BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010
Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9 Vi följer upp sid 10 Vi informerar sid 10 Första revideringen mars 2009 2
Grundläggande värden Björklövets förskolas likabehandlingsplan ska syfta till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetet utgår från följande dokument. Barn och elevskyddslagen 2006 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Läroplan för förskolan, Lpfö98 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta. FN:s Barnkonvention artikel 2 Ickediskriminering Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s Barnkonvention artikel 42 Informationsskyldighet om konventionen De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. 3
Vår förskolas mål På Björklövets förskola ska vi uppmärksamma och synliggöra barns positiva handlingar vi aktivt uppmuntra barnen att hitta egna lösningar vi inbjuda föräldrar till delaktighet på olika sätt Björklövets förskola ska vara en miljö där alla har lika rättigheter. Björklövets förskola ska vara fri från alla former av kränkande behandling. Vår strävan är att utveckla barnens förmåga att respektera andra såväl som sig själv. Att kunna ta för sig i livet, känna vad man själv vill, utan att det sker på andras bekostnad. Vi vill att de ska kunna säga ja till det som känns rätt och nej till det som inte gör det. Att tillåta olikheter och att förstå andras behov och känslor, att hjälpa varandra, trösta och dela med sig och visa varandra uppskattning. Allt sådant uppträdande uppmuntras. Det är härligt att göra bra saker! Genom att pedagogerna lyfter fram och synliggör barnens positiva handlingar och beteende stärker och stöttar vi barnen i deras känslomässiga växande. Normer och värden, Björklövets förskolas verksamhetsplan 4
Nuläge På Björklövets förskola finns för närvarande nio avdelningar. Varje avdelning har en egen målplanering som mera specifikt beskriver arbetet i den aktuella barngruppen. Barngrupperna ser olika ut vad gäller antal barn, antal pedagoger, könsfördelning, ålder osv. Under 2005 startades ett värdegrundsprojekt i Källängens skolområde. Alla barn, elever, föräldrar och pedagoger i områdets förskolor och skolor har på olika sätt involverats. Pedagogernas arbete utgår ifrån skolområdets värdegrundsord; livsglädje, trygghet, respekt, kunskap, social kompetens. Vare sig det gäller att planera verksamheten eller att bemöta barn, föräldrar eller kollegor. För att kunna göra detta diskuteras fortlöpande värdegrundsfrågor mellan pedagogerna och mellan pedagoger och föräldrar. Där har Björklövets föräldraråd en viktig uppgift. På föräldramöten ges utrymme för diskussioner. Föräldrar och pedagoger har tillsammans (vt 2009) tagit del av en genusföreläsning som väckte engagemang. Vi har diskuterat utifrån den på föräldramöten, i föräldrarådet och inom personalgruppen. På förskolan finns tre processledare som regelbundet fortbildas inom värdegrundsprojektet. Under hösten 2008 och våren 2009 är livskunskap, social emotionell träning, ämnet för processledarnas fortbildning. På förskolan finns också två jämställdhetsombud som regelbundet, ett par gånger per termin, träffar ombud från Lidingö stads förskolor/skolor för fortbildning och lägesanalyser. Jämställdhetsombuden och processledarnas uppgifter i personalgruppen är bl.a. att informera om fortbildning, delta med diskussionsfrågor och arbetsuppgifter vid exempelvis arbetsplatsmöten. 5
Vi definierar begreppen Begreppen i likabehandlingsplanen ska definieras och diskuteras fortlöpande. Avgörande är inte bara vad man säger eller gör utan också hur man säger eller gör. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Att kränka ett barns värdighet och som har samband med de skyddade diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling Ett uppträdande/en handling som kränker barnets värdighet men saknar koppling till en diskrimineringsgrund. 6
Vi förebygger Vi ska vara medvetna om att små barn sällan kränker varandra medvetet. De tar efter de vuxna, vårt sätt att vara, tala och förhålla oss till varandra. Pedagogerna ansvarar för sitt eget ställningstagande men har skyldighet att bemöta varje barn respektfullt och likvärdigt. Pedagogerna ska vara i barngruppen där vi lyssnar med alla sinnen för att tolka och avläsa beteenden, handlingar, kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Vi har skyldighet att ingripa när så behövs. Pedagogerna har eget ansvar för att reflektera, enskilt, i arbetslag och övergripande. Pedagogerna har också eget ansvar att ta del av den fortbildning som erbjuds. Tid ska avsättas för detta, exempelvis vid avdelningsplanering eller arbetsplatsmöten. Förskolechefen ger förutsättningar för det. Exempel från barngrupp bemötandet Konflikter Vi avbryter vid konflikter mellan barnen. När vi talar med barnen går vi ner på deras nivå, så vi får ögonkontakt. Vi fördömer ingen utan låter var och en berätta vad den ville, vad som hände. Vad hände? Vad ville du när du drog i? Vad ville du när du slog? När bägge parter lyssnat på varandra kan man leda dem att hitta en lösning Hur gör vi nu då? Vi delar Turas om Kramar och tröstar blir ofta svaret. I samtal med barnen diskuterar vi allmänna trivselregler. Könsroller identitet Ett annat exempel på vårt arbete. En pojke hittar en fin rosa mössa, det är t.o.m. en glitterstjärna på. Glad sätter han den på sig men avbryts av ett annat barn med orden Det är ju en tjejmössa! Pedagogen som finns i närheten ingriper med orden Vilken fin mössa du hittade! Den sitter perfekt! Titta i spegeln! Med det positiva bemötandet från den vuxne blev även det andra barnet nyfiken på mössan och situationen blev helt annorlunda. Vi vill ge alla barn samma möjligheter. Fokuserar vi på pojkars och flickors olikheter så erbjuder vi barnen endast halva kungariket. Ser vi istället till likheterna så kan vi erbjuda barnen hela kungariket och de kan så småningom själva välja var/vem de vill vara. 7
Självkänsla gränser Pedagogernas närvaro och aktiva lyssnande i barngruppen är avgörande. Då kan vi se och höra vad som händer bland barnen och stärka dem att också själva hantera konflikter och visa på var gränserna går. Att ingripa och ställa frågor Titta på NN. Vill hon att du gör så där? Barnen uppmuntras att säga NEJ! Stopp, jag vill inte. Vi visar och förstärker detta med att sätta upp en hand. Olikheter likheter Vi visar nyfikenhet och intresse för varandra. Vilka länder har vi representerade i gruppen? Vilka länder finns representerade bland oss såsom personal, matleverantörer, städpersonal och andra som vi möter varje dag? Människor ser olika ut, men mänskliga känslor är lika och vi har alla lika värde. 8
Vi åtgärdar Barnen Konflikter och negativa beteenden/handlingar tas upp direkt med inblandade barn. Om beteendena upprepas tar vi upp det i samtal med både enskilda barn och i barngruppen, vid samling, då vi talar om vad som är okej eller inte är okej. I enstaka fall kan det behövas att föräldrar informeras och då försöker vi hitta en lösning tillsammans med föräldrar och inblandade barn. Föräldrar Vid den dagliga kontakten med föräldrarna kan samspelet mellan barnen tas upp och varje termin inbjuds föräldrar till utvecklingssamtal. En återkommande fråga vid utvecklingssamtalen är hur barnet trivs på förskolan. Inför dessa samtal observeras och/eller intervjuas barnen särskilt. Pedagogerna Ibland kan vuxna behöva stöd. Missförstånd kan uppstå. Om en vuxen använder kränkande ordval, kroppsspråk eller utför en kränkande fysisk handling mot ett barn har kollegorna ansvar att genast ingripa. Hur man ingriper/avbryter beror på den unika aktuella situationen. En kollega kan ingripa genom att säga Nej, det var inte så han/hon/de sa eller fråga Vill du att jag ska ta över? Eller om så krävs Nu tar jag över! Hur vi ska göra om sådana situationer uppstår diskuteras kontinuerligt i personalgruppen. Genom att vara medvetna om och uppmärksamma på vårt eget beteende och våra egna känslor och värderingar minimerar vi tillfällena då missförstånd skulle kunna uppstå. Problem ska tas upp på ett tidigt stadium. Vare sig den kränkande behandlingen utförts av ett barn eller en vuxen, kollegor emellan, barn mot barn, vuxen mot vuxen, barn till vuxen, vuxen till barn. Varje pedagog har skyldighet att ta tag i problemet och att hitta lösningar. Till stöd finns kollegor, förskolechefen och pedagogkonsulter. Förskolechefen är alltid ytterst ansvarig. 9
Vi följer upp Berörda pedagoger och förskolechefen ska följa upp problemet. Vid behov ska berörda föräldrar bjudas in för samtal och om så krävs konsulteras förskolepsykolog eller pedagogkonsulter. Uppföljningarna kan variera beroende på vad som inträffat. Vi informerar Föräldrar ska vid inskolningen informeras om likabehandlingsplanen. Nyanställda pedagoger ska informeras om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska utvärderas årligen. 10