Verksamhetsplan för 2014



Relevanta dokument
Verksamhetsplan för 2015

Utdrag ur ansökan om utvecklingsbidrag inskickad

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR /2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010

VERKSAMHETSPLAN ÅR

Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete

Verksamhetsplan 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Verksamhetsplan 2016

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Sensus inkluderingspolicy

Sveriges antidiskrimineringsbyråer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Vimmerby gymnasium Likabehandlingsgruppen. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

SVT:s policy för mångfald och likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Trygghet, respekt och ansvar

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam

Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Riktlinjer för likabehandling

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Rambudget förklaring och motivering av budgetposter. Intäkter Organisationsbidrag MUCF totalt kr

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Röda Korsets byrå mot diskriminering

en öppen bostadsmarknad

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Upprättad av elever och lärare

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

Likavillkorsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Korvettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Likabehandlingsarbete

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Reviderad Reviderad

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

SSP Svenska skolan i Paris

Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Informera om, och vidareförmedla kontakter för, hbtqcertifieringar.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Fördjupad Projektbeskrivning

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER. En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO.

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm

Verksamhetsplan Bufff Stockholm Org.nr År

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Transkript:

Verksamhetsplan för 2014

Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer och andra aktörer vänder sig för frågor om diskrimineringslagstiftningen, antidiskrimineringsarbete och jämställdhetsfrågor. Vår verksamhet förebygger och motverkar diskriminering samt verkar för ett jämlikt och öppet samhälle genom att (1) erbjuda stöd och rådgivning (kostnadsfritt) till personer som upplever sig diskriminerade, (2) sprida kunskap om diskrimineringslagstiftningen och skapa medvetenhet kring allas lika värde och rätt genom informations- och utbildningsinsatser, nätverk och samarbeten i olika projekt, (3) omvärldsbevaka, bedriva opinionsbildning, aktivt delta i samhällsdebatten samt lobba för antidiskriminerings- och jämställdhetsarbete. Finansiärer Ungdomsstyrelsen är vår främsta bidragsgivare som i enlighet med förordningen (2002:989) ger statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Ungdomsstyrelsen Socialnämnden, Helsingborgs stad 807 500 kr 190 000 kr Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen med verksamheten är att få fortsätta vara en etablerad aktör för det lokala arbetet för jämlikhet och antidiskriminering i nordvästra/-östra Skåne. Vår verksamhetsområde täcker följande 15 kommuner: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Osby och Östra Göinge. Målet med verksamheten är att förebygga och motverka alla former av diskriminering i samhället genom att vara det självklara valet för (1) enskilda individer att vända sig till för råd och stöd vid diskriminering, trakasserier, näthat och annan kränkande särbehandling, såväl som för (2) kommuner, myndigheter, ideella föreningar, skolor och andra intresserade aktörer att vända sig till för rådgivning, information och utbildning i antidiskrimineringsarbete. Vi vet att det finns en stor efterfråga på vår expertis och våra unika erfarenheter inom området och det är vår ambition att tillmötesgå behoven. Det långsiktiga målet är att bli en stark, självklar och mångfacetterad plattform för antidiskrimineringsarbetet i vårt upptagningsområde. Mål för 2014 Under 2014 kommer vi att fortsätta bedriva verksamheten i samma anda som föregående verksamhetsår, men med förstärkta resurser. För att kunna hantera allt högre krav som ställs på vår verksamhet, är den övergripande målsättningen för 2014 att vidareutveckla den interna och externa verksamheten. Prioriterade områden för år 2014 är följande: 1. Öka tjänstesättningen med en jurist; 1 6

2. etablera nya finansiärer och samarbeten; 3. utveckla det interna arbetet (utifrån 2013 års arbetsmöte) genom att bl a förbättra arbetsmiljön och dokumentera kris- och säkerhetsrutiner; 4. samt, ta fram nya arbetsmetoder för att kunna utöka det förebyggande och utåtriktade arbetet. För att uppnå det långsiktiga målet med verksamheten, måste vi etablera kontakter med externa finansiärer och samarbetspartners. Vi är väl medvetna om att det i längden är ohållbart att endast finansiera vår verksamhet med statsbidraget från Ungdomsstyrelsen och för att generera fler möjligheter att på sikt etablera en extern finansiering, är det därför av yttersta vikt att vi får möjlighet att utöka tjänstesättningen. Med mer resurser kan vi fortsätta bedriva kärnverksamheten samtidigt som vi kan ägna mer tid åt ansökningar om nya medel och utåtriktad verksamhet. Behovet av en ökad tjänstesättning blir alltmer påtaglig, då antalet ärenden som inkommer till oss ökar år för år. Dessutom kommer sannolikt Diskrimineringsombudsmannens (DO) nya riktlinjer påverka ärendebelastningen då alltfler ärenden kommer att behöva en lokal lösning. DOs tillsynsansvar kommer hädanefter att handla om att verka för att en grupp individer ska få sina rättigheter tillvaratagna. Fokus är därmed att utveckla praxis eller att få till stånd utslag i domstol som berör många. Detta innebär i sin tur att myndigheten endast kommer att utreda och driva en liten del av de inkomna anmälningarna. DOs nya riktlinjer i kombination med att intresseorganisationer har talerätt, d v s rätt att föra diskriminerade individers talan i domstol, innebär ett allt större ansvar för de lokala antidiskrimineringsbyråerna. Det måste finnas en rimlig chans för individer att få den upplevda kränkningen eller diskrimineringen prövad och för att kunna bedriva ett sådant arbete på individnivå krävs det ökade resurser och medel. Vi har sedan länge insett att samarbete och erfarenhetsutbyte är nödvändigt för att komma åt strukturella problem och för att nå en långsiktighet med vårt arbete. Genom att vara synliga, pålästa och tillgängliga, säkrar vi förutsättningarna att fortsätta vara en etablerad antidiskrimineringsaktör. För att motarbeta och förebygga diskriminering i alla dess former, är det viktigt att vi inte bara arbetar reaktivt utan även proaktivt. Genom att anordna och delta i seminarium öppna för allmänheten, genomföra projekt riktade till olika målgrupper, handleda arbetsgivare i Växthusmetoden och utbilda i diskrimineringslagen, medvetandegör vi om strukturer i samhället, riskerna med diskriminering samt informerar om hur vi alla kan bidra i arbetet för ett öppnare samhälle. Målgrupper Våra målgrupper är (1) personer som har upplevt diskriminering eller som riskerar att bli diskriminerade samt (2) aktörer som har diskriminerat eller riskerar att diskriminera. Vi arbetar utifrån samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexualitet, funktionsnedsättning och ålder. Det är därför viktigt att vi når ut till samtliga grupper av människor. Planerade aktiviteter under året Nästa år kommer vi som vanligt att genomföra kontinuerliga informationsinsatser om diskrimineringslagen och vår verksamhet riktade mot våra målgrupper. Vi erbjuder 2 6

föreningar, skolor, mötesplatser, arbetsgivare och myndigheter kostnadsfria informationsinsatser för att sprida kunskap om diskrimineringslagen, individens rättigheter och arbetsgivarens skyldigheter, samt för att medvetandegöra om konsekvenserna av diskriminerande strukturer i samhället. När vi planerar in riktade insatser mot våra olika målgrupper utgår vi från våra erfarenheter, ärenden vi får in samt frågor som är aktuella. Nästa år kommer vi framförallt att rikta våra insatser mot några av de grupper som vi får in minst anmälningar från och/eller som vi vet oftare riskerar att bli utsatta för diskriminering: personer med funktionsnedsättningar, romer, hbtq-personer, speciellt utsatta ungdomar och personer som riskerar att bli/blir utsatta för diskriminering i arbetslivet. Nedan följer några av de aktiviteter som vi planerar att genomföra 2014. Många av de ärenden som vi får in som rör personer med funktionsnedsättningar handlar ofta om just tillgänglighetsfrågor. Vi vill därför lokalt uppmärksamma tillgänglighetsfrågan tillsammans med handikapporganisationer genom att starta en (o)tillgänglighetskampanj för att synliggöra hinder och möjligheter i Helsingborgs stad. Under hösten har vi genomfört en framgångsrik insamlingskampanj för att kunna skänka två regnbågsflaggor till Helsingborgs stad för att påverka staden att inkludera hbtq-personer i sin strävan mot en gemensam stad. Genom kampanjen gick det upp för oss hur snabbt och lätt vi via sociala medier kan nå ut med våra frågor, öka kunskapen och medvetenheten om diskriminering samt få till faktiska förändringar. Vi har därför för avsikt att under nästa år genomföra fler liknande kampanjer, bl a en (o)tillgänglighetskampanj. Genom att uppmana våra medlemmar, följare på sociala medier och samarbetspartners att fotografera omgivningen utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och sedan sprida resultaten på facebook, twitter och instagram, vill vi uppmärksamma hur personer med olika funktionsnedsättningar dagligen utsätts för hinder och svårigheter på grund av otillgängligheten i omgivningen. Förhoppningen är att kampanjen ska leda till en större kunskap och medvetenhet kring otillgänglighet samt att faktiska åtgärder vidtas i Helsingborgs stad för att reducera hindren. Under året har vi etablerat samarbeten med DHS och DHR för att nå ut till fler handikapporganisationer och deras medlemmar. Vår ambition är att samarbetet med handikapporganisationerna ska ge oss mer kunskap om hur vi kan bli bättre på att nå ut till personer med funktionsnedsättningar genom att t ex ta fram informationsmaterial riktad till målgruppen och göra vår hemsida mer tillgänglig. Vidare kommer vi i samarbete med DHS och Frivilliga krafter arrangera Internationella Handikappdagen i Helsingborg. Det är ett ypperligt tillfälle för oss att knyta kontakter med handikappföreningar och sprida information om vår verksamhet. Efter nyheternas rapportering om den omfattande registreringen av romer är vi bekymrade över hur situationen kan komma att utvecklas. Rapporteringen skulle kunna leda till en markant ökning av antalet anmälda diskrimineringsärenden då byrån har ett gott förtroende och redan nu tar emot många ärenden som rör romer. En annan, betydligt mer dyster utveckling, skulle kunna vara att målgruppen istället drar sig för att anmäla diskriminering av rädsla för att hamna i andra register. Det är därför viktigt att vi bibehåller det upparbetade förtroendet vi har och riktar fler insatser mot målgruppen. Vi kommer i vanlig ordning fortsätta att rikta informations- och utbildningsinsatser mot romer, men något som vi ser som ännu viktigare efter avslöjandet av polisens register är att vi 3 6

blir alltmer synliga genom att besöka romska föreningar och arrangemang med fokus på romafrågor t ex i samarbete med aktörerna involverade i pilotprojektet romsk inkludering. Under flera år har vi varit huvudarrangörer för uppmärksammandet och firandet av internationella romadagen i Helsingborg. Arrangemanget är ett bra sätt för oss att nå ut till målgruppen med vår verksamhet, men även att uppmärksamma kommunen och allmänheten om att diskrimineringen av romer är mycket utbredd även i vår stad. Tillsammans med romska föreningar och aktörer involverade i pilotprojektet romsk inkludering planerar vi att arrangera internationella romadagen precis som föregående år. Precis som i år, vill vi även nästa år uppmärksamma internationella dagen mot homo- och transfobi i samarbete med bl a Projekt 6 och RFSL Helsingborg. Vi kommer då bl a försöka se till att de regnbågsflaggor vi skänkt till kommunen hissas. Under hösten 2013 har vi handlett mångfaldssamordnare och ansvariga i Ängelholms kommun i Växthusmetoden, något som lett till ytterligare förfrågningar om informations- och utbildningsinsatser för kommunanställda i Ängelholm. Ambitionen är därför att till nästa år ta fram ett utbildningspaket för chefer och ansvariga i Ängelholms kommun som vi sedan kan vidareutveckla och använda oss av för att marknadsföra liknande utbildningar i samtliga kommuner i nordvästra Skåne. En stor andel ärenden som vi får in rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i arbetslivet. För att säkerställa individens okränkbarhet, ser vi ett behov hos fackförbunden att vidareutveckla sin roll som den främsta aktören med talerätt gällande diskriminering i arbetslivet. Det är viktigt att fackförbunden snabbt agerar och är tydliga med att förmedla sin roll till medlemmarna vid upplevd diskriminering på arbetsplatsen, något som har stor betydelse då preskriptionstiderna vid diskriminering i arbetslivet är mycket kortare. Vi ser att ett bättre samarbete med fackförbunden vid hantering av ärenden inte bara skulle kunna underlätta och snabba på ärendeprocessen utan framförallt hjälpa fler personer att få upprättelse. Nästa år kommer vi att fortsätta rikta insatser mot fackförbunden i vårt upptagningsområde. Förhoppningen är att erfarenhetsutbytet ska leda till ett fortsatt samarbete vid ärendehantering och ytterligare utbildningsinsatser riktade till fackförbunden. I förlängningen hoppas vi att färre fackliga medlemmar kontaktar oss och att fackförbunden tar sitt ansvar som den främsta aktören med talerätt och driver fler diskrimineringsärenden. Under alla år vi har varit verksamma, har vi endast mottagit ett fåtal ärenden som rör diskriminering av hbtq-personer. Vi vet att diskriminering av hbtq-personer är vanligt förekommande och vi har därför ställt oss frågande till att vi inte får in fler ärenden som rör diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck. För att få mer kunskap om hur vi ska nå ut till gruppen och deras erfarenheter av diskriminering, kommer vi att fortsätta etablera samarbeten med intresseorganisationer, föreningar och andra aktörer med spetskompetens inom området och hbtq-personer som målgrupp. Förhoppningen är att vi på så sätt ska kunna utbyta erfarenheter och kunskaper om hbtq, diskrimineringslagstiftningen, hur en kan gå tillväga vid diskriminering och vad vi kan vara behjälpliga med. För övrigt, kommer vi att fortsätta det regionala och nationella samarbetet med Sveriges antidiskrimineringsbyråer, bl a genom att delta på forummöten och arrangera gemensamma aktiviteter. Projekt Mångfaldsdagar 4 6

Under hösten 2013 arrangerade vi i samarbete med Sensus studieförbund och Helsingborgs stadsbibliotek tre Mångfaldsdagar på stadsbiblioteket i Helsingborg. Vi ville skapa ett forum för allmänheten, kommunanställda och politiker att diskutera mångfaldsfrågor. Mångfaldsdagarna var mycket uppskattade och välbesökta. Vi planerar därför att genomföra tre mångfaldsdagar under våren och eventuellt även tre tillfällen under hösten. Vårens mångfaldsdagar har följande tema: Mångfald kräver tillgänglighet den 6 mars kl 17.00-18.30 Mångfalden inom den romska gruppen den 3 april kl 17.00-18.30 Mångfald inför valet den 8 maj kl 17.00-18.30 Antirasistiska filmdagar Elever tar årligen kontakt med oss på grund av att de upplever sig kränkta av andra elever och/eller lärare, och lärare tar kontakt med oss för att få råd och stöd i konflikter som uppstår på grund av bl a rasistiska motsättningar. Enligt rapporten Skånes kreativa kapacitet. Talang, tolerans och den kreativa klassen (Region Skåne, 2010), är andelen intoleranta skånska gymnasieungdomar fem gånger större än vuxna i snitt och Helsingborg ligger högst på intoleranslistan. Vi vill få ungdomar att ifrågasätta och diskutera fördomar, främlingsfientlighet och kränkningar i form av mobbning. Vi planerar därför arrangera Antirasistiska filmdagar (ARF) i Helsingborg under hösten. Genom film går det på ett enkelt och attraktivt sätt att lyfta frågor som annars kan vara svåra och känsliga att diskutera. Valprojekt Vi ska rösta i samarbete med Ibn Rushd I Helsingborg och Landskrona finns det ett starkt och oroväckande samband mellan andelen utlandsfödda och arbetslösa samt lågt valdeltagande. Genom projektet Vi ska rösta, vill vi öka valdeltagandet till årets EU-val och till de nationella valen till kommun, landsting och riksdag bland unga och utlandsfödda i alla åldrar. Projektets aktiviteter kommer att genomföras tillsammans med målgruppen på plats i de områden som har lägst valdeltagande framförallt i Helsingborg och Landskrona. Huvudman för projektet är Ibn Rushd och viktiga samarbetspartners är Uppdrag Ninjas. 5 6

Budget för 2014 Inkomster 997 500 Ungdomsstyrelsen 807 500 Socialnämnden Helsingborgs stad 190 000 Personalkostnader 776 160 (inkl arbetsgivar- och sociala avgifter, pension, semesterlön, friskvård) Lön 75 % Verksamhetsansvarig 388 080 Lön 75 % Jurist 388 080 Administrativa kostnader 166 500 Hyra, lokalkostnader 80 000 El 5 000 Telefon, mobil och bredband 7 000 Försäkring 3 500 Förbrukningsinventarier, mtrl 16 000 Kontorsmaterial (lasertoner, papper etc) 3 000 Webbsida 1 500 Porto 1 500 Redovisning 33 000 Revision 16 000 Verksamhetskostnader 24 500 Tolkning och översättning av material 1 500 Marknadsföring (broschyrer, visitkort, affischer, annonsering m.m) 10 000 Tidningar, böcker och referenslitteratur 1 000 Externa event, arrangemang 10 000 Medlemsaktiviteter 2 000 Kompetensutveckling för personal, styrelsen och volontärer 28 000 Deltagande konferenser och möten 12 000 Tjänsteresor 6 000 Styrelseomkostnader 10 000 Summa utbetalningar 995 160 Överskott 2 340 6 6