Översyn av skoltoaletter

Översyn av skoltoaletter Tove Briell Rapport nr: Bun 2015/174 November 2015

2015-11-19 1 (15) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 3 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. BARNKONSEKVENSANALYS... 3 5. ÖVERSYN... 4 5.1. Elevernas upplevelser... 4 5.1.1. Skoltoaletter... 4 5.1.2. Duschmiljöerna... 5 5.2. Fysisk standard... 5 5.2.1. Skoltoaletter... 5 5.2.2. Duschmiljöer... 6 5.3. Hygienisk standard... 7 5.3.1. Skoltoaletter... 7 5.3.2. Duschmiljöer... 7 5.4. Trygghet och uppförande... 8 5.4.1. Skoltoaletter... 8 5.4.2. Duschmiljöer... 8 6. LAGAR OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT... 9 7. FORSKNING... 10 8. NÅGRA GODA EXEMPEL... 11 9. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER... 12 10. EKONOMISKA KONSEKVENSER... 13 11. KÄLLFÖRTECKNING OCH BILAGOR... 14

2015-11-19 2 (15) SAMMANFATTNING Barn i Järfälla kommun har under flera år uttryckt missnöje med skoltoaletterna och duschmiljöerna/omklädningsrummen i sina skolor. Detta har kommit till politikernas kännedom genom kommunens årliga barnhearing. Barn- och ungdomsnämnden har mot bakgrund av detta beställt en utredning av barn- och ungdomsförvaltningen att titta närmare på frågan samt att ge förslag på åtgärder. Utredningen har visat att det finns skolor med mer eller mindre stora behov av att rusta upp sina skoltoaletter. Utredningen har också visat att det finns indikationer på att det idag finns för få toaletter i flera skolor, att städningen av skoltoaletterna verkar behöva ses över, samt att elevernas känsla av otrygghet i hög utsträckning handlar om att toalettdörrarnas lås går att öppna utifrån. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag är: En projektgrupp med representanter från både bygg- och miljöförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen får i uppdrag att påbörja ett upprustningsarbete av toaletterna enligt samma modell som genom Attraktiva och moderna studiemiljöer 1 samt att inom ramen för detta se över: 1) hur befintliga skoltoaletter uppfyller lagkraven både till antal och till utformning, samt fatta beslut om eventuella åtgärder. 2) hur möjligheterna att utveckla standardmodeller för hur kommunens skoltoaletter ska utformas i enlighet med gällande lagkrav, samt fatta beslut om eventuella åtgärder. 3) möjligheter att byta låsanordningar på skoltoaletterna samt fatta beslut om eventuella åtgärder. Dessa åtgärder kan finansieras med de 4 miljoner SEK som avsatts i mål och budget för 2016/2017. De i skolpersonalen som på enheterna ansvarar för kontakten med städbolagen bör erbjudas stöd och fortbildning i hur villkoren för samarbetet med städbolagen kan resultera i högre grad av nöjdhet bland eleverna. Likabehandlingsgrupperna på varje enhet behöver vidta extra åtgärder baserade på resultaten från aktuell kartläggning för att främja elevernas upplevelser av trygghet i samband med skoltoaletterna och duschmiljöerna. Åtgärderna ska dokumenteras och återkopplas till förvaltningens barn- och elevkonsulent. Barn- och elevkonsulenten ska genom nästa års likabehandlingsnätverksträffar informera om och följa upp trygghetsarbetet kring skoltoaletterna och duschmiljöerna, samt genom den årliga rapporten för likabehandling. Genom utredningen har det också uppmärksammats att en översyn av skolornas omklädningsrum och duschmiljöer behöver genomföras. För att möjliggöra åtgärder 1 Attraktiva och moderna studiemiljöer i förskola och grundskola, Dnr Bun 2010/281

2015-11-19 3 (15) behöver eventuellt ekonomiska medel tillföras. I mål och budet för 2016/2017 finns inga medel avsatta för ändamålet. Därför behöver frågan lyftas i samband med 2018/2019-års budget. 1. BAKGRUND Varje år genomförs en barnhearing i Järfälla kommun med elever, politiker och tjänstemän som alla berörs av elevernas frågor. Det är många olika frågor inom skilda områden som diskuteras och en återkommande fråga under flera år handlar om hur skoltoaletterna upplevs av eleverna. Elever har genom åren bland annat beskrivit att de känner sig otrygga eftersom de oroar sig för att någon annan kan öppna dörren utifrån. De har också givit uttryck för att toaletterna inte är fräscha och borde städas oftare. De har också förmedlat att det luktar illa på många ställen och att de tycker att toaletterna är i behov av renovering. 2. SYFTE Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden, Dnr Bun 2015/174, att göra en översyn av hur standarden på toaletterna är samt ta fram förslag på åtgärder för att förbättra enligt de synpunkter eleverna har. Under 2015 lämnades också en motion in av Lennart Nilsson (KD), Utveckla en kvalitetsgaranti för barnens toalett- och duschmiljö, Dnr Bun 2015/181. Eftersom detta sammanföll i tid och tangerar samma ämnesområde valde förvaltningen att även inkludera frågan om duschmiljöerna i utredningen. I budgeten för 2015/2016 har redan 4 miljoner kronor anslagits för barn- och ungdomsnämnden att tillsammans med tekniska nämnden samverka för en upprustning av Järfälla kommuns skoltoaletter. 3. METOD För att ringa in nuvarande läge på skolornas toaletter och i duschmiljöerna har utredaren i ärendet, tillsammans med Järfälla kommuns barnombud besökt fem extrainsatta elevråd för att höra närmare hur eleverna upplever situationen med skoltoaletterna och med duschmiljöerna. Andra delar i kartläggningsarbetet har bland annat bestått av att rektorerna i Järfälla kommuns skolor (F-9) har fått besvara frågor per epost. Andra som tillfrågats och fått komma till tals är Järfälla kommuns barnombud, barn- och ungdomsförvaltningens kapacitetsansvarig, arbetsmiljö- och fastighetssamordnare, förvaltningsekonom, Järfälla kommuns strategiska projektledare för lokalvård, samt bygg- och miljöförvaltningens ansvariga för inre underhåll. Detta har syftat till att få en övergripande bild av hur elevernas upplevelser kan förstås och förklaras utifrån dessa personers insyn och kunskap i frågan. 4. BARNKONSEKVENSANALYS Barnkonsekvensanalysen syftar till att säkerställa att barns rättigheter finns med i samband med att beslut fattas.

2015-11-19 4 (15) 1. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Ja. 2. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja, genom att vidta konkreta åtgärder för att förbättra situationen för elever i skolan sätter man deras bästa i främsta rummet. 3. Har barn och unga fått uttrycka sin mening? Ja, det är elevernas åsikter som föranlett utredningen. Barnen har lyft frågan genom Järfälla kommuns Barnhearing under ett antal år och har även i samband med denna utredning fått komma till tals genom extrainsatta elevråd på några skolor. 5. ÖVERSYN 5.1. Elevernas upplevelser 5.1.1. Skoltoaletter Genom Järfälla kommuns årliga barnhearing har elever i olika åldrar och från olika skolor under flera år uttryckt sina åsikter och önskemål gällande skoltoaletterna. De har bland annat sagt att de tycker att skoltoaletterna är slitna och att det ofta är smutsigt på toaletterna. De tycker att toaletterna är dåligt städade, att de känns ofräscha och att de luktar illa. Eleverna har beskrivit att det kan vara kiss på toalettgolvet och på toalettringen och att använt toalettpapper ibland slängs på golvet eller i papperskorgen. De tycker också att det känns otryggt att gå på toaletten i skolan eftersom låsen på toaletterna är sådana som går att öppna utifrån. Det gör att barnen känner sig stressade och oroliga när de går på toaletten. Många av eleverna berättar att de, av dessa anledningar, låter bli att gå på toaletten under skoldagen. I utredningen har frågan tagits upp igen då kommunens barnombud och utredaren initierade extrainsatta elevråd på de skolor som de senaste fem åren har tagit upp frågor gällande skoltoaletter i samband med kommunens barnhearingar. På dessa elevråd framträdde i huvudsak samma bild som genom barnhearingarna. Eleverna gav uttryck för att de tycker att många toaletter är slitna och skulle behöva renoveras. De beskrev att vissa lås är tröga och svåra att låsa, vilket flera tycker är obehagligt. De sade också att en del lås går att öppna utifrån, vilket också upplevs som stressande och läskigt. De berättade också att det händer att andra elever rycker i handtaget när man är inne på toaletten och att de kan banka på dörren och ropa och fråga vem som är där. Flera elever på elevråden gav uttryck för att de skäms för att gå på toaletten, att det är pinsamt och att det blir värre av sådana händelser. Eleverna berättade också att det ibland saknas tvål eller pappershanddukar och att det inte finns toalettborstar på alla toaletter. Flera elever upplever toaletterna som mörka och berättar om lampor som är trasiga eller lyser så svagt att man inte kan se ordentligt. Detta bidrar också till olustkänslor inför toalettbesöken. Elevernas beskrivningar har identifierat tre olika områden. Dessa är: fysisk standard hygienisk standard trygghet/uppförande

2015-11-19 5 (15) 5.1.2. Duschmiljöerna De ovan nämnda problemområdena som elevernas berättelser hjälpt till att identifiera, återfinns även i hur eleverna upplever duschutrymmena. Eleverna i Järfälla kommun har på de årliga barnhearingarna i kommunen genom åren även uttryckt missnöje med verksamheternas duschar och omklädningsrum. Eleverna tycker att det är ofräscht, stökigt och kladdigt på golven. De beskriver att det inte finns möjlighet att stänga om sig och få avskildhet i duscharna. Detta skapar otrygghet och många är rädda för att de ska bli filmade eller fotograferade eftersom de inte kan stänga om sig eller dra för med draperier. Genom de extrainsatta elevråden kom det fram att omklädningsrummen och duscharna upplevs som otrygga, att det sker många kränkningar i samband med att eleverna befinner sig där och att det ofta blir bråk. Många av eleverna säger att det sällan är vuxna i närheten. Bland de äldre eleverna är det inte heller alltid önskvärt att vuxna ska komma in i omklädningsrummen. Många elever berättar att de saknar och vill ha krokar eller ställen att lägga sina handdukar när de duschar. Som det är idag innebär avsaknaden av den möjligheten att de inte kan vira en handduk om sig på väg mellan omklädningsrum och duschutrymme. Många vill ha individuella duschbås som går att stänga. Idag finns i bästa fall duschdraperier, men det verkar vara ovanligt. Eleverna känner sig på det hela taget utsatta och exponerade i samband med dusch och omklädning. Flera elever påtalar att det är svårt att reglera varmt respektive kallt vatten i duscharna. Flera elever berättar att det händer att elever kissar i duschen. En allvarlig konsekvens av de negativa upplevelserna är att många elever avstår från att duscha efter idrotten. 5.2. Fysisk standard 5.2.1. Skoltoaletter Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att standarden på de befintliga skoltoaletterna i Järfälla kommun varierar. Enligt kommunens arbetsmiljö- och fastighetssamordnare finns många toaletter som är gamla och slitna och som är i stort behov av renovering och byte av inredning. Det finns dock olika sorters slitage och olika nivåer av renoveringsbehov. Ibland skulle en ytskiktsrenovering i form av byte av golvmattor, eller ommålning vara tillräcklig för att höja standarden. Detta skulle inte bara skapa en visuellt mer tilltalande miljö, utan också underlätta städningen eftersom exempelvis vissa av de golvmattor som finns idag är så gamla och slitna att de är svåra att få rena. Gamla golvmattor och klinkergolv på skoltoaletterna uppges av flera sakkunniga vara de främsta orsakerna till dålig lukt på toaletterna. Gällande klinkergolven fastnar urin i fogarna vilket är mycket svårt få bort. Av denna anledning bör man enligt kapacitetsansvarig och ansvarig för inre underhåll, inte lägga klinkergolv när man bygger nya skoltoaletter. Ansvarig för inre underhåll beskriver att man på de skolor där det relativt nyligen trots detta, lagts klinkergolv, har behandlat golven genom en sorts försegling som motverkar att smuts och urin fastnar i golvet.

2015-11-19 6 (15) Det finns exempel på toaletter som är fullt fungerande, men som ändå inte används av eleverna eftersom de inte upplevs som inbjudande. Om detta berättar en skolsköterska på en skola. Hon tror att det kan bero på att toaletterna ibland är gamla och omoderna i sin utformning och att de exempelvis är målade i mörka färger. För en del befintliga skoltoaletter räcker det inte med en ytskiktsrenovering för att uppnå inbjudande standard. Underhåll och renovering sker successivt och över tid, men eftersom detta genomförs efterhand och utifrån behovsprövning finns det eftersatta skoltoaletter på flera skolor. Det bör nämnas att en del uppfräschningar av skoltoaletter har gjorts under åren, bland annat genom projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer där skolorna fått önska vilka renoveringsinsatser de velat åtgärda och där några har valt att renovera skoltoaletterna. Projektet har delvis finansierats med ekonomiska medel från barn- och ungdomsförvaltningen och delvis med ekonomiska medel från bygg- och miljöförvaltningens fastighetsavdelning som ansvarar för enheternas inre underhåll. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas en toalett per maximalt 15 individer. 2 Det har genom utredningen visat att det finns indikationer på att detta inte uppfylls av alla skolor i Järfälla kommun idag, vilket kräver en mer noggrann inspektion. Förutom att det är nödvändigt att skolorna uppfyller de lagkrav som finns, kan detta också vara en bidragande orsak till det slitage och de städbehov som både elever och rektorer upplever på de befintliga toaletterna. Att antalet skoltoaletter möjligen är underdimensionerat i förhållande till antal elever, skulle kunna förklaras med att skolorna tar in fler elever än vad lokalerna initialt är avsedda för. Man behöver studera närmare hur det förhåller sig med detta och i annat fall hitta tillvägaggångssätt för hur kommunens ansvar att ordna skolplatser åt sina elever kan förenas med de arbetsmiljökrav som finns samt att lokalerna anpassas allt eftersom skolorna fylls med fler elever. Angående de problem som eleverna beskriver kring låsen på skoltoaletterna, det vill säga att många lås är tröga och svåra att låsa samt att de flesta lås går att öppna utifrån, finns dilemmat att eleverna å ena sidan har rätt till avskildhet och samtidigt, att det med hänsyn till elevernas säkerhet måste gå att öppna skoltoaletterna utifrån om en elev behöver hjälp. Det finns dock lås som klarar denna balansgång. 5.2.2. Duschmiljöer Både elever och rektorer beskriver omklädningsrummen och duscharna som väldigt slitna och eftersatta. Dels är lokalerna ofta gamla och dels nyttjas de ofta av många fler än eleverna själva genom idrottsföreningar och andra organisationer under kvällar och helger. Detta bidrar till ett ökat slitage. Precis som med golvmattorna i skoltoaletterna så menar flera sakkunniga att det ofta syns ett påtagligt slitage på golven i duscharna vilket gör att de är svåra att få rena. De golv som har lagts är ofta av anti-halk-material vilket kan se smutsigt och tråkigt ut även om det inte är det. 2 Arbetsmiljölagen (1977:1160). Se också Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521

2015-11-19 7 (15) 5.3. Hygienisk standard 5.3.1. Skoltoaletter Både elever och rektorer ger genom utredningen uttryck för att man inte är nöjd med städningen på skolorna. De flesta skolor har genom upphandling köpt in städtjänster från fem större städbolag som erbjuder städning av toaletterna en gång per dag. Genom upphandlingen specificeras att städningen ska ske mellan klockan 06-19, även om det, enligt Järfälla kommuns strategiska projektledare för lokalvård, är fördelaktigt om städningen sker före skoldagens början eller efter skoldagens slut. Detta med hänsyn till att det kan vara svårstädat om och när verksamheten är igång eftersom eleverna då behöver ha tillgång till toaletterna. Det kan inträffa att de toaletter som är upptagna när städarna är på plats inte städas och beskrivs som den främsta anledningen till varför resultatet av städningen inte möter elevernas eller rektorernas förväntningar. Städfrekvensen, det vill säga städning av skoltoaletterna en gång om dagen, bedöms vara fullt tillräcklig för de flesta skolor. Dock finns indikationer på att flera av skolorna i Järfälla kommun idag har underdimensionerad tillgång till skoltoaletter i förhållande till antal elever. Ett annat bekymmer med städningen hänger samman med befintlig standard på toaletterna. Många toaletter är i nuvarande skick svårstädade. Exempel på detta är slitna golvmattor och fog som har släppt mellan toaletter och golv vilket försvårar städuppdraget för städarna och resulterar i illaluktande toaletter. Det ligger i städbolagens uppdrag att fylla på med tvål, pappershanddukar och toalettpapper. Det är av yttersta vikt att den som är ansvarig för kontakten med städbolagen är tydlig och ställer krav på städbolagen att sköta detta. Om man är missnöjd eller bedömer att det inte fungerar måste frågan lyftas med berörda städare och deras chefer för att få till en förbättring. Mot bakgrund av informationen ovan, förordar Järfällas strategiska projektledare för lokalvård en framtida modell där städning av skoltoaletter fortsatt sker en gång om dagen, men att det sker ostört under kvällstid samt att man skulle komplettera detta med stående tillsyn efterföljande dag. 5.3.2. Duschmiljöer Eleverna klagar över att det är smutsigt och äckligt i duscharna när de ska ha idrott. De upplever att det inte är ordentligt städat i vare sig omklädningsrum, duschutrymmen eller på toaletterna som finns i anslutning till omklädningsrummen. Enligt kommunens strategiska projektledare för lokalvård städas omklädningsrum och duschar alltid före kl: 8:00 på morgnarna för att inte inkräkta under pågående verksamhet. Upprustningsbehoven av de flesta omklädningsrum och duschutrymmen anges som den främsta orsaken till att eleverna upplever att det är ofräscht. En annan bidragande faktor tros vara omsättningen av personer som passerar genom lokalerna, till följd av att de flesta gymnastikhallar nyttjas av idrottsföreningar under kvällstid. Precis som med skoltoaletterna så ställs höga krav på den person som i skolan ansvarar för kontakten med städbolaget och att denna är tydlig med vilka förväntningar som finns på städningen.

2015-11-19 8 (15) 5.4. Trygghet och uppförande 5.4.1. Skoltoaletter Några av de frågor som rektorerna har fått kopplat till utredningen berör de områden som avser trygghet och uppförande eftersom dessa är tätt förknippade med frågan om skoltoaletterna. Enligt rektorerna diskuteras detta kontinuerligt med eleverna, både klassvis tillsammans med respektive mentor och i större sammanhang som exempelvis i elevråd och i samband med likabehandlingsarbetet. Genom de kartläggningar som görs när man tar fram likabehandlingsplaner på respektive skola, beskriver eleverna återkommande skoltoaletterna och omklädningsrummen som otrygga platser. För att öka elevernas känsla av trygghet i samband med toalettbesök redogör rektorerna för olika åtgärder som skolorna har vidtagit. Ökad vuxennärvaro i och omkring skoltoaletterna beskrivs som en åtgärd, en annan åtgärd är att erbjuda möjlighet för eleverna att besöka toalett i avskildhet, ex hos skolsköterskan. Någon skola har kopplat in skolsköterskan för att ha samtal med eleverna om vikten av att sköta sin hygien genom att lyssna på kroppens signaler och att inte hålla sig. Skolsköterskan har även pratat med eleverna om handhygien i samband med toalettbesök. För att öka känslan av trygghet och trivsel har några skolor involverat eleverna i att fixa till toaletterna genom att exempelvis sätta upp några fina affischer eller liknande. De som gjort det tycker att elevernas delaktighet har förbättrat situationen och resulterat i att eleverna är måna om att hålla det fint på toaletterna. Eleverna berättade under de extra insatta elevråden att det finns de som lämnar toaletterna på ett sätt som man inte vill finna dem. Om detta fördes en del resonemang. Bland annat konstaterade vi tillsammans att några av de yngre eleverna kanske inte riktigt klarar av att sköta ett toalettbesök så att det lämnas trevligt för nästa besökare. De skulle troligtvis behöva mer vuxenstöd i detta, men kanske är omedvetna om det eller tycker att det är genant att be om hjälp. Enligt eleverna själva finns också elever som slarvar och inte tar nog med hänsyn till sina skolkamrater. Sedan finns det några enstaka elever som saboterar toaletterna genom att exempelvis slänga ner stora mängder med pappershanddukar i toaletterna så att det blir stopp, eller kastar våta pappershanddukar upp i taket så att de fastnar där. Oavsett vilket av ovan nämnda beteenden en elev uppvisar så måste skolornas personal dagligen hantera och hjälpa eleverna i detta. Trots att förebyggande trygghetsarbeten sker på de flesta skolor, tyder elevernas signaler på att det behöver göras mer för att de ska få den trygghet som de enligt skollagen har rätt till i skolan. 3 En annan aspekt av uppförande och beteende i samband med toalettbesök berör hur eleverna beter sig mot varandra i dessa situationer. Som tidigare beskrivits vittnar många elever om att det rycks i dörrar fast det är upptaget och att det förekommer att dörrar låses upp utifrån vilket naturligtvis skapar stor otrygghet. Många elever säger att de skäms över att behöva gå på toaletten och att de inte vill visa det. Det förekommer att elever retas och driver med varandra när någon varit på toaletten. 5.4.2. Duschmiljöer Det är känt av rektorerna och övrig skolpersonal att omklädningsrummen och duschutrymmena är sådana lokaler som av eleverna upplevs som otrygga platser. Detta 3 Skollagen, 5 kap, 3

2015-11-19 9 (15) beror dels på att eleverna upplever det som ett utsatt läge att vara avklädd och att man därigenom blir exponerad. Den andra delen av känslan av otrygghet handlar om vad eleverna utsätter varandra för i form av kränkningar och bråk. Avsaknaden av vuxna i dessa sammanhang blir genom utredningen påtaglig, även om de flesta skolor på olika sätt förklarar att de försöker att ha vuxennärvaro i samband med gymnastiken- främst för de yngre barnen. Dock påtalar flera stycken att detta är en sådan situation som kan bli lidande när det saknas personal. Det blir ofta stökigt i samband glappen mellan att en grupp håller på och avslutar sin duschning och nästa grupp är på väg in för att påbörja sin idrottslektion. De flesta rektorer uppger att även detta är en sådan punkt som ofta diskuteras genom elevråden i skolorna. 6. LAGAR OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT Arbetsmiljölagen tillämpas i skolan och eleverna betraktas som arbetstagare. 4 Arbetsmiljölagen syftar till att förebygga både fysiskt och psykosocial ohälsa samt händelse av olycksfall, men också till att överlag uppnå en god arbetsmiljö. Enligt lagen ska arbetsgivare och arbetstagare (skoleleverna) samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö och man ska tillsammans finna lämpliga vägar för hur denna samverkan ska gå till. 5 Arbetsmiljölagen förordar att elevskyddsombud ska finnas på skolor från och med årskurs sju. Elevskyddsombudet väljs ut av sina skolkamrater och representerar alla elever. Utöver elevernas delaktighet genom exempelvis elevråden spelar elevskyddsombudet en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. 6 Angående toaletter och tvättrum framgår genom Arbetsmiljöverkets Föreskrifter om personalutrymmen för elever att toalettrum ska vara avskilt och ha låsbar dörr. Det ska i rummet, eller i anslutning till det, finnas en tvättplats. I de flesta fall är det lämpligt med en toalett för varje påbörjat 15-tal elever. I tvättrum behövs normalt toalettpapper, handduk, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel samt uppsamlingskärl för sanitetsbindor. 7 Skollagen omfattar också bestämmelser som rör elevernas arbetsmiljö. Bland annat står att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 8 Gällande de lagar och regler som gäller för städningen i skolan kan man enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd läsa att hygienutrymmen, som t.ex. toaletter, skötrum och duschrum, ska städas en till flera gånger dagligen. Gällande städmetoder finns inga exakta bestämmelser, de råd som ges tar hänsyn till minimering av allergiframkallande tillvägagångssätt, både för elevernas och för städarnas hälsas skull. 9 4 Arbetsmiljölagen (1977:1160) 1 kap, 3 5 Arbetsmiljölagen (1977:1160) 1 kap, 1 samt 3 kap, 1a 6 Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap, 2 7 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521 8 Skollagen, 5 kap 3 9 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet, FoHMFS (2014:19)

2015-11-19 10 (15) Det är enligt skollagen, kap 6 förbjudet att kränka någon i skolan. Ändå sker kränkningar i skolan och i samband med elevers toalettbesök och ombyten/duschning. Det finns följaktligen anledning att ytterligare förtydliga och samtala med eleverna kring vad kränkningar är och vilka förväntningar som finns på dem som medmänniskor och som arbetstagare där alla ska bidra till en god arbetsmiljö. I Järfälla kommun har det under vårterminen utarbetats ett kommunövergripande vägledande dokument som heter Tillsammans tar vi ansvar. Dokumentet ingår i ett häfte som heter Trygghet och arbetsro och innehåller information om skolans uppdrag och villkor. I Tillsammans tar vi ansvar definieras vilka förväntningar som finns på alla de olika individer som verkar i skolan- både vuxna och barn. Detta dokument är tänkt att fungera som komplement till skolans arbete kopplat till bemötande, ansvarsfördelning och socialt klimat. Ett fokusområde berör elevernas utveckling och personalens och föräldrarnas ansvar att stödja och hjälpa eleverna att komma vidare i den personliga mognaden och förmågan att med stigande ålder ta ökat ansvar. Även omklädningsrummen och duschmiljöerna omfattas av arbetsmiljölagen och skollagen och det är således samma bestämmelser som gäller här som för skoltoaletterna. I frågan om arbetsmiljön behöver man samverka, vilket kan försvåras genom att lokalerna nyttjas av utomstående idrottsföreningar under kvällstid. Genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna görs det gällande att det är angeläget att åtminstone en av duschplatserna i gemensamma duschutrymmen är avskärmad samt har omklädningshytt så att den som vill kan byta om i avskildhet. 10 7. FORSKNING Det har länge gått att läsa i svenska dagstidningar om elever som låter bli att gå på toaletten under skoldagen och om den forskning som har bedrivits kring detta. En av de forskare som studerat skolelevers toalettvanor är Barbro Lundblad. Hennes studie och avhandling visar att oregelbundna toalettvanor är en bidragande orsak till ökad frekvens av urinvägsinflektioner, förstoppning och inkontinens hos i övrigt friska barn. 11 Studien visar att det, hos barn mellan åldrarna sju till femton år, är sociala och vanemässiga skäl som ligger bakom barnens vanor. Genom att konsekvent ignorerakroppens signaler ökar risken att de utvecklar blåstömningsstörningar och urinvägsinfektion. Lundblads studie visar också att det främst finns tre betingelser som styr elevernas toalettvanor: Sinnesintryck- eleverna i studien vittnar om att otrevliga syn- och luktintryck gör att de ibland avstår från att besöka toaletterna i skolan. 10 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2009:2) s. 87 11 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Healts. April 2005;75,4; 125-28

2015-11-19 11 (15) Osäkerhet inför låsen- eleverna upplever att lås krånglar och är oroliga att andra ska öppna dörren och avstår av denna anledning ibland från att besöka toaletten. Osäkerhet inför att förknippas med befintlig dålig lukt- eleverna vill inte riskera att någon ska tro att de orsakat en dålig lukt på toaletten. Andra slutsatser som dragits genom Lundblads avhandling är att eleverna, när de avstår ifrån att besöka toaletten, drabbas av svårigheter med koncentrationen. Att lärare ibland har olika regler kring när och hur man får besöka toaletten visade sig också ytterligare försvåra situationen för eleverna. Lundblads råd för att förbättra situationen för eleverna är att göra dem mer delaktiga i arbetsmiljöarbetet, att åtgärda ventilation, belysning och sätta in lås som inte går att öppna utifrån, att respektera elevernas behov av privacy genom att exempelvis avstå från att låta eleverna inför hela klassen be om lov att gå på toaletten. Andra konkreta förslag var att installera musik på toaletterna och att markera en gräns i golvet där nästa person på tur får vänta. 12 8. NÅGRA GODA EXEMPEL Några rektorer från skolor i kommunen berättar att ökad vuxennärvaro i anslutning till skoltoaletter och duschmiljöer har varit en stärkande trygghetsåtgärd för eleverna. Genom att utöka rastvärdarnas områden till att också innefatta de delar av de av skolans innemiljö där många skoltoaletter är placerade har man märkt att det har blivit lugnare. Som tidigare nämnts har en annan skola i kommunen i sitt förebyggande arbete kopplat till hygienfrågor använt sig av personal ur elevhälsogruppen. Även detta är ett gott exempel på hur man på olika sätt kan verka för att skapa goda förutsättningar för ett tryggare klimat för eleverna. En skola i Norrköping har uppmärksammats för sitt arbete med att förbättra duschmiljöerna i skolan, enligt elevernas egna önskemål. Genom skolans elevrådsarbete har insatserna där gett ringar på vattnet och gjort att flera skolor i kommunen nu har fått ny duschinredning i duscharna. Arbetet för att ta fram detta förslag påbörjades av eleverna genom att de genomförde en undersökning i den egna skolan. Det visade sig att i princip alla elever önskade ha duschbås med möjlighet att stänga om sig, samt närhet till en krok att hänga av sig handduken. Efter en tids arbete spred sig deras förslag till politikerna i kommunen som valde att gå vidare med projektet så att de nya duschlösningarna nu finns i flera skolor i kommunen. 13 12 Lundblad, B. Ak avh. Skall jag gå, eller är det bättre att jag väntar? - förutsättningar för barns toalettbesök i skolan. 2009 13 http://www.ur.se/produkter/189958-lilla-aktuellt-skola-2015-08-21

2015-11-19 12 (15) 9. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Genom utredningen har det visat sig att skoltoaletterna behöver vara inbjudande, rena och ljusa för att eleverna ska använda dem. Det ska finnas tvål, pappershanddukar och helst också toalettborstar för att eleverna själva ska kunna sköta hygienen och ha möjlighet att lämna toaletten i trevligt skick efter sig. För att eleverna ska känna sig trygga att gå på toaletten behöver man vidare respektera deras behov av avskildhet. Detta främjas inte genom det val av lås de flesta skolor har på sina skoltoaletter idag eftersom de går att öppna utifrån. Enligt vad utredningen visar är det sistnämnda en starkt bidragande orsak till elevernas känsla av otrygghet i samband med toalettbesök. Gällande duschmiljöerna vill eleverna ha möjlighet att byta om och duscha i avskildhet. Deras önskemål stödjs av Arbetsmiljöverkets allmänna råd. Vuxennärvaron är av betydelse för elevernas upplevda trygghet. Detta är känt sedan tidigare, men bilden har förstärkts genom utredningen. Barn- och ungdomsförvaltningen uppmuntrar därför enheterna att se över vilka möjligheter som finns att stärka upp med fler vuxna i skolan. Elevernas bild, både gällande skoltoaletterna och duschmiljöerna, möts av förståelse av de som ombetts kommentera upplevelserna eller besvara frågor utifrån dessa. Det är tydligt att både rektorer, skolpersonal och tjänstemän vill bidra till en förbättrad toalett- och duschmiljö för eleverna. Det framkommer också genom utredningen att det görs många goda insatser ute i verksamheterna för att öka trivseln, men det står samtidigt klart att det behöver göras mer. Nedan redovisas förslag på åtgärder ur perspektiven; standard, hygien och trygghet, både för skoltoaletter och för duschmiljöer. Barn- och ungdomsförvaltningen har i samråd med representant från fastighetsavdelningen på Bygg och miljöförvaltningen som förslag att en projektgrupp, under ledning av kapacitetsansvarig, får i uppdrag att påbörja ett upprustningsarbete av toaletterna enligt samma modell som genom Attraktiva och moderna studiemiljöer. 14. Projektgruppen behöver i detta arbete även se över nedanstående tre punkter. För projektgruppens arbete bör de 4 miljoner SEK som avsatts i mål och budget för 2016/2017 användas. 1) Projektgruppen behöver se över hur befintliga skoltoaletter uppfyller lagkraven både till antal och till utformning, samt fatta beslut om eventuella åtgärder. 2) Projektgruppen behöver se över möjligheterna att utveckla standardmodeller för hur kommunens skoltoaletter ska utformas i enlighet med arbetsmiljölagens krav, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning samt för att möta elevernas önskemål om standard, hygien och trygghet. 14 Attraktiva och moderna studiemiljöer i förskola och grundskola, Dnr Bun 2010/281

2015-11-19 13 (15) 3) Projektgruppen behöver undersöka aktuell situation gällande skoltoaletternas lås, kalkylera för vilka omkostnader byte av låsanordningar på skoltoaletterna skulle medföra om man installerade lås som inte går att öppna utifrån utan nyckel, samt fatta beslut om möjliga åtgärder. Barn- och ungdomsförvaltningens centrala organisation bör undersöka möjligheten att genom Järfälla kommuns strategiska projektledare för lokalvård erbjuda stöd och fortbildning till dem som på enheterna ansvarar för kontakten med städbolagen. Detta ska syfta till att ge fördjupade kunskaper om hur villkoren för samarbetet kan resultera i högre andel nöjda elever. De enskilda enheterna behöver själva ta ställning till om de anser att behov av ett sådant stöd finns. Inom ramen för skolornas likabehandlingsarbete behöver likabehandlingsgrupperna på respektive enhet: 1) vidta extra åtgärder som främjar elevernas upplevelser av trygghet i samband med skoltoaletterna och duschmiljöerna, efter vad respektive skolas aktuella kartläggning visat. 2) dokumentera vidtagna åtgärder och återkoppla till förvaltningens barn- och elevkonsulent. Barn- och elevkonsulenten ska: 1) genom likabehandlingsnätverksträffarna under kommande år informera, diskutera, stödja och följa upp trygghetsfrämjande åtgärder kopplat till elevernas upplevelser av skoltoalettbesöken och duschmiljöerna. 2) sammanställa enheternas trygghetsfrämjande arbete kopplat till skoltoaletterna och duschmiljöerna samt analysera resultatet genom den årliga rapporten för likabehandling. 10. EKONOMISKA KONSEKVENSER För ändamålet att rusta upp skoltoaletterna finns medel om sammanlagt 4 miljoner kronor avsatta för 2016 och 2017. Genom utredningen har det också uppmärksammats att en översyn av skolornas omklädningsrum och duschmiljöer behöver genomföras. För att möjliggöra åtgärder behöver eventuellt ekonomiska medel tillföras. I mål och budet för 2016/2017 finns inga medel avsatta för ändamålet. Därför behöver frågan lyftas i samband med 2018/2019-års budget.

2015-11-19 14 (15) 11. KÄLLFÖRTECKNING OCH BILAGOR Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2009:2) s. 87 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet, FoHMFS (2014:19) Lundblad, B. Ak avh. Skall jag gå, eller är det bättre att jag väntar? - förutsättningar för barns toalettbesök i skolan. 2009 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Healts. April 2005;75,4; 125-28 Skollagen (2010:800) http://www.ur.se/produkter/189958-lilla-aktuellt-skola-2015-08-21 Attraktiva och moderna studiemiljöer i förskola och grundskola, Dnr Bun 2010/281