Augusti 2015 Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Vision - Birgittaskolan ska vara en plats där barn, ungdomar och vuxna kan känna sig trygga. Trygghet ger god studiemiljö och skapar förutsättningar för ett aktivt lärande. Inom Birgittaskolans verksamhet ska nolltolerans gälla för alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta gäller mellan elev och elev, elev och vuxen samt vuxen och vuxen. Organisation- Planen gäller för Birgittaskolan år F -10, fritidshem och elevboende under perioden 2015-08-17 2016-06-10. På skolan finns ett Trygghetsteam bestående av representanter från skolledning, elevhälsa och de olika arbetsenheterna. Vid behov kan ytterligare personer ingå i teamet. Trygghetsteamet ansvarar för utformning, implementering och utvärdering av planen. Arbetet sker i samverkan med arbetslagen, föräldraråd, elevråd och kamratstödjarna. Kamratstödjarna består av elevrepresentanter från år 7 10. Inför varje läsår ges eleverna möjlighet att ansöka om att bli årets kamratstödjare. Trygghetsteamet utser vilka som får uppdraget i samråd med arbetslagen. Elevernas uppdrag är att på olika sätt verka för en god stämning på skolan. Vilka som ingår Trygghetsteam och Kamratstödjare finns presenterat på Skolnet. Återkommande inslag och aktiviteter finns presenterade i Trygghetshjulet, se bilaga 1. Definitioner Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av dennes kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering är tillämpande av en bestämmelse som verkar neutral, men som får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet på grund av dennes kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Kränkningarna kan vara:. Fysiska såsom exempelvis slag och knuffar.. Verbala såsom exempelvis hot och förolämpningar.. Psykosociala såsom exempelvis utfrysning, ryktesspridning etcetera.
. Text- och bildburna såsom exempelvis klotter, e-post och sms. Främjande arbete På Birgittaskolan går elever som utifrån sin funktionsnedsättning löper extra stor risk att hamna i situationer där de diskrimineras eller kränks. Därför måste all personal ta ett stort ansvar för det praktiska värdegrundsarbetet. I trygghetsarbetet är de vuxnas engagemang under icke lektionstid en viktig del. Arbetslagen har huvudansvaret för eleverna i sina respektive enheter och ska utifrån elevgrupperingen skapa ett klimat som bidrar till en trygg skola. På Birgittaskolan ska vi ha en levande teckenspråksmiljö och en god balans mellan teckenspråk och talad svenska. Båda språken ska respekteras och vilket språk som används ska väljas efter syfte och behov. Vi ska därför hela tiden ha tvåspråkigheten i fokus och arbeta enligt myndighetens plan för tvåspråkighet. I årshjulet ger vi utrymme för diskussioner kring tvåspråkighet när vi pratar om språkbruk och kommunikation. Elevmedverkan i olika former är viktigt för att skapa god trivsel. På vår skola är elever med i planering och utformning av: Elevcafeterian Glädjekällan. Friluftsdagar för hela skolan Den årliga vänskapsdagen för hela skolan Gemensamma samlingar en gång i månaden. Olika råd såsom elevråd, matråd, biblioteksråd och boenderåd. Lägerskola och klassdagar. Förebyggande arbete Värdegrundsfrågor ska ges stort utrymme inom skolan och genomsyra skolans arbete. Medarbetare ska regelbundet ges möjlighet att diskutera dessa frågor såväl på studiedagar som i det vardagliga arbetet. I årshjulet finns tre avstämningar i arbetslagen inlagda för att ge utrymme för dessa diskussioner. Vid varje terminsstart ska varje klass på skolan tillsammans med sina lärare gå igenom vad som gäller på skolan, elevers rättigheter, skyldigheter, hur vuxna kan underlätta och vad som händer då det inte fungerar. Föräldrarna ska få motsvarande information. Dessa ordningsregler utarbetas i samråd med elevråd föräldraråd personal. Kartläggning av elevernas trivsel och trygghet görs årligen genom en elevenkät i skolans kvalitetssäkringsprogram Qualis. För att inte riskera att händelser förblir oupptäckta ska dessutom vid varje utvecklingssamtal och medarbetarsamtal frågan om förekomst av diskriminering och annan kränkande behandling diskuteras. Representanterna i trygghetsteamet ansvarar för att avstämning från respektive arbetslag kring vad som framkommit görs tre gånger per läsår. Teamet sammanställer sedan vad som framkommit vid avstämningarna och åtgärder beslutas vid behov. 2 (7)
Åtgärdande arbete Då något inträffar som är olämpligt eller regelbrott måste vuxna som ser reagera. Det gör man bäst genom att markera att man sett och meddela att ni behöver prata om det som hänt. Stöd för hur man bör agera finns i Lathunden. Se bilaga 2. Kommer det signaler på att någon elev känner sig kränkt ska åtgärder omedelbart sättas in. Ärendegången finns beskriven i Vägledning för utredning, handläggning och dokumentation av ärenden avseende kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan, https://intranet.spsm.se/var-organisation/vara-verksamheter/hur-viarbetar/ Här följer en kort beskrivning av dessa olika steg: Händelsen anmäls till personal på skolan. Den som tar emot informationen ansvarar för att anmälan dokumenteras. Blanketten Anmälan om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns att hämta på Skolnet/Dokument/Personal. Anmälningsblanketten lämnas till elevhälsans representant i Trygghetsteamet som informerar rektor. Händelsen utreds, det vill säga, information samlas in. I de flesta fall förs samtal med berörda elever och deras föräldrar. Arbetet dokumenteras i blanketten Utredning och åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Blanketten finns på Skolnet/ Dokument/ Personal. Bedömning görs hur man går vidare. Samråd sker med skolans trygghetsteam. Vid särskilt allvarliga händelser är skolledning och elevhälsa med i samtal med både elever och föräldrar. Diskriminering och kränkningar mellan vuxen och elev samt vuxen och vuxen ska rapporteras till rektor alternativt biträdande enhetschef som inleder utredning och vidtar lämpliga åtgärder. Då kränkningen består av hot och våld följs skolans särskilda checklista. Se bilaga 3. Anmälan till socialtjänsten kan göras efter bedömning i samråd med kurator och rektor. 3 (7)
Utvärdering av arbetet 2014-2015 1. Vi har under året använt SPSM:s rutiner kring kränkande behandling. Vid utvärdering visar det sig att många i personalen fortfarande känner sig osäkra hur de ska använda blanketterna för anmälan och utredning. 2. Utredare Marina Gunnmo Grönros pekar i sin rapport Elevernas perspektiv - en studie mot bakgrund av anmälda kränkningar vid specialskolorna, på flera viktiga aspekter: Elevernas bristande kunskap om sina rättigheter. Bristande rutiner kring kränkande behandling. Vuxnas bemötande av elever. Undanröja kommunikationshinder som uppstår. 3. Praktisk erfarenhet från det gångna året visar att vi behöver arbeta mer aktivt kring tvåspråkigheten på skolan. Temat togs upp på årets vänskapsdag men skulle behöva vara ett återkommande inslag. 4. Vi har fortfarande inte en fullt fungerande rastverksamhet för de yngsta eleverna. 5. Både elever och vuxna uttrycker att alla blivit bättre på att passa tider men att det finns mer att göra. 6. Utvärdering har genomförts med kamratstödjarna 2015-05-29 samt med Trygghetsteamet 2015-06-15. Mål för 2015-2016 Utifrån det som framkommit vid utvärderingen för vi in kontinuerliga diskussioner om tvåspråkighet i årshjulet. Att utveckla rastverksamheten finns som ett angivet mål i Mellersta regionens verksamhetsplan och lyfts därför ur Trygghetsplanen. 1. Alla i personalen ska veta hur man gör en anmälan av kränkande behandling och rutinerna kring detta. 2. Alla elever ska känna till Trygghetsplanen och var man vänder sig om man blir kränkt. Plan för hur detta ska göras finns i Mellersta regionens verksamhetsplan. 4 (7)
Lathund Börja med att prata med eleven i enrum. Tänk på att: Möt eleven där han/hon befinner sig. Om eleven är mitt uppe i sina känslor når du troligen inte fram med tillrättavisningar. Starta med att visa empati: Jag ser att du är upprörd just nu, det kan jag verkligen förstå, eftersom. Bemöt eleven utan att visa ilska, den hjälper dig inte att lyckas med samtalet. Är du arg är det bättre att tala om det för eleven på ett lugnt sätt. Hjälp eleven att förklara varför han/hon blivit upprörd. Är det svårt just då så bestämmer ni att fortsätta prata vid ett senare tillfälle. Du ansvarar för att samtalet blir av. Försök komma fram till en lösning/ överenskommelse tillsammans. Kan du ändra på något, kan eleven ändra på något? Skriv ner er överenskommelse. Berätta för eleven att du kommer att meddela föräldrarna. Meddela föräldrarna via mail eller telefon. Var tydlig med om du vill att de ska prata om det som hänt hemma eller problemet anses vara löst. Dokumentera samtalet med eleven och kommunikationen med föräldrarna. Informera elevens mentor/boende om vad som hänt och hur ni löst det. Om det inte hjälper är det dags för samtal med föräldrar och mentor. Vid behov deltar någon från skolledning, elevhälsa, boende. Du kommer överens med mentor vilka som ska kallas till möte. Mentor kallar till mötet. Skolledningen informeras om att möte ska hållas även om de inte ska delta. Förklara på mötet vad som gjorts hittills, visa de överenskommelser som gjorts. Be elev och föräldrar att berätta sin syn på saken. Gör en ny överenskommelse som känns godtagbar för alla parter. Bestäm hur och när mötet ska följas upp. Dokumentera med minnesanteckningar. Vid ytterligare behov Rektor informeras och beslutar om fortsatt arbetsgång. Rektor informerar huvudmannen. 5 (7)
Årshjul 6 (7)
Handlingsplan vid hot och våld 1. Ingrip och lugna ner, om bedömning görs att det är möjligt. 2. Vid akut fara, ring polisen. 3. Då läget lugnat sig görs bedömning av eventuella skador och vårdbehov tillgodoses. 4. Aktuell händelse rapporteras till skolledningen. 5. Vårdnadshavare eller anhörig underrättas snarast möjligt. 6. Då personal är drabbad ges i första hand stöd från skolledningen. I andra hand kontaktas elevhälsan av den hjälpsökande. För fortsatt stöd kontaktas Previa. 7. Informera övrig personal och elever på lämpligt sätt om vad som inträffat. 8. Vid händelser som är lagbrott ska polisanmälan göras. Anmälan görs av skolledning, efter samråd med utsatt person. Den berörde enskilde personen står sedan som målsägare vid en eventuell rättslig process. 9. Skolledningen ansvarar för utredning, dokumentation och åtgärder inom skolan. Inom en vecka ska bedömning om polisanmälan och övriga åtgärder vara gjord. Skyddsombud och Arbetsmiljöverket (i enlighet med 2 arbetsmiljöförordningen) ska underrättas. Skade- eller tillbudsanmälan ska göras. 7 (7)