Habo kommun Kråkeryds rektorsområde PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fagerhults skola Förskoleklass, Grundskola, Fritidshem 20151015-20161014
Vår vision: På Fagerhults skola skall alla känna sig trygga och skolan skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Elever vågar berätta om någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, som förekommer i verksamheten. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-6 och fritidshem. Ansvariga för planen: Rektor är ansvarig för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Planen gäller från: 2015-10-15 Planen gäller till: 2016-10-14 Elevernas delaktighet: Eleverna är med och utformar ordningsregler för skolan i början av varje hösttermin. Skolans föräldraförening får del av ordningsreglerna och kan även komma med synpunkter. På vårterminen genomförs en enkät angående trygghet och arbetsmiljö med alla elever. Elever från åk 4-6 är skolkompisar och de träffas kontinuerligt med representanter från Trygghetsgruppen och diskuterar kring trygghet och trivsel på skolan. De planerar och genomför även samlingar och aktiviteter som främjar en positiv stämning på skolan. Fagerhults skola har ett elevråd med elevrepresentanter från fk-6. De träffas kontinuerligt en gång per månad tillsammans med en lärarrepresentant och ibland även rektor och annan personal, t.ex. vaktmästare. Elevrådet har även kontinuerliga matråd där representanter från skolmatbespisningen deltar. Inför varje elevråd/matråd har varje klass klassråd, där aktuella frågor och funderingar tas upp. Vårdnadshavarnas delaktighet: Skolan har utformat ett förväntansdokument kring värdegrunden som innefattar elever, personal och vårdnadshavare. Vårdnadshavare förväntas ställa sig bakom detta samt arbeta tillsammans med personalen för elevernas bästa. De uppmanas att ta kontakt med pedagog på skolan/fritidshemmet om de får kännedom om kränkningar eller trakasserier. På vårterminen har vårdnadshavarna möjlighet att besvara en enkät kring barnens vistelse i skolan och på fritidshemmet. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal varje termin, där både elevens måluppfyllelse samt trygghet och trivsel tas upp. Vårdnadshavare inbjuds även till föräldramöten 1 gång per läsår och fler tillfällen om behov finns. Personalens delaktighet: Alla pedagoger - skall ha god kunskap om planens innehåll och arbeta därefter. - ansvarar för det förebyggande arbetet i barn- och elevgrupp. - till varje specifik insats i planen finns målvakter som ska ha extra koll på att det som har bestämts efterföljs. Förankring av planen: Planen presenteras på olika sätt för eleverna i skolan och för vårdnadshavarna i samband med föräldramöte samt läggs ut på skolans hemsida och Familjewebben. Planen skickas via mail till all personal och exemplar anslås på skolan. Likabehandlingsarbetet/arbetet mot kränkande behandling finns med som en stående punkt vid personalens konferenser och arbetsplatsträffar, (apt).
Utvärdering Utvärdering av föregående plan: Genom sammanställning av elev-och föräldraenkäter. Personalen har utvärderat den vid konferenser och apt-träffar samt i skolans pedagogiska bokslut. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Skolledning, personal, vårdnadshavare och elever. Resultat av utvärderingen av föregående plan: Det dagliga arbetet i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmet har genomsyrats av de mål som finns i likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling samt våra värdegrundsord respekt, hänsyn, trygghet, empati, ärlighet och ansvar. Detta gör att det är trygga elever på skolan/fritidshemmet och en god stämning bland elever och personal. Trygghetsgruppen har bestått av personal från åk 2 och åk 6. Under vårterminen kompletterades gruppen av en personal från åk 5. Rektor var med vid enstaka tillfällen men hölls underrättad. Under höstterminen 2015 har gruppen utökats ytterligare med personal från förskoleklass/fritids samt skolkuratorn. Rektorn deltar i större utsträckning än tidigare. Det finns fortfarande ett behov av att träffa andra Trygghetsgrupper från andra skolor och utbyta erfarenheter samt få fortbildning inom området. Trygghetsgruppen har informerat om sitt arbete på konferenser och apt-träffar. På så sätt har all personal fått information samt kunnat hjälpas åt att hålla extra uppsikt utifall det behövts. Rastvärdarna har alltid haft gula västar på sig för att vara synliga. De har haft extra koll på de platser som eleverna markerat som otrygga på skolgården. Detta för att synas, finnas till hands och skapa trygghet på hela skolans område. Enkätsvaren i våras visade att i princip alla elever upplever att de har någon att vara med på rasterna och att de vuxna gör mycket för att förhindra mobbning. Även personalen upplever rastvärdssystemet som mycket bra och att det skapar en trygg skolgård. Flertalet av elevernas raster är uppdelade så att de yngre eleverna i fklass-åk 2/åk 3 har rast först sedan har eleverna i åk 4-6 rast efter det. Det är två rastvärdar ute varje rast och vid flera tillfällen i veckan är det även ytterligare rastvärdar ute. Det finns en s.k. kompisbänk där elever kan sätta sig för att markera för andra att de vill vara med i någon lek. Pedagogerna har jobbat med vänskaps- och samarbetsövningar när behov har uppstått. Håkan Wetterös tankar kring värdegrundsarbete och mobbnings-u:et har fortsatt varit synligt i skolans arbete kring trygghet och trivsel. Bilden på mobbnings-u:et finns uppsatt i skolans alla lokaler och den utgör ett bra underlag för diskussioner och arbete kring mobbing och kränkande behandling. Vi vill fortsätta arbeta med konceptet kring förebyggande arbete mot mobbing och kränkande behandling, genom att på olika sätt belysa och arbeta med detta i elevergrupperna/klasserna och även fortsätta involvera skolkompisarna i det. Detta arbete går även hand i hand med vårt Förväntansdokument som aktualiseras vid varje läsårsstart. Klassråd och elevråd har skett månadsvis. Detta leder till att gemensamma regler ständigt aktualiseras och eleverna känner sig delaktiga i beslut som tas. Under läsåret har även fritidshemmet haft kontinuerliga fritidsråd på vardera avdelning. Skolkompisarna har levt vidare. Eleverna får vid varje läsårsstart anmäla sitt intresse för att
bli skolkompis. De får skriva en motivering varför de tycker att de skulle passa och göra ett bra arbete i gruppen. Gruppen har bestått av tio elever från åk 4-6. De har, tillsammans med Trygghetsgruppen, träffats regelbundet och diskuterat stämningen på skolan samt planerat och genomfört olika aktiviteter. Skolkompisarna höll under vårterminen 2015 i rastskoj. De planerade och genomförde gruppvis olika lekar på förmiddagsrasterna, en gång per vecka. Skolkompisarna har även haft en del i skolans FN-samling, då de presenterade sig och pratade kort kring trygghet och trivsel. Skolkompisarnas arbete har upplevts som positivt av både elever och personal och arbetet ska fortsätta även detta läsår. Efter en utvärdering tillsammans med skolkompisarna ansågs att utfallet av rastskoj inte riktigt blev som önskat. Det var inte många elever som deltog och ibland blev lekarna inte riktigt som planerat, då andra elever lade sig i reglerna. Rastskoj glömdes även bort ibland av inblandade elever. Skolkompisarnas önskemål är istället att införa Röris och rastdisco. Rastdisco har genomfört ett par gånger under vårterminen 2015 och responsen har varit bra. Olika rastaktiviteter är bra och viktiga kommande uppgifter för skolkompisarna att vara med och utföra tillsammans med personalen. Skolans arbete med att granska verksamhetens läromedel och material kommer att tas bort från planen, till förmån för rastaktiviteter/rastverksamhet. Åtgärderna för att öka samhörigheten på skolan har fungerat bra vilket även visade sig i elevenkäterna där frågor kring trygghet och trivsel fick höga siffror. Denna plan ska utvärderas senast: 2016-06-01 Hur planen ska utvärderas: Eleverna deltar genom elevenkäter samt ny kartläggning av otrygga platser. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Målvakterna ska ha extra koll på att det som är skrivet i planen genomförs och följs upp. Personal och skolledning utvärderar genom samtal på arbetsplats- och arbetslagsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Personalen/trygghetsgruppen iakttar, diskuterar och drar slutsatser med utgångspunkt från planen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Skolledning/all personal
Främjande insatser Granska läromedel/ lekmateriel Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. Mål och uppföljning: Att läromedel/lekredskap som används på skolan och fritidshemmet inte är diskriminerande eller kränkande samt visar på mångfald. Uppföljning sker kontinuerligt samt vid inköp. Insats: Granska det materiel som finns och vara särskilt uppmärksamma på läromedel/lekredskap som köps in. Resultat och analys: Vi har nått målet att läromedel/lekredskap som används på skolan och fritidshemmet inte är diskriminerande eller kränkande samt visar på mångfald. Uppföljning sker kontinuerligt samt vid inköp. Vi uppmuntrar alla barnen att leka med alla olika saker. Den här främjande insatsen kommer efter utvärdering av utgå, till förmån för insatsen Öka samhörighet. Ansvarig: All personal Målvakt: Jenny Sundquist Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Öka samhörighet Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: På Fagerhults skola och fritidshem ska inga elever känna sig utsatta för kränkande behandling. Personalen följer upp och diskuterar på husmöten samt vid klassråd, elevråd och skolkompisträffar. Insats: Skolans ordningsregler aktualiseras bland elever och personal och revideras vid behov i samband med läsårsstart. Alla pedagoger ansvarar för att genomföra samarbets- och vänskapsövningar i sina grupper. Aktiviteter med faddergrupper görs kontinuerligt. Storsamlingar genomförs under läsåret för att fortsätta bevara skolans goda stämning. Rastverksamheter, såsom rastdisco, ska genomföras för att främja trygghet och trivsel på skolgården och eleverna sinsemellan. Resultat och analys: Under vårterminen 2015 har det varit en orolig stämning bland några elever på skolan och Trygghetsgruppen har fått arbeta med några fall av kränkande behandling. Arbetet har fortlöpt med regelbundna möten med berörda elever och alla parter upplever att det har blivit ett avslut. Det som har ökat under året har varit kränkningar på sociala medier. Det är något vi behöver arbeta med mycket framöver, särskilt då alla elever till hösten 2015 kommer få tillgång till egen lärplatta. Det blir då viktigt att i klasserna prata om hur man beter sig på olika sociala medier och vad det är som gäller kring detta. Några klasser har arbetat aktivt med det under vårterminen och man har sett goda resultat genom ökad förståelse hos eleverna om att allt man skriver på internet alltid finns kvar. Överlag har vi en trygg grupp i skolan vilket kan utläsas av de elevenkäter som är gjorda. Vi har en hög vuxentäthet ute på rasterna och vissa elever punktmarkeras för att skapa trygghet för alla elever. Detta ger goda resultat och leder till färre konflikter och kränkningar. Det som visar på
mest otrygghet kring just detta är en otrygghet i omklädningsrummen, som är en utsatt situation. Detta kan åtgärdas genom att det finns fler vuxna närvarande vid vistelse i dessa rum. Skolkompisarna har vid några återkommande perioder genomfört Rastskoj, då de som vill har haft möjlighet att delta i organiserade lekar. Detta har inte fungerat så bra, då både skolkompisar och övriga elever då och då har glömt bort att det har funnits. Deltagandet har inte varit det bästa. Alla klasser genomför olika samarbets- och vänskapsövningar för att bibehålla ett gott klimat i klassen. Vid behov har några klasser ökat fokus på just detta för att stärka samhörigheten och tryggheten i klasserna. Ordningsreglerna gås igenom vid behov i de olika grupperna för att ständigt vara ett levande dokument. Olika former av gemensamma aktiviteter såsom exempelvis Tillsammansdagar och Vårvandringar, har genomförts med tvärgrupper från f-klass till åk 6. Detta ger en ökad trygghet, framförallt hos de yngre eleverna som genom detta får chans att lära känna de äldre eleverna lite mer. Ansvarig: All personal Målvakt: Anna Smid och Ulrika Elf Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Tydliggöra våra värdegrundsord och använda ett trevligt språk Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Eleverna ska få kunskap om våra värdegrundsord och deras innebörd. Alla som vistas i skolan och på fritidshemmet ska använda ett trevligt språk som skapar en positiv stämning. Arbetet följs upp regelbundet i klasserna, på fritids och vid personalens konferenser och apt-träffar. Insats: Powerpoint med värdegrundsorden och konkreta exempel på vad de innebär visas i klasserna ett par gånger under läsåret och fylls på med deras egna exempel. Vänskapsövningar och arbete/samtal kring värdegrund genomförs kontinuerligt i alla klasser och elevgrupper. Resultat och analys: Klimatet kring elevernas språk och bemötande gentemot varandra och vuxna har varit utmanande att arbeta med under vårterminen 2015 och början av höstterminen 2015. Ovårdat språk förekommer ofta hos vissa elever och attityden/uppförandet gentemot kamrater och vuxna kan förbättras/förändras. Vid dessa tillfällen har personalen varit snabb på att bemöta och prata med eleverna på ett tydligt sätt. Alla vuxna på skolan har hållit en gemensam och tydlig front gentemot otrevligt språk och uppförande. Vi har haft ett förhållningssätt kring gränssättning som betonar tydlighet gentemot elever som brutit mot ordningsregler, eller uppträtt på ett sätt som strider mot vår värdegrund. I detta förhållningsätt markeras inte bara ev. felsteg av eleven utan även en förväntan uttrycks. Eleven blir alltså tydligt tillrättavisad och får samtidigt en indikation på vad hon/han förväntas göra istället. Vi har haft en s.k. konsekvenstrappa som innebar ett tydligt tillvägagångssätt om/när en elev bryter mot skolans regler, värdegrund samt förhållningssätt. Fagerhults skolas- och fritidshems gemensamma förhållningssätt samt konsekvenstrappa har tydliggjorts för vårdnadshavare via Förväntansdokumentet som delats ut vid terminsstart, familjewebben, samt föräldramöten. Vi vill fortsätta med arbetet kring vårt gemensamma förhållningssätt samt konsekvenstrappan. Vi har upplevt en positiv effekt av arbetet, både i fråga om trygghet och
trivsel på skolan/fritidshemmet samt även att många elever minskat användandet av fula ord och respekterar varandra och skolans personal mer. Elever och vårdnadshavare har uttryckt att de tycker det är bra med denna tydlighet och gemsamma struktur där vi förväntar oss att alla elever kan och vill uppträda på ett bra sätt och delta i lektioner/aktiviteter. Behov att belysa och använda konsekvenstrappan mer finns. Det är fortfarande oroligt kring några elever, då i fråga om uppträdande och attityd till skolan, vuxna och andra elever. Åtgärder kring detta är fler vuxna närvarande för att kunna dela grupper och skapa mer lugn och ro. Vi såg ett behov av att värdeorden skulle synliggöras mer under året. Varje klass fick ansvara för ett ord och arbeta konkret med det. Arbetet synliggjordes i matsalen, där orden samlades och blev till en utställning kring värdegrundsarbete. Hela vår verksamhet ska fortsätta att genomsyras av att alla förväntas bemöta varandra med respekt och ett trevligt sätt. Vårt arbete med värdegrundsorden och användandet av ett trevligt språk vill vi ska nå ut mer till vårdnadshavare. Detta kan vi göra genom information i klasslärarnas veckobrev, publicera information på familjewebben samt informera på föräldramöten. Ansvarig: Klasslärare Målvakt: Louise Ferbe samt Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Tydliggöra barnkonventionen Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Mål och uppföljning: Eleverna ska få kunskap om barnkonventionen, dess innebörd och hur den praktiseras och efterlevs i världen. Arbetet kommer inledas med en gemensam FNsamling på FN-dagen. Personalen följer sedan upp på konferenser samt apt-träffar och det kommer att diskuteras i klasserna på klass- och elevråd. Det arbete som produceras ska ställas ut på synlig plats i skolan. Insats: En arbetsgrupp bland personalen tillsätts som ska lägga fram idéer och tips på arbetsuppgifter inom området. Resultat och analys: Eleverna har fått kunskap om barnkonventionen, dels genom en gemensam samling på FN-dagen och med arbete i klasserna. Arbetet har följts upp med diskussioner i klasserna men inte i personalgruppen. Målet är nått men vidare fördjupning i barnkonventionen behövs. Ansvarig: All personal Målvakt: Anna Smid och Håkan Jarl Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elev- och föräldraenkäter, karta över "otrygga platser", elevsamtal, utvecklingssamtal, trygghetsgruppens rapporter samt personalens observationer. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Regelbundna klassråd, elevråd och fritidsråd på fritidshemmet. Skolkompisarna har regelbundna träffar med trygghetsgruppen. Eleverna
har svarat på enkäter och varit med vid kartläggning av otrygga platser samt deltagit i diskussioner kring detta. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Elevvård är en stående punkt på konferenser och apt-träffar och trygghetsgruppen informerar om läget. Apt-träffarna är på kvällstid så att all personal kan vara med. Lärarpersonal finnas representerad vid fritidshemmets arbetslagsträff. Pedagogerna har fått en genomgång av elevernas och vårdnadshavarnas enkäter samt genomfört kartläggning över otrygga platser i skolmiljön. De har även genomfört och följt upp utvecklingssamtal. Trygghetsgruppen har sammanställt incidentrapporterna. Resultat och analys: Enkäterna visar att vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är i skolan/på fritidshemmet och att de anser att deras barn trivs. Eleverna svarar i hög grad att de känner sig trygga i skolan och trivs i sin klass. De känner även till skolans ordningsregler och tycker att personalen gör mycket för att förhindra mobbning. Barnen umgås gärna i blandade åldrar. Trygghetsgruppen har under läsåret 2014-2015 registrerat totalt 11 händelse av kränkande behandling/mobbing. Alla har blivit anmälda till rektor och 2 ärenden vidare till huvudman, Bun. Trygghetsgruppen har dokumenterat, uppföljt samt avslutat småkonflikter mellan elever. Genom kartläggning av otrygga platser kom det fram att det inte finns någon plats som är väldigt otrygg men några platser som vi ska ha lite extra koll på, omklädningsrummen i Fagerhus t.ex. Kartan kommer att sitta i personalrummet. Det är oro kring några elever, ute på raster och i klassrum, där är Trygghetsgruppen inkopplad och extra resurs är insatt. Behov av fler resurser finns. Förebyggande åtgärder Att ha en trygg miljö i skolan, både inne och ute Områden som berörs av åtgärden: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Eleverna ska känna sig trygga, både inne och ute samt ha något meningsfullt att göra på rasterna. Uppföljning sker kontinuerligt på våra klassråd, fritidsråd, elevråd, skolkompisträffar och konferenser och apt-träffar. Åtgärd: Rasterna är uppdelade i olika tider, F-2/3 är ute tillsammans och åk 4-6. Elever i åk 5-6 har vid något tillfälle/vecka innerast (under tillsyn av vuxen). Detta görs för att möta de äldre elevernas behov och efterfrågan på alternativa rastaktiviteter såsom t.ex. biljard samt att de yngre eleverna får större tillgång till skolgården. Vi har ett bra rastvärdssystem, där två, på vissa raster fler, pedagoger är ute samtidigt med namnade gula västar. Vi har en skolgård som lockar till lek och rörelse. Vi har Skolkompisar som har regelbundna träffar. Till skolkompis kan man nominera sig själv och bli utsedd till som en förebild för andra elever. Vi har olika samlingar under läsåret som tar upp ämnen som handlar om trygghet, trivsel och allas lika värde. Motivera åtgärd: Skolgården är stor och det behövs tillsyn. Vi har även lokaler inomhus där klasser/elevgrupper kan uppehålla sig eller passera.
Resultat och analys: Storsamlingar, såsom FN-dagen, är viktiga i det förebyggande arbetet för en trygg miljö. Vi har på skolan en förutbestämd ordning på vilka elever/klasser som ansvarar för de olika samlingarna. För läsåret 2015-2016 vill vi på Fagerhults skola ha trygghet, glädje och lust att lära som prioriterade mål. Ansvarig: All personal Målvakter: Håkan Jarl Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Att ha en trygg miljö på fritidshemmet Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga och välkomna på fritidshemmet. Uppföljning sker kontinuerligt på fritidsplaneringar och fritidsråd. Åtgärd: Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att fritidshemmets atmosfär präglas av uppmuntran, värme och öppenhet. Genom att vara goda förebilder hjälper de eleverna att må bra och att kunna hjälpa varandra. Fritidshemmet har återkommande fritidsråd där man samtalar om ordningsregler, trivsel, aktiviteter och önskemål från eleverna. Fritidshemmet vill få alla elever delaktiga t.ex. genom att kunna påverka inköp och vara med och bestämma gemensamma aktiviteter. Pedagogerna visar tydligt att man inte accepterar någon form av kränkningar. Daglig kontakt med vårdnadshavare. Motivera åtgärd: För att bibehålla en trygg miljö och trygga grupper på fritidshemmet. Resultat och analys: Vi uppfattar att alla elever känner sig trygga och välkomna på fritidshemmet. Pedagogerna visar tydligt att vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och uppstår det konflikter löser vi det direkt, så alla parter ska känna sig nöjda. Vi fortsätter med fritidsråd en gång i månaden, där eleverna har inflytande över inköp och aktiviteter i verksamheten. Vi anser att tydlighet, samsyn och struktur ger ett gott resultat. Ansvarig: Personalen på fritidshemmet Målvakter: Fredrik Malmström och Marie Lundberg Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå fortlöpande. Utbildning/handledning trygghetsgruppen Områden som berörs av åtgärden: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Trygghetsgruppen ska få handledning och utbildning för sitt arbete. Uppföljning sker vid konferenser och apt-träffar. Åtgärd: Trygghetsgruppen ska få tillfälle att träffa Trygghetsgrupper från kommunens övriga skolor för att utbyta erfarenheter. De ska även få handledning och utbildning av kurator. Motivera åtgärd: Trygghetsgruppen har behov av detta för sitt arbete. Analys och resultat: Det har fungerat bra med uppföljning av Trygghetsgruppens arbete på varje konferens/apt. Vi får handledning i form av att rektor är med på Trygghetsgruppens möten. Det är positivt att fler ur personalgruppen och kurator nu också är kopplade till Trygghetsgruppen. Vi ser ett behov av utbildning eller möjlighet att träffa andra
trygghetsgrupper inom kommunen. Ansvarig: Skolkurator och skolsköterska Målvakt: Trygghetsgruppen Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier/sexuella trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande. Vid en händelse som kan bedömas som diskriminering eller annan kränkande behandling sker information enligt följande: För eleverna gäller: - informerar klasslärare/fritidshemspersonal/trygghetsgruppen. För personalen gäller: - informera klasslärare/fritidshemspersonal. - informera Trygghetsgruppen - informera rektor. På rasterna finns det vuxna på skolgården enligt schema. Vuxna finns även med i omklädningsrum. Rastvärdsschema upprättas vid terminsstart och omarbetas vid behov. På konferenser/apt har Trygghetsgruppen en stående punkt då de informerar om sitt arbete. Pedagogerna samtalar med sina elevgrupper och rapporterar om läget vid konferenser/apt. Broschyren "Det går att stoppa mobbning" lämnas till vårdnadshavare i förskoleklass samt till nya elever. Vårdnadshavare uppmanas ta kontakt med skolan om barnet berättar om kränkningar eller trakasserier. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Klassläraren och ansvarig fritidspedagog. Trygghetsgruppen: Caroline Dalslätt, Ulrika Elf, Louise Ferbe, Mimmi Johansson, Marie Lundberg, Malin Olsson. Rektor: Mimmi Johansson Skolsköterska: Johanna Lundell Skolkurator: Malin Olsson Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Lärare/pedagoger -talar enskilt med de berörda barnen. -informerar berörd lärare/pedagog och rektor omgående. -informerar vårdnadshavare. -tar vid behov upp ärendet för information till arbetslaget. -överlämnar ärendet till Trygghetsgruppen vid behov. -utarbetar vid behov ett åtgärdsprogram.
Trygghetsgruppen: -tar reda på vad som hänt genom att prata enskilt med alla berörda elever. -använder en specifik samtalsmodell för de elever som utsatt någon för kränkning. -kontaktar vårdnadshavare till alla inblandade elever. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till rektor. Rektor utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med LAS (Lagen om anställningsskydd). Rutiner för uppföljning: När det gäller elev-elev har Trygghetsgruppen uppföljningssamtal med berörda inom en vecka och vid behov återkommande uppföljningar. Kontakt tas även med vårdnadshavare. Vid ärenden personal-elev har rektor uppföljningsansvar. Rutiner för dokumentation: Åtgärderna dokumenteras på blankett "Rapportering av kränkande behandling" (Kvalitetshandboken 31:16) av ansvarig lärare/pedagog eller trygghetsgruppen. Minnesanteckningar med datum och namn på inblandade elever från händelseförlopp, samtal och åtgärder ska bifogas med blanketten. Dokumentationen arkiveras hos rektor. Ansvarsförhållande: Ansvariga för -tidig upptäckt av trakasserier och kränkande behandling: all personal, elever och vårdnadshavare. -utredning och åtgärdande när elev kränks av andra elever: Trygghetsgruppen och övriga lärare/pedagoger. -utredning när elev kränks av personal: rektor -uppföljning: Trygghetsgruppen/rektor -dokumentation: lärare/pedagog/trygghetsgruppen/rektor
Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lgr 11 2.1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förelämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när en elevmissgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Repressalier är när en elev utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av skolans personal p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren anmält skolan. Mobbning är när någon gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige
kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning religionsfrihet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i skolan - handledning (2012) Diskrimineringsombudsmannen DO