. Användandet av BRUK har varit till god hjälp i det egna skattningsarbetet, men framförallt har diskussionerna varit värdefulla i arbetet för att skapa en trygg social miljö utan diskriminering av något slag.
Mål Att öka svarsfrekvensen på PN-enkäterna. Att förbättra resultaten på PN-enkäterna. Ansvarig för genomförandet: Enhetschef och medarbetarna. Tidplan: November 2011 Ansvarig för uppföljning: Enhetschef Åtgärdande arbete Att upptäcka: Att personalen finns där barnen är. Att personalen är positiva/goda förebilder. Att personalen är observanta och lyhörda för vad som händer både i den egna barngruppen men även för alla barn på förskolan. Att all personal tar sitt ansvar och reagerar och agerar om man ser att någon vuxen kränker något barn eller om ett barn kränker något annat barn. Personalens observationer och iakttagelser av klimatet i barngruppen. Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om man ser eller hör något som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om deras barn berättar något hemma som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Barnen uppmuntras att prata med personalen om de ser att något barn blir illa behandlat. Att utreda: När någonting har inträffat sker en utredning genom samtal. I detta samtal strävar vi efter att så allsidigt som möjligt belysa vad som hänt. Om möjligt analysera orsakerna till det inträffade. Utredningen omfattar både den som blivit kränkt och den som utövat kränkningen. Utredning dokumenteras skriftligt. Ansvarig: Personalen men i de fall personal är inblandad i kränkningen är enhetschef ansvarig för utredningen. Att åtgärda: Berörda föräldrar informeras snarast via telefonsamtal eller så bokas ett möte in där man träffas och samtalar om det inträffade. Ansvarig: Personalen
Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram, med stöd av enhetschef. Åtgärdsprogrammet dokumenteras. Ansvarig: Personalen Dokumentation av åtgärder följs upp och utvärderas, genom ett uppföljande möte med berörda. Ansvarig: Personal och enhetschef. Information till föräldrar: Planen kommer att presenteras på alla föräldramöten under höstterminen -11. Vid introduktionen när barnet börjar på förskolan och på föräldramöten informeras föräldrarna om att de ska vända sig till personalen eller chefen om de vill påtala kränkande behandling. Ny plan: Beräknas skrivas under vårterminen -12.
Bilaga Definitioner: Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningarna kan t.ex. vara fysiska, verbala, psykosociala, text- och bildburna. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. All annan kränkande behandling omfattas också av planen.
Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Vi är måna om att i dialog med familjen få en uppfattning om vad som är viktigt för familjen och vad vi ska tänka på beträffande exempelvis kost och helgdagar. Medarbetarna arbetar utifrån medvetenheten om att de är viktiga förebilder. Grundvalen i detta arbete är alla människors lika värde. Personalen försöker besvara barnens frågor rörande etnisk tillhörighet på ett naturligt sätt. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått där efter eller kan förväntas uppstå. Vi strävar efter att organisera verksamheten efter barnens behov vilket bland annat innefattar: Hjälpmedel och stöd så att vardagen fungerar utifrån förutsättningar och behov Ambitionen är att alla ska få utveckla sin självständighet så långt det är möjligt Att planera och strukturera för att skapa kontinuitet för barnen. Medveten planering av hur vi bäst organiserar och nyttjar våra lokaler. Utbildning om funktionshindret Religion eller annan trosuppfattning Utgångspunkten för vårt arbete är respekt för alla trosuppfattningar. Vi är måna om att ha en dialog med föräldrarna och att vara lyhörda inför deras önskningar. Denna dialog är viktig eftersom vi även har ett uppdrag att överföra traditioner. I dialogen möts föräldrar och personal för att komma överens om hur vi ska förhålla oss till just den familjen i vissa avseenden. Kön Alla avdelningar har fått utbildning av genuspedagog. Syftet med utbildningen har bland annat varit att få syn på omedvetna handlingar ur ett genusperspektiv. Målsättningen har varit att öka medvetenheten och utifrån den utökade medvetenheten utveckla vårt förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv. Vi strävar efter att; arbeta för jämställdhet motverka traditionella könsmönster och könsroller
skapa ett medvetet förhållningssätt för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar och att de inte begränsas av kön utmana både våra egna och barnens föreställningar, värderingar och attityder om kvinnligt och manligt. barnen utvecklar förmågor och intressen utan att begränsas av kön Vi arbetar på olika sätt för att barnen ska ingå i olika gruppkonstellationer och prova olika sorters material och aktiviteter. En av dessa är valstunden, barnen får då välja en aktivitet utifrån ett utbud av olika aktiviteter. Barnen får inte välja samma aktivitet flera gånger utan att ha provat de andra aktiviteterna. Barnen får på detta sätt ingå i nya gruppkonstellationer och prova nya aktiviteter och hindras inte av traditionella könsroller. Sexuell läggning Utgångspunkten i detta arbete är alla människors lika värde. Vår ambition är att ha ett förhållningssätt som resulterar i ett likvärdigt bemötande till alla.